Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 50

1946-06-18 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

1

Ur 50.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1946 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1946/47, m. m., jämte en i

ämnet väckt motion.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1946/47 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1946 (bilaga till

1946 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 jämte

därmed sammanhängande frågor. Departementschefen bär därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1945 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 24 maj 1946 dagtecknad proposition nr 306 med förslag till

beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1946/47, m. m., har

Kungl. Majit framlagt förelag angående grunderna för uttagande av statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1946 m. m.

Sistnämnda proposition har i vad den rör bottenskatt enligt 18 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i förevarande sammanhang har bevillningsutskottet därjämte

upptagit den under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet

hänvisade motionen II: 255 av herr Ljungberg, vari hemställts, att

vad i motionen anförts måtte vinna beaktande vid riksdagens beslut angående

i årets statsverksproposition föreslagen trafikskatt.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1946/47 äro bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade lill följande

belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .......... 400 000 000

Värnskatt................................ 30 000 000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 20 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 7 sami. Nr 50. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Kronor

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ...... 1 000 000

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet,

m. m................................. 500 000 000

Krigskonjunkturskatt...................... 100 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 200 000

Stämpelmedel .......................... 90 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 60 000 000

Bensinskatt ............................ 120 000 000

Kronor

1 141 200 000

180 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 150 000 000

Allmän omsättningsskatt .................. 360 000 000

Varuskatt .............................. 75 000 000

Trafikskatt ............................ 28 000 000

Accis å silke ............................ 4 500 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . . 15 000 000

Skatt å kaffe ............................ 32 000 000

Tobaksskatt ............................ 300 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 19 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 20 000 000

Detaljhandelsbolag .................... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 300 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . . 25 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 40 000 000

Skatt å läskedrycker...................... 14 000 000

Statlig nöjesskatt ........................ 17 000 000

Postverket (överskott) ................................

1 424 500 000

25 000 000.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

»I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar

riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över den statsfinansiella

och ekonomiska utvecklingen under krigsåren och tiden efter

fredsslutet till utgången av oktober 1945. I anslutning härtill angiver ämbetsverket

närmare de förutsättningar, på vilka verket grundat sin inkomstberäkning.

Därvid betonas särskilt den markerade förändring i vårt lands

ekonomiska läge, som inträtt genom att handelsspärrama efter krigets slut

upphävts. Intill dess de ekonomiska förhållandena och utvecklingsbetingelsema

i andra länder bättre kunna överblickas, är det emellertid enligt verkets

mening icke möjligt att med större säkerhet bedöma den framtida eko
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillninffsutskottets betänkande nr 50.

3

nomiska utvecklingen i Sverige. Handeln med utlandet är tills vidare helt

beroende av internationella avtal, i regel innefattande utfästelser om svensk

kreditgivning. För Sveriges del innebär det nya läget, att betydande marknader

för utrikeshandeln bortfallit samtidigt som handel kunnat återupptagas

på andra marknader, från vilka vi varit avstängda under de senaste

åren.

För den närmaste framtiden utgår riksräkenskapsverket ifrån att den inhemska

produktionen, som under första halvåret 1945 stördes av verkstadskonflikten,

kan hålla sig på samma höga nivå som under senare delen av

året och att full sysselsättning kommer att råda. Importsituationen antages

komma att undergå förbättring.

Med dessa utgångspunkter har ämbetsverket antagit, att inkomstflödet

i fråga örn sådana titlar, som bero av konjunkturförhållandena under år

1945 och första hälften av år 1946, under budgetåret 1946/47 i stort sett

skall uppnå något högre nivå än under innevarande budgetår. För skatter

på importvaror — tullmedel, bensinskatt, kaffeskatt m. m. — väntas stor

inkomstökning. För de övriga inkomsttitlar, som bero av inkomstförhållandena

under budgetåret 1946/47, räknar verket med i stort sett oförändrad

eller något höjd inkomstnivå, dock icke beträffande den statliga affärsverksamheten

och vissa halvstatliga affärsföretag, för vilka krigsåren medfört

tillfälliga vinster; även örn dessa i stor utsträckning använts för extra avskrivningar,

ha de dock avsevärt höjt statens inkomster. För den närmaste

efterkrigstiden räknar ämbetsverket med inkomstminskningar för den statliga

affärsverksamheten till följd både av bortfallet av de tillfälliga kristidsvinsterna

och av stigande personalkostnader. Riksräkenskapsverket framhåller

särskilt, att för statens järnvägars del förväntas minskade inkomster

genom att den trafik, som järnvägarna under krigsåren övertagit från landsvägstrafiken

och sjöfarten, återgår till dessa trafikmedel.

