Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande av cleklarationshemligheten.

1946-06-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:39, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande av cleklarationshemligheten.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

3

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning och förslag angående åtgärder för skyddande

av cleklarationshemligheten.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 92 av herrar Mannerskantz och Arrhén samt II: 165 av herr

Staxäng har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla

dels om skyndsam utredning angående åtgärder för skyddande av

deklarationshemligheten dels ock om framläggande för riksdagen snarast

möjligt av de författningsförslag, vartill utredningen kan föranleda».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 92.

Bortsett från de i 56 och 57 §§ taxeringsförordningen meddelade föreskrifterna

angående granskning och tillhandahållande av självdeklarationer och

andra till ledning för taxeringen avlämnade uppgifter finnas för närvarande

särskilda bestämmelser örn sekretess beträffande de skattskyldigas förmögenhetsuppgifter

meddelade i 17 § lagen den 28 maj 1937 örn inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Enligt sistnämnda stadgande

må förmögenhetslängd ävensom prövningsnämnds ändringslängd beträffande

taxering till särskild skatt å förmögenhet ej utan den skattskyldiges samtycke

utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter längdens datum.

Frågan örn sekretesskravets tillgodoseende vid taxeringsiängdemas utformning

har varit föremål för övervägande vid 1943 års riksdag i samband med

behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr 364 angående finansstatistikens

effektivisering. I berörda proposition, som av riksdagen lämnades utan

erinran, anförde vederbörande departementschef bl. a. följande:

»Vid utformandet av förslaget till inkomstlängd har hänsyn tagits till krav

på sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna, därigenom att någon särskild

kolumn för förmögenhetsdelen icke inrymts i längden och att även

kolumnen för »Återstående inkomst» utelämnats. I vissa yttranden har framhållits,

att sekretesskyddet för förmögenhet dock försvagas, i det att uppgifterna

i längden kunna användas för att beräkna förmögenhetsbeloppét.

I vissa andra yttranden, såsom i de av Överståthållarämbetet och taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund avgivna, har däremot ifrågasatts att avskaffa

den särskilda förmögenhetslängden och direkt införa förmögenheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

Utskottet.

i den allmänna inkomstlängden. Önskemålet om sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna

torde dock i verkligheten icke bli sämre tillgodosett

enligt de sakkunnigas förslag än för närvarande, åtminstone vad angår förmögenheter

över 20 000 kronor. Det möter nämligen icke någon svårighet

att ur uppbördsboken, som är offentlig handling, inhämta beloppet för den

särskilda förmögenhetsskatten och därefter med användning av de av Kungl.

Majit fastställda tabellerna till ledning för uträknande av denna skatt utfinna

den beskattningsbara förmögenheten, vilken — bortsett från de fall

då reduktionsregeln är tillämplig — överensstämmer i runt tal med den till

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade förmögenheten. Jag vill också erinra

om, att enligt det denna dag framlagda förslaget rörande ändrad organisation

av beskattningsnämndema m. m. den nuvarande bestämmelsen om

offentligt framläggande av de taxeringslängder, som föras vid den årliga taxeringen,

föreslås skola upphävas. Det skulle otvivelaktigt innebära en betydande

fördel för det finansstatistiska arbetet om, i enlighet med vad Överståthållarämbetet

och taxeringsnämndsordförandenas riksförbund ifrågasatt,

den särskilda förmögenhetslängden kunde avskaffas och uppgifterna örn

förmögenhet infördes i inkomstlängden. Jag är emellertid icke beredd att nu

taga ståndpunkt till denna fråga.»

I de nu förevarande motionerna har anförts bland annat, att det skydd,

som gällande sekretessbestämmelser avsåge att bereda, på en omväg blivit

illusoriskt. Numera kunde vem som helst medelst en enkel räkneoperation

från inkomstlängden genast få fram hundradelen av den skattskyldiges förmögenhet.

Hemlighållandet av längderna över taxering till särskild skatt å

förmögenhet vore härigenom fullkomligt verkningslöst. Det återstode att undersöka

vad som kunde och borde göras för att ånyo göra deklarationshemligheten

till en realitet. Ett sätt vöre att göra taxeringsmyndigheternas protokoll,

taxeringslängdema och kronouppbördsböekema hemliga för andra

personer än vederbörande skattskyldiga. Ett genomförande av detta förslag

torde icke behöva framkalla några betänkligheter. Ett annat sätt skulle måhända

vara att göra endast protokollen och uppbördsböckerna hemliga men

låta taxeringslängdema delvis förbli offentliga, i det att andra uppgifter än

de som avsåge taxerade och beskattningsbara belopp skulle hemlighållas.

Frågan kunde måhända lösas därigenom att allenast ett transumt av inkomsttaxeringslängden,

varur för finansstatistiken avsedda uppgifter uteslutits,

finge bliva offentligt. Vidare borde vad som i sekretessavseende vore föreskrivet

i fråga om deklarationer utsträckas att gälla jämväl beträffande inlagor

i taxeringsmål, åtminstone örn den skattskyldige hemställt därom. Förslag

till nu berörda ändringar borde föreligga färdigt i så god tid att detsamma

kunde bliva tillämpligt redan vid taxeringen nästkommande år.

I de ifrågavarande motionerna har hemställts örn skrivelse till Kungl. Majit

med anhållan om skyndsam utredning angående åtgärder för skyddande av

deklarationshemligheten. Till stöd härför har anförts bland annat, att hemlighållandet

av längderna över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet

vore verkningslöst, eftersom upplysning örn den skattskyldiges förmögenhet

genom en enkel räkneoperation kunde erhållas ur inkomstlängden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

5

Utskottet får med anledning härav framhålla, att frågan om grunderna för

den statliga beskattningen av inkomst och förmögenhet för närvarande är

under utredning inom 1945 års statsskatteberedning, vars förslag väntas

komma att avlämnas under innevarande år. Enligt utskottets mening kan det

anses som sannolikt, att vid en reform av den statliga beskattningen den i

motionerna berörda frågan kan komma i förändrat läge. Utskottet anser sig

därför sakna skäl att nu taga ställning till den av motionärerna väckta frågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 92 av herrar Mannerskantz

och Arrhén samt II: 165 av herr Staxäng om utredning och

förslag angående åtgärder för skyddande av deklarationshemligheten

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkande nr 38.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.