Bankoutskottets memorial nr 1
1946-01-16 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1946:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1916 kl. 4 em.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1945, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1946.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander, Edin,
Lindblom och Fahlander;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby, Mattsson,
Eriksson i Sandby, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg och von Seth.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 1.
1
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Förändringarna under år 1945 av riksbankens guldbehållning samt av
riksbankens och affärsbankernas nettotillgodohavanden gentemot utlandet
framgå av följande översikt.
Riksbankens och affärsbankernas guld och valutord
(Miljoner kronor.)
Riks-
bankens
guldbe-
hållning
(dags-
värde)
Riksbankens ställning till
utlandet
Affärsbankernas ställning till
utlandet
till-
gångar5
skulder
netto
tillgångar
skulder
netto
1943 december
1 627.4
693.7
42.1
+
651.6
88.4
237.3
— 148.9
1944 december
1 942.8
615.7
49.0
+
566.7
83.7
246.6
— 162.8
1945 mars . . .
1 992.6
635.4
60.2
+
575.2
66.2
232.9
— 166.6
juni ....
2 009.4
623.1
43.2
+
579.8
102.7
255.6
— 152.9
september
2 013.5
881.3
67.3
+
813.9
132.i
314.9
— 182.7
december
2 024.o
855.9
97.7
+
758.2
174.o
428.8
— 254.8
Bedömas ovanstående siffror mot bakgrunden av nettoinkomsterna
under året av den svenska utrikeshandeln och utrikes sjöfarten bör beaktas
dels att betalning för en stor del av exporten ägt rum med utnyttjande
av de statliga krediterna till utlandet, dels att vissa av riksbankens
tillgångar i utlandet under senare delen av året övertagits av
riksgäldskontoret för redovisning å fonden för kreditgivning till utlandet.
Sålunda ha de pundbelopp, som riksbanken vid årsskiftet hade förvärvat
i enlighet med avtal mellan svenska och norska regeringarna angående
finansiering av fartygsbeställningar och av vissa legationsutgifter
i Sverige och som uppgå till ett dagsvärde av 74 miljoner kronor, överförts
till nämnda fond. Dessutom har överförts 45 miljoner kronor,
representerande motvärdet till en del av de behållningar i kursgarante
-
1 Siffrorna avse, där ej annut angives, bokförda värden.
2 Avser endas! den supplementära sedeltäckningen medräknade tillgångar.
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
rade franska francs, som riksbanken under året köpt i enlighet med
gällande svensk-franska betalningsavtal.
För att bedöma verkningarna på den inhemska penningmarknaden av
riksbankens valutaköp och övriga transaktioner med utlandet bör hänsyn
tagas till dels att bokföringskurserna, såsom nedan redovisas, icke
överensstämma med dagskurserna på de utländska valutorna, dels att
omplaceringar kunna medföra vissa förskjutningar i de utländska tillgångarnas
värdering, dels slutligen att vissa kvantiteter guld inköpts
inom landet. Beaktas dessa förhållanden kan nettoinströmningen av
guld och valutor från utlandet till riksbanken för år 1945 beräknas till
227 miljoner kronor mot 180 miljoner kronor under år 1944. Medräknas
även de bokföringsmässiga förskjutningarna i affärsbankernas ställning
till utlandet erhålles en siffra av 135 miljoner kronor. Motsvarande
siffra föregående år var 166 miljoner kronor.
Av riksbankens valutabehållningar vid slutet av år 1945 voro 127
miljoner dollars, motsvarande ett dagsvärde av 533 miljoner kronor,
placerade hos banker i Förenta staterna eller i kortfristiga amerikanska
värdepapper. Dollarbehållningarna voro i början av september något
större än vid årsskiftet; minskningen under årets senare del ägde huvudsakligen
rum under september och oktober. Tillgodohavandena i pund
sterling, huvudsakligen utgörande banktillgodohavanden och brittiska
skattkammarväxlar, uppgingo vid samma tidpunkt till 23 Va miljoner
pund, motsvarande 397 miljoner kronor; härvid ha de ovan angivna, till
riksgäldskontoret överförda pundbeloppen icke medräknats. Då tillgodohavandena
i pund sterling vid föregående årsskifte uppgingo till motvärdet
av 77 miljoner kronor utgjorde ökningen under år 1945 i kronor
räknat 320 miljoner. Till omkring en fjärdedel var denna ökning betingad
av riksbankens terminsköp av pund; delvis sammanhänger den
även med säsongförhållandena i det svensk-brittiska varuutbytet.
Förändringarna i riksbankens noteringar av utländska växelkurser
under året ägde samband dels med den politiska utvecklingen i Europa,
dels med avslutandet av betalningsöverenskommelser med främmande
länder. Sålunda upphörde noteringen av tyska riksmark den 19 maj.
Å andra sidan återupptogs under året kurssättningen för flera valutor,
som tidigare avförts från notering, nämligen belgiska francs den 18 juni,
franska francs den 26 juni och nederländska floriner den 23 november.
Därjämte infördes officiell notering av isländska kronor den 24 juli. Den
25 maj infördes notering av terminskurser vid köp och försäljning av
pund sterling och dollars per högst 6 månader, innebärande ett diskonto
under avista kurserna för nämnda valutor motsvarande vid köp 1—1 ‘/a %
och vid försäljning 0—Va % per annum.
