Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.
1946-02-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:7, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
3
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1946 kl. 5 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.
(lia avd.)
I en den 12 januari 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 18, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan1:
222: 1 Acetfenolisatin, anevrinhydroklorid, bärnstenssyra,
-— — — natriumsalicyfat, nikotinsyra, nikotin-
Tull
för 100 kg
kronor
syreamid, ortooxikinolin---sulfosalicylsyra
fria
dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft å dag, som Kungl.
Majit bestämmer.
I en den 20 augusti 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Majit har Sveriges
kemiska industrikontor hemställt att tullfrihet måtte medgivas för vissa
preparat, som användas vid vitaminisering av vetemjöl.
Såsom motivering för denna hemställan har kemikontoret anfört, att vitaminisering
av vetemjöl, som påbörjats i Sverige år 1944, därefter successivt
vunnit ökad utbredning. Från och med hösten 1945 torde den alldeles övervägande
delen av landets produktion av siktat vetemjöl komma att försättas
med såväl vitamin Bx som vitamin B2 och nikotinsyra. Av dessa vitaminer
vore vitamin B2 i gällande tulltaxa upptagen under stat. nr 539:1 med tullfrihet,
medan vitamin Bi och nikotinsyra hänfördes till stat. nr 540: 2 med
tull av 15 procent av värdet.
Kemikonloret har vidare anfört:
»Då importvärdet för de kvantiteter B] och nikotinsyra, som torde komma
att användas inom kvarninduslrien, efter nuvarande världsmarknadspris
snarare över- än understiger 1 miljon kronor per år, skulle tullbeskattningen
1 Beträffande tulltaxenr 222:1 se SFS 1939: 345.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
medföra en fördyring av vitamineringen med cirka 150 000 kronor per år.
Även inom läkemedelsindustrien användes i betydande utsträckning såväl
vitamin Bi som nikotinsyra resp. nikotinsyreamid, ehuru kvantiteterna äro
väsentligt mindre än i fråga om kvarnarna.
Såvitt kemikontoret kan bedöma föreligga inga utsikier till att vitamin Bx
skall kunna bliva föremål för lönande tillverkning inom landet. Under normala
tider är förhållandet detsamma med nikotinsyra, ehuru tillverkning
härav i viss utsträckning under kriget bedrivits av inhemska läkemedelsfabriker
för eget behov. Ur den kemiska industriens synpunkt förefinnes därför
icke någon anledning att påyrka tullens bibehållande. Än mindre torde statsfinansiella
skäl böra hindra slopandet av ifrågavarande tullbeskattning av
ur folkhälsosynpunkt betydelsefulla ämnen.
Det har föreslagits, att praktiskt taget alla vitaminer skulle upptagas i bilaga
1 till apoteksvarustadgan, i vilket fall de automatiskt bleve tullfria enligt
stat. nr 539: 2. För att en vara skall kunna upptagas i denna bilaga fordras
emellertid, att den endast eller i huvudsakligaste mån användes som läkemedel.
Detta är icke fallet med vitamin B2 och B2 samt nikotinsyra, vilka
få sin ojämförligt största användning för förstärkning av vitaminhalten i
vetemjöl. Den lämpligaste utvägen att skapa tullfrihet för vitamin Bj och
nikotinsyra är därför att dessa ämnen upptagas i nr 539: 1, i vilket nummer
vitamin B* redan är nämnt under namn av laktoflavin. För vitamin Bi synes
det kemiska namnet, anevrinhydroklorid, böra användas. Förutom nikotinsyra
bör även dess amid, nikotinsyreamid, nämnas, då denna har samma användningsområde.
»
I enlighet härmed har kemikontoret anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förelägga
riksdagen proposition örn upptagande av anevrinhydroklorid, nikotinsyra
och nikotinsyreamid under stat. nr 539: 1 i gällande tulltaxa.
Över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen,
kommerskollegium och statens institut för folkhälsan.
Sedermera har kemikontoret — i anledning av generaltullstyrelsens utlåtande
— i en den 26 september 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t
anfört, att i och med att nu ifrågavarande vitaminer senaste året börjat användas
i större skala inom kvarnindustrien, bortfölle förutsättningen för att
desamma skulle kunna upptagas i läkemedelsstadgan såsom apoteksvaror;
enligt stadgan skulle nämligen såsom apoteksvaror upptagas endast sådana
enkla ämnen, vilka uteslutande eller i huvudsakligaste mån användes såsom
läkemedel. Kemikontoret har vidare framhållit, att inom margarinindustrien
för närvarande huvudsakligen användes vitamin A och därjämte vitamin D.
Sistnämnda vitamin kunde sedan gammalt importeras tullfritt. Detsamma
vore förhållandet med råvaran för de använda vitamin A-preparaten, vilken
utgjordes av leveroljor med hög vitaminhalt. Hittills hade importen visserligen
i huvudsak skett i form av raffinerade dylika oljor, vilka dragit en
tull av 15 procent av värdet, men sedan de allierade makterna släppt sitt
grepp över importen, kunde man vänta att denna åtminstone till stor del
komme att ske i form av tullfria råvaror, vilka numera kunde förädlas inom
landet. Kemikontoret hade därför ingen anledning antaga, att från margarin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 7. ®
industriens sida krav komme att framställas om ändring av tulltaxan i fråga
örn de av denna industri använda vitaminerna. I övrigt förekomme praktiskt
taget icke någon vitaminisering av livsmedel inom riket.
Vid ärendets behandling i statsrådet har departementschefen anfört följande:
»Av
den lämnade redogörelsen framgar, att vitaminisering av vetemjöl under
senare tid vunnit ökad utbredning och att härvid såsom vitamintillsats
användas vitamin Bi (anevrinhydroklorid), vitamin B2 (lactoflavin), nikotinsyra
och nikotinsyreamid.
Av dessa vitaminpreparat är vitamin B2 tullfritt, medan de övriga tre preparaten
äro belagda med tull, som utgår med 15 procent av värdet.
Då vitaminiseringens betydelse ur folkhälsosynpunkt talar för att jämväl
sistnämnda tre preparat vid import bliva fria från tull, tillstyrker jag att tullen
å preparaten i fråga borttages. En ändring härutinnan torde kunna genomföras
utan avvaktan på prövningen av andra frågor, som beröra rubriceringen
och tulltaxeringen av vitaminpreparat.
Jag förutsätter, att den genom tullens borttagande uppkommande minskningen
av kostnaderna för anskaffande av ifrågavarande vitaminpreparat
beaktas vid bestämmande av priserna å mjöl och bröd.
Såsom generaltullstyrelsen framhållit torde den ifrågasatta tullfriheten för
anevrinhydroklorid (vitamin Bi), nikotinsyra och nikotinsyreamid författningstekniskt
böra genomföras på så sätt, att dessa tre preparat upptagas i
tulltaxenr 222: 1 (statistiskt nr 539: l). Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma dag för ikraftträdandet av dessa ändringar.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 18.
Stockholm den 14 februari 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
U t8kottet.
Närvarande: se under betänkande nr 6.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:37 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. a1 i texten