I övrigt utgår riksräkenskapsverket från förutsättningen, att den ekonomiska

utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter samt att

pris- och löneutvecklingen icke kommer att visa några mera långtgående

rubbningar.

Ämbetsverket anmärker slutligen, att uppbördsreformens genomförande

är ägnat att göra grundvalen för beräkningen av de direkta skatter, som omfattas

av denna, mera osäker. Hittills ha ungefär 40 procent av driftbudgetens

inkomster under ett visst budgetår hänfört sig till de ekonomiska förhållandena

under det närmast föregående kalenderåret eller förhållandena

vid detta kalenderårs utgång. Detta har särskilt under krigsåren varit en väsentlig

styrka för inkomstberäkningen. Genom uppbördsreformen komma inkomst-

och förmögenhetsskatten och därmed likställda inkomsttitlar väsentligen

att framdeles hänföra sig till inkomstförhållandena under den tid budgetåret

omfattar.

De allmänna förutsättningar, på vilka riksräkenskapsverket grundat sin

inkomstberäkning, kan jag i huvudsak godtaga. Det är givet, att en betydan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

de osäkerhet måste vidlåda förhandsberäkningar av statsinkomsterna i ett

skede som det nuvarande, då övergången från krigs- till fredshushållning

äger rum. Även de av ämbetsverket framlagda förslagen beträffande olika

inkomsttitlar har jag i stort sett kunnat preliminärt biträda. Här må endast

nämnas, att jag, med hänsyn till den tillfälliga löneförbättring varom förslag

framlägges i annat sammanhang denna dag, ansett mig böra förorda, att

överskotten från affärsverken nedräknas med sammanlagt 35 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar torde allmänt sett kunna betecknas

såsom relativt optimistiska. Jag förutsätter, att de senare under våren underkastas

en allmän översyn.

Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För de inkomsttitlar

som avse de direkta skatterna innebär omläggningen av uppbördsförfarandet

en väsentlig förändring. Enligt 1945 års riksdags beslut skall under det år

inkomst förvärvas eller förmögenhet äges preliminär skatt utgå. Denna fastställes

så, att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter

verkställd taxering påföres för berörda inkomst och förmögenhet. Den preliminära

skatten utgår i princip å inkomst från samtliga förvärvskällor

ävensom för förmögenhet och skall motsvara inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel. Debitering och uppbörd ske gemensamt av

krono- och kommunalutskylder. Preliminärskatten förfaller till betalning

under sex uppbördsterminer i månaderna mars, maj, juli, september, november

och januari. Eventuella divergenser mellan den preliminära och den

efter vederbörlig taxering påförda slutliga skatten regleras efter debitering

av sistnämnda skatt.

Efter genomförande av uppbördsreformen skall å riksstatens inkomstsida

upptagas en gemensam titel för den preliminära skatten, kommunal fastighetsskatt

och skogsaccis. På särskilda titlar skola däremot bokföras pensionsavgift

samt annuiteter å avdikningslån m. fl. avgifter.

De nya uppbördsbestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari 1947.

I den mån de nuvarande inkomstskatterna förfalla till betalning under senare

hälften av kalenderåret 1946, komma de att äga bestånd även nästa

budgetår. Under första halvåret 1947 kommer i stället preliminär skatt att

inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår, att de riksstatstitlar, vilka beröras av

reformen, bibehållas under budgetåret 1946/47. Å dessa titlar skola redovisas

de skatter, vilka inflyta före reformens ikraftträdande, samt de restantier,

vilka utestå vid tidpunkten för ikraftträdandet och inflyta under budgetårets

senare hälft. Å samma titlar böra jämväl avföras de under budgetåret

utbetalda restitutionerna. Samtidigt skall införas en ny riksstatstitel, benämnd

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m., å vilken efter

reformens ikraftträdande skola redovisas samtliga skatter, vilka omfattas av

det nya uppbördsförfarandet.

I detta sammanhang framhåller riksräkenskapsverket, att de äldre skattetitlarna

efter utgången av budgetåret 1946/47 icke synas behöva bibehållas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

5

Frågan härom borde lämpligen prövas i samband med en av systematiska

skäl motiverad allmän översyn av de under rubriken Skatter upptagna riksstatstitlarna.

Vad härefter rör beräkningen av inkomsttitlarna i riksstatsförslaget för

nästa budgetår må följande framhållas.

