Betänkande i anledning av väckta motioner om borttagande av omsättningsskatten å vissa livsmedel.
1946-06-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:44, Betänkande i anledning av väckta motioner om borttagande av omsättningsskatten å vissa livsmedel.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om borttagande av omsättningsskatten å vissa
livsmedel. (l:a avd.)
Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande inom riksdagen väckta, av
utskottet lill behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna I: 152 av herr Arrhén och II: 247 av herr
Staxäng m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning och förslag till borttagande fortast möjligt av
omsättningsskatten på sill och fisk, som i färskt, fruset eller saltat tillstånd
saluföres i riket, och att denna åtgärd bör ses som ett led i avvecklandet av
den allmänna omsättningsskatten, vilken antogs av 1940 års riksdag»; samt
2) de likalydande motionerna I: 214 av herr Näslund och II: 339 av herr
Svensson i Ljungskile, vari hemställts, »alt riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att kött, fläsk och fisk samt salt sill och strömming
överflyttas till de varugrupper, som äro befriade från allmän omsättningsskatt».
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får
utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna I: 152 och II: 339.
Stadgande angående undantag från skatteplikt till omsättningsskatt beträffande
vissa livsmedel har meddelats i 2 § 1 mom. b) omsättningsskatteförordningen,
vilket författningsrum i vad angår urvalet av skattefria varor
icke undergått någon ändring sedan förordningens ikraftträdande. Där
stadgas, att allmän omsättningsskatt icke utgår vid försäljning eller uttag
från rörelse av mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av
mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock att skatt skall utgå
vid försäljning från restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse. Senare
har genom en särskild förordning den 28 november 1941 (nr 889) stadgats,
att allmän omsättningsskatt icke skall utgå vid försäljning eller uttag
trän rörelse av hönsägg.
Under förarbetena till omsältningsskatteförordningen uttalades, på sätt
framgår av Kungl. Majas proposition nr 3 vid 1940 års urtima riksdag, att
begränsningen av antalet skattefria livsmedel föranlelts framför allt av skattetekniska
skäl, nämligen av hänsyn till svårigheten för vederbörande näDihang
lill riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 44—47.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 44.
ringsidkare att särskilja försäljning av skattefria och skattepliktiga varor.
De föreslagna undantagen a\såge elementära livsförnödenheter av mycket
stor betydelse för de breda lagrens ekonomi. Av praktiska skäl kunde skattefrihet
för livsmedel icke medgivas vid försäljning i restauranger och liknande
rörelser.
Vid 1940 års urtima riksdag framställdes såväl i väckta motioner som i
till vederbörande riksdagsutskott inkomna skrivelser yrkanden om ytterligare
undantag från skatteplikt. Å andra sidan föreslogs i skrivelser från ett
flertal sammanslutningar begränsning eller helt borttagande av undantagen.
Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i anledning
av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:
»Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen
beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga
olägenheter för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga
starkt intryck av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del,
har därför övervägt möjligheten att helt slopa dessa undantag. För en sådan
åtgärd skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska. Anordningen
med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo utan
avseende å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpunkter vill det
förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt i en
eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i behov därav.
Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder under alla
förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket för de av beskattningen
tyngst drabbade. Å andra sidan är emellertid att märka, att en beskattning
överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i beskattningshänseende
mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem, som
konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta
de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen, anser utskottet
därför böra ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag från
egen fastighet beskattas.»
I anslutning härtill uttalade utskottet, att vissa livsmedel åtminstone för
det dåvarande borde undantagas från beskattning, men att utskottet å andra
sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.
Med anledning härav föreslogs i detta avseende ingen ändring i det i propositionen
framlagda författningsförslaget.
Jämväl efter ikraftträdandet av omsältningsskatteförordningen har frågan
örn undantag från skatteplikt beträffande vissa livsmedel i anledning
av därom väckta motioner åren 1942, 1944 och 1945 varit föremål för riksdagens
prövning. Vid 1942 års riksdag yrkades sålunda i de likalydande motionerna
1:98 och II: 14 avskaffande av omsättningsskatten å bland annat
kött, fläsk och fisk samt i motionen II: 41 avskaffande av omsättningsskatten
å vissa slag av fisk. Vid 1944 års riksdag hemställdes i de likalydande
motionerna I: 133 och II: 206 örn slopande av omsättningsskatten på fisk
samt i de likalydande motionerna I: 201 och II: 296 om befrielse från om
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 44.