Till följd av de i Finland successivt vidtagna växelkursändringarna
vidtogos på den svenska marknaden motsvarande justeringar av kur
-
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
serna på finska mark. Dessa sänktes sålunda den 31 maj från 8.35—8.59
till 4.85—4.91, den 27 juli ytterligare till 3.45—3.51 och slutligen den 16
oktober till 3.07—3.12. I samband med att nya sterlingkurser infördes
i Norge och Danmark undergingo växelkurserna på norska och danska
kronor ändring. Den 17 maj sänktes sålunda kurserna på norska kronor
från 95.35—95.65 till 84.35—84.65 och den 21 augusti sänktes kurserna
på danska kronor från 87.60—87.90 till 87.25—87.55. Motsvarande ändringar
vidtogos nyssnämnda dagar i fråga om clearingkurserna med Norge
och Danmark, från 95.47 till 84.50 resp. från 87.70 till 87.38. Den i slutet
av året företagna devalveringen av den franska francen medförde den
27 december en sänkning av kurserna på nämnda valuta från 8.43—8.47 7*
till 3.51—3.53. I övrigt ha endast smärre förändringar av växelkurserna
förekommit under året.
Beträffande de svenska valutarestriktionerna kunde under senare delen
av året vissa lättnader genomföras. Dessa inneburo bland annat att
valutabankerna erhöllo rätt att i fråga om rent kommersiella transaktioner
med ett antal främmande länder medgiva betalningar till utlandet
utan att transaktionerna behövde underställas valutakontoret i
förväg.
Sedelcirkulationen, som under en längre följd av år uppvisat stegring,
fortsatte även under år 1945 att ökas. Under årets förra del var ökningen
mindre än under föregående år, men under andra halvåret blev
stegringstakten snabbare. Allmänhetens behållningar på inlåningsräkningar
i kreditinstituten fortsatte att växa; särskilt visade tillgodohavandena
på depositions- och kapitalräkning samt på sparkasseräkning
avsevärd uppgång. De senare årens tendens till stegrad utlåning från
kreditinstituten fortsatte även under år 1945 att göra sig gällande. För
affärsbankernas del undergick växeldiskonteringen en mindre nedgång,
men denna mer än uppvägdes av en ökning av lån och krediter i räkning,
huvudsakligen till följd av en stigande utlåning mot säkerhet av
inteckningar, obligationer, varor etc. Affärsbankerna ökade under året
i betydande utsträckning sina placeringar i svenska statens skattkammarväxlar.
Från och med den 9 februari 1945 sänkte riksbanken diskontot och
övriga räntesatser med V* %. Räntesänkningen följdes av affärsbankerna
och de andra kreditinstituten. Även obligationsmarknaden anpassades
snabbt till det nya ränteläget.
Inom ramen för riksbankens marknadsreglerande värdepappersaffärer
köpte riksbanken under året svenska värdepapper till ett belopp av 591
miljoner kronor. Av detta belopp motsvarades 190 miljoner kronor av
statsobligationer, som riksbanken förvärvade av riksgäldskontoret, medan
241 miljoner kronor representerades av skattkammarväxlar, som under
årets två sista månader övertogos från framför allt affärsbankerna för
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
att tillgodose dessas tillfälliga kassabehov i samband med skatteuppbörden,
julhandeln och årsskiftet. Riksbankens försäljningar under året
uppgingo till ett sammanlagt belopp av 373 miljoner kronor. Behållningen
av skattkammarväxlar och obligationer uppgick vid 1945 års
slut till 304 miljoner kronor.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1945 till 7 004 651 kronor
84 öre mot 6 239 078 kronor 77 öre år 1944. Härvid har liksom under
år 1944 resultatet av handeln med guld icke medräknats, medan å andra
sidan kostnaderna för guldtransporter, vilka under sista åren varit obetydliga,
icke belastats vinst- och förlustkontot.
Guldbehållningen har vid uppgörandet av bokslutet för år 1945 upptagits
till ett värde av 2 480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan
inköps- och bokföringspriserna har vid inköp av guld debiterats ett särskilt
guldregleringskonto. Vid försäljning av guld har detta konto krediterats
med skillnaden mellan försäljningspriset och bokföringsvärdet.
De utländska valutorna ha upptagits till lägre kurser än de vid årets
slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan
tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats
kursdifferenskontot.
Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen
den 31 december 1945 upptagits såsom tillgång med sammanlagt
715 777 707 kronor 56 öre. Motsvarande saldo vid slutet av år 1944
utgjorde 675 195 143 kronor 84 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
Utgående
1944
19 4 5
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
46 031 940
—
46 056 005
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
928 185 500
44
971 155 581
18
Utländskt guldmynt..............
45 219 230
90
44 861759
68
1 062 073 345
86
1 019 436 671
34
)
Annan kassalillgdng:
Silvermvnt...................
806 280
76
1178 281
43
Brons-, järn- och kopparmynt........
25 410
23
45183
94
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
48 797 059
56
51 541 897
32
Utländska bankers sedlar..........
11 885 704
10
242 624
45
53 007 987
14
Svenska statspapper och
(61 514 454
65
1 115 081 333
—
obligationer.
Riksgäldskontorets växelkrediter......
415 000 000
—
130 000 000
—
Skattkammarväxlar, svenska statens och
svenska hypoteksinrättningars obligationer
76 984 517
75
303 994 451
97
Andra svenska obligationer.........
11 640
—
42 230
434 036 681
97
(491 996 157
75
Lånerörelse.
Rediskonterade växlar............
—
—
—
—
Diskonterade växlar..............
8 489 670
74
6 672 218
58
Hypoteks- och kommunlån.........
47 011 542
30
15 442 717
30
Avbetalningslån................
46 288 366
69
49 300 002
79
Kredit i checkräkning............
5 059 074
61
10 201 880
44
På indrivning beroende medel.......
13 815
61
18 076
47
81 634 895
58
(106 862 469
95
Utrikesrörelse.
Utländska statspapper och obligationer . .