För inkomst- och förmögenhetsskatten redovisades för

budgetåret 1944/45 en nettoinkomst av 660 miljoner kronor. I riksstaten för

budgetåret 1945/46 är denna inkomsttitel uppförd med 665 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar, att ett belopp av 685 miljoner kronor skall

inflyta.

Med utgångspunkt från det enligt den föregående redogörelsen beräknade

beskattningsbara beloppet vid 1946 års taxering, 7 065 miljoner kronor, har

riksräkenskapsverket uppskattat de debiterade skattebeloppen för olika kategorier

av skattskyldiga. Sistnämnda belopp lia beräknats under antagande,

att bottenskatten skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga

efter 150 procent och för de i B-längderna upptagna efter 200 procent

av grundbeloppet, dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall

i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längderna upptagna

skattskyldiga har antagits ligga 0,02 procent lägre än vid 1945 års taxering

eller vid 7,50 procent. På grund av att den under senare år inträdda inkomstökningen

avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den genomsnittliga

procentsatsen för tilläggsskatten starkt sjunkit. Riksräkenskapsverket,

som antager att denna utveckling skall ha fortsatt även under år 1945,

ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten för tilläggsskatten

vid 1946 års taxering till 1,20 mot 1,24 för år 1945. Beträffande i Boch

C-längderna upptagna skattskyldiga har bottenskatten beräknats till 20

respektive 7,5 procent med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna

i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas förenta stater och örn uttagningsprocenten

för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat

den år 1946 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 730 miljoner

kronor, varav för fysiska personer m. fl. 522 miljoner kronor, för svenska

aktiebolag 190 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 18 miljoner kronor.

Det sålunda debiterade beloppet har förutsatts komma att höjas med

i runt tal 1 procent eller 7 miljoner kronor i anledning av prövningsnämndernas

beslut samt med 6 miljoner kronor i kupongskatt, vilket ger sammanlagt

743 miljoner kronor. Med en antagen inflytandeprocent av 97 och efter avdrag

för restitutioner, uppskattade till 7 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket

kommit fram till en behållen inkomst av inkomst- och förmögenhetsskatt

å 714 miljoner kronor.

Enligt de tidigare redovisade principerna för skatteinkomsternas fördelning

på olika inkomsttitlar under budgetåret 1946/47 kommer av detta belopp att

under budgetåret 1946/47 på förevarande titel inflyta den del som betalas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

under första kronouppbördsstämman hösten 1946 samt inflytande restförda

belopp. Enligt myndigheternas kassarapporter för de senaste åren har majuppbörden

i regel uppgått till ett belopp svarande mot 44 procent av den under

respektive budgetår influtna inkomst- och förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt

härifrån uppskattar riksräkenskapsverket den under denna inkomsttitel

under budgetåret 1946/47 inflytande inkomsten till i runt tal 400

miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1944/45 till 507

miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1945/46 utgår efter samma grunder

som för budgetåret 1944/45 och har i riksstaten upptagits med 515 miljoner

kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle

för detta budgetår kunna beräknas inflyta i ruut tal 529 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från

förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten

beräknat, att i värnskatt skulle efter oförändrade grunder för

budgetåret 1946/47 debiteras i runt tal 569 miljoner kronor och inflyta i runt

tal 548 miljoner kronor.

Enligt den nya uppbördsordningen kommer emellertid den värnskatt, som

enligt hittills gällande regler skolat inbetalas på våren 1947, icke att inflyta.

Däremot torde under budgetåret 1946/47 kunna förväntas inflyta från föregående

år kvarstående skatterestantier, vilka kunna beräknas till 30 miljoner.

I enlighet med de tidigare framlagda principerna föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln värnskatt för budgetåret 1946/47 upptages med

detta belopp, 30 miljoner kronor.

Å inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet inflöt under

budgetåret 1944/45 31 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 har inkomsttiteln

upptagits med 34 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket beräknar

att ett belopp av 33 miljoner kronor kommer att inflyta.

På grundval av en statistisk utredning rörande förmögenheternas fortgående

stegring under kriget och med ledning av resultatet av 1945 års fastighetstaxering,

vilken beräknas medföra en ökning av det sammanlagda taxerade

värdet av jordbruksfastigheter med 29,6 procent och av det sammanlagda

taxeringsvärdet av annan fastighet med 14,9 procent, har riksräkenskapsverket

uppskattat inkomsten av den särskilda förmögenhetsskatten, uttagen

efter oförändrade grunder, till 37 miljoner kronor för budgetåret

1946/47.

