Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1946-01-16 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1916 kl. 4 em.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken

till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för

Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1945, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander, Edin,

Lindblom och Fahlander;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby, Mattsson,

Eriksson i Sandby, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg och von Seth.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Förändringarna under år 1945 av riksbankens guldbehållning samt av

riksbankens och affärsbankernas nettotillgodohavanden gentemot utlandet

framgå av följande översikt.

Riksbankens och affärsbankernas guld och valutord

(Miljoner kronor.)

Riks-

bankens

guldbe-

hållning

(dags-

värde)

Riksbankens ställning till

utlandet

Affärsbankernas ställning till

utlandet

till-

gångar5

skulder

netto

tillgångar

skulder

netto

1943 december

1 627.4

693.7

42.1

+

651.6

88.4

237.3

— 148.9

1944 december

1 942.8

615.7

49.0

+

566.7

83.7

246.6

— 162.8

1945 mars . . .

1 992.6

635.4

60.2

+

575.2

66.2

232.9

— 166.6

juni ....

2 009.4

623.1

43.2

+

579.8

102.7

255.6

— 152.9

september

2 013.5

881.3

67.3

+

813.9

132.i

314.9

— 182.7

december

2 024.o

855.9

97.7

+

758.2

174.o

428.8

— 254.8

Bedömas ovanstående siffror mot bakgrunden av nettoinkomsterna

under året av den svenska utrikeshandeln och utrikes sjöfarten bör beaktas

dels att betalning för en stor del av exporten ägt rum med utnyttjande

av de statliga krediterna till utlandet, dels att vissa av riksbankens

tillgångar i utlandet under senare delen av året övertagits av

riksgäldskontoret för redovisning å fonden för kreditgivning till utlandet.

Sålunda ha de pundbelopp, som riksbanken vid årsskiftet hade förvärvat

i enlighet med avtal mellan svenska och norska regeringarna angående

finansiering av fartygsbeställningar och av vissa legationsutgifter

i Sverige och som uppgå till ett dagsvärde av 74 miljoner kronor, överförts

till nämnda fond. Dessutom har överförts 45 miljoner kronor,

representerande motvärdet till en del av de behållningar i kursgarante
-

1 Siffrorna avse, där ej annut angives, bokförda värden.

2 Avser endas! den supplementära sedeltäckningen medräknade tillgångar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

rade franska francs, som riksbanken under året köpt i enlighet med

gällande svensk-franska betalningsavtal.

För att bedöma verkningarna på den inhemska penningmarknaden av

riksbankens valutaköp och övriga transaktioner med utlandet bör hänsyn

tagas till dels att bokföringskurserna, såsom nedan redovisas, icke

överensstämma med dagskurserna på de utländska valutorna, dels att

omplaceringar kunna medföra vissa förskjutningar i de utländska tillgångarnas

värdering, dels slutligen att vissa kvantiteter guld inköpts

inom landet. Beaktas dessa förhållanden kan nettoinströmningen av

guld och valutor från utlandet till riksbanken för år 1945 beräknas till

227 miljoner kronor mot 180 miljoner kronor under år 1944. Medräknas

även de bokföringsmässiga förskjutningarna i affärsbankernas ställning

till utlandet erhålles en siffra av 135 miljoner kronor. Motsvarande

siffra föregående år var 166 miljoner kronor.

Av riksbankens valutabehållningar vid slutet av år 1945 voro 127

miljoner dollars, motsvarande ett dagsvärde av 533 miljoner kronor,

placerade hos banker i Förenta staterna eller i kortfristiga amerikanska

värdepapper. Dollarbehållningarna voro i början av september något

större än vid årsskiftet; minskningen under årets senare del ägde huvudsakligen

rum under september och oktober. Tillgodohavandena i pund

sterling, huvudsakligen utgörande banktillgodohavanden och brittiska

skattkammarväxlar, uppgingo vid samma tidpunkt till 23 Va miljoner

pund, motsvarande 397 miljoner kronor; härvid ha de ovan angivna, till

riksgäldskontoret överförda pundbeloppen icke medräknats. Då tillgodohavandena

i pund sterling vid föregående årsskifte uppgingo till motvärdet

av 77 miljoner kronor utgjorde ökningen under år 1945 i kronor

räknat 320 miljoner. Till omkring en fjärdedel var denna ökning betingad

av riksbankens terminsköp av pund; delvis sammanhänger den

även med säsongförhållandena i det svensk-brittiska varuutbytet.

Förändringarna i riksbankens noteringar av utländska växelkurser

under året ägde samband dels med den politiska utvecklingen i Europa,

dels med avslutandet av betalningsöverenskommelser med främmande

länder. Sålunda upphörde noteringen av tyska riksmark den 19 maj.

Å andra sidan återupptogs under året kurssättningen för flera valutor,

som tidigare avförts från notering, nämligen belgiska francs den 18 juni,

franska francs den 26 juni och nederländska floriner den 23 november.

Därjämte infördes officiell notering av isländska kronor den 24 juli. Den

25 maj infördes notering av terminskurser vid köp och försäljning av

pund sterling och dollars per högst 6 månader, innebärande ett diskonto

under avista kurserna för nämnda valutor motsvarande vid köp 1—1 ‘/a %

och vid försäljning 0—Va % per annum.

Till följd av de i Finland successivt vidtagna växelkursändringarna

vidtogos på den svenska marknaden motsvarande justeringar av kur
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

serna på finska mark. Dessa sänktes sålunda den 31 maj från 8.35—8.59

till 4.85—4.91, den 27 juli ytterligare till 3.45—3.51 och slutligen den 16

oktober till 3.07—3.12. I samband med att nya sterlingkurser infördes

i Norge och Danmark undergingo växelkurserna på norska och danska

kronor ändring. Den 17 maj sänktes sålunda kurserna på norska kronor

från 95.35—95.65 till 84.35—84.65 och den 21 augusti sänktes kurserna

på danska kronor från 87.60—87.90 till 87.25—87.55. Motsvarande ändringar

vidtogos nyssnämnda dagar i fråga om clearingkurserna med Norge

och Danmark, från 95.47 till 84.50 resp. från 87.70 till 87.38. Den i slutet

av året företagna devalveringen av den franska francen medförde den

27 december en sänkning av kurserna på nämnda valuta från 8.43—8.47 7*

till 3.51—3.53. I övrigt ha endast smärre förändringar av växelkurserna

förekommit under året.

Beträffande de svenska valutarestriktionerna kunde under senare delen

av året vissa lättnader genomföras. Dessa inneburo bland annat att

valutabankerna erhöllo rätt att i fråga om rent kommersiella transaktioner

med ett antal främmande länder medgiva betalningar till utlandet

utan att transaktionerna behövde underställas valutakontoret i

förväg.

