Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om särskilda bestämmelser angående taxering av inkomst från stormfälld skog.

1946-06-18 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:42, Betänkande i anledning av väckta motioner om särskilda bestämmelser angående taxering av inkomst från stormfälld skog.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om särskilda bestämmelser angående taxering av inkomst

från stormfälld skog.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 149 av herrar Velander och Björkman

samt II: 250 av herr Gezelius, vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte

antaga särskild förordning örn taxering av inkomst av stormfälld skog, varigenom

dylik inkomst under i motionen angivna förutsättningar måtte kunna

fördelas å flera beskattningsår, ävensom att vederbörande utskott måtte

utarbeta erforderlig författningstext; samt

2) motionen II: 249 av herrar Werner och Pettersson i Ersbacken, vari

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att de bestämmelser angående taxering

för inkomst, som fastställdes att gälla beträffande under år 1943 stormfälld

skog, måtte träda i tillämpning även för under år 1945 stormfälld skog,

med den ändringen att minimiintäkten för den stormfällda skogen måtte

fastställas till 2 500 kronor och insättningen i riksbanken till 1 500 kronor

samt att tidsperioden, inom vilken uttag och beskattning skall ske, måtte fastställas

till fyra år efter insättningsåret».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

I förordningen den 30 juni 1943 (nr 490) med särskilda bestämmelser angående

taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog ha meddelats

föreskrifter angående ett uppskovsförfarande vid taxeringen beträffande vissa

slag av intäkt av skogsbruk. Enligt dessa föreskrifter äger skattskyldig, som

åtnjutit inkomst genom avyttring av under år 1943 stormfälld skog, under

vissa förutsättningar åtnjuta uppskov med taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för denna inkomst. Uppskovet

får avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen överstiger

de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna under

det beskattningsår, då inkomsten åtnjutits. För erhållande av uppskov för
B

Utäng till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 42—43. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

utsättes, att den skattskyldige å särskilt konto hos riksbanken insatt det belopp,

för vilket uppskov önskas. Insättning i riksbanken må dock efter riksbankens

medgivande ersättas med amian väsentligen likvärdig disposition

av tillgångar. Uppskov må ej meddelas i sådana fall, då bruttointäkten av

den stormfällda skogen understiger 4 000 kronor, och insättning i riksbanken

må ej avse belopp understigande 2 000 kronor. Belopp, för vilket uppskov

med taxeringen åtnjutits, skall beskattas för det beskattningsår, då uttag

från det särskilda kontot hos riksbanken skett, men senast för fjärde beskattningsåret

efter det, då stormfällningen ägde rum.

Ett uppskovsförfarande av liknande slag kan jämlikt förordningen den 29

juni 1945 (nr 483) med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst

av under år 1945 avyttrad brännved eller massaved m. m. komma i

tillämpning beträffande skattskyldig, som åtnjutit inkomst antingen genom

avyttring under år 1945 av brännved eller massaved eller genom upplåtelse

nämnda år av avverkningsrätt till skog. Anledningen till införandet av sistnämnda

möjlighet till fördelning av skogsbruksinkomst av nu förevarande

slag på flera år var att densamma ansågs kunna bidraga till en förbättring i

vår bränsleförsörjning. Bestämmelserna i 1945 års förevarande förordning

äro i huvudsak avfattade på motsvarande sätt som 1943 års förordning. Med

hänsyn till syftet med 1945 års lagstiftning ha emellertid spärrgränsema

för medgivande av uppskov ansetts böra något sänkas, nämligen till 3 000

kronor beträffande bruttointäktens storlek och till 1 500 kronor beträffande

storleken av insättningen i riksbanken.