3
sättningsskatt beträffande kött, fläsk och fisk. Slutligen hemställdes vid
1945 års riksdag i de likalydande motionerna I: 174 och II: 280 samt i motionen
II: 408 örn utredning och förslag rörande borttagande fortast möjligt
av omsättningsskatten å fisk. På hemställan av bevillningsutskottet
föranledde ifrågavarande yrkanden icke någon riksdagens åtgärd.
I de likalydande motionerna I: 152 och II: 247 har till stöd för yrkandet
om utredning och förslag till borttagande fortast möjligt av omsättningsskatten
på fisk, efter en erinran om behandlingen av motsvarande fråga vid
1944 och 1945 års riksdagar, anförts bland annat följande. I årets statsverksproposition
kunde man icke se någon antydan örn att man ansåge tidpunkten
för ett slopande av omsättningsskatten vara inne. Det ville därför
synas, som om den ståndpunkten, att man måste tänka sig omsättningsskattens
slopande etappvis, vore den enda, som ägde praktiskt värde. Det återstode
alltså intet annat än att inrikta sig på ett slopande av omsättningsskatten
för färsk, frusen eller saltad fisk. Den argumentering, som framfördes
i fjolårets motioner på detta område, syntes även i år, trots bevillningsutskottets
invändningar, äga giltighet. Om man måste acceptera tanken,
att ett slopande av omsättningsskatten endast läte sig tänkas som ett
resultat av så småningom gjorda undantag och korrigeringar av gällande bestämmelser
på livsmedelsproduktionens område, måste fiskets produkter äga
en förmånsställning med hänsyn till att redan nu de mera väsentliga av
jordbrukets produkter befriats från omsättningsskatt.
I de likalydande motionerna I: 214 och II: 339 bär till stöd för ett slopande
av omsättningsskatten på kött, fläsk och fisk anförts i huvudsak följande.
För många större familjer torde det vara svårt att anskaffa animaliska produkter
till hushållet i den omfattning, som från näringsfysiologiskt håll ansåges
önskvärt. Den ekonomiska utvecklingen syntes också tyda på att det även i
fortsättningen kunde bliva svårt att hålla sådana priser, som på en gång gåve
fiskarena och lantbrukarna skälig lön för arbete och omkostnader samt konsumenterna
möjlighet alt köpa animaliska produkter i önskvärd omfattning.
Givetvis vore del mest önskvärt, att riksdagens flera gånger uttalade önskan
örn hela omsättningsskattens snara avskaffande kunde förverkligas. Åtskilligt
tydde dock på att detta måhända icke bleve möjligt. Under förutsättning
att skattens snara avveckling ej kunde ställas i utsikt ansåge motionärerna
det befogat, att riksdagen på nytt toge upp frågan örn att frigöra
ovannämnda livsmedel från omsättningsskatt.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit yttranden av statens livsmedelskommission, statens priskontrollnämnd,
centrala omsättningsskattenämnden, Sveriges slakteriförbund, svenska
ostkustfiskarnas central förbund och svenska västkustfiskarnas centralförbund.
Till utskottet har vidare inkommit en skrift från 4945 års jiskeriutredning.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 44.
Livsmedelskommissionen har såsom sin uppfattning uttalat, att från de
synpunkter kommissionen hade att företräda tillräckliga skäl för bifall till
motionerna icke syntes föreligga. Beträffande fisk har framhållits, att de
fiskslag, som hade den största betydelsen, vore åsätta normalpris, att dessa
pris genomsnittligen vöre lägre än tidigare under kristiden och att ett borttagande
av omsättningsskatten på fisk därför snarare syntes mindre angeläget
än tidigare. Vad beträffade köttvaror torde icke heller kunna sägas,
att det vore iner angeläget nu än tidigare att omsättningsskatten borttoges.