Sedelcirkulationen, som under en längre följd av år uppvisat stegring,

fortsatte även under år 1945 att ökas. Under årets förra del var ökningen

mindre än under föregående år, men under andra halvåret blev

stegringstakten snabbare. Allmänhetens behållningar på inlåningsräkningar

i kreditinstituten fortsatte att växa; särskilt visade tillgodohavandena

på depositions- och kapitalräkning samt på sparkasseräkning

avsevärd uppgång. De senare årens tendens till stegrad utlåning från

kreditinstituten fortsatte även under år 1945 att göra sig gällande. För

affärsbankernas del undergick växeldiskonteringen en mindre nedgång,

men denna mer än uppvägdes av en ökning av lån och krediter i räkning,

huvudsakligen till följd av en stigande utlåning mot säkerhet av

inteckningar, obligationer, varor etc. Affärsbankerna ökade under året

i betydande utsträckning sina placeringar i svenska statens skattkammarväxlar.

Från och med den 9 februari 1945 sänkte riksbanken diskontot och

övriga räntesatser med V* %. Räntesänkningen följdes av affärsbankerna

och de andra kreditinstituten. Även obligationsmarknaden anpassades

snabbt till det nya ränteläget.

Inom ramen för riksbankens marknadsreglerande värdepappersaffärer

köpte riksbanken under året svenska värdepapper till ett belopp av 591

miljoner kronor. Av detta belopp motsvarades 190 miljoner kronor av

statsobligationer, som riksbanken förvärvade av riksgäldskontoret, medan

241 miljoner kronor representerades av skattkammarväxlar, som under

årets två sista månader övertogos från framför allt affärsbankerna för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

att tillgodose dessas tillfälliga kassabehov i samband med skatteuppbörden,

julhandeln och årsskiftet. Riksbankens försäljningar under året

uppgingo till ett sammanlagt belopp av 373 miljoner kronor. Behållningen

av skattkammarväxlar och obligationer uppgick vid 1945 års

slut till 304 miljoner kronor.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1945 till 7 004 651 kronor

84 öre mot 6 239 078 kronor 77 öre år 1944. Härvid har liksom under

år 1944 resultatet av handeln med guld icke medräknats, medan å andra

sidan kostnaderna för guldtransporter, vilka under sista åren varit obetydliga,

icke belastats vinst- och förlustkontot.

Guldbehållningen har vid uppgörandet av bokslutet för år 1945 upptagits

till ett värde av 2 480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan

inköps- och bokföringspriserna har vid inköp av guld debiterats ett särskilt

guldregleringskonto. Vid försäljning av guld har detta konto krediterats

med skillnaden mellan försäljningspriset och bokföringsvärdet.

De utländska valutorna ha upptagits till lägre kurser än de vid årets

slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan

tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats

kursdifferenskontot.

Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen

den 31 december 1945 upptagits såsom tillgång med sammanlagt

715 777 707 kronor 56 öre. Motsvarande saldo vid slutet av år 1944

utgjorde 675 195 143 kronor 84 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1944

19 4 5

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

46 031 940

—

46 056 005

—

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

928 185 500

44

971 155 581

18

Utländskt guldmynt..............

45 219 230

90

44 861759

68

1 062 073 345

86

1 019 436 671

34

)

Annan kassalillgdng:

Silvermvnt...................

806 280

76

1178 281

43

Brons-, järn- och kopparmynt........

25 410

23

45183

94

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

48 797 059

56

51 541 897

32

Utländska bankers sedlar..........

11 885 704

10

242 624

45

53 007 987

14

Svenska statspapper och

(61 514 454

65

1 115 081 333

—

obligationer.

Riksgäldskontorets växelkrediter......

415 000 000

—

130 000 000

—

Skattkammarväxlar, svenska statens och

svenska hypoteksinrättningars obligationer

76 984 517

75

303 994 451

97

Andra svenska obligationer.........

11 640

—

42 230

434 036 681

97

(491 996 157

75

Lånerörelse.

Rediskonterade växlar............

—

—

—

—

Diskonterade växlar..............

8 489 670

74

6 672 218

58

Hypoteks- och kommunlån.........

47 011 542

30

15 442 717

30

Avbetalningslån................

46 288 366

69

49 300 002

79

Kredit i checkräkning............

5 059 074

61

10 201 880

44

På indrivning beroende medel.......

13 815

61

18 076

47

81 634 895

58

(106 862 469

95

Utrikesrörelse.

Utländska statspapper och obligationer . .

515 333160

—

915 772 660

—

Växlar, betalbara i utlandet.........

16 050 592

82

15 384 437

50

Fordran hos utländsk bank eller bankir

179 017 443

64

105 382 630

17

1 036 539 727

67

(710 401 196

46

Kursdifferenskonto............

262 026 627

14

265 292 244

64

Guldregleringskonto...........

413168 516

70

450 485 462

92

715 777 707

56

(675 195 143

84''

Hos Riksgäldskontoret innestående

medel...........

6 767 843

18

6 767 843

18

Till Riksgäldskontorets förfogande

ställda medel .......

785110 689

68

1 066 068 841

42

Övriga tillgångar......

222 516 749

68

236 657 514

46

Summa

4 079 801 376

53

4 692 564 544

84

opaginerad Kontrollera mot PDF

t''-1 ''.

Vi. • ■ /

J • *f :* / ‘

.. ..wji-:-

■ir.i.

.1 ■''

lii

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

balansräkning.

1944

1

9 4 5

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

2 492 405 498

17

2 781 540 705

69

Postväxelräkning.......

6 238 871

17

9 302 648

30

Depositionsräkning......

155 617 894

55

151170 983

19

Kapitalräkning........

46 765 735

59

42 520 700

03

Uppsägningsräkning......

163 850 000

—

107 850 000

—

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

564 358 545

75

830 860 724

52

Skuld till bankaktiebolag..........

197118 507

18

80 429 351

09

Övriga medel .................

46 688 575

53

41 428 044

32

952 718 119

93

(808 165 628

46

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir . . .

48 989 207

29

97 666187

11

Övriga skulder........

224 425 523

20

415 447 530

65

Kapital.

Grundfond...................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond.............

50 000 000

—

50 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Tjänstepensionsfond.............

2 863 441

32

2 863 441

32

Familjepensionsfond.............

3 904 401

86

3 904 401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

336 096

15

575174

92

vinst för året ................

6 239 078

77

7 004 651

84

134 347 669

94

(133 343 018

10

)

Ansvarsförbindelser kr.. 10 510 000: —

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av Riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken

nom. Schw. Frea 10 000 000 (4 000

aktier ä 2 500: — Schw. Frea),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frea 7 500 000: —.

Summa

4 079 801 376

53|

4 692 564 544|84

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1944

1

9 4 5

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Kanta på riksgäldskontorets tillgodohavande .

1 211 395

73

1 540 647

41

Avskrivning å svenska obligationer........

256 878

48

1 540 647

41

(1 468 274

21

)

Räntor på checkräkning.............

25

25

107

99

Avskrivna eller inom linjen förda, såsom osäkra

ansedda fordringar.................

—

—

—

—

107

22

(25

25

)

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-

mäktige samt deputeraden...........

56 619

97

56 258

06

Arvoden till ledamöter av industristyrelsen samt

suppleanter för dem................

1075

83

1530

_

Arvoden till inspektören för pappersbruk och

sedeltryckeri...............

908

33

_

_

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem......