I de likalydande motionerna I: 149 och II: 250 har erinrats om berörda vid

1943 års riksdag antagna förordning med särskilda bestämmelser angående

taxering av under år 1943 stormfälld skog. I motionerna har vidare framhållits

bland annat, att denna förordning därefter icke förnyats, ehuru ett tämligen

permanent behov därav torde föreligga. Allmänt känt vore ju, att stormar

av större eller mindre styrka om än med lokal utbredning lid efter annan

fällde större eller mindre kvantiteter rotstående skog. Även om en dylik

storm endast skulle gå fram över en enda fastighet och fälla en del av dess

virkesförråd, som kunde anses överstiga den normala årstillväxten, borde ur

rättvisesynpunkt fastighetens ägare efter utredning få fördela inkomsten av

den stormfällda skogen på ett flertal inkomstår, enär densamma i annat fall

bleve beskattad under ett och samma år och därvid måhända träffades av en

hög progression, ehuru den på grund av omständigheterna måste betraktas

såsom ett nödtvunget kapitaluttag. Frågan därom hade ytterligare aktualiserats

genom de omfattande stormfällningar, som hade skett under tiden den

8—9 november 1945. Enligt undersökning beräknades därvid 1—1,2 miljoner

kubikmeter ha stormfällls i landet, varav 350 000 kubikmeter i Värmlands

och 500 000 kubikmeter i Kopparbergs län. Stormfällning av skog måste beräknas

vara en med vissa mellanrum återkommande händelse. Det syntes

därför principiellt riktigast, att en permanent lagstiftning förefunnes i huvudsaklig

överensstämmelse med den som gällde för dylika inkomster under

år 1943.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

3

I motionen 11:249 har framhållits bland annat, att under hösten år 1945

inträffat betydande stormfällningar i vissa delar av landets skogsområden.

På grund av den ojämnhet, varmed stormfällningen gått fram i olika delar

av landet, hade de skogsägare, som blivit hårdast drabbade, tvingats till virkesuttag

eller till ett lösgörande av själva skogskapitalet, som icke kunde hänföras

till normal skogsinkomst. Det kunde icke vara rimligt att dessa kapitaluttag,

vilka påtvingats den skattskyldige och som ofta omfattade många års

tillväxt, skulle vid taxering till inkomstbeskattning underkastas för den vanliga

inkomstbeskattningen gällande bestämmelser. Genom 1943 års beskattningsbestämmelser

angående taxering av under år 1943 stormfälld skog och

riksdagens beslut år 1945 örn en viss inkomstutjämning efter i stort sett

samma regler beträffande brännved och massaved kunde principen örn inkomstutjämning

särskilt vid ofrivilliga skogsuttag sägas vara godtagen av

statsmakterna. De förhållanden, som nu inträtt i anledning av höstens stormskador,

vore fullt likartade och å vissa orter större än de under år 1943 inträffade.

Starka skäl förelåge alltså att tillämpa de för år 1943 i hithörande

avseende gällande beskattningsreglerna. Emellertid syntes dessa regler ha

ställt sig mycket ogynnsamma för de mindre skogsägarna, enär de fastställda

minimibeloppen i 1943 års lagstiftning fastställts allt för höga. Ett vid samma

riksdag framställt motionsyrkande, att bruttointäkten av den stormfällda skogen

måtte sättas till lägst 2 500 kronor och insättning i riksbanken till lägst

1 500 kronor, syntes vara väl avvägt för att den medgivna rätten skulle

kunna åtnjutas även av mindre skogsägare, särskilt med hänsyn till önskvärdheten

av att mera jämnt kunna utnyttja garantiskatteavdraget.

I anledning av nu förevarande motioner har utskottet sökt vinna upplysning

angående i vilken utsträckning intäkter från sådan under år 1945 stormfälld

skog, som åsyftas i motionerna, kunna ha uppkommit för vederbörande

skattskyldiga redan under år 1945. Efter förfrågningar under hand ha till

utskottet i förevarande avseende inkommit yttranden från skogsvårdsstyrelserna

i Skaraborgs, Örebro, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs

och Västernorrlands län. Av de sålunda avgivna yttrandena framgår,

att endast i Kopparbergs län intäkter av ifrågande slag i betydande omfattning

skulle ha influtit under år 1945, medan såvitt vore känt i övriga län

några intäkter från under år 1945 stormfälld skog icke torde ha hunnit inflyta

under nyssnämnda år annat än möjligen i undantagsfall, varför den i

motionerna ifrågasatta lagstiftningen icke torde kunna få nämnvärd betydelse

såvitt anginge 1946 års taxering av intäkt av skogsbruk i sistnämnda län.