Efter omläggningen av uppbördsförfarandet kommer av särskild skatt å

förmögenhet att under budgetåret 1946/47 inflyta dels den del, som inbetalas

å uppbördsstämman på hösten 1946, dels ock vissa restantier, tillsammans

av riksräkenskapsverket beräknade till 20 miljoner kronor. I enlighet med

de i det föregående framlagda principerna för inkomsternas redovisning på

olika titlar föreslår riksräkenskapsverket, att under bär förevarande inkomsttitel

skall för budgetåret 1946/47 upptagas 20 miljoner kronor.

I utskiftnings- och ersättningsskatt beräknas inflyta 1 miljon

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50. 7

Under den nya inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet, m. m. skall i enlighet med de i det föregående

redovisade principerna beräknas det sammanlagda beloppet av vad som

under första hälften av år 1947 kommer att inflyta i preliminär inkomstoch

förmögenhetsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftnings-

och ersättningsskatt.

Vid beräkning av intäkterna under förevarande titel utgår riksräkenskapsverket

från de skattebelopp, som enligt det föregående under förutsättning av

oförändrade grunder skulle ha debiterats i anledning av 1946 års taxering.

Dessa belopp ha tidigare uppskattats till sammanlagt 1 350 miljoner kronor,

varav 743 miljoner kronor inkomst-och förmögenhetsskatt, 569 miljoner kronor

värnskatt, 37 miljoner kronor särskild skatt å förmögenhet samt 1 miljon

kronor utskiftnings- och ersättningsskatt. Taxeringsunderlaget har, såsom

tidigare framhållits, antagits årligen öka med 5 procent och för år 1947 ligga

10 procent över det beräknade resultatet vid 1946 års taxering. Riksräkenskapsverket

har ansett, att även de debiterade skatterna kunna förutsättas

öka i motsvarande takt. På grundval av dessa överväganden räknar verket

med att den sammanlagda statsskatt, som belöper på 1947 års inkomster,

skall uppgå till (1,10 X 1 350=) 1 485 miljoner kronor. Under våren 1947

kommer härav att inflyta de belopp, som erläggas under uppbördsterminerna

i mars och maj månader, eller i runt tal en tredjedel av nyssnämnda belopp,

vilket — efter avdrag för restantier, beräknade till 2 procent — ger i

runt tal 485 miljoner kronor.

I detta sammanhang har riksräkenskapsverket framlagt vissa beräkningar

beträffande den ekonomiska konsekvensen för statsverket av omhänderhavandet

av skatteuppbörden för kommunernas räkning samt av förskotteringen

av kommunalskatt. Verket har därvid på grundval av vissa överslagsberäkningar

funnit, alt inkomsterna å förevarande inkomsttitel för denna förmedlande

verksamhet budgetåret 1946/47 kunna förutses komma att något

överstiga motsvarande utgifter.

På grundval av dessa beräkningar förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

för budgetåret 1946/47 upptages med ett avrundat belopp av 500

miljoner kronor.

övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, såsom riksräkenskapsverket

även understrukit, att den relativa säkerhet, som tidigare kännetecknat

beräkningarna rörande utfallet av de direkta skatterna, numera försvunnit.

Under innevarande budgetår kvarstå övergångsvis de gamla inkomsttitlarna

med reducerade belopp. För den nya inkomsttitel, vilken

avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket utgått

från en antagen fortgående ökning av taxeringsunderlaget. Verket bygger

därvid på en fortskrivning av den hittillsvarande stegringstakten hos inkomsterna.

Såsom jag tidigare denna dag framhållit, ter sig den framtida utvecklingen

mycket oviss. Anledning torde saknas att här ingå på en närmare

prövning av riksräkenskapsverkets förslag. I avbidan på den förnyade prov
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr Öd
-

lung, som beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår bör

underkastas vid en senare tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, att de

här förevarande inkomsttitlarna upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna

belopp. Mot vad riksräkenskapsverket i formellt hänseende föreslagit

har jag intet att erinra.»

I det vid propositionen nr 306 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen

har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen

icke framlagt något definitivt förslag i fråga örn beräkningarna av statsverkets

inkomster för nästa budgetår. Sedan departementschefen meddelat,

att riksräkenskapsverket i skrivelse den 30 april 1946 jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1946/47, har departementschefen

anfört bland annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter

ävensom folkpensionsagifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har

riksräkenskapsverket icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision

av den tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger.