137 471

67

141 660

72

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat . . .

2 537 664

20

2 543 405

58

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat . .

73 743

75

92 464

08

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskonto-

ret i Malmö.................

2 400

—

2 400

_

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

747 932

50

859 413

92

Arvoden och särskilda ersättningar........

27 062

16

31 228

40

Körligt tillägg.................

440 184

20

444 875

Kristillägg...............

469 540

52

474 559

80

Barntillägg.....................

18 366

63

17 417

21

4 665 212

77

(4 512 969

76

Pensioner m. m.:

Pensioner åt f. d. befattningshavare.......

533 892

72

540 053

74

» » efterlevande till f. d. befattnings-

havare.................

235 083

40

243 769

07

Diverse pensioner och understöd.........

6 297

93

5 793

25

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

51 389

—

44 969

95

» » efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

1 188

—

1536

_

» å diverse pensioner och understöd

1682

_

1392

_

Rörligt tillägg...........

42 566

10

48 098

25

Kristillägg...............

108 702

72

110 585

56

996 197

82

(980 801

92)

Förvaltninqsutgifter............

1 450 958

78

1 569 395

53

Kostnader för sedeltryckeriet.........

548 088

99

546 001

87

Kostnader för pappersbruket i Tumba ....

'') 908 844

97

879 421

40

övriga utgifter.........

687 563

43

394 942

77

10 557 527

31

10 591 926

79

Vinst ..............

6 239 078

77

7 004 651

84

Summa

16 796 606

08

17 596 578 63

*) Därav beredskapsutgifter Kr. 42 347:11.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

förlusträkning.

1944

1

9 4 5

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade växlar...........

335 510

26

223 420

68

» > hypoteks- och kommunlån.......

2 077 052

13

546 390

33

> > avbetalningslån..............

1 797 901

96

1747 771

83

» > kredit i checkräkning..........

76 565

30

69 264

39

Avgifter för kredit i checkräkning........

9 875

63

12149

01

Inkasseringsavgifter m. m..............

1838

60

5107

—

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

16 811

84

8 642

b4

2 612 745

88

(4 315 555

72

Utrikesrörelse inkl. prov. på utländska affärer

5 657 515

59

8 063 118

82

Svenska statspapper och obligationer. .

5 613 867

88

4 311 822

58

övriga inkomster.

Provisioner på svenska affärer...........

87 528

11

612 754

51

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

186152

92

195 980

38

Ersättningar för utländska clearingar.......

100 000

—

80 000

—

Ersättning för bestyr med statens bosättnings-

lån..........................

80 710

—

71 010

—

Inkomst av fastigheter................

363 788

59

309 705

16

Försäljning av fastigheten i Vänersborg.....

300 000

—

—

—

Försäljning av fastigheten i Kalmar.......

—

—

500 000

—

Försäljning av fastigheten i Karlskrona.....

—

—

550 000

—

Diverse .........................

91487

27

289 441

30

2 608 891

35

(1 209 666

89

/

/

Rumma

16 796 606

08

17 596 578

63

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1944 och

1945 års slut.

1944

1945

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15 222 400

—

14 951 600

—

Aktier i Internationella Banken...............

1 800 000

—

1 800 000

—

Summa

17 055 626

22

16 784 826

22

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 300 000

—

Malmö..........................

425 000

—

425 000

—

Falun........................

200 000

200 000

Gävle............................

280 000

_

280 000

_

Halmstad........................

380 000

—

380 000

—

Härnösand........................

175 000

—

205 000

—

Jönköping.........................

150 000

—

150 000

—

Kalmar........................

380 000

—

*) -

—

Karlskrona......................

550 000

—

>) -

—

Karlstad.........................

160 000

—

163 000

—

Kristianstad.......................

230 000

—

230 000

—

Linköping......................

240 000

—

277 000

—

Luleå..........................

325 000

—

370 000

—

Mariestad.........................

137 000

—

150000

—

Norrköping..........................

313 300

—

313 300

—

Nyköping.......................

428 600

—

428 600

—

Sundsvall.......................

250 000

—

250 000

—

Uppsala.........................

535 000

—

535 000

—

Visby.......................

175 000

—

200 000

—

Växjö.......................

315 000

—

346 600

—

Örebro.........................

275 000

—

275 000

—

Östersund.........................

115 000

—

200 000

—

Tumba.....................

2 433 500

—

2 823 100

—

Summa

15 222 400

—

14 951 600

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ..................

12 277

39

12 277

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat

papper .......................

338 473

40

338 473

40

* bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1 315 328

04

1 315 328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

» » 41/» % » ..........

5 527

07

5 527

07

* • 3 ''% > ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1 674 084

81

1 674 084 |81

'') Fastigheten såld 1945.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.

Fördelningen den 31 december 1945 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånej onden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

13 307

17 642 972

53

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

3 009

3 141 911

—

Malmö................

2 522

2 896 727

73

Falun.................

689

1 062 701

—

Gävle ................

1497

1 839 798

—

Halmstad..............

553

983 655

—

Härnösand .............

600

773162

—

Jönköping..............

1368

2 065 129

—

Kalmar ...............

359

455 277

—

Karlskrona.............

713

707 557

—

Karlstad...............

386

536 297

—

Kristianstad.............

310

532 204

—

Linköping..............

746

1 106 203

—

Luleå.................

1861

1 766 426

—

Mariestad..............

319

533 614

—

Norrköping.............

1 215

1 416 522

—

Nyköping..............

559

884 872

—

Sundsvall..............

912

984167

—

Umeå................

1356

1 842 560

—

Uppsala...............

2 558

3 280 598

—

Visby.................

538

723 345

—

Vänersborg.............

327

500 953

—

Västerås...............

769

1 066 013

—

Växjö................

234

371 813

—

Örebro................

880

1 168132

—

Östersund..............

781

1 035 470

—

Summa

38 368

49 318 079

26

Den 31 december 1945 utestående belopp fördelade sig på följande

sätt:

A-lån.................Kr. 28 492 521: 15

B-lån................. * 20453 178:11

C-lån................. » Ö72 380: —

Kr. 49 318 079:20

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1945

på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättningslånefonden,

vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens

balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret....................

») 17 092

*)10 632 591

96

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

6 360

3 680 861

95

Malmö...................

6 607

3 942 986

95

Falun..................

1 672

932 573

—

Gävle..................

2 480

1 465 709

55

Halmstad................

1358

759171

92

Härnösand...............

1109

590 711

—

Jönköping...............

2 427

1 378 463

—

Kalmar.................

983

449 820

49

Karlskrona...............

955

493 058

01

Karlstad................

2179

1128 904

—

Kristianstad..............

1331

573 911

—

Linköping...............

1458

590 984

—

Luleå..................

1222

613 074

—

Mariestad................

1535

899 792

—

Norrköping...............

1263

619 414

—

Nyköping................

1887

1 115 604

—

Sundsvall................

963

577 669

—

Umeå..................

895

474 134

97

Uppsala.................

1261

832 531

—

Visby..................

260

137 801

—

Vänersborg...............

1302

739 866

—

Västerås................