Vidare har efter utskottets förfrågan skogsstyrelsen inkommit med en på

uppgifter från vederbörande länsjägmästare grundad redogörelse för de senaste

tjugu årens stormkatastrofer av sådan omfattning att möjlighet till en

fördelning av skogsbruksinkomster från stormfälld skog på flera år varit

önskvärd. Det huvudsakliga resultatet av denna undersökning redovisas i

särskild vid detta betänkande fogad bilaga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen lia de ifrågavarande

motionerna närmast föranletts av den stormfällning av skog, som den 8 och

den 9 november 1945 ägde rum i vissa delar av landet. I de likalydande motionerna

I: 149 och II: 250 har — under åberopande av att stormfällning

av skog icke kunde betraktas såsom en i tiden isolerad företeelse utan vore

en med vissa mellanrum återkommande händelse — yrkats införande av en

permanent lagstiftning, varigenom inkomst av stormfälld skog kunde fördelas

på flera beskattningsår. I motionen II: 249 har yrkats, att de bestämmelser

angående taxering för inkomst, som fastställdes att gälla beträffande

under år 1943 stormfälld skog, måtte med vissa ändringar få tillämpas

även för under år 1945 stormfälld skog.

Utskottet finner de i motionerna uttalade önskemålen om en fördelning

på flera år av inkomst på grund av stormfällning av skog beaktansvärda.

Enligt utskottets mening måste det anses önskvärt, att möjlighet till en sådan

fördelning av inkomst av skogsbruk överhuvud taget förefunnes i sådana

fall, då inkomst av detta slag uppgår till mera betydande belopp. Utskottet

får härvid erinra örn att kommunalskatteberedningen i del II av

sitt betänkande med förslag till omläggning av den kommunala beskattningen

m. m. (SOU 1942:35) upptagit denna fråga till behandling och även

föreslagit vissa åtgärder i syfte att erhålla en utjämning mellan olika år beträffande

beskattningen av skogsbrukets inkomster. Med hänsyn härtill finner

utskottet befogat att avvakta Kungl. Maj:ts ställningstagande till kommunalskatteberedningens

förslag. Härjämte må nämnas, att 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga

i sitt innevarande år avgivna betänkande med förslag

till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet

samt lag om jordbruksbokföring (SOU 1946: 29) berört detta spörsmål

samt därvid framhållit, att detsamma borde upptagas till förnyat övervägande

sedan bokföringsmässig inkomstberäkning införts beträffande jordbruket

och erfarenhet om dess verkningar vunnits.

I anledning av vad i motionerna anförts må vidare påpekas, att den i

november 1945 skedda stormfällningen av skog icke torde kunna sägas innebära

ett aktualiserande av frågan örn en fördelning på flera år av inkomst

av detta slag. I och med övergången till det nya uppbördssystemet kommer

nämligen enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skattebefrielse

att inträda beträffande intäkter av berörda stormfällning, vad angår

de skatter, som skulle ha utgått på grund av 1946 års taxering, delvis

och beträffande de skatter, som skulle ha utgått på grund av 1947 års taxering,

helt och hållet.

Utskottet anser sig fördenskull icke kunna tillstyrka bifall till de föreliggande

motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 149 av herrar Velander

och Björkman samt II: 250 av herr Gezelius örn särskilda bestämmelser

angående taxering av inkomst från stormfälld

skog icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

5

2) att motionen II: 249 av herrar Werner och Pettersson

i Ersbacken om särskilda bestämmelser angående taxering

av inkomst av stormfälld skog icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Björnsson, Robert Berg och Axel Ivar Anderson

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Orgård,

Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg och Andersson i Dunker.