515 333160
—
915 772 660
—
Växlar, betalbara i utlandet.........
16 050 592
82
15 384 437
50
Fordran hos utländsk bank eller bankir
179 017 443
64
105 382 630
17
1 036 539 727
67
(710 401 196
46
Kursdifferenskonto............
262 026 627
14
265 292 244
64
Guldregleringskonto...........
413168 516
70
450 485 462
92
715 777 707
56
(675 195 143
84''
Hos Riksgäldskontoret innestående
medel...........
6 767 843
18
6 767 843
18
Till Riksgäldskontorets förfogande
ställda medel .......
785110 689
68
1 066 068 841
42
Övriga tillgångar......
222 516 749
68
236 657 514
46
Summa
4 079 801 376
53
4 692 564 544
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
t''-1 ''.
Vi. • ■ /
J • *f :* / ‘
.. ..wji-:-
■ir.i.
.1 ■''
lii
Bankoutskottets memorial nr 1.
9
balansräkning.
1944
1
9 4 5
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
2 492 405 498
17
2 781 540 705
69
Postväxelräkning.......
6 238 871
17
9 302 648
30
Depositionsräkning......
155 617 894
55
151170 983
19
Kapitalräkning........
46 765 735
59
42 520 700
03
Uppsägningsräkning......
163 850 000
—
107 850 000
—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
564 358 545
75
830 860 724
52
Skuld till bankaktiebolag..........
197118 507
18
80 429 351
09
Övriga medel .................
46 688 575
53
41 428 044
32
952 718 119
93
(808 165 628
46
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir . . .
48 989 207
29
97 666187
11
Övriga skulder........
224 425 523
20
415 447 530
65
Kapital.
Grundfond...................
50 000 000
—
50 000 000
—
Avbetalningslånefond.............
50 000 000
—
50 000 000
—
Reservfond...................
20 000 000
—
20 000 000
—
Tjänstepensionsfond.............
2 863 441
32
2 863 441
32
Familjepensionsfond.............
3 904 401
86
3 904 401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
336 096
15
575174
92
vinst för året ................
6 239 078
77
7 004 651
84
134 347 669
94
(133 343 018
10
)
Ansvarsförbindelser kr.. 10 510 000: —
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av Riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken
nom. Schw. Frea 10 000 000 (4 000
aktier ä 2 500: — Schw. Frea),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frea 7 500 000: —.
Summa
4 079 801 376
53|
4 692 564 544|84
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1944
1
9 4 5
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Kanta på riksgäldskontorets tillgodohavande .
1 211 395
73
1 540 647
41
Avskrivning å svenska obligationer........
256 878
48
1 540 647
41
(1 468 274
21
)
Räntor på checkräkning.............
25
25
107
99
Avskrivna eller inom linjen förda, såsom osäkra
ansedda fordringar.................
—
—
—
—
107
22
(25
25
)
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt deputeraden...........
56 619
97
56 258
06
Arvoden till ledamöter av industristyrelsen samt
suppleanter för dem................
1075
83
1530
_
Arvoden till inspektören för pappersbruk och
sedeltryckeri...............
908
33
_
_
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem......
137 471
67
141 660
72
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat . . .
2 537 664
20
2 543 405
58
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat . .
73 743
75
92 464
08
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskonto-
ret i Malmö.................
2 400
—
2 400
_
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .
747 932
50
859 413
92
Arvoden och särskilda ersättningar........
27 062
16
31 228
40
Körligt tillägg.................
440 184
20
444 875
Kristillägg...............
469 540
52
474 559
80
Barntillägg.....................
18 366
63
17 417
21
4 665 212
77
(4 512 969
76
Pensioner m. m.:
Pensioner åt f. d. befattningshavare.......
533 892
72
540 053
74
» » efterlevande till f. d. befattnings-
havare.................
235 083
40
243 769
07
Diverse pensioner och understöd.........
6 297
93
5 793
25
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
51 389
—
44 969
95
» » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
1 188
—
1536
_
» å diverse pensioner och understöd
1682
_
1392
_
Rörligt tillägg...........
42 566
10
48 098
25
Kristillägg...............
108 702
72
110 585
56
996 197
82
(980 801
92)
Förvaltninqsutgifter............
1 450 958
78
1 569 395
53
Kostnader för sedeltryckeriet.........
548 088
99
546 001
87
Kostnader för pappersbruket i Tumba ....
'') 908 844
97
879 421
40
övriga utgifter.........
687 563
43
394 942
77
10 557 527
31
10 591 926
79
Vinst ..............
6 239 078
77
7 004 651
84
Summa
16 796 606
08
17 596 578 63
*) Därav beredskapsutgifter Kr. 42 347:11.
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
förlusträkning.
1944
1
9 4 5
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade växlar...........
335 510
26
223 420
68
» > hypoteks- och kommunlån.......
2 077 052
13
546 390
33
> > avbetalningslån..............
1 797 901
96
1747 771
83
» > kredit i checkräkning..........
76 565
30
69 264
39
Avgifter för kredit i checkräkning........
9 875
63
12149
01
Inkasseringsavgifter m. m..............
1838
60
5107
—
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
16 811
84
8 642
b4
2 612 745
88
(4 315 555
72
Utrikesrörelse inkl. prov. på utländska affärer
5 657 515
59
8 063 118
82
Svenska statspapper och obligationer. .
5 613 867
88
4 311 822
58
övriga inkomster.
Provisioner på svenska affärer...........
87 528
11
612 754
51
Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .
186152
92
195 980
38
Ersättningar för utländska clearingar.......
100 000
—
80 000
—
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................
80 710
—
71 010
—
Inkomst av fastigheter................