2 053

1 275 270

50

Växjö..................

656

313 331

—

örebro.................

2 324

1 429 288

—

Östersund...............

855

477 699

—

Summa J

>) 62 487

36 125 221

30

'') Därtill kommer 1 st. lån å 260 kronor, som enligt Kungl. Majas medgivande kommer

att avskrivas vid utgången av innevarande budgetår.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

Riksbankens omorganisation.

Den i berättelsen till föregående års riksdag omnämnda organisationskommittén

har fortsatt sitt arbete med biträde av organisations- och

personalkontoret. I kommitténs sammansättning har under det gångna

året den förändringen skett, att undertecknad Hall efterträtt herr Vougt

som ordförande samt att förste kammarskrivaren Harry Flood ersatts

av extra ordinarie tjänstemannen Sven Åsbrink såsom representant för

Riksbankstjänstemännens förening.

Beträffande resultatet av organisationsarbetet må nämnas följande.

Omorganisationen av bankexpeditionsavdelningen har i stort sett avslutats.

För utlåningsröreisen har införts maskinbokföring, varjämte

engagementsregistret omlagts. Arbetet med kreditupplysningar för avbetalnings-

och bosättningslån har överflyttats från kontorscentralen till

ut- och inlåningsexpeditionen. Införande av maskinbokföring för inlåningsrörelsen

har förberetts. Omläggningen av kassakontrollen vid huvudkontoret

har hittills ej kunnat fullbordas, enär de från Förenta Staterna

beställda kassaregisterapparaterna ännu ej levererats.

Vissa förenklingar beträffande utrikesavdelningens arbetsrutin — bl. a.

i fråga om bokföringen — äro under genomförande.

För avdelningskontoren har ett nytt bokföringssystem införts. Kassavården

vid avdelningskontoren har omlagts för att bereda styrelseledamöterna

lättnader i arbetet med kassavården och direktörerna ökade

möjligheter att ägna sig åt andra arbetsuppgifter.

Förslag ha uppgjorts till vissa ändringar beträffande kontroll och bokföring

vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri. Omläggningen av

pappersbrukets bokföring har i stort sett genomförts.

Frågan rörande utbildningen av riksbankens personal har upptagits

inom organisationskommittén, varvid förslag till kurser, i första hand

avsedda för bankens kainmarskrivareaspiranter, utarbetats. Den rådande

knappheten på personal har dock ännu ej medgivit påbörjandet av

denna kursverksamhet.

Sedan först organisationskommittén och därefter fullmäktige behandlat

ett förslag till reglering av tjänstgöringstiden för huvudkontorets bankoch

biträdespersonal, ha förhandlingar i frågan förts med de berörda

personalorganisationerna. Förhandlingarna äro ännu icke slutförda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

Strävandena ha under det gångna året inriktats på att nå närmare

anknytning till den av riksdagen beslutade ''personalorganisationen (övergångsplanen).

I härvid fogade bilaga lämnas uppgifter om personalens

sammansättning vid 1946 års ingång.

Av bilagan framgår, att det ännu föreligger relativt stora avvikelser

från övergångsplanen. Per den 1 april 1946 finnas vid kontoret i Göteborg

fortfarande 4 övertaliga tjänstemän i 22 lönegraden (2 avgå med

pension den 1 oktober 1946 och en den 1 april 1947). Vid de 23

mindre kontoren uppgår antalet kassörer i 20 lönegraden till 14—3

färre än vid årsskiftet 1944/45 — emot 8 tjänster i sistnämnda lönegrad

enligt övergångsplanen. På grund av att det sålunda finnas övertaliga

tjänster i 22 och 20 lönegraderna vid avdelningskontoren, har

antalet ordinarie tjänstemän i dessa lönegrader vid huvudkontoret måst

reduceras i förhållande till vad som förutsatts i övergångsplanen. För

att bereda huvudkontoret viss kompensation har i stället 10 vid

avdelningskontoren vakanta tjänster i 18 lönegraden tillsatts vid huvudkontoret.

Att fullmäktige icke genom förflyttning av tjänstemän sökt

uppnå en närmare anslutning till övergångsplanens fördelning av de

ordinarie tjänstemännen mellan de olika kontoren beror på önskan

dels att söka utnyttja tjänstemännen för de arbetsuppgifter, för vilka

de bäst lämpa sig, dels att undvika tvångstransport, i den mån särskilda

skäl ej tala härför, och dels att undvika i och för sig onödiga

flyttningskostnader. En fortsatt anpassning efter övergångsplanen kommer

emellertid att successivt genomföras.

Övergångsplanens giltighetstid utlöper med utgången av år 1946 och

fullmäktige komma följaktligen att framdeles till Bankoutskottet avgiva

förslag angående bankens personalorganisation efter sistnämnda tidpunkt.

Såsom omnämndes i föregående årsberättelse meddelade fullmäktige

år 1944 vissa föreskrifter angående kompensation för mistad vikariatsersättning

eller mistade felräkningspenningar till tjänstemän, vilka stadigvarande

haft förordnande å högre tjänst under de två åren närmast

före den 1 januari 1944, men vilka genom omorganisationen gått förlustiga

dessa förordnanden. Jämlikt beslut av fullmäktige den 3 maj

1945 hava dessa föreskrifter utvidgats därhän, att reducerad kompensation

under vissa förutsättningar medgivits tjänstemän, som visserligen

icke kunna åberopa ständiga förordnanden, men som under åren 1942

och 1943 haft förordnanden å högre tjänst åtminstone halva sin tjänstgöringstid.

Kostnaderna för löner — exklusive rörligt tillägg, kristillägg, barntillägg

samt provisoriska lönetillägg — till riksbankens ordinarie och

icke-ordinarie personal hava under nedan angivna år uppgått till följande

belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

17

Å r

Ord. tjänste- män

E. o. och e.

tjänstemän

Tillfälligt

anställda

Summa

Anm.

1938 . .

1942 . .

2 968 000 a) b)

2 782 000

206 000 a) b)

385 000

271 000

3 174 000

3 438 000

a) Lönerna uppräk- nade med 10 /

för att få jämför-

1943 . .

1944 . .

2 702 000

2 535 000 c)

404 000

368 000

264 000

359 000

3 370 000

3 262 000

liga tal.

b) E. o. och e. tjm:s

lön o. vik.-ers. vid

1945 . .

2 529 000 c)

384 000

436 000

3 349 000

vik. å ord. tjänst

ingår i summan

för ord. tjm.

c) Kostnaden för lön

åt tjm. åindragn.- stat ej medräk- nad.

Anm. 1. År 1938 fanns endast ett fåtal tillfälligt anställda (aspiranter). Deras lön Ilar redovisats

under »Eo och e. tjänstemän».

Anm. 2. I beloppen ingår lön, vik.ersättning, felräkn.pengar och kallortstillägg. Däremot

lia arvoden och särsk, ersättningar icke medräknats.

Anm. 3. Å de löner, som angivits för tillfälligt anställda, ha icke utgått några indextillägg.

