Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande av cleklarationshemligheten.
1946-06-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:39, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande av cleklarationshemligheten.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
3
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1946 kl. 2 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande
av cleklarationshemligheten.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 92 av herrar Mannerskantz och Arrhén samt II: 165 av herr
Staxäng har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla
dels om skyndsam utredning angående åtgärder för skyddande av
deklarationshemligheten dels ock om framläggande för riksdagen snarast
möjligt av de författningsförslag, vartill utredningen kan föranleda».
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen I: 92.
Bortsett från de i 56 och 57 §§ taxeringsförordningen meddelade föreskrifterna
angående granskning och tillhandahållande av självdeklarationer och
andra till ledning för taxeringen avlämnade uppgifter finnas för närvarande
särskilda bestämmelser örn sekretess beträffande de skattskyldigas förmögenhetsuppgifter
meddelade i 17 § lagen den 28 maj 1937 örn inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Enligt sistnämnda stadgande
må förmögenhetslängd ävensom prövningsnämnds ändringslängd beträffande
taxering till särskild skatt å förmögenhet ej utan den skattskyldiges samtycke
utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter längdens datum.
Frågan örn sekretesskravets tillgodoseende vid taxeringsiängdemas utformning
har varit föremål för övervägande vid 1943 års riksdag i samband med
behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr 364 angående finansstatistikens
effektivisering. I berörda proposition, som av riksdagen lämnades utan
erinran, anförde vederbörande departementschef bl. a. följande:
»Vid utformandet av förslaget till inkomstlängd har hänsyn tagits till krav
på sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna, därigenom att någon särskild
kolumn för förmögenhetsdelen icke inrymts i längden och att även
kolumnen för »Återstående inkomst» utelämnats. I vissa yttranden har framhållits,
att sekretesskyddet för förmögenhet dock försvagas, i det att uppgifterna
i längden kunna användas för att beräkna förmögenhetsbeloppét.
I vissa andra yttranden, såsom i de av Överståthållarämbetet och taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund avgivna, har däremot ifrågasatts att avskaffa
den särskilda förmögenhetslängden och direkt införa förmögenheten
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
Utskottet.
i den allmänna inkomstlängden. Önskemålet om sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna
torde dock i verkligheten icke bli sämre tillgodosett
enligt de sakkunnigas förslag än för närvarande, åtminstone vad angår förmögenheter
över 20 000 kronor. Det möter nämligen icke någon svårighet
att ur uppbördsboken, som är offentlig handling, inhämta beloppet för den
särskilda förmögenhetsskatten och därefter med användning av de av Kungl.
Majit fastställda tabellerna till ledning för uträknande av denna skatt utfinna
den beskattningsbara förmögenheten, vilken — bortsett från de fall
då reduktionsregeln är tillämplig — överensstämmer i runt tal med den till
inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade förmögenheten. Jag vill också erinra
om, att enligt det denna dag framlagda förslaget rörande ändrad organisation
av beskattningsnämndema m. m. den nuvarande bestämmelsen om
offentligt framläggande av de taxeringslängder, som föras vid den årliga taxeringen,
föreslås skola upphävas. Det skulle otvivelaktigt innebära en betydande
fördel för det finansstatistiska arbetet om, i enlighet med vad Överståthållarämbetet
och taxeringsnämndsordförandenas riksförbund ifrågasatt,
den särskilda förmögenhetslängden kunde avskaffas och uppgifterna örn
förmögenhet infördes i inkomstlängden. Jag är emellertid icke beredd att nu
taga ståndpunkt till denna fråga.»
I de nu förevarande motionerna har anförts bland annat, att det skydd,
som gällande sekretessbestämmelser avsåge att bereda, på en omväg blivit
illusoriskt. Numera kunde vem som helst medelst en enkel räkneoperation
från inkomstlängden genast få fram hundradelen av den skattskyldiges förmögenhet.
Hemlighållandet av längderna över taxering till särskild skatt å
förmögenhet vore härigenom fullkomligt verkningslöst. Det återstode att undersöka
vad som kunde och borde göras för att ånyo göra deklarationshemligheten
till en realitet. Ett sätt vöre att göra taxeringsmyndigheternas protokoll,
taxeringslängdema och kronouppbördsböekema hemliga för andra
personer än vederbörande skattskyldiga. Ett genomförande av detta förslag
torde icke behöva framkalla några betänkligheter. Ett annat sätt skulle måhända
vara att göra endast protokollen och uppbördsböckerna hemliga men
låta taxeringslängdema delvis förbli offentliga, i det att andra uppgifter än
de som avsåge taxerade och beskattningsbara belopp skulle hemlighållas.
Frågan kunde måhända lösas därigenom att allenast ett transumt av inkomsttaxeringslängden,
varur för finansstatistiken avsedda uppgifter uteslutits,
finge bliva offentligt. Vidare borde vad som i sekretessavseende vore föreskrivet
i fråga om deklarationer utsträckas att gälla jämväl beträffande inlagor
i taxeringsmål, åtminstone örn den skattskyldige hemställt därom. Förslag
till nu berörda ändringar borde föreligga färdigt i så god tid att detsamma
kunde bliva tillämpligt redan vid taxeringen nästkommande år.
I de ifrågavarande motionerna har hemställts örn skrivelse till Kungl. Majit
med anhållan om skyndsam utredning angående åtgärder för skyddande av
deklarationshemligheten. Till stöd härför har anförts bland annat, att hemlighållandet
av längderna över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet
vore verkningslöst, eftersom upplysning örn den skattskyldiges förmögenhet
genom en enkel räkneoperation kunde erhållas ur inkomstlängden.
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
5
Utskottet får med anledning härav framhålla, att frågan om grunderna för
den statliga beskattningen av inkomst och förmögenhet för närvarande är
under utredning inom 1945 års statsskatteberedning, vars förslag väntas
komma att avlämnas under innevarande år. Enligt utskottets mening kan det
anses som sannolikt, att vid en reform av den statliga beskattningen den i
motionerna berörda frågan kan komma i förändrat läge. Utskottet anser sig
därför sakna skäl att nu taga ställning till den av motionärerna väckta frågan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 92 av herrar Mannerskantz
och Arrhén samt II: 165 av herr Staxäng om utredning och
förslag angående åtgärder för skyddande av deklarationshemligheten
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 juni 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande: se under betänkande nr 38.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.