Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.

1946-02-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:7, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

3

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.

(lia avd.)

I en den 12 januari 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 18, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan1:

222: 1 Acetfenolisatin, anevrinhydroklorid, bärnstenssyra,

-— — — natriumsalicyfat, nikotinsyra, nikotin-

Tull

för 100 kg

kronor

syreamid, ortooxikinolin---sulfosalicylsyra

fria

dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft å dag, som Kungl.

Majit bestämmer.

I en den 20 augusti 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Majit har Sveriges

kemiska industrikontor hemställt att tullfrihet måtte medgivas för vissa

preparat, som användas vid vitaminisering av vetemjöl.

Såsom motivering för denna hemställan har kemikontoret anfört, att vitaminisering

av vetemjöl, som påbörjats i Sverige år 1944, därefter successivt

vunnit ökad utbredning. Från och med hösten 1945 torde den alldeles övervägande

delen av landets produktion av siktat vetemjöl komma att försättas

med såväl vitamin Bx som vitamin B2 och nikotinsyra. Av dessa vitaminer

vore vitamin B2 i gällande tulltaxa upptagen under stat. nr 539:1 med tullfrihet,

medan vitamin Bi och nikotinsyra hänfördes till stat. nr 540: 2 med

tull av 15 procent av värdet.

Kemikonloret har vidare anfört:

»Då importvärdet för de kvantiteter B] och nikotinsyra, som torde komma

att användas inom kvarninduslrien, efter nuvarande världsmarknadspris

snarare över- än understiger 1 miljon kronor per år, skulle tullbeskattningen

1 Beträffande tulltaxenr 222:1 se SFS 1939: 345.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

medföra en fördyring av vitamineringen med cirka 150 000 kronor per år.

Även inom läkemedelsindustrien användes i betydande utsträckning såväl

vitamin Bi som nikotinsyra resp. nikotinsyreamid, ehuru kvantiteterna äro

väsentligt mindre än i fråga om kvarnarna.

Såvitt kemikontoret kan bedöma föreligga inga utsikier till att vitamin Bx

skall kunna bliva föremål för lönande tillverkning inom landet. Under normala

tider är förhållandet detsamma med nikotinsyra, ehuru tillverkning

härav i viss utsträckning under kriget bedrivits av inhemska läkemedelsfabriker

för eget behov. Ur den kemiska industriens synpunkt förefinnes därför

icke någon anledning att påyrka tullens bibehållande. Än mindre torde statsfinansiella

skäl böra hindra slopandet av ifrågavarande tullbeskattning av

ur folkhälsosynpunkt betydelsefulla ämnen.

Det har föreslagits, att praktiskt taget alla vitaminer skulle upptagas i bilaga

1 till apoteksvarustadgan, i vilket fall de automatiskt bleve tullfria enligt

stat. nr 539: 2. För att en vara skall kunna upptagas i denna bilaga fordras

emellertid, att den endast eller i huvudsakligaste mån användes som läkemedel.

Detta är icke fallet med vitamin B2 och B2 samt nikotinsyra, vilka

få sin ojämförligt största användning för förstärkning av vitaminhalten i

vetemjöl. Den lämpligaste utvägen att skapa tullfrihet för vitamin Bj och

nikotinsyra är därför att dessa ämnen upptagas i nr 539: 1, i vilket nummer

vitamin B* redan är nämnt under namn av laktoflavin. För vitamin Bi synes

det kemiska namnet, anevrinhydroklorid, böra användas. Förutom nikotinsyra

bör även dess amid, nikotinsyreamid, nämnas, då denna har samma användningsområde.

»

I enlighet härmed har kemikontoret anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förelägga

riksdagen proposition örn upptagande av anevrinhydroklorid, nikotinsyra

och nikotinsyreamid under stat. nr 539: 1 i gällande tulltaxa.

Över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen,

kommerskollegium och statens institut för folkhälsan.

Sedermera har kemikontoret — i anledning av generaltullstyrelsens utlåtande

— i en den 26 september 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t

anfört, att i och med att nu ifrågavarande vitaminer senaste året börjat användas

i större skala inom kvarnindustrien, bortfölle förutsättningen för att

desamma skulle kunna upptagas i läkemedelsstadgan såsom apoteksvaror;

enligt stadgan skulle nämligen såsom apoteksvaror upptagas endast sådana

enkla ämnen, vilka uteslutande eller i huvudsakligaste mån användes såsom

läkemedel. Kemikontoret har vidare framhållit, att inom margarinindustrien

för närvarande huvudsakligen användes vitamin A och därjämte vitamin D.

Sistnämnda vitamin kunde sedan gammalt importeras tullfritt. Detsamma

vore förhållandet med råvaran för de använda vitamin A-preparaten, vilken

utgjordes av leveroljor med hög vitaminhalt. Hittills hade importen visserligen

i huvudsak skett i form av raffinerade dylika oljor, vilka dragit en

tull av 15 procent av värdet, men sedan de allierade makterna släppt sitt

grepp över importen, kunde man vänta att denna åtminstone till stor del

komme att ske i form av tullfria råvaror, vilka numera kunde förädlas inom

landet. Kemikontoret hade därför ingen anledning antaga, att från margarin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7. ®

industriens sida krav komme att framställas om ändring av tulltaxan i fråga

örn de av denna industri använda vitaminerna. I övrigt förekomme praktiskt

taget icke någon vitaminisering av livsmedel inom riket.

Vid ärendets behandling i statsrådet har departementschefen anfört följande:
»Av

den lämnade redogörelsen framgar, att vitaminisering av vetemjöl under

senare tid vunnit ökad utbredning och att härvid såsom vitamintillsats

användas vitamin Bi (anevrinhydroklorid), vitamin B2 (lactoflavin), nikotinsyra

och nikotinsyreamid.

Av dessa vitaminpreparat är vitamin B2 tullfritt, medan de övriga tre preparaten

äro belagda med tull, som utgår med 15 procent av värdet.

Då vitaminiseringens betydelse ur folkhälsosynpunkt talar för att jämväl

sistnämnda tre preparat vid import bliva fria från tull, tillstyrker jag att tullen

å preparaten i fråga borttages. En ändring härutinnan torde kunna genomföras

utan avvaktan på prövningen av andra frågor, som beröra rubriceringen

och tulltaxeringen av vitaminpreparat.

Jag förutsätter, att den genom tullens borttagande uppkommande minskningen

av kostnaderna för anskaffande av ifrågavarande vitaminpreparat

beaktas vid bestämmande av priserna å mjöl och bröd.

Såsom generaltullstyrelsen framhållit torde den ifrågasatta tullfriheten för

anevrinhydroklorid (vitamin Bi), nikotinsyra och nikotinsyreamid författningstekniskt

böra genomföras på så sätt, att dessa tre preparat upptagas i

tulltaxenr 222: 1 (statistiskt nr 539: l). Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma dag för ikraftträdandet av dessa ändringar.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 18.

Stockholm den 14 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

U t8kottet.

Närvarande: se under betänkande nr 6.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:37 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. a1 i texten