Såsom av sammanställningen framgår har kostnaden för löner till ordinarie

tjänstemän successivt nedgått, medan däremot utgifterna för

löner till extra ordinarie och extra tjänstemän — vilka varit praktiskt

taget oförändrade under de fyra sista åren — ökats icke obetydligt

jämfört med år 1938. Ännu större stegring visa kostnaderna för tillfällig

personal, beroende främst på att sedan år 1939 s. k. reservpersonal utnyttjats

för sedelräkningsarbete och i viss utsträckning även såsom ersättare

för tjänstemän, som inkallats till militär beredskapstjänst. Därjämte

ha vidtagna lönehöjningar spelat in.

Att efter omorganisationens genomförande någon egentlig minskning

av lönekostnaderna icke inträffat beror huvudsakligen på att arbetet

inom riksbanken ökats högst väsentligt under de senaste åren. Detta

gäller i främsta hand arbetet på utrikesavdelningen.1) Även den successiva

stegringen av bosättningslåneverksamheten har i hög grad medverkat.

Vidare har det ökade sedelomloppet nödvändiggjort att betydligt större

personal än tidigare måst tagas i anspråk för sedelräkning. Slutligen

må nämnas, att ännu en del befattningshavare kvarstå i tjänst, vilka

uppehålla lägre befattningar än som motsvara deras löneställning.

'') En del av det ökade personalbehovet å utrikesavdelningen har tillgodosetts genom överflyttning

av personal från avdelningskontor.

Bihang till riksdagens protokoll 19hG. 8 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid ingången av år 1945 hade fullmäktige följande sammansättning:

Ledamöter:

Statssekreteraren, numera envoyén Dag Hammarskjöld, av Kungl.

Majit förordnad ledamot, tillika ordförande,

redaktören, numera statsrådet Allan Vougt, av fullmäktige utsedd

vice ordförande och deputerad,

riksbankschefen Ivar Rooth,

f. d. lektorn fil. dr. Ed v. Björnsson,

lantbrukaren Petrus Gränebo,

huvudredaktören fil. dr. Ivar Anderson, samt

professorn, numera statsrådet Gunnar Myrdal.

Suppleanter:

Byråchefen Alf Johansson, av Kungl. Majit utsedd suppleant för ordföranden,

direktören John Bergvall,

ombudsmannen David Hall,

agronomen Stig Janson,

vice riksbankschefen Klas Böök, suppleant för riksbankschefen.

Den 8 juni 1945 omvaldes Rooth och Myrdal, vilkas uppdrag såsom

fullmäktige då utlöpte, för valperioden 1945—1948, och samtidigt förlängdes

uppdragen för Bergvall, Hall och Janson att vara suppleanter

för tiden till dess nytt val försiggått under år 1946.

Sedan Vougt och Myrdal den 31 juli 1945 utnämnts till statsråd

och därigenom enligt gällande bestämmelser blivit förhindrade att innehava

fullmäktiguppdrag, inträdde suppleanterna Bergvall och Hall i

deras ställe i fullmäktige i avvaktan på att efterträdare valts av riksdagen.

I anslutning härtill uppdrogo fullmäktige åt Hall att vara vice

ordförande och deputerad.

Vid därefter företaget nytt val av fullmäktige den 21 november 1945

utsågos Hall och lantbrukaren Allan Andersson i Tungelsta att vara

fullmäktige, Hall för återstående del av valperioden 1944—1947 och

Andersson för återstående del av valperioden 1945—1948. Till suppleant

i stället för Hall valdes ledamoten av riksdagens andra kammare Olof

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 19

Andersson i Malmö. I samband därmed beslöto fullmäktige att förlänga

uppdraget för Hall att vara vice ordförande och deputerad.

De för Rooth och Böök av fullmäktige meddelade förordnandena att

vara riksbankschef, respektive vice riksbankschef, hava förlängts för

tiden till dess nytt fullmäktigeval ägt rum år 1946.

Såsom ledamöter i direktionen skola enligt § 17 bankoreglemente!

fungera — förutom riksbankschefen, vice riksbankschefen och deputeraden

— en jourhavande fullmäktig samt vederbörande sektionschef.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden

alternera som jourhavande fullmäktige i perioder örn 14 dagar

enligt uppgjord turlista. Såsom sektionschefer hava jämlikt av fullmäktige

meddelade förordnanden tjänstgjort — förutom vice riksbankschefen

(sektion II) — bankdirektörerna Harald Magnusson (sektion I) och Hjalmar

Ekengren (sektion III).

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den

14 juni 1945 för tiden till dess nytt val av fullmäktige nästa år försiggått

herr Vougt, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt

överdirektören och chefen för Kungl, överstyrelsen för yrkesutbildning,

civilingenjören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig

ledamot (samtliga omvalda).

Sedan herr Vougt avgått såsom fullmäktig, har undertecknad Hall

utsetts att i hans ställe vara ordförande.

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Ivar

Anderson, för Ekengren bankdirektören Harald Magnusson samt för

Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta

Carlsson (samtliga omvalda).

Industristyrelsen har under år 1945 hållit 19 sammanträden.

§ 3-

I delegerade för riksdagens verk hava fullmäktige under år 1945 representerats

av herrar Björnsson och Vougt, samt, sedan den senare lämnat

fullmäktige, av undertecknad Hall.

Till delegerade för år 1946 hava fullmäktige för sin del utsett undertecknade

Hall och Allan Andersson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankkamreraren Harry

Nordmark att under år 1946 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar

vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark

ombud vid revisionen av samma verk (den senare nyvald).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren

hänvisas till riksbankens matrikel för år 1945, varav ett exemplar

bifogas, ävensom till fullmäktiges protokoll i ämnet den 15 februari,

den 24 maj, den 5 juli och den 28 december 1945.

§ 5.

I likhet med vad som skedde åren 1942—1944 har allmänheten bereus

tillfälle att i november 1945 till riksbanken i förskott inbetala

kronoutskylder mot viss räntegottgörelse.

Med anledning härav har till riksbanken influtit sammanlagt c:a 76.5

miljoner kronor, varav ett belopp å c:a 51.6 miljoner kronor avsåg å de

båda senare uppbördsstämmorna förfallande belopp.

§ 6.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för

de föreliggande clearing- och betalning sanordning arna gentemot utlandet.

Det mellan riksbanken och Bank of England ursprungligen i december

1939 ingångna betalningsavtalet har från och med ingången av år

1945 ersatts av ett mellan respektive regeringar slutet avtal. Vidare

har träffats betalningsavtal med Belgien, Frankrike, Nederländerna,

Polen och Tjeckoslovakien. I anslutning härtill har riksbanken åtagit

sig att handhava tillämpningen av avtalen.

Betalningsöverenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada

gäller fortfarande.

§ 7.

Jämlikt medgivande av riksdagen må riksgäldskontoret intill utgången

av budgetåret 1945/46 förskottsvis — genom överlämnande av statsskuldbevis

intill ett belopp av 420 miljoner kronor — ställa medel till

förfogande för statens reservförrådsnämnd, avsedda att användas för

förvärv från riksbanken av för nämndens verksamhet erforderliga belopp

i guld och valutor. Med stöd av detta bemyndigande hade riksbanken

vid utgången av år 1944 ställt ett belopp av 130 miljoner kronor till

reservförrådsnämndens förfogande mot riksgäldskontorets förbindelse att

vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar motsvarande beloppet.

