Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i förordningen om allmän omsättningsskatt.

1946-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:45, Betänkande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i förordningen om allmän omsättningsskatt.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående viss ändring i förordningen om allmän

omsättningsskatt. (l:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 213 av fru Svenson m. fl. och II: 248 av herr Johansson i Mysinge

m. fl. har hemställts, »att riksdagen dels måtte besluta sådan ändring

av gällande förordning om omsättningsskatt, att tvätt vid andelstvättstugor

icke skall betraktas som yrkesmässig verksamhet, så att följaktligen omsättningsskatt

därå icke skall utgå, dels i skrivelse till Kungl. Majit begära, att

återbäring av omsättningsskattemedel måtte ske till de andelstvättstugor,

som eftertaxerats och inbetalt skatt».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framförda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 248.

Enligt 1 § f) omsättningsskatteförordningen utgår allmän omsättningsskatt

bland annat vid utförande av ändrings-, förbättrings-, underhålls- eller

rengöringsarbete å bulikshandelsvaror, allt under förutsättning att arbetet

skee på beställning av annan än återförsäljare samt att arbetet yrkesmässigt

verkställes av företagare med fast driftställe för näringsverksamhet och faller

inom området för nämnda verksamhet.

Beträffande behandlingen av ekonomiska föreningar i omsättningsskatteliänseende

har första särskilda utskottet vid 1940 års riksdag i sitt utlåtande

nr 10 (s. 20) uttalat följande:

»Att en ekonomisk förening, som saluhåller varor ej blott till föreningsmedlemmar

utan även till utomstående, är att anse som yrkesmässig återförsäljare

är självfallet. Mera tveksam blir frågan, om försäljning sker endast

till medlemmarna. Om föreningen tillkommit uteslutande eller väsentligen

för att tillgodose en större medlemskrets behov av varor eller föreningens

rörelse eljest, med hänsyn till sin omfattning och villkoren för

medlemskap, kan anses jämförlig med försäljning till allmänheten, synes

föreningen böra behandlas på samma sätt som om den sålde till utomstående.

Däremot torde exempelvis en bostadsförenings anskaffning av varor

för föreningsmedlemmarnas räkning icke kunna betraktas som yrkesmässig

återförsäljning, varför föreningen torde få utgöra skatt å inköpsbeloppet.

Detsamma torde gälla beträffande ideella föreningar.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A5.

7

I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. När klädespersedlar

och linnevaror underginge rengöring pa tvättanstalt uttoges

omsättningsskatt för denna procedur varje gång. Däremot utginge icke omsättningsskatt

örn exempelvis flera familjer utnyttjade en tvättstuga att utföra

detta arbete, ej heller örn i en tvättanstalt husmodern själv eller en av

henne lejd medhjälperska utförde arbetet. Först då en tvättanstalts egen

anställda personal utförde arbetet utginge omsättningsskatt, då detta ansåges

vara yrkesmässig verksamhet. Statsmakterna hade genom lane- och bidragsformer

sökt stimulera till gemensam tvätt. Därigenom hade de på

landsbygden så populära andelstvättstugorna kommit till stånd. Dessa andelstvättstugor

registrerades såsom ekonomiska föreningar och bleve därigenom

företag som dreve yrkesmässig verksamhet. Örn denna princip hade

rått oklarhet eller okunnighet hos många andels tvättstugors ledning. Sålunda

betalade en del andelstvättstugor omsättningsskatt och andra icke. I

den mån omsättningsskatt erlades vore detta nog till väsentlig del beroende

av den energi länsstyrelserna nedlade för att upplysa örn dessa fakta och

indriva omsättningsskatten. I en del fall hade också tvättstugor eftertaxerats

med belopp som holat allvarligt rubba deras framtida verksamhet.

Denna eftertaxering hade också tillämpats olika strängt av olika länsstyrelser.

Skäl talade således för ett borttagande av omsättningsskatten på tvätt

i andelstvättstugor. Denna verksamhet vöre reellt en självhjälp och endast

till formen yrkesmässig. Det måste också anses rättvist, att återbäring av

omsättningsskattemedel skedde till de tvättstugor, som fått betala skatt.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttrande över motionerna av centrala omsättningsskattenåmnden,

vilken avstyrkt bifall till motionerna. Nämnden hade i tidigare uttalande

angående andelstvättstugors skatteplikt hänvisat till ovanberörda utskottsutlåtande

vid 1940 års urtima riksdag samt i samband därmed framhållit,

att detsamma i första hand avsåge yrkesmässighet vid försäljningar men

tydligen bleve analogivis tillämpligt jämväl beträffande arbetsprestationer.

Därest andelsägarna personligen eller genom av dem (alltså icke av andelsföreningen)

anskaffad personal själva ombesörjde arbetet med tvätten, syntes

omsättningsskatt icke böra utgå för den avgift, som i sådant fall erlades

till föreningen. Därest åter föreståndare eller eljest av andelsföreningen

anställd personal utförde arbetet med tvätten och betalning därför erlades

till andelsföreningen, borde omsättningsskatt utgå, oavsett örn arbetet utförts

för medlemmars eller utomståendes rökning. Nämnden hade för sin

del icke kunnat finna någon anledning, varför andelstvättstugor i omsättningsskattehänseende

skulle erhålla en förmånligare behandling än andra

ekonomiska föreningar. Del erinrades örn att skattskyldiga andelstvättstugor

i olikhet mot privata konsumenter vid inköp av tvättmedel och dylikt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr -15.

Utskottet.

betraktades såsom återförsäljare, varför omsättningsskatt icke utginge vid

dessa inköp. Tillräckliga garantier för en riktig tillämpning av gällande bestämmelser

torde föreligga i rätten att anföra besvär över beskattningsmyndigheternas

beslut. Vidare erinrades om den i 6 § omsättningsskatteförordningen

stadgade möjligheten att hos Kungl. Majit ansöka örn befrielse från

eller återbäring av omsättningsskatt.

I de förevarande motionerna har yrkats dels sådan ändring i omsättningsskatteförordningen,

att omsättningsskatt icke skall utgå för tvätt vid andelstvättstugor,

dels ock skrivelse till Kungl. Majit med begäran om återbäring

av omsättningsskattemedel till andelstvältstugor, vilka eftertaxerats

och inbetalt skatt. Till stöd härför har åberopats bland annat, att andelstvättstugor

visserligen registrerades såsom ekonomiska föreningar, men att

deras verksamhet reellt vöre en självhjälp och endast till formen yrkesmässig.

Utskottet vill erinra om att vad sålunda uttalats beträffande andelstvättstugor

jämväl torde gälla beträffande åtskilliga andra slag av ekonomiska

föreningar. Att utan närmare utredning bereda andelstvättstugor en förmånligare

ställning i omsättningsskattehänseende än övriga slag av ekonomiska

föreningar anser sig utskottet därför icke kunna förorda.

Första särskilda utskottet vid innevarande års riksdag har i sitt utlåtande

nr 2 förordat, att tidpunkten för omsättningsskattens avveckling fastställes

till den 1 juli 1947, ävensom framhållit, att därest förhållandena skulle utveckla

sig på sådant sätt att det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten

slopades redan före nämnda tidpunkt frågan därom borde upptagas

till omprövning. Med hänsyn härtill anser bevillningsutskottet skäl ej heller

föreligga att nu föreslå, att någon utredning vidtages i förevarande fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 213 av fru Svenson m. fl.

och II: 248 av herr Johansson i Mysinge m. fl. angående viss

ändring i förordningen om allmän omsättningsskatt icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkande nr 44.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.