363 788
59
309 705
16
Försäljning av fastigheten i Vänersborg.....
300 000
—
—
—
Försäljning av fastigheten i Kalmar.......
—
—
500 000
—
Försäljning av fastigheten i Karlskrona.....
—
—
550 000
—
Diverse .........................
91487
27
289 441
30
2 608 891
35
(1 209 666
89
/
/
Rumma
16 796 606
08
17 596 578
63
12
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1944 och
1945 års slut.
1944
1945
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33 226
22
33 226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
15 222 400
—
14 951 600
—
Aktier i Internationella Banken...............
1 800 000
—
1 800 000
—
Summa
17 055 626
22
16 784 826
22
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4 250 000
—
4 250 000
—
sedeltryckeriet................
1 200 000
—
1 200 000
—
Göteborg...........................
1 300 000
—
1 300 000
—
Malmö..........................
425 000
—
425 000
—
Falun........................
200 000
200 000
Gävle............................
280 000
_
280 000
_
Halmstad........................
380 000
—
380 000
—
Härnösand........................
175 000
—
205 000
—
Jönköping.........................
150 000
—
150 000
—
Kalmar........................
380 000
—
*) -
—
Karlskrona......................
550 000
—
>) -
—
Karlstad.........................
160 000
—
163 000
—
Kristianstad.......................
230 000
—
230 000
—
Linköping......................
240 000
—
277 000
—
Luleå..........................
325 000
—
370 000
—
Mariestad.........................
137 000
—
150000
—
Norrköping..........................
313 300
—
313 300
—
Nyköping.......................
428 600
—
428 600
—
Sundsvall.......................
250 000
—
250 000
—
Uppsala.........................
535 000
—
535 000
—
Visby.......................
175 000
—
200 000
—
Växjö.......................
315 000
—
346 600
—
Örebro.........................
275 000
—
275 000
—
Östersund.........................
115 000
—
200 000
—
Tumba.....................
2 433 500
—
2 823 100
—
Summa
15 222 400
—
14 951 600
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ..................
12 277
39
12 277
39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................
338 473
40
338 473
40
* bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1 315 328
04
1 315 328
04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
» » 41/» % » ..........
5 527
07
5 527
07
* • 3 ''% > ..........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1 674 084
81
1 674 084 |81
'') Fastigheten såld 1945.
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.
Fördelningen den 31 december 1945 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånej onden framgår av efterföljande
tabell:
Utestående lån
Belopp
Antal
Kronor
Huvudkontoret.........................
13 307
17 642 972
53
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
3 009
3 141 911
—
Malmö................
2 522
2 896 727
73
Falun.................
689
1 062 701
—
Gävle ................
1497
1 839 798
—
Halmstad..............
553
983 655
—
Härnösand .............
600
773162
—
Jönköping..............
1368
2 065 129
—
Kalmar ...............
359
455 277
—
Karlskrona.............
713
707 557
—
Karlstad...............
386
536 297
—
Kristianstad.............
310
532 204
—
Linköping..............
746
1 106 203
—
Luleå.................
1861
1 766 426
—
Mariestad..............
319
533 614
—
Norrköping.............
1 215
1 416 522
—
Nyköping..............
559
884 872
—
Sundsvall..............
912
984167
—
Umeå................
1356
1 842 560
—
Uppsala...............
2 558
3 280 598
—
Visby.................
538
723 345
—
Vänersborg.............
327
500 953
—
Västerås...............
769
1 066 013
—
Växjö................
234
371 813
—
Örebro................
880
1 168132
—
Östersund..............
781
1 035 470
—
Summa
38 368
49 318 079
26
Den 31 december 1945 utestående belopp fördelade sig på följande
sätt:
A-lån.................Kr. 28 492 521: 15
B-lån................. * 20453 178:11
C-lån................. » Ö72 380: —
Kr. 49 318 079:20
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1945
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättningslånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens
balansräkning.
Utestående lån
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret....................
») 17 092
*)10 632 591
96
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
6 360
3 680 861
95
Malmö...................
6 607
3 942 986
95
Falun..................
1 672
932 573
—
Gävle..................
2 480
1 465 709
55
Halmstad................
1358
759171
92
Härnösand...............
1109
590 711
—
Jönköping...............
2 427
1 378 463
—
Kalmar.................
983
449 820
49
Karlskrona...............
955
493 058
01
Karlstad................
2179
1128 904
—
Kristianstad..............
1331
573 911
—
Linköping...............
1458
590 984
—
Luleå..................
1222
613 074
—
Mariestad................
1535
899 792
—
Norrköping...............
1263
619 414
—
Nyköping................
1887
1 115 604
—
Sundsvall................
963
577 669
—
Umeå..................
895
474 134
97
Uppsala.................
1261
832 531
—
Visby..................
260
137 801
—
Vänersborg...............
1302
739 866
—
Västerås................
2 053
1 275 270
50
Växjö..................
656
313 331
—
örebro.................
2 324
1 429 288
—
Östersund...............
855
477 699
—
Summa J
>) 62 487
36 125 221
30
'') Därtill kommer 1 st. lån å 260 kronor, som enligt Kungl. Majas medgivande kommer
att avskrivas vid utgången av innevarande budgetår.
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
Riksbankens omorganisation.
Den i berättelsen till föregående års riksdag omnämnda organisationskommittén
har fortsatt sitt arbete med biträde av organisations- och
personalkontoret. I kommitténs sammansättning har under det gångna
året den förändringen skett, att undertecknad Hall efterträtt herr Vougt
som ordförande samt att förste kammarskrivaren Harry Flood ersatts
av extra ordinarie tjänstemannen Sven Åsbrink såsom representant för
Riksbankstjänstemännens förening.