Någon ändring av kreditbeloppet har icke ägt rum under år 1945.

Riksbankens kredit till riksgäldskontoret — vid föregående årsskifte

uppgående till 285 miljoner kronor — för likvid i utländska valutor

eller guld av inköp i utlandet för andra statliga myndigheter än reservförrådsnämnden

har under år 1945 inlösts i sin helhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

§ B.

Med tillämpning från och med den 9 februari 1945 sänktes enligt

beslut av fullmäktige riksbankens växeldiskonto och övriga räntesatser

med Vä % och utgöra således efter nämnda dag tillsvidare:

Växeldiskonto.....................

Ränta för lån:

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,

allmänna hypoteksbanken och

konungariket Sveriges stadshypoteks
kassa

........................

obligationer, utfärdade av svenska bostadkreditkassan,

svenska skeppshypotekskassan,

kommuner, landsting,

inteckningsbolag och aktiebolaget Industrikredit

...................

aktier.........................

mot annan säkerhet..............

På högst

3 mån.

2 Vä %

På längre tid På högst

än 3 mån. 1 mån.

högst 6 mån. uppsägning.

3 % —

2 Vä % 3 % 2 Vä %

3 % 3 Vä % 3 %

4 % 4 Vä % —

3 Vä % 4 %

Ränta för kredit i checkräkning:

2 Vä %—3 ''/ä % beroende på säkerheten.

Avgift för kredit i checkräkning:

vid realsäkerhet Vä % och vid namnsäkerhet

1 %.

Vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit

av växlar med högst 90 dagars återstående löptid beräknas

2 % diskonto.

§ 9.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 000 000 kronor, utgjorde

utlåningen vid utgången av december 1945 sammanlagt 49 318 079

kronor 26 öre.

Då sålunda utlåningen i det närmaste uppgår till 50 000 000 kronor

är under övervägande vilka åtgärder som böra vidtagas.

Räntan å lån från fonden har till och med den 8 februari 1945 utgjort

4 procent och därefter 3,5 procent.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till å sid. 13 intagna

uppgifter.

§ 10.

Spannmåls!^edit]onden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.

Riksbanken förvaltar fondens hela belopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Ränta å lån från fonden utgör 3,5 %.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 11.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom

kapital anvisat sammanlagt 43,5 miljoner kronor, varav 38 miljoner överlämnats

till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1945 utlåningen

36 125 221 kronor 30 öre.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till den å sid. 14 intagna

sammanställningen.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat

4 procent.

Under år 1945 har riksbankens direktion med åberopande av införskaffade

utredningar till Kungl. Majit med förslag till efterskänkande

eller avskrivning överlämnat omkring 400 låneärenden. Något Kungl.

Maj :ts beslut i dessa ärenden föreligger ännu icke.

§ 12.

För utlämnande av lån av statsmedel för anordnande av skyddsrum

har riksbanken genom Kungl, brev den 11 maj 1945 erhållit bemyndigande

att under budgetåret 1945/46 disponera intill sammanlagt 3.5 miljoner

kronor, inberäknat det belopp, som tagits i anspråk före utgången

av budgetåret 1944/45.

Den 31 december 1945 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån

vid riksbankens samtliga kontor 748 781 kronor 68 öre, varav vid

huvudkontoret 426 594 kronor, vid kontoret i Göteborg 67 422 kronor,

vid kontoret i Malmö 119 175 kronor 68 öre och vid övriga avdelningskontor

sammanlagt 135 590 kronor.

Räntan har hela tiden låneverksamheten pågått utgjort 5 %.

§ 13.

Sedan 1941 års lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2

miljoner kronor för inrättande av en fond, benämnd fonden för hantverks-

och småindustrikredit, har Kungl. Majit genom brev till fullmäktige

den 16 mars 1945 medgivit, att anslaget må disponeras jämväl

under budgetåret 1945/46.

Ehuru numera ett antal s. k. garantiföreningar bildats, vilkas medverkan

förutsättes för utlämnande av lån från fonden, har fonden tagits

i anspråk endast i mycket begränsad omfattning. Sålunda hade vid

utgången av december 1945 utlämnats sammanlagt 12 lån å tillhopa

86 200 kronor (ett vid kontoret i Falun, två vid kontoret i Jönköping,

fyra vid kontoret i Norrköping och fem vid kontoret i Uppsala).

Räntan å lån från fonden utgör 4 lh procent.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

23

§ 14.

Under § 14 i föregående års berättelse har lämnats en redogörelse för

insättningar i riksbanken, som verkställts av rederier i och för ''provisorisk

påföring av krig skonjunktur skatt. Såsom av sagda redogörelse

framgår, innestod vid 1944 års utgång enligt 18 § resp. 19 § i 1941, 1942,

1943 och 1944 års krigskonjunkturskatteförordningar (14 resp. 15 § i

1940 års förordning) 23 114 171 kronor resp. 29 721032 kronor. Under

år 1945 har icke verkställts några insättningar enligt 18 § i 1945 års

förordning örn krigskonjunkturskatt. Enligt 19 § i samma förordning har

under samma år insatts 966 100 kronor. Av innestående medel har

under året uttagits ett sammanlagt belopp av 3 125 149 kronor, resp.

2 531 969 kronor. Vid årets utgång innestod ett belopp av 20 084 305

kronor, insatt enligt 18 § (14 §), och ett belopp av 28 246 526 kronor,

insatt enligt 19 § (15 §).

§ 15.

Jämlikt medgivande av 1945 års riksdag (se BU:s utlåtande nr 45)

har riksbanken överlåtit bankens kontorsfastigheter i Kalmar och Karlskrona

till telegrafverket med tillträde den 1 juli 1945. Köpeskillingen

utgjorde 500 000 kronor, respektive 550 000 kronor. (Jfr. fullmäktiges

berättelse till 1945 års riksdag § 16.)

Riksbanken förhyr numera av telegrafverket de tidigare disponerade

lokalerna.

§ 16.

Under år 1945 hava vissa av omorganisationen eller den vidgade utrikesrörelsen

föranledda smärre ändringsarbeten vidtagits vid huvudkontoret.

Sammanlagda kostnaden utgör omkring 17 000 kronor.

Ombyggnaden av riksbankens kontorsfastighet i Göteborg är numera

helt slutförd. Kostnaden belöper sig till c:a 1 090 000 kronor (jfr. § 15

i fullmäktiges berättelse till föregående års bankoutskott).

Vid kontoret i Malmö har utredning verkställts om en genomgripande

ombyggnad av kontorets fastighet. Av flera skäl har frågan emellertid

skjutits på framtiden och fullmäktige hava inskränkt sig till att besluta

örn att vissa smärre arbeten skulle få ske och en del nya möbler anskaffas

för en kostnad av tillhopa omkring 10 000 kronor.

