Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914-
1946-10-31 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:53, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914-
Dokumentets text
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 31 oktober 1946 kl. 2 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 16 § förordningen den 19 november 1914- (nr
383) angående stämpelavgiften.
I en den 27 september 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 341, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
16 §.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
Då handling,---uppvisan- Då handling,--— uppvisandet,
köpas. det, köpas.
Kan det utländska myntslagets värde
i svenskt mynt icke beräknas enligt
i första stycket angiven grund,
bestämmer Konungen huru beräkningen
skall ske.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
5
I 16 § stämpelförordningen stadgas, att då handling, lydande å utländskt
myntslag, skall beläggas med stämpel i förhållande till det i handlingen uttryckta
värde, det utländska myntslagets värde i svenskt mynt skall beräknas
efter den vid tiden för stämpelbeläggningen gällande växelkurs, vartill
på den ort, där stämpelbeläggningen sker, eller på närmaste inländska växelplats
växlar, utställda i det främmande myntslaget och lydande på betalning
vid uppvisandet, köpas.
I en den 2 maj 1946 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har
statskontoret anfört, att svenska tändsticks aktiebolaget i april 1946 hos statskontoret
anhållit om upplysning, huruvida stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen
kunde beträffande en angiven post tyska aktier å nominellt
250 000 riksmark verkställas på basis av kursen 1,685 kronor per 100 riksmark.
Enär — frånsett clearingkursen — någon växelkurs icke noterades å
tyska riksmark, hade statskontoret hos riksbanken hemställt om ett uttalande
rörande den kurs, som kunde läggas till grund för ifrågavarande stämpelbeläggning.
Med anledning härav hade riksbanken meddelat, att den sist
noterade säljkursen för riksmark förekommit den 18 maj 1945 och varit 168
kronor 50 öre samt att riksbanken saknade möjlighet att angiva någon annan
kurs. Riksbanken hade vidare anfört, bland annat, att möjlighet saknades
att tillämpa det i stämpelförordningen föreskrivna förfarandet beträffande
omräkning till svenskt mynt vad riksmark beträffade, och att en tillfredsställande
lösning av frågan örn grunderna för stämpelbeläggning i förevarande
fall syntes kunna erhållas endast om möjligheter skapades att fastställa
omräkningskursen efter skälighetsprövning. Av det anförda framginge
enligt statskontorets mening, att någon för tillämpning av 16 § stämpelförordningen
gällande växelkurs å tyska riksmark under nuvarande förhållanden
icke kunde fastställas. På grund härav hade statskontoret funnit sig icke
kunna meddela bolaget sådan upplysning, varom bolaget hemställt. Då det
emellertid syntes ofrånkomligt, att frågan om växelkursens fastställande för
tyska riksmark vid stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen vunne en
efter förhållandena anpassad lösning, hade statskontoret velat bringa ärendet
till Kungl. Majits kännedom för den författningsreglering, som kunde anses
påkallad.
Härefter har svenska tändsticks aktiebolaget i en den 29 juni 1946 dagtecknad,
till Kungl. Majit ställd skrift anfört, alt det vore för bolaget angeläget
att snarast kunna avsluta köpet av ifrågavarande aktiepost. Bolaget
övervägde därför att genomföra transaktionen och därvid till grund för beräkningen
av stämpelavgiften lägga den kurs, som av finansdepartementet
utsedda sakkunniga i samråd med svenska fondhandlareföreningen föreslagit
i fråga om värdesättning per ultimo december 1945 av vissa utländska
värdepapper och tillgodohavanden, nämligen 1 procent av den sist noterade
säljkursen för riksmark, som utgjorde 168 kronor 50 öre för 100 riksmark.
Stämpelavgift skulle sålunda komma att uträknas på basis av 100 riksmark
= 1,685 kronor. För den händelse eventuella kompletterande bestämmelser
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
till stämpelförordningen skulle komma att medföra, att stämpelavgiften
skulle beräknas efter en högre kurs än den nyssnämnda skulle bolaget därefter
komplettera stämpelbeläggningen med det felande beloppet. Bolaget
vore även berett att ställa erforderlig säkerhet, t. ex. bankgaranti, för fullgörandet
av den ytterligare stämpelskyldiglret, som sålunda kunde komma att
åvila bolaget. Innan bolaget emellertid skrede till transaktionens genomförande
och erläggandet av stämpelbeloppet, uträknat på nu angivet sätt, anhölle
bolaget om Kungl. Maj:ts meddelande, huruvida nämnda förfaringssätt
kunde godkännas ävensom om den säkerhet, som bolaget eventuellt hade att
ställa.
Justitiekansler sämbetet, som, efter remiss, avgivit utlåtande i ärendet, har
hemställt, att framställningen icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd
än att avskrift av ämbetets utlåtande överlämnades till bolaget. I utlåtandet
framhåller ämbetet bl a., att det sakligt sett förefölle ej vara något
att erinra mot att i avbidan på författningsändring stämpelbeläggning skedde
efter den i bolagets ansökan angivna kursen under förutsättning att erforderlig
säkerhet ställdes för fullgörande av den ytterligare stämpelskyldighet,
som kunde komma att åvila bolaget.
Sedermera har bolaget i en den 18 september 1946 dagtecknad skrift meddelat,
att bolaget den 14 i samma månad genomfört ifrågavarande köp av
tyska aktier å nominellt 250 000 riksmark — vilken aktiepost utgjordes av
250 aktiebrev å nominellt 1 000 riksmark — och därvid belagt aktierna med
stämpel efter en kurs av 100 riksmark = 1,685 kronor med tillhopa 25 kronor.
Bolaget har samtidigt förklarat, att bolaget, så snart avräkningskurs för
riksmark blivit fastställd efter det den ifrågasatta ändringen av stämpelförordningen
blivit genomförd, skulle erlägga eventuellt felande stämpel samt
att bolaget vore berett att efter erhållna anvisningar från Kungl. Maj:t ställa
bankgaranti för skillnaden mellan det erlagda stämpelbeloppet och vederbörlig
stämpel, beräknad efter avräkningskursen 100 riksmark = 168 kronor
50 öre.
Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har
departementschefen anfört följande:
»Såsom statskontoret och justitiekanslersämbetet ifrågasatt torde stämpelförordningen
böra kompletteras med en föreskrift örn beräkningen i stämpelhänseende
av värdet i svenskt mynt av sådant utländskt myntslag, för
vilket någon växelkurs icke noteras. Någon allmängiltig regel för en dylik
beräkning torde emellertid — med hänsyn till de skiftande förhållanden,
varom här kan vara fråga — svårligen kunna uppställas utan torde beräkningen
böra ske enligt den omräkningskurs, som med hänsyn till omständigheterna
synes skälig. Det torde sålunda lämpligen böra ankomma på
Kungl. Maj:t att, på ansökan av den för stämpelbeläggningen i visst fall ansvarige
eller då anledning därtill eljest förekommer, bestämma huru beräkningen
skall ske. En bestämmelse härom bör införas i 16 § stämpelförordningen.
»
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
7
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 341, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Stockholm den 31 oktober 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Utskottet.
Närvarande: se under betänkandet nr 52.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:485 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914 a1 i texten