Beträffande resultatet av organisationsarbetet må nämnas följande.
Omorganisationen av bankexpeditionsavdelningen har i stort sett avslutats.
För utlåningsröreisen har införts maskinbokföring, varjämte
engagementsregistret omlagts. Arbetet med kreditupplysningar för avbetalnings-
och bosättningslån har överflyttats från kontorscentralen till
ut- och inlåningsexpeditionen. Införande av maskinbokföring för inlåningsrörelsen
har förberetts. Omläggningen av kassakontrollen vid huvudkontoret
har hittills ej kunnat fullbordas, enär de från Förenta Staterna
beställda kassaregisterapparaterna ännu ej levererats.
Vissa förenklingar beträffande utrikesavdelningens arbetsrutin — bl. a.
i fråga om bokföringen — äro under genomförande.
För avdelningskontoren har ett nytt bokföringssystem införts. Kassavården
vid avdelningskontoren har omlagts för att bereda styrelseledamöterna
lättnader i arbetet med kassavården och direktörerna ökade
möjligheter att ägna sig åt andra arbetsuppgifter.
Förslag ha uppgjorts till vissa ändringar beträffande kontroll och bokföring
vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri. Omläggningen av
pappersbrukets bokföring har i stort sett genomförts.
Frågan rörande utbildningen av riksbankens personal har upptagits
inom organisationskommittén, varvid förslag till kurser, i första hand
avsedda för bankens kainmarskrivareaspiranter, utarbetats. Den rådande
knappheten på personal har dock ännu ej medgivit påbörjandet av
denna kursverksamhet.
Sedan först organisationskommittén och därefter fullmäktige behandlat
ett förslag till reglering av tjänstgöringstiden för huvudkontorets bankoch
biträdespersonal, ha förhandlingar i frågan förts med de berörda
personalorganisationerna. Förhandlingarna äro ännu icke slutförda.
16
Bankoutskottets memorial nr 1.
Strävandena ha under det gångna året inriktats på att nå närmare
anknytning till den av riksdagen beslutade ''personalorganisationen (övergångsplanen).
I härvid fogade bilaga lämnas uppgifter om personalens
sammansättning vid 1946 års ingång.
Av bilagan framgår, att det ännu föreligger relativt stora avvikelser
från övergångsplanen. Per den 1 april 1946 finnas vid kontoret i Göteborg
fortfarande 4 övertaliga tjänstemän i 22 lönegraden (2 avgå med
pension den 1 oktober 1946 och en den 1 april 1947). Vid de 23
mindre kontoren uppgår antalet kassörer i 20 lönegraden till 14—3
färre än vid årsskiftet 1944/45 — emot 8 tjänster i sistnämnda lönegrad
enligt övergångsplanen. På grund av att det sålunda finnas övertaliga
tjänster i 22 och 20 lönegraderna vid avdelningskontoren, har
antalet ordinarie tjänstemän i dessa lönegrader vid huvudkontoret måst
reduceras i förhållande till vad som förutsatts i övergångsplanen. För
att bereda huvudkontoret viss kompensation har i stället 10 vid
avdelningskontoren vakanta tjänster i 18 lönegraden tillsatts vid huvudkontoret.
Att fullmäktige icke genom förflyttning av tjänstemän sökt
uppnå en närmare anslutning till övergångsplanens fördelning av de
ordinarie tjänstemännen mellan de olika kontoren beror på önskan
dels att söka utnyttja tjänstemännen för de arbetsuppgifter, för vilka
de bäst lämpa sig, dels att undvika tvångstransport, i den mån särskilda
skäl ej tala härför, och dels att undvika i och för sig onödiga
flyttningskostnader. En fortsatt anpassning efter övergångsplanen kommer
emellertid att successivt genomföras.
Övergångsplanens giltighetstid utlöper med utgången av år 1946 och
fullmäktige komma följaktligen att framdeles till Bankoutskottet avgiva
förslag angående bankens personalorganisation efter sistnämnda tidpunkt.
Såsom omnämndes i föregående årsberättelse meddelade fullmäktige
år 1944 vissa föreskrifter angående kompensation för mistad vikariatsersättning
eller mistade felräkningspenningar till tjänstemän, vilka stadigvarande
haft förordnande å högre tjänst under de två åren närmast
före den 1 januari 1944, men vilka genom omorganisationen gått förlustiga
dessa förordnanden. Jämlikt beslut av fullmäktige den 3 maj
1945 hava dessa föreskrifter utvidgats därhän, att reducerad kompensation
under vissa förutsättningar medgivits tjänstemän, som visserligen
icke kunna åberopa ständiga förordnanden, men som under åren 1942
och 1943 haft förordnanden å högre tjänst åtminstone halva sin tjänstgöringstid.
Kostnaderna för löner — exklusive rörligt tillägg, kristillägg, barntillägg
samt provisoriska lönetillägg — till riksbankens ordinarie och
icke-ordinarie personal hava under nedan angivna år uppgått till följande
belopp.
Bankoutskottets memorial nr 1.
17
Å r
Ord. tjänste- män
E. o. och e.
tjänstemän
Tillfälligt
anställda
Summa
Anm.
1938 . .
1942 . .
2 968 000 a) b)
2 782 000
206 000 a) b)
385 000
271 000
3 174 000
3 438 000
a) Lönerna uppräk- nade med 10 /
för att få jämför-
1943 . .
1944 . .
2 702 000
2 535 000 c)
404 000
368 000
264 000
359 000
3 370 000
3 262 000
liga tal.
b) E. o. och e. tjm:s
lön o. vik.-ers. vid
1945 . .