För att bereda bankvaktmästaren vid kontoret i Visby, vilkens familj består

av hustru och nio barn, erforderligt bostadsutrymme har vaktmästarbostaden

därstädes, tidigare två rum och kök, utvidgats genom att vissa

vindsutrymmen iordningställts för en kostnad av omkring 15 000 kronor.

Vid övriga kontor hava endast företagits smärre byggnadsarbeten,

huvudsakligen reparationer.

En modernisering av möbleringen vid avdelningskontoren har ansetts

successivt böra komma till stånd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 17.

Såsom ett led i de åtgärder för rationalisering av driften vid Tumba

bruk som vidtagits under de senaste åren hava fullmäktige medgivit, att

viss modernisering av anordningarna för målning och blekning av råvaran

för papperstillverkningen (det s. k. holländeriet) finge äga rum för

en kostnad av c:a 40 000 kronor, varav dock 14 000 kronor belöper å arbeten,

som beräknas komma att utföras av brukets egen personal.

Efter hänvändelse av en statlig industri — Ceaverken i Strängnäs -—,

vilken härvid understötts av medicinalstyrelsen, har under år 1945 vid

Tumba bruk försökstillverkning skett av ett speciellt papper för röntgenfotografiskt

ändamål.

Vidare har vid bruket under det senast förflutna året skett viss tillverkning

av papper för konstnärsändamål samt av brevpapper m. m. i

och för försäljning å den allmänna marknaden. Syftet med dessa tillverkningar

har varit att bereda sysselsättning för arbetarpersonalen vid

bruket och att bättre utnyttja pappersmaskinen och annan maskinell

utrustning.

Sedan arbetarna vid bruket år 1935 beviljats pensionsrätt med avgång

vid fyllda 60 år, har antalet pensionärer stigit, så att svårighet uppstått

att tillhandahålla de yngre arbetarna bostäder. Därtill har även bidragit,

att de lägenheter, som äro inrymda i det s. k. Gula huset och

Klockhuset, ej längre än som är oundgängligen nödvändigt böra utnyttjas

som bostäder. Fullmäktige ha därför beslutat att icke vidare tillhandahålla

nya pensionärer bostad samt att genom viss hyreshöjning

söka förmå pensionärer, som hittills bebott lägenheter örn två rum och

kök, att inflytta i mindre lägenheter vid bruket.

Arbeten pågå vid bruket för att successivt förbättra bostadsbeståndet

i första hand i sanitärt avseende. Kostnaden för erforderliga yttre arbeten

såsom ledningar, brunnar etc. beräknas komma att uppgå till

omkring 20 000 kronor. De inre moderniseringsarbetena verkställas i

samband med att bostäderna undergå mera genomgripande reparationer.

Totala kostnaden för reparation och dylik modernisering uppgår för

varje lägenhet till c:a 4 500 kronor. Av de c:a 60 lägenheter, som ifrågakomma

för sådana arbeten, hava hittills 5 st. genomgåtts. Arbetena äro

avsedda att fördelas på en tioårsperiod men kunna, örn arbetslöshet

skulle uppstå, ske i snabbare takt i syfte att bereda arbetstillfällen.

Fullmäktige hava beslutat, att befattningen såsom verkmästare vid

Tumba bruk — förut hänförd till lönegraden Eo 25 — från och med

den 1 januari 1946 skall vara placerad i lönegraden Eo 26 med benämningen

driftsingenjör.

Det har vidare visat sig nödvändigt att vid bruket anställa ytterligare

en ingenjör, vilkens arbetsuppgifter i första hand äro avsedda att örn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets memorial nr 1.

fatta utövande av kontroll, såväl kvalitativ som kvantitativ. För befattningens

innehavare, vilken redan tillträtt sin tjänst, har bestämts ett

arvode av 10 200 kronor per år, med tillägg av c:a 650 kronor såsom ersättning

för vissa avgifter till enskild pensionskassa, som han har att erlägga.

Därjämte har meddelats föreskrift örn att befattningshavaren i fråga

örn semester, sjukavlöning m. m. skall äga att åtnjuta samma förmaner,

som tillkomma tjänstemän tillhörande lönegraden Eo 23, 23 löneklassen.

§ 18.

För rationalisering av den avdelning av sedeltryckeriet, som ombesörjer

annat tryck än sedeltryck — en avdelning vars verksamhet ökats

under senare år — har beslutats inköp av en sättmaskin.

Kostnaden för maskinen beräknas till c:a 26 700 kronor.

§ 19.

Enligt de av fullmäktige år 1939 fastställda avlöningsbestämmelserna

för arbetare vid riksbankens industrier hava dessa åtnjutit kompensation

för ökningen i levnadskostnaderna under kriget efter i huvudsak

samma grunder som gälla för statens tjänstemän.

Sedan 1944 års riksdag beslutat om provisorisk löneförbättring för

statsanställda tjänstemän i högst 8 löneklassen, medgavo fullmäktige den

15 mars 1945 med hänsyn härtill, att även arbetare vid riksbankens

industrier med avlöning högst motsvarande nämnda löneklass skulle erhålla

motsvarande provisoriska löneförbättring, räknat fr. o. m. den 1

januari 1945, i den mån kompensation icke redan beretts dessa arbetare.

Sedermera hava fullmäktige med anledning av att 1945 års riksdag medgivit

provisoriskt lönetillägg åt statstjänstemän t. o. m. 10 löneklassen

samt tillfälligt barntillägg åt tjänstemän i högst 20 löneklassen utsträckt

sitt förenänmda medgivande om provisoriskt lönetillägg att avse arbetare

med avlöning motsvarande högst 10 löneklassen, räknat fr. o. m. den 1

juli 1945, varjämte provisoriskt barntillägg tillerkänts arbetarna efter

samma grunder som gälla för tjänstemännen.

Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund har beslut

meddelats om reglering av de s. k. utskottspremierna vid Tumba bruk.

I övrigt hava några väsentliga ändringar icke vidtagits under år 1945

i avlöningsgrunderna för arbetarpersonalen vid bankens industrier.

§ 20.

Fullmäktige hava beslutat att vid tillverkning av 50- och 100-kronesedlar

övergå från handgjort till maskingjort papper. Därigenom beräknas

— på längre sikt — uppkomma en årlig kostnadsbesparing av omkring

100 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

Arbetet med att åstadkomma en ny sedeltyp fortsätter. Ett under

år 1945 framlagt förslag till ny 5-kronesedel har icke ansetts böra godkännas,

i varje fall icke i oförändrat skick.

§ 21.

Genom beslut den 15 mars 1945 hava fullmäktige fastställt ändrade

löneskalor för riksbankens tillfälligt anställda tjänstemän, såväl aspiranter

som s. k. reservpersonal. En viss löneförbättring har därigenom

beretts ifrågavarande tjänstemän.

Samtidigt hava fullmäktige beslutat angående ändrad normal befordringsgång

för bl. a. den icke-ordinarie bankpersonal, som ej redan

befordrats till extra tjänstemän, i enlighet med följande uppställning

Den tidigare Den nya

befordringsgången. befordringsgången.

Aspiranttjänst . .

. . minst 1 år

Aspiranttjänst. .

