Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914-

1946-10-31 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:53, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914-

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 31 oktober 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 16 § förordningen den 19 november 1914- (nr

383) angående stämpelavgiften.

I en den 27 september 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 341, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

16 §.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Då handling,---uppvisan- Då handling,--— uppvisandet,

köpas. det, köpas.

Kan det utländska myntslagets värde

i svenskt mynt icke beräknas enligt

i första stycket angiven grund,

bestämmer Konungen huru beräkningen

skall ske.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

5

I 16 § stämpelförordningen stadgas, att då handling, lydande å utländskt

myntslag, skall beläggas med stämpel i förhållande till det i handlingen uttryckta

värde, det utländska myntslagets värde i svenskt mynt skall beräknas

efter den vid tiden för stämpelbeläggningen gällande växelkurs, vartill

på den ort, där stämpelbeläggningen sker, eller på närmaste inländska växelplats

växlar, utställda i det främmande myntslaget och lydande på betalning

vid uppvisandet, köpas.

I en den 2 maj 1946 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har

statskontoret anfört, att svenska tändsticks aktiebolaget i april 1946 hos statskontoret

anhållit om upplysning, huruvida stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen

kunde beträffande en angiven post tyska aktier å nominellt

250 000 riksmark verkställas på basis av kursen 1,685 kronor per 100 riksmark.

Enär — frånsett clearingkursen — någon växelkurs icke noterades å

tyska riksmark, hade statskontoret hos riksbanken hemställt om ett uttalande

rörande den kurs, som kunde läggas till grund för ifrågavarande stämpelbeläggning.

Med anledning härav hade riksbanken meddelat, att den sist

noterade säljkursen för riksmark förekommit den 18 maj 1945 och varit 168

kronor 50 öre samt att riksbanken saknade möjlighet att angiva någon annan

kurs. Riksbanken hade vidare anfört, bland annat, att möjlighet saknades

att tillämpa det i stämpelförordningen föreskrivna förfarandet beträffande

omräkning till svenskt mynt vad riksmark beträffade, och att en tillfredsställande

lösning av frågan örn grunderna för stämpelbeläggning i förevarande

fall syntes kunna erhållas endast om möjligheter skapades att fastställa

omräkningskursen efter skälighetsprövning. Av det anförda framginge

enligt statskontorets mening, att någon för tillämpning av 16 § stämpelförordningen

gällande växelkurs å tyska riksmark under nuvarande förhållanden

icke kunde fastställas. På grund härav hade statskontoret funnit sig icke

kunna meddela bolaget sådan upplysning, varom bolaget hemställt. Då det

emellertid syntes ofrånkomligt, att frågan om växelkursens fastställande för

tyska riksmark vid stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen vunne en

efter förhållandena anpassad lösning, hade statskontoret velat bringa ärendet

till Kungl. Majits kännedom för den författningsreglering, som kunde anses

påkallad.

Härefter har svenska tändsticks aktiebolaget i en den 29 juni 1946 dagtecknad,

till Kungl. Majit ställd skrift anfört, alt det vore för bolaget angeläget

att snarast kunna avsluta köpet av ifrågavarande aktiepost. Bolaget

övervägde därför att genomföra transaktionen och därvid till grund för beräkningen

av stämpelavgiften lägga den kurs, som av finansdepartementet

utsedda sakkunniga i samråd med svenska fondhandlareföreningen föreslagit

i fråga om värdesättning per ultimo december 1945 av vissa utländska

värdepapper och tillgodohavanden, nämligen 1 procent av den sist noterade

säljkursen för riksmark, som utgjorde 168 kronor 50 öre för 100 riksmark.

Stämpelavgift skulle sålunda komma att uträknas på basis av 100 riksmark

= 1,685 kronor. För den händelse eventuella kompletterande bestämmelser

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

till stämpelförordningen skulle komma att medföra, att stämpelavgiften

skulle beräknas efter en högre kurs än den nyssnämnda skulle bolaget därefter

komplettera stämpelbeläggningen med det felande beloppet. Bolaget

vore även berett att ställa erforderlig säkerhet, t. ex. bankgaranti, för fullgörandet

av den ytterligare stämpelskyldiglret, som sålunda kunde komma att

åvila bolaget. Innan bolaget emellertid skrede till transaktionens genomförande

och erläggandet av stämpelbeloppet, uträknat på nu angivet sätt, anhölle

bolaget om Kungl. Maj:ts meddelande, huruvida nämnda förfaringssätt

kunde godkännas ävensom om den säkerhet, som bolaget eventuellt hade att

ställa.

Justitiekansler sämbetet, som, efter remiss, avgivit utlåtande i ärendet, har

hemställt, att framställningen icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd

än att avskrift av ämbetets utlåtande överlämnades till bolaget. I utlåtandet

framhåller ämbetet bl a., att det sakligt sett förefölle ej vara något

att erinra mot att i avbidan på författningsändring stämpelbeläggning skedde

efter den i bolagets ansökan angivna kursen under förutsättning att erforderlig

säkerhet ställdes för fullgörande av den ytterligare stämpelskyldighet,

som kunde komma att åvila bolaget.

Sedermera har bolaget i en den 18 september 1946 dagtecknad skrift meddelat,

att bolaget den 14 i samma månad genomfört ifrågavarande köp av

tyska aktier å nominellt 250 000 riksmark — vilken aktiepost utgjordes av

250 aktiebrev å nominellt 1 000 riksmark — och därvid belagt aktierna med

stämpel efter en kurs av 100 riksmark = 1,685 kronor med tillhopa 25 kronor.

Bolaget har samtidigt förklarat, att bolaget, så snart avräkningskurs för

riksmark blivit fastställd efter det den ifrågasatta ändringen av stämpelförordningen

blivit genomförd, skulle erlägga eventuellt felande stämpel samt

att bolaget vore berett att efter erhållna anvisningar från Kungl. Maj:t ställa

bankgaranti för skillnaden mellan det erlagda stämpelbeloppet och vederbörlig

stämpel, beräknad efter avräkningskursen 100 riksmark = 168 kronor

50 öre.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har

departementschefen anfört följande:

»Såsom statskontoret och justitiekanslersämbetet ifrågasatt torde stämpelförordningen

böra kompletteras med en föreskrift örn beräkningen i stämpelhänseende

av värdet i svenskt mynt av sådant utländskt myntslag, för

vilket någon växelkurs icke noteras. Någon allmängiltig regel för en dylik

beräkning torde emellertid — med hänsyn till de skiftande förhållanden,

varom här kan vara fråga — svårligen kunna uppställas utan torde beräkningen

böra ske enligt den omräkningskurs, som med hänsyn till omständigheterna

synes skälig. Det torde sålunda lämpligen böra ankomma på

Kungl. Maj:t att, på ansökan av den för stämpelbeläggningen i visst fall ansvarige

eller då anledning därtill eljest förekommer, bestämma huru beräkningen

skall ske. En bestämmelse härom bör införas i 16 § stämpelförordningen.

»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

7

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 341, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Stockholm den 31 oktober 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Utskottet.

Närvarande: se under betänkandet nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:485 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914 a1 i texten