2 529 000 c)
384 000
436 000
3 349 000
vik. å ord. tjänst
ingår i summan
för ord. tjm.
c) Kostnaden för lön
åt tjm. åindragn.- stat ej medräk- nad.
Anm. 1. År 1938 fanns endast ett fåtal tillfälligt anställda (aspiranter). Deras lön Ilar redovisats
under »Eo och e. tjänstemän».
Anm. 2. I beloppen ingår lön, vik.ersättning, felräkn.pengar och kallortstillägg. Däremot
lia arvoden och särsk, ersättningar icke medräknats.
Anm. 3. Å de löner, som angivits för tillfälligt anställda, ha icke utgått några indextillägg.
Såsom av sammanställningen framgår har kostnaden för löner till ordinarie
tjänstemän successivt nedgått, medan däremot utgifterna för
löner till extra ordinarie och extra tjänstemän — vilka varit praktiskt
taget oförändrade under de fyra sista åren — ökats icke obetydligt
jämfört med år 1938. Ännu större stegring visa kostnaderna för tillfällig
personal, beroende främst på att sedan år 1939 s. k. reservpersonal utnyttjats
för sedelräkningsarbete och i viss utsträckning även såsom ersättare
för tjänstemän, som inkallats till militär beredskapstjänst. Därjämte
ha vidtagna lönehöjningar spelat in.
Att efter omorganisationens genomförande någon egentlig minskning
av lönekostnaderna icke inträffat beror huvudsakligen på att arbetet
inom riksbanken ökats högst väsentligt under de senaste åren. Detta
gäller i främsta hand arbetet på utrikesavdelningen.1) Även den successiva
stegringen av bosättningslåneverksamheten har i hög grad medverkat.
Vidare har det ökade sedelomloppet nödvändiggjort att betydligt större
personal än tidigare måst tagas i anspråk för sedelräkning. Slutligen
må nämnas, att ännu en del befattningshavare kvarstå i tjänst, vilka
uppehålla lägre befattningar än som motsvara deras löneställning.
'') En del av det ökade personalbehovet å utrikesavdelningen har tillgodosetts genom överflyttning
av personal från avdelningskontor.
Bihang till riksdagens protokoll 19hG. 8 sami. Nr 1.
2
18
Bankoutskottets memorial nr 1.
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid ingången av år 1945 hade fullmäktige följande sammansättning:
Ledamöter:
Statssekreteraren, numera envoyén Dag Hammarskjöld, av Kungl.
Majit förordnad ledamot, tillika ordförande,
redaktören, numera statsrådet Allan Vougt, av fullmäktige utsedd
vice ordförande och deputerad,
riksbankschefen Ivar Rooth,
f. d. lektorn fil. dr. Ed v. Björnsson,
lantbrukaren Petrus Gränebo,
huvudredaktören fil. dr. Ivar Anderson, samt
professorn, numera statsrådet Gunnar Myrdal.
Suppleanter:
Byråchefen Alf Johansson, av Kungl. Majit utsedd suppleant för ordföranden,
direktören John Bergvall,
ombudsmannen David Hall,
agronomen Stig Janson,
vice riksbankschefen Klas Böök, suppleant för riksbankschefen.
Den 8 juni 1945 omvaldes Rooth och Myrdal, vilkas uppdrag såsom
fullmäktige då utlöpte, för valperioden 1945—1948, och samtidigt förlängdes
uppdragen för Bergvall, Hall och Janson att vara suppleanter
för tiden till dess nytt val försiggått under år 1946.
Sedan Vougt och Myrdal den 31 juli 1945 utnämnts till statsråd
och därigenom enligt gällande bestämmelser blivit förhindrade att innehava
fullmäktiguppdrag, inträdde suppleanterna Bergvall och Hall i
deras ställe i fullmäktige i avvaktan på att efterträdare valts av riksdagen.
I anslutning härtill uppdrogo fullmäktige åt Hall att vara vice
ordförande och deputerad.
Vid därefter företaget nytt val av fullmäktige den 21 november 1945
utsågos Hall och lantbrukaren Allan Andersson i Tungelsta att vara
fullmäktige, Hall för återstående del av valperioden 1944—1947 och
Andersson för återstående del av valperioden 1945—1948. Till suppleant
i stället för Hall valdes ledamoten av riksdagens andra kammare Olof
Bankoutskottets memorial nr 1. 19
Andersson i Malmö. I samband därmed beslöto fullmäktige att förlänga
uppdraget för Hall att vara vice ordförande och deputerad.
De för Rooth och Böök av fullmäktige meddelade förordnandena att
vara riksbankschef, respektive vice riksbankschef, hava förlängts för
tiden till dess nytt fullmäktigeval ägt rum år 1946.
Såsom ledamöter i direktionen skola enligt § 17 bankoreglemente!
fungera — förutom riksbankschefen, vice riksbankschefen och deputeraden
— en jourhavande fullmäktig samt vederbörande sektionschef.
Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
alternera som jourhavande fullmäktige i perioder örn 14 dagar
enligt uppgjord turlista. Såsom sektionschefer hava jämlikt av fullmäktige
meddelade förordnanden tjänstgjort — förutom vice riksbankschefen
(sektion II) — bankdirektörerna Harald Magnusson (sektion I) och Hjalmar
Ekengren (sektion III).
§ 2.
Till ledamöter i riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den
14 juni 1945 för tiden till dess nytt val av fullmäktige nästa år försiggått
herr Vougt, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt
överdirektören och chefen för Kungl, överstyrelsen för yrkesutbildning,
civilingenjören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).
Sedan herr Vougt avgått såsom fullmäktig, har undertecknad Hall
utsetts att i hans ställe vara ordförande.
Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Ivar
Anderson, för Ekengren bankdirektören Harald Magnusson samt för
Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta
Carlsson (samtliga omvalda).
Industristyrelsen har under år 1945 hållit 19 sammanträden.
§ 3-
I delegerade för riksdagens verk hava fullmäktige under år 1945 representerats
av herrar Björnsson och Vougt, samt, sedan den senare lämnat
fullmäktige, av undertecknad Hall.
Till delegerade för år 1946 hava fullmäktige för sin del utsett undertecknade
Hall och Allan Andersson.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankkamreraren Harry
Nordmark att under år 1946 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark
ombud vid revisionen av samma verk (den senare nyvald).
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 4.
Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till riksbankens matrikel för år 1945, varav ett exemplar
bifogas, ävensom till fullmäktiges protokoll i ämnet den 15 februari,
den 24 maj, den 5 juli och den 28 december 1945.
§ 5.
I likhet med vad som skedde åren 1942—1944 har allmänheten bereus
tillfälle att i november 1945 till riksbanken i förskott inbetala
kronoutskylder mot viss räntegottgörelse.
Med anledning härav har till riksbanken influtit sammanlagt c:a 76.5
miljoner kronor, varav ett belopp å c:a 51.6 miljoner kronor avsåg å de
båda senare uppbördsstämmorna förfallande belopp.
§ 6.
Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearing- och betalning sanordning arna gentemot utlandet.
Det mellan riksbanken och Bank of England ursprungligen i december
1939 ingångna betalningsavtalet har från och med ingången av år
1945 ersatts av ett mellan respektive regeringar slutet avtal. Vidare
har träffats betalningsavtal med Belgien, Frankrike, Nederländerna,
Polen och Tjeckoslovakien. I anslutning härtill har riksbanken åtagit
sig att handhava tillämpningen av avtalen.
Betalningsöverenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada
gäller fortfarande.
§ 7.
Jämlikt medgivande av riksdagen må riksgäldskontoret intill utgången
av budgetåret 1945/46 förskottsvis — genom överlämnande av statsskuldbevis
intill ett belopp av 420 miljoner kronor — ställa medel till
förfogande för statens reservförrådsnämnd, avsedda att användas för
förvärv från riksbanken av för nämndens verksamhet erforderliga belopp
i guld och valutor. Med stöd av detta bemyndigande hade riksbanken
vid utgången av år 1944 ställt ett belopp av 130 miljoner kronor till
reservförrådsnämndens förfogande mot riksgäldskontorets förbindelse att
vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar motsvarande beloppet.
Någon ändring av kreditbeloppet har icke ägt rum under år 1945.
Riksbankens kredit till riksgäldskontoret — vid föregående årsskifte
uppgående till 285 miljoner kronor — för likvid i utländska valutor
eller guld av inköp i utlandet för andra statliga myndigheter än reservförrådsnämnden
har under år 1945 inlösts i sin helhet.
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
§ B.
Med tillämpning från och med den 9 februari 1945 sänktes enligt
beslut av fullmäktige riksbankens växeldiskonto och övriga räntesatser
med Vä % och utgöra således efter nämnda dag tillsvidare:
Växeldiskonto.....................
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och
konungariket Sveriges stadshypoteks
kassa
........................
obligationer, utfärdade av svenska bostadkreditkassan,
svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting,
inteckningsbolag och aktiebolaget Industrikredit
...................
aktier.........................
mot annan säkerhet..............
På högst
3 mån.
2 Vä %
På längre tid På högst
än 3 mån. 1 mån.
högst 6 mån. uppsägning.
3 % —
2 Vä % 3 % 2 Vä %
3 % 3 Vä % 3 %
4 % 4 Vä % —
3 Vä % 4 %
Ränta för kredit i checkräkning:
2 Vä %—3 ''/ä % beroende på säkerheten.
Avgift för kredit i checkräkning:
vid realsäkerhet Vä % och vid namnsäkerhet
1 %.
Vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit
av växlar med högst 90 dagars återstående löptid beräknas
2 % diskonto.
§ 9.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 000 000 kronor, utgjorde
utlåningen vid utgången av december 1945 sammanlagt 49 318 079
kronor 26 öre.
Då sålunda utlåningen i det närmaste uppgår till 50 000 000 kronor
är under övervägande vilka åtgärder som böra vidtagas.
Räntan å lån från fonden har till och med den 8 februari 1945 utgjort
4 procent och därefter 3,5 procent.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till å sid. 13 intagna
uppgifter.
§ 10.
Spannmåls!^edit]onden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.
Riksbanken förvaltar fondens hela belopp.
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
Ränta å lån från fonden utgör 3,5 %.
För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.
§ 11.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 43,5 miljoner kronor, varav 38 miljoner överlämnats
till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1945 utlåningen
36 125 221 kronor 30 öre.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till den å sid. 14 intagna
sammanställningen.
Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4 procent.
Under år 1945 har riksbankens direktion med åberopande av införskaffade
utredningar till Kungl. Majit med förslag till efterskänkande
eller avskrivning överlämnat omkring 400 låneärenden. Något Kungl.
Maj :ts beslut i dessa ärenden föreligger ännu icke.
§ 12.
För utlämnande av lån av statsmedel för anordnande av skyddsrum
har riksbanken genom Kungl, brev den 11 maj 1945 erhållit bemyndigande
att under budgetåret 1945/46 disponera intill sammanlagt 3.5 miljoner
kronor, inberäknat det belopp, som tagits i anspråk före utgången
av budgetåret 1944/45.
Den 31 december 1945 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 748 781 kronor 68 öre, varav vid
huvudkontoret 426 594 kronor, vid kontoret i Göteborg 67 422 kronor,
vid kontoret i Malmö 119 175 kronor 68 öre och vid övriga avdelningskontor
sammanlagt 135 590 kronor.