Priskontrollnämnden har framhållit, att nämnden ansåge det ändamålsenligast
att skjuta på frågor om mera vittgående ändringar i omsättningsskatteförordningen,
till dess ställning tagits till frågan örn avveckling av
skatten i dess helhet. Ett slopande a''v omsättningsskatten på kött, fläsk och
fisk skulle påverka socialstyrelsens levnadskostnadsindex i sänkande riktning
med 1,2 enheter i 1914 års serie och 0,8 enheter i 1935 års serie. Detta
innebure, att för det normalhushåll, som index representerade, bestående av
man, hustru och två barn samt med en inkomst av omkring 5 000 kronor
per år, skulle förslaget medföra en utgiftsminskning med omkring 26 kronor
för år. Därvid bär förutsatts, att omsättningsskattens slopande helt ko ulme
till uttryck i form av prissänkning. I praktiken kunde ett fullt så gynnsamt
resultat näppeligen nås. Upplysningsvis meddelades, att den minskning av
skatteintäkterna, som uppstode vid borttagande av omsättningsskatten på
kött, fläsk och fisk, enligt nämndens beräkningar belöpte på omkring 45
miljoner kronor.
Centrala omsättningsskattenämnden bär åberopat ett av nämnden till
1944 års bevillningsutskott avgivet utlåtande i samma fråga, där nämnden
bl. a. framhållit, att de skattetekniska skäl, som åberopats för begränsningen
av antalet skattefria varor, alltjämt ägde giltighet. Därutöver har nämnden
tillagt, att därest omsättningsskatten ansåges böra avvecklas successivt det
syntes önskvärt, att omförmälda slag av livsmedel i första hand gjordes
skattefria. Med hänsyn till de svårigheter särskilt för detaljhandelns del, vilka
skulle uppstå vid en dylik utsträckning av skattefriheten, borde emellertid
en ändring på förevarande område icke vidtagas ulan en föregående grundlig
utredning i samråd med vederbörande näringsorganisationer.
Sveriges slakteriförbund har, med utgångspunkt från slaktdjursproducenternas
intressen, tillstyrkt motionerna i vad de avsåge, att kött och fläsk
överflyttas till de varuslag, som äro befriade från omsättningsskatt.
Svenska ostkustfiskarnas centralförbund har tillstyrkt bifall till motionerna
om borttagande av omsättningsskatten på fisk ävensom hemställt, att
bevillningsutskottet måtte uttala sig för att fiskarena i motsvarande mån
måtte beredas stöd vid utövande av sin näring.
Svenska västkustfiskarnas centralförbund har, under framhållande hl. a.
av att ett slopande av omsättningsskatten på fisk skulle bliva till fördel för
Bevillningsutskottets betänkande nr 44.
5
såväl fiskets utövare som konsumenterna, tillstyrkt bifall till motionerna örn
borttagande av omsättningsskatten på fisk.
7945 års fiskeriutredning har uttalat, att omsättningsskatten på fisk utövade
en ofördelaktig inverkan på avsättningen av fisk inom landet, samt
tillstyrkt bifall till motionerna om borttagande av omsättningsskatten på
fisk.
I de förevarande motionerna har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t utskottet.
med anhållan om utredning och förslag om borttagande av omsättningsskatten
å vissa livsmedel.
Frågan örn avskaffande av omsättningsskatten på kött, fläsk och fisk har
vid flera tillfällen tidigare varit föremål för riksdagens prövning. De härom
framställda yrkandena ha emellertid på hemställan av bevillningsutskottet
avslagits av riksdagen.
Första särskilda utskottet vid innevarande års riksdag har i sitt utlåtande
nr 2 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 222 förordat, att tidpunkten
för omsättningsskattens avveckling fastställes till den 1 juli 1947, ävensom
framhållit, att därest förhållandena skulle utveckla sig på sådant sätt
att det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten slopades redan före
nämnda tidpunkt frågan därom borde upptagas till omprövning.
Med hänsyn till att man sålunda torde ha att räkna med omsättningsskattens
avveckling inom en icke alltför avlägsen framtid anser sig utskottet
icke kunna förorda att i nuvarande läge vidtagas så genomgripande ändringar
i gällande regler, som föreslagits i motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 152 av herr Arrhén och
II: 247 av herr Staxäng m. fl. om borttagande av omsättningsskatten
på sill och fisk icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt
2) att de likalydande motionerna I: 214 av herr Näslund och
II: 339 av herr Svensson i Ljungskile om borttagande av omsättningsskatten
på vissa livsmedel icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 juni 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Björnsson, Robert Berg och Axel Ivar
Anderson; samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Haminarlund, Sandberg, Öngård,
Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg och Andersson i Dunker.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.