Verket har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna

av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående

taxering. Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de

bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av riksräkenskapsverket

och vederbörande myndigheter ifrågasatts, framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 90 miljoner

kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 110 miljoner kronor,

vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.

För budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av

stämpelmedel till 98 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del

förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 100 miljoner kronor.

A uto mobilskatte med el. Enligt statsverkspropositionen beräknas

fordonskatten inflyta med 60 miljoner kronor och bensinskatten med 120 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under framhållande

av de svårigheter, som för närvarande vore förknippade med en beräkning

av statsverkets inkomster av molorfordonstrafiken — nu beräknat dessa skab

tetitlar till 55 respektive 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vi i

angivna förhållande icke funnit anledning föreslå någon ändring av de i statsverkspropositionen

beräknade inkomstbeloppen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 150 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, alt tullmedlen för nästa

budgetår upptagas till 160 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits

dels till att uppbörden under de månader av innevarande budgetår, som

förlupit sedan den tidigare beräkningen, blivit större än som förmodats, dels

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

9

också till att efter hand som omställningen till fredsproduktion fortskrede och

som följd härav tillgången på varor i åtskilliga av de tidigare krigförande

länderna ökades och samtidigt transportmöjligheterna förbättrades, importen

även syntes stiga. Huru snabbt en sådan ökning kunde ske vore enligt styrelsen

för närvarande svårt att förutsäga. Riksräkenskapsverket, som med hänsyn

till importsituationen i dess helhet funnit generaltullstyielsens beräkning

väl försiktig, har för sin del förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget tullmedlen

beräknas till 170 miljoner kronor.

Allmän omsättningsskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

beräknats till 360 miljoner kronor. Uppbörden för innevarande

budgetår, som tidigare beräknades till 345 miljoner kronor, uppskattas nu till

350 miljoner kronor eller 6 procent högre än uppbörden under budgetåret

1944/45. Då riksräkenskapsverket antagit, att den stegring som framträtt under

innevarande budgetår skall komma att fortsätta även under budgetåret

1946/47, har inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget föreslagits till 370

miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å silke, som i statsverkspropositionen beräknades

till 4,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket, sedan generaltullstyrelsen

nu uppskattat den motsedda uppbörden till 4,9 miljoner kronor, förordat

böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 5 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen

har denna inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor.

Vid meddelande av den till grund härför liggande beräkningen antog livsmedelskommissionen,

alt en i förhållande till hittillsvarande konsumtion

ökad förbrukning av margarin och matolja skulle möjliggöras genom antingen

tilldelning av större ransoner eller avveckling av konsumtionsregleringen.

Då emellertid utsikterna för vårt land att under det närmaste året

erhålla fettråvaror från de fettproducerande områdena icke äro så goda som

tidigare antagits, har kommissionen ansett sig nu böra uppskatta inkomsterna

å denna titel under budgetåret 1946/47 till i runt tal 9 miljoner kronor. I

anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att margarinaccisen i

det slutliga riksstatsförslaget upptages till 9 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 32 miljoner kronor.

Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel

beräknats av generaltullstyrelsen till 30 och av livsmedelskommissionen till

32,5 miljoner kronor eller samma belopp som vid tidigare beräkningar. Riksräkenskapsverket

har därför ej funnit anledning föreslå någon ändring av

det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaks s katt har i riksstatsförslaget upptagits till 300

miljoner kronor. För innevarande budgetår har tobaksmonopolet nu beräknat

skatten till 315 miljoner kronor. Under förutsättning bl. a. att den procentuella

ökningen av försäljningen under månaderna januari—mars 1946

gentemot försäljningen under motsvarande månader år 1945 i stort sett

komme att bestå under nästa budgetår, har tobaksmonopolet uppskattat tobaksskatten

för samma budgetår till 320 miljoner kronor. Denna beräkning

har riksräkenskapsverket biträtt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

I statsverkspropositionen beräknades brännvinstillverkning sskatten

till 19 miljoner kronor. I överensstämmelse med förslag av kontrollstyrelsen

har riksräkenskapsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget

inkomsttiteln upptages till 20 miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Denna inkomsttitel, som är

uppdelad på två inkomstposter, avseende partihandelsbolag och detaljhandelsbolag,

beräknades i riksstatsförslaget till 20 respektive 25 miljoner kronor.

Den förra inkomstposten har av riksräkenskapsverket i enlighet med

kontrollstyrelsens förslag ansetts böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas

till 22 miljoner kronor. Vad angår den senare inkomstposten har riksräkenskapsverket

med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat,

att den i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor.