Reservation

av herr Velander.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42-

Sammanställning av länsjägmästarnas uppgifter örn de senaste 20 årens stormkata
bruksinkomsten

på flera

Län

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

Stockholms.......

—

—

—

—

del av

länet

hela

länet

—

—

-

—

Uppsala..........

—

—

—

—

del av

länet

del av

länet

—

—

—

—

Södermanlands....

hela

länet

hela

länet

hela

länet

2 gånger

del av

länet

Östergötlands1 ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Jönköpings........

del av

länet

2 gånger

Kronobergs.......

del av

länet

hela

länet

Kalmar norra.....

—

—

—

—

del av

länet

—

—

—

—

—

Kalmar södra ....

—

—

—

—

hela

länet

—

—

—

—

—

Gotlands..........

—

-

—

—

hela

länet

—

hela

länet

—

—

—

Blekinge..........

del av

länet

hela

länet

Kristianstads......

—

del av

länet

—

Malmöhus........

—

—

—

—

del av

länet

2 gånger

—

—

—

—

—

Hallands.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Göteborgs o. Bohus

—

_

—

—

—

—

—

—

—

_

Älvsborgs.........

del av

länet

del av

länet

del av

länet

2 gånger

del av

länet

del av

länet

Skaraborgs........

hela

länet

hela

länet

”

del av

länet

del av

länet

"

Värmlands........

—

—

—

—

—

—

del av

länet

—

—

—

Örebro...........

—

—

del av

länet

—

—

’-

—

—

—

—

Västmanlands.....

—

del av

länet

—

—

—

hela

länet

—

—

—

Kopparbergs......

hela

länet

del av

länet

2 gånger

del av

länet

2 gånger

Gävleborgs........

—

—

del av

länet

—

Västernorrlands ...

hela

länet

2 gånger

Jämtlands........

del av

länet

del av

länet

del av

länet

Västerbottens.....

—

_

_

_

_

_

_

_

—

—

Norrbottens.......

del av

länet

2 gånger

del av

länet

Hela landet

2

4

5

-

18

1 12

6

2

1

—

1 Uppgifter från Östergötlands län saknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42-

1

Bilaga.

strofer, vilka varit av sådan omfattning, att möjlighet till en fördelning av skogsår

varit önskvärd.

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

gånger

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

>

hela

länet

del av

länet

7

>

—

—

—

—

—

: -

—

—

—

—

—

hela

länet

del av

länet

2 gånger

del av

länet

2 gånger

7

gånger

hela

länet

hela

länet

2 gånger

5

>

hela

länet

del av

länet

hela

länet

2 gånger

5

>

hela

länet

2 gånger

del av

länet

2 gånger

5

>

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

>

—

—

—

—

—

—

del av

länet

2 gånger

—

—

hela

länet

5

>

—

—

—

—

del av

länet

—

hela

länet

2 gånger

hela

länet

—

—

5

>

hela

länet

hela

länet

del av

länet

5

>

—

—

—

—

—

—

del av

länet

—

—

—

i

gång

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

del av

länet

hela

länet

2 gånger

9

gånger

del av

länet

2 gånger

hela

länet

2 gånger

del av

länet

del av

länet

10

>

—

del av

länet

del av

länet

3

>

—

del av

länet

—

—

—

—

hela

länet

—

del av

länet

—

4

>

—

—

—

—

—

—

del av

länet

—

3

>

hela

länet

del av

länet

del av

länet

del av

länet

3 gånger

11

>

del av

länet

—

—

—

—

—

—

—

del av

länet

3

>

hela

länet

hela

länet

del av

länet

del av

länet

2 gånger

7

>

del av

länet

hela

länet

hela

länet

2 gånger

del av

länet

del av

länet

del av

länet

del av

länet

11

>

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

del av

länet

del av

länet

del av

länet

6

gånger

6

6

4

-

5

3

24

8

9

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.