. . minst 1 år

Ex 11........

Ex 8........

» 2 »

Eo 13........

» 3 »

Eo 11........

» 2 »

Eo 15........

» 2 »

Eo 14........

» 2 »

Eo 16........

. . till ordinarie-

Eo 16........

. . till ordinarie

blivandet. blivandet.

Den nya befordringsgången har därefter av fullmäktige i viss utsträckning

gjorts tillämplig å tjänstemän, som redan före bestämmelsernas

ikraftträdande erhållit extra ordinarie eller extra befattning.

§ 22.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ha under året ägt rum.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,

av undertecknad Rooth vid kontoren i Jönköping och Mariestad,

av vice riksbankschefen Böök vid kontoren i Halmstad och Umeå,

av bankdirektören Magnusson vid kontoren i Kalmar, Kristianstad,

Vänersborg och Örebro,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun,

Karlstad, Luleå och Östersund samt

av chefen för kontorscentralen bankokommissarien Harald Wahlgren

vid kontoren i Gävle, Härnösand, Karlskrona, Linköping, Norrköping,

Nyköping, Sundsvall, Uppsala, Visby, Västerås och Växjö.

Vid inspektionen av kontoren i Mariestad, Umeå och Västerås deltog

jämväl undertecknad Hall.

Föreskriven revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året

företagits vid samtliga avdelningskontor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

27

§ 23.

För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankokommissarien K. G. Simonsson och tjänstemannen Helge Borggren

vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 24.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser

från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören

vid Tumba bruk.

Stockholm den 15 januari 1946.

DAG HAMMARSKJÖLD.

David Hall. Ivar Rooth. Edv. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Ivar Anderson. Allan Andersson.

/ Jacob Hagströmer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1.

Bilaga.

I. Huvudkontoret.

A. Bankpersonal.

Befattning

Tidigare personal- förteckning

Övergångs-

planen

Nuvarande

personalupp-

sättning

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Riksbankschef............

1

RC 13

1

RC 13

1

Vice riksbankschef.........

1

RC 12

1

RC 12

1

Bankdirektörer...........

—

2

RC 8

2

Andre deputerade.........

2

RC 5

—

Föreståndare för sedeltryckeriet

(Direktör vid sedeltryckeriet) .

1

RC 4

1

RC 4

1

Förvaltare vid pappersbruket

(Direktör vid pappersbruket) .

1

RC 1

1

RC 4

1

Bankråd...............

4

RC 1

—

—

Bankokoinmissarier........

9

RA 30

7

RC 2

7

RA 30

1

Ombudsman (Bankombudsman)

1

RA 27

1

RA 27

1

Kamrerare (Bankkamrerare) . . .

8

RA 26

1

RC a

1

6

RA 26

5

Sekreterare .............

1

RA 26

1

RC b

1

Kamrerare (Bankkamrerare)....

5

RA 24

2

RC b

1

5

RA 24

5

Biträdande ombudsman (Bank-

1

ombudsman) ...........

1

RA 24

1

RA 24

1

Arkivarie (Intendent)........

1

RA 22

1

RA 24

1

Kamrerare (Bankkamrerare) . . .

—

9

RA 22

Biträdande sekreterare (Sekrete-

rare)................

1

RA 22

1

RA 22

24'')

Revisorer och bokhållare (Bank-

revisorer).............

38

RA 22

lis

RA 22

Ilo

RA 20

7

Kassörer (Bankkassörer)......

9

RA 22

5

RA 20

1

Förste kammarskrivare......

19

RA 18

19

RA 18

29

Kammarskrivare..........

36

RA 16

27

RA 16

29

139 |

120

120

l) inkl. kassörer i RA 22.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

29

B. Biträdespersonal.

Befattning

Lönegrad

Tidigare personal- förteckning

Övergångs-

planen

Nuvarande

personalupp-

sättning

Förste kontorsskrivare

KA 14

—

4

4

Kontorsskrivare . . .

RA 11

12

4

8

Kontorister......

KA 9

—

2

—

Kameralbiträden . . .

RA 7

5

9

7

Kontorsbiträden . . .

RA 4

9

18

18

26

37

37

C. Vaktpersonal.

Befattning

Tidigare personal- förteckning

Övergångs-

planen

Nuvarande

personalupp-

sättning

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Övervaktmästare..........

1

RA 15

1

RA 16

1

Maskinist (Maskinmästare) ....

1

RA 15

1

RA 13

1 (RA 15)

Förste bankvaktmästare (Biträdan- de Övervaktmästare).......

1

RA 12

1

RA 12

1

Biträdande maskinist (Maskinist)

1

RA 11

1

RA 10

1 (RA 11)

Förste bankvaktmästare......

—

1

RA 10

1

Förste bankvaktmästare......

—

5

RA 9

5

Förste Chaufför (Chaufför) ....

1

RA 8

1

RA 8

1

Chaufför...............

1

RA 7

—

—

Bankvaktmästare..........

30

RA 7

24

RA 7

24

Förste eldare (Eldare).......

1

RA 7

1

RA 7

1

37

36

36

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1.

II. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Befattning

Tidigare personal- förteckning

Övergångs-

planen

Nuvarande

personalupp-

sättning

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Direktör ...............

2

RO 4

2

RC 4

RA 26

2

Kamrerare (Bankkamrerare) . . .

2

RA 26

2

2

> » ...

2

RA 24

2

RA 22

2 (RA 24)

Revisorer och bokhallare

(Bankrevisorer):

Göteborg..............

5

RA 22

3

RA 22

5

Malmö...............

5

RA 22

3

RA 22

3

Kassörer (Bankkassörer):

Göteborg..............

3

RA 22

1

1

RA 20

RA 18

3 (RA 22)

Malmö...............

2

RA 22

1

1

RA 20

RA 18

1

1

Förste kammarskrivare:

Göteborg..............

5

RA 18

4

RA 18

3

Malmö...............

4

RA 18

3

RA 18

3

Kammarskrivare:

Göteborg...........

7

RA 16

4

RA 16

4

Malmö...............

5

RA 16

4

RA 16

5

Kontorsskrivare (Kontorister). . .

2

RA 9

Kameralbiträden..........

4

RA 7

(vakanta)

—

—

Kontorsbiträden...........

—

2

RA 4

—

Bankvaktmästare..........

6

RA 7

6

RA 7

5

Gårdskarl...............

2

RA 5

1

RA 5

1

54

1

42

40

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

31

III. övriga kontor (de 23 mindre).

Befattning

Tidigare personal- förteckning

Övergångs-

planen

Nuvarande

personalupp-

sättning

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

23

RC 1

23

RO 1

23

Kamrerare (Bankkamrerare) . . .

RA 24

RA 22

7

16

RA 24

RA 22

9

14

Kassörer (Bankkassörer)......

23

RA 20

8

RA 20

14

15

RA 18

9

Registratorer (Förste kammarskri-

8

vare)................

23

RA 18

11

RA 18

Kammarskrivare..........

28

RA 16

12

RA 16

21

Bankvaktmästare..........

23

RA 6

23

RA 6

23

143

115

121

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.