Ökningen torde till ett belopp av 17 å 18 miljoner kronor hänföra sig till i

samband med uppbördsreformen frigjorda skattereserver.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har i statsverkspropositionen upptagits till 300 miljoner kronor. Uppbörden

under innevarande budgetår har beräknats till 320 miljoner kronor. För nästa

budgetår har kontrollstyrelsen i en förnyad beräkning föreslagit, att inkomsttiteln

skulle upptagas till 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit

denna beräkning även med hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna väl

låg och för sin del förordat, att inkomsttiteln upptages i det slutliga riksstatsförslaget

till 320 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin beräknades

i slutet av föregående år av kontrollstyrelsen till 20 miljoner kronor, vilken

beräkning i statsverkspropositionen på riksräkenskapsverkets förslag höjdes

till 25 miljoner kronor. För löpande budgetår har beräknats en uppbörd av

24 miljoner kronor. Även nu föreslår kontrollstyrelsen, att skatten för nästa

budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ej funnit

tillräcklig anledning föreligga att frångå statsverkspropositionens beräkning

på denna punkt.

Maltdryckssk attén har i riksstatsförslaget upptagits till 40 miljoner

kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 42 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår

till 44 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat,

att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 42 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 14

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till samma

belopp. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket lia nu uppskattat inkomsten

å denna titel till 15 miljoner kronor.»

Beträffande grunderna för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 306 anfört

följande:

»De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen som framlagts

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

11

av riksräkenskapsverket utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna

å sammanlagt 103,2 miljoner kronor. Härav hänföra sig 20 miljoner

kronor till inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag.

Inkomstökningen i fråga skulle i huvudsak erhållas genom indragning

till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver. Då

en sådan indragning icke synes mig lämplig, bör inkomstposten i förhållande

till riksräkenskapsverkets beräkning justeras ned med mot dessa reserver

svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor. Den möjliga uppräkningen

av inkomsttitlarna i förhållande till statsverkspropositionen kommer

då på basis av verkets kalkyler att uppgå till 85,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har icke berört frågan om omsättningsskattens bibehållande.

Jag utgår från att denna i detta sammanhang i enlighet med vad som

föreslagits i propositionen nr 222 skall förutsättas utgå jämväl under hela

nästa budgetår. Ämbetsverket har icke heller framlagt några nya beräkningar

rörande avkastningen av de direkta skatterna. Under hand har emellertid

verket meddelat, att den i propositionen nr 261 föreslagna eftergiften

i fråga om landstingsmedel kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i runt

tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn till den stora osäkerhet som detta år

vidlåder kalkylen av intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatten och då

det icke är osannolikt, att en eventuell överskatlning av denna intäkt kommer

att motvägas av större inkomster av krigskonjunkturskatten än som

beräknats i statsverkspropositionen, synes mig det nu tillgängliga siffermaterialet

icke tillräckligt omfattande för att motivera en ändring av de i

statsverkspropositionen förordade beräkningarna av inkomsterna av de direkta

skatterna, om dessa beslutas skola utgå enligt där samt i propositionen

nr 261 förutsatta grunder. Jag vill för min del tillstyrka, att dessa grunder,

som i princip motsvara de för 1945 tillämpade, nu fastställas att gälla

för 1946. Med den jämkning av riksräkenskapsverkets nu framlagda uppskattningar

som nyss angivits förordar jag sålunda att inkomstberäkningen i

statsverkspropositionen justeras i anslutning till dessa. Vidare bör upptagas en

ny inkomsttitel under benämningen skogsvårdsavgifter å 4 miljoner

kronor. Inkomsttiteln avgifter vid läroverken bör därjämte

nedräknas med 217 000 kronor och upptagas med 1 658 000 kronor. Under

rubriken Statens utlåningsfonder bör slutligen upptagas en ny inkomsttitel å

1 000 000 kronor för lånefonden f ö r bostadsbyg g a n d e. Jag framlägger

i det följande förslag örn att de olika inkomsttitlarna i riksstaten

uppföras i enlighet med vad jag här anfört. Samtidigt därmed föreslår jag,

att inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1946, lill den del nämnda skatt

icke enligt övergångsbestämmelserna till upphör^förordningen skall efterskänkas,

skall nitagas efter samma grunder som för år 1945. Då förslag till

ändrad utformning av skatteskalorna vid den statliga beskattningen icke

hinner föreläggas den nu församlade riksdagen, torde jämväl den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall ingå i den preliminära skatten

