Betänkande i anledning av väckta motioner angående sambandet mellan socialpolitik och beskattning.
1946-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:43, Betänkande i anledning av väckta motioner angående sambandet mellan socialpolitik och beskattning.
Dokumentets text
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 43.
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående sambandet mellan socialpolitik och beskattning.
(2:a avd.)
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, I: 145 av
herr Elon Andersson m. fl. och II: 251 av herr Ohlin m. fl., har hemställts,
»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en översyn av
reglerna för skattefrihet och skattefria avdrag jämte därmed sammanhängande
spörsmål, i syfte att åvägabringa en samordning mellan dessa regler
och de sociala förmånerna, samt om framläggande för riksdagen av de förslag,
vartill utredningen kommer att föranleda».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen
I: 145.
I de ifrågavarande motionerna har framhållits, att de stora sociala reformer,
som för närvarande planeras, oundvikligt komme att förläna ökad
aktualitet åt sambandet mellan socialpolitik och beskattning. Två av tendenserna
vid omarbetningen och utvidgningen av de försäkringsliknande sociala
stödformerna vore därvid av särskild betydelse. När man eftersträvade, att
förmånerna skulle bliva stora nog att garantera en godtagbar levnadsstandard
också hos de sämst ställda mottagarna, skulle detta syfte förfelas,
örn dessa mottagare finge sina förmåner i nämnvärd utsträckning beskurna
genom beskattning. Och när man sökte inskränka användningen av behovseller
inkomstprövning, räknade man med att den progressiva statliga inkomstskatten
skulle återbörda en väsentlig del av de belopp, som utbetalades
till bättre ställda mottagare. Den förra synpunkten — att icke beskära
det nödvändiga — kunde enklast tillgodoses genom att förklara förmånerna
skattefria. Så hade befolkningsutredningen konstruerat sitt huvudförslag
örn allmänna barnbidrag. Den senare punkten — att låta »skattereturen»
träda i behovsprövningens ställe — spelade en avsevärd roll i socialvårdskommitténs
förslag till ny folkpensionislag. Där framhävdes nämligen,
att merkostnaderna för höjda grundpensioner till betydlig del kunde väntas
komma åter skattevägen. Därest den väntade nya pensionslagstiftningen
komme att ansluta sig till kommittéförslaget, torde det få anses uteslutet,
Bevillningsutskottets betänkande nr 43.
9
att grundpensionerna skulle kunna förklaras skattefria, och det torde bliva
svårt att knyta skattebefrielse direkt till tilläggspensionen eller bostadstilllägget.
Å andra sidan kunde den föreslagna reformen icke fylla sina syften
för de sämst anställda pensionärernas del utan någon förändring i reglerna
för den direkta beskattningen. Den mest framkomliga vägen syntes därvid
vara en betydande höjning av de skattefria avdragen. Två olika vägar kunde
således ifrågakomma för att nå en bättre samordning mellan socialpolitik
och skattepolitik. I vissa tall syntes skattefrihet för en bidragsform vara en
lämplig lösning, i andra fall torde en justering av de skattefria avdragen behöva
övervägas örn ett rejält och rättvist resultat skulle nås.
I de föreliggande motionerna har hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om en översyn av reglerna för skattefrihet och skattefria avdrag
jämte därmed sammanhängande spörsmål i syfte att åvägabringa en
samordning mellan dessa regler och de sociala förmånerna.
Utskottet får i anledning härav erinra om att någon fullt klarläggande definition
på vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst icke finnes i vår
skattelagstiftning. I princip kan sägas, att en intäkt är skattepliktig, om den
kan hänföras till viss förvärvskälla, samt att intäkten är skattefri, om detta
ej är fallet. Sistnämnda regel föranleder emellertid ofta tveksamhet vid tilllämpningen.
Vad särskilt angår de olika slagen av förmåner av socialvårds
karaktär torde det förhålla sig så, att frågan om deras skatterättsliga behandling
i regel icke varit hänskjuten till skattedomstolarnas bedömande. Det lärer
fördenskull kunna antagas, att beträffande sådana förmåner, vilkas skatterättsliga
natur icke blivit fastställd i de högre instanserna, tillämpningen i
nu ifrågavarande hänseende på olika håll i landet ej skett efter enhetliga
grunder.
Om oklarheten rörande den skatterättsliga naturen av de förmåner, varom
här är fråga, redan för närvarande medfört olägenheter, får detta spörsmål,
såsom motionärerna yttrat, än större betydelse vid den utveckling på socialvårdens
område, som nu förestår. Genom utvidgningen av de sociala stödformerna
komma dessa att erhålla en väsentligt större vikt än tidigare. Med
hänsyn till beskattningens tyngd torde det även vara påkallat, att avvägningen
av förmånernas storlek sker med beaktande av om desamma skola
vara underkastade skatteplikt eller ej.
Frågan om grunderna för den statliga beskattningen av inkomst och förmögenhet
är för närvarade under utredning inom 1945 års statsskatteberedning,
vars förslag väntas komma att avlämnas under innevarande år. Utskottet
anser sannolikt, att vid en reform av den statliga beskattningen en höjning
av ortsavdragen för makar och för ensamstående kan komma att äga
rum. Örn så sker, skulle måhända ifrågavarande förmåner i många fall av
denna anledning icke bliva beskattade.
Enligt utskottets mening torde emellertid det föreliggande spörsmålet icke
helt kunna lösas genom en höjning av ortsavdragen. Även efter en sådan höjning
skulle oklarheten i principiellt hänseende fortfarande kvarstå. Det torde
niliang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 42—43.
Utskottet.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 43.
därjämte få anses önskvärt, att frågan om förmånernas skatterättsliga natur
uppmärksammas i samband med det nu pågående reformarbetet på socialvårdens
område, så att en riktig avvägning av förmånernas storlek med
hänsyn (agen till huruvida förmånerna skola beskattas eller icke skall kunna
ske. På grund härav har utskottet — trots att de största olägenheterna av
den nuvarande ordningen måhända kunna komma att undanröjas genom en
höjning av ortsavdragen — ansett sig böra i anledning av de ifrågavarande
motionerna föreslå skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om en översyn
av reglerna örn skattefrihet för vissa slag av intäkter i syfte att åvägabringa
en samordning mellan dessa regler och de sociala förmånerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna
1:145 av herr Elon Andersson m. fl. och 11:251 av
herr Ohlin m. fl. angående sambandet mellan socialpolitik
och beskattning i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad i detta betänkande
anförts låta verkställa en översyn av reglerna om skattefrihet
för vissa slag av intäkter i syfte att åvägabringa en samordning
mellan dessa regler och de sociala förmånerna.
Stockholm den 18 juni 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande: se under betänkande nr 42.
468062. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:436 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående sambandet mellan socialpolitik och beskattning. a1 i texten