för senare hälften av nästkommande budgetår, böra illgöras efter nyssnämnda

grunder. Av samma skäl torde värnskatt för ifrågavarande tid böra utgå

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

preliminärt efter i huvudsak de grunder, som gällt vid uttagande av värnskatt

för innevarande budgetår. Någon värnskatt på grund av 1946 års taxering

torde däremot icke böra uttagas. — Förslag om preliminärt uttagande

av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 torde jag få anmäla i

annat sammanhang.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t

i omförmälda proposition nr 306 föreslagit riksdagen att

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas

och under beaktande tillika av vad örn efterskänkande

av skatt är i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen

stadgat —- för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och

c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels ock besluta, att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda

förordning skall — med iakttagande av vad i 20 § andra

stycket samma förordning stadgas — ingå i preliminär skatt

för senare hälften av budgetåret 1946/47 med 150 procent

av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2

mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent

av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma

moment b).

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen att

upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 enligt en vid

statsrådsprotokollet såsom Bihang fogad specifikation, vilken överensstämmer

med statsverkspropositionen förslag till beräkning av bevillningarna

utom i vad angår inkomsterna å följande inkomsttitlar:

Stämpelmedel .................................... kronor 100 000 000

Tullmedel ........................................ » 170 000 000

Allmän omsättningsskatt ........................... » 370 000 000

Accis å silke ................ » 5 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.......... » 9 000 000

Tobaksskatt ...................................... » 320 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ........................ » 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag .............................. » 22 000 000

Detaljhandelsbolag .............................. » 27 000 000

Omsättnings- och utskänkningsstatt å spritdrycker .... » 320000000

Maltdrycksskatt .................................. » 42 000 000

Skatt å läskedrycker .............................. » 15 000 000

Postverket (överskott) ............................ » 29 000 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

13

Sammanfattningsvis må anföras, alt de sålunda i propositionen nr 306 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,

nämligen stämpelmedel med 10 miljoner kronor, tullmedel med 20

miljoner kronor, allmän omsättningsskatt med 10 miljoner kronor, accis å

silke med 0,5 miljoner kronor, tobaksskatt med 20 miljoner kronor, brännvinstillverkningsskatt

med 1 miljon kronor, rusdrycksförsäljningsmedel med

4 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med

20 miljoner kronor, maltdrycksskatt med 2 miljoner kronor, skatt å läskedrycker

med 1 miljon kronor och postverket (överskott) med 4 miljoner kronor

samt nedsättning av accis A margarin och vissa andra fettvaror med 6

miljoner kronor eller således — med frånräknande av nämnda nedsättning

— en sammanlagd höjning av 86,5 miljoner kronor.

I den nu förevarande motionen har anförts bland annat följande. Bland

inkomsterna å driftbudgeten hade i årels statsverksproposition upptagits trafikskatt

med ett belopp av 28 miljoner kronor. Denna skatt hade uttagits

från och med ingången av budgetåret 1942/43 och drabbade genom sin konstruktion

ensidigt järnvägstrafiken. Denna konstruktion hade kunnat anses

försvarlig under de förhållanden, som hittills varit rådande. Sedan tillgången

på flytande bränslen numera blivit så god, att några nämnvärda restriktioner

beträffande försäljningen därav icke längre förekomme, hade förutsättningarna

för upprätthållandet av den ensidiga beskattningen av järnvägstrafiken

i ett viktigt hänseende redan bortfallit. Det framstode som en synnerligen

viktig angelägenhet, att man inför den utveckling, som redan skett och

som inom den närmaste tiden vore att emotse, snarast möjligt åstadkonune i

skattehänseende likartade förhållanden för alla slags trafikmedel. I all synnerhet

vore det viktigt, att järnvägstrafiken, som i den mån den icke vore

elektrifierad vore hänvisad till så dyrbara eller svåråtkomliga bränslen som

ved och kol, icke under nu rådande förhållanden särbeskattades. Det vore

naturligtvis mest önskvärt, att nu utgående trafikskatt hell och hållet kunde

avskaffas. För den händelse emellertid att det inkomstbortfall, detta skulle

innebära, befunnes icke kunna på annat sätt lämpligare täckas, syntes böra

övervägas att införa en allmän trafikskatt, som oavsett trafikmedlets art efter

likformiga grunder uttoges vid befordran av det slag, som nu vid järnvägstrafik

vore föremål för särskild trafikskatt. Uppenbarligen borde vid dylik

allmän trafikskatt skattesatsen så avpassas, att inflytande skattebelopp

sammanlagt från ifrågakommande trafikmedel kunde beräknas bliva lika

stort som det i statsverkspropositionen för den särskilda trafikskatten förutsatta

beloppet 28 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet inkommit

en inom riksräkenskapsverket upprättad, den 12 juni 1946 dagtecknad

promemoria angående utfallet av 1946 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

m. m. Enligt denna promemoria skulle inkomst- och förmö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

genhetsskatten på grund av nämnda års taxering kunna uppskattas till 750

miljoner kronor mot 714 miljoner kronor enligt den tidigare beräkningen,

vilket skulle innebära, att den å första hälften av budgetåret 1946/47 belöpande

inkomst- och förmögenhetsskatten kunde beräknas till 420 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen och propositionen nr 306 beräknade

400 miljoner kronor.

Utskottet. I motionen II: 255 har yrkats införande av en allmän trafikskatt, vilken

oavsett trafikmedlets art skulle efter likformiga grunder uttagas vid befordran

av det slag som nu vid järnvägstrafik är föremål för beskattning genom

trafikskatt. Med anledning härav får utskottet framhålla, att det, sedan de

onormala förhållanden i trafikhänseende som rått under kriget numera lättat,

enligt utskottets mening måste anses önskvärt, att trafikskatten snarast

kunde helt avskaffas. Då detta emellertid i nu rådande statsfinansiella läge

icke låter sig göra, finner utskottet trafikskatten böra tills vidare bibehållas.

Att såsom i motionen ifrågasatts vidtaga en omläggning av denna skatteform

på sådant sätt, att densamma kommer att utgöra en allmän trafikskatt, kan

utskottet icke förorda.

Beträffande de av departementschefen i propositionen nr 306 gjorda inkomstberäkningarna

vill utskottet påpeka, att enligt de i ovannämnda inom

riksräkenskapsverket upprättade promemoria angående utfallet av 1946 års

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m. gjorda beräkningarna

den under första hälften av budgetåret 1946/47 inflytande inkomst- och förmögenhetsskatten

skulle kunna uppskattas till 420 miljoner kronor mot i

statsverkspropositionen och i propositionen nr 306 beräknade 400 miljoner

kronor. I anledning härav får utskottet erinra örn den allmänna osäkerhet,

som vidlåder inkomstberäkningarna för nästkommande budgetår, samt den

i samband med övergången till det nya uppbördssystemet medgivna eftergiften

av landstingsmedel vilken kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i

runt tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn härtill finner utskottet ej skäl till

erinran mot de av departementschefen i propositionen nr 306 gjorda inkomstberäkningarna.

I detta sammanhang må påpekas, att i propositionen nr 306

anslaget för extraordinära avskrivningar nedräknats med 65 miljoner kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 306 framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta,

1) att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av

vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas och under

beaktande tillika av vad örn efterskänkande av skatt är

i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen stadgat

— för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillninasutskottets betänkande nr 50.

15

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i samma moment b); samt

2) att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda förordning skall

— med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma förordning

stadgas — ingå i preliminär skatt för senare hälften

av budgetåret 1946/47 med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, sorn avses i samma moment b);

B) att bevillningarna för budgetåret 1946/47 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt

.................. 400 000 000

Värnskatt.................. 30 000 000

Särskild skatt å förmögenhet 20 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

.............. 1 000 000

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. .. 500 000 000

Krigskonjunkturskatt ...... 100 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

.................... 200 000

Stämpelmedel ............ 100 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 60 000 000

Bensinskatt ...............: 120 000 000

Tullar och accisen

Tullmedel ................ 170 000 000

Allmän omsättningsskatt .... 370 000 000

Varuskatt ................ 75 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Accis å silke .............. 5 000 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 9 000 000

Skatt å kaffe .............. 32 000 000

Tobaksskatt .............. 320 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 20 000 000

Busdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........ 22 000 000

Detaljhandelsbolag ...... 27 000 000

Kronor

1 151 200 000

180 000 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Kronor Kronor

Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å spritdrycker .. 320 000 000

Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å vin.......... 25 000 000

Maltdrycksskatt ............ 42 000 000

Skatt å läskedrycker........ 15 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 17 000 000 i 497 000 000

Postverket (överskott) .................. 29 000 000

C) att motionen II: 255 av herr Ljungberg i anledning av

Kungl. Majrts förslag om trafikskatt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Björnsson, Robert Berg och Axel Ivar Anderson

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Orgard,

Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg och Andersson i Dunker.

468124. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:439 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1946/47, ra. ra. a1 i texten