Räntan har hela tiden låneverksamheten pågått utgjort 5 %.
§ 13.
Sedan 1941 års lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2
miljoner kronor för inrättande av en fond, benämnd fonden för hantverks-
och småindustrikredit, har Kungl. Majit genom brev till fullmäktige
den 16 mars 1945 medgivit, att anslaget må disponeras jämväl
under budgetåret 1945/46.
Ehuru numera ett antal s. k. garantiföreningar bildats, vilkas medverkan
förutsättes för utlämnande av lån från fonden, har fonden tagits
i anspråk endast i mycket begränsad omfattning. Sålunda hade vid
utgången av december 1945 utlämnats sammanlagt 12 lån å tillhopa
86 200 kronor (ett vid kontoret i Falun, två vid kontoret i Jönköping,
fyra vid kontoret i Norrköping och fem vid kontoret i Uppsala).
Räntan å lån från fonden utgör 4 lh procent.
Bankoutskottets memorial nr 1.
23
§ 14.
Under § 14 i föregående års berättelse har lämnats en redogörelse för
insättningar i riksbanken, som verkställts av rederier i och för ''provisorisk
påföring av krig skonjunktur skatt. Såsom av sagda redogörelse
framgår, innestod vid 1944 års utgång enligt 18 § resp. 19 § i 1941, 1942,
1943 och 1944 års krigskonjunkturskatteförordningar (14 resp. 15 § i
1940 års förordning) 23 114 171 kronor resp. 29 721032 kronor. Under
år 1945 har icke verkställts några insättningar enligt 18 § i 1945 års
förordning örn krigskonjunkturskatt. Enligt 19 § i samma förordning har
under samma år insatts 966 100 kronor. Av innestående medel har
under året uttagits ett sammanlagt belopp av 3 125 149 kronor, resp.
2 531 969 kronor. Vid årets utgång innestod ett belopp av 20 084 305
kronor, insatt enligt 18 § (14 §), och ett belopp av 28 246 526 kronor,
insatt enligt 19 § (15 §).
§ 15.
Jämlikt medgivande av 1945 års riksdag (se BU:s utlåtande nr 45)
har riksbanken överlåtit bankens kontorsfastigheter i Kalmar och Karlskrona
till telegrafverket med tillträde den 1 juli 1945. Köpeskillingen
utgjorde 500 000 kronor, respektive 550 000 kronor. (Jfr. fullmäktiges
berättelse till 1945 års riksdag § 16.)
Riksbanken förhyr numera av telegrafverket de tidigare disponerade
lokalerna.
§ 16.
Under år 1945 hava vissa av omorganisationen eller den vidgade utrikesrörelsen
föranledda smärre ändringsarbeten vidtagits vid huvudkontoret.
Sammanlagda kostnaden utgör omkring 17 000 kronor.
Ombyggnaden av riksbankens kontorsfastighet i Göteborg är numera
helt slutförd. Kostnaden belöper sig till c:a 1 090 000 kronor (jfr. § 15
i fullmäktiges berättelse till föregående års bankoutskott).
Vid kontoret i Malmö har utredning verkställts om en genomgripande
ombyggnad av kontorets fastighet. Av flera skäl har frågan emellertid
skjutits på framtiden och fullmäktige hava inskränkt sig till att besluta
örn att vissa smärre arbeten skulle få ske och en del nya möbler anskaffas
för en kostnad av tillhopa omkring 10 000 kronor.
För att bereda bankvaktmästaren vid kontoret i Visby, vilkens familj består
av hustru och nio barn, erforderligt bostadsutrymme har vaktmästarbostaden
därstädes, tidigare två rum och kök, utvidgats genom att vissa
vindsutrymmen iordningställts för en kostnad av omkring 15 000 kronor.
Vid övriga kontor hava endast företagits smärre byggnadsarbeten,
huvudsakligen reparationer.
En modernisering av möbleringen vid avdelningskontoren har ansetts
successivt böra komma till stånd.
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 17.
Såsom ett led i de åtgärder för rationalisering av driften vid Tumba
bruk som vidtagits under de senaste åren hava fullmäktige medgivit, att
viss modernisering av anordningarna för målning och blekning av råvaran
för papperstillverkningen (det s. k. holländeriet) finge äga rum för
en kostnad av c:a 40 000 kronor, varav dock 14 000 kronor belöper å arbeten,
som beräknas komma att utföras av brukets egen personal.
Efter hänvändelse av en statlig industri — Ceaverken i Strängnäs -—,
vilken härvid understötts av medicinalstyrelsen, har under år 1945 vid
Tumba bruk försökstillverkning skett av ett speciellt papper för röntgenfotografiskt
ändamål.
Vidare har vid bruket under det senast förflutna året skett viss tillverkning
av papper för konstnärsändamål samt av brevpapper m. m. i
och för försäljning å den allmänna marknaden. Syftet med dessa tillverkningar
har varit att bereda sysselsättning för arbetarpersonalen vid
bruket och att bättre utnyttja pappersmaskinen och annan maskinell
utrustning.
Sedan arbetarna vid bruket år 1935 beviljats pensionsrätt med avgång
vid fyllda 60 år, har antalet pensionärer stigit, så att svårighet uppstått
att tillhandahålla de yngre arbetarna bostäder. Därtill har även bidragit,
att de lägenheter, som äro inrymda i det s. k. Gula huset och
Klockhuset, ej längre än som är oundgängligen nödvändigt böra utnyttjas
som bostäder. Fullmäktige ha därför beslutat att icke vidare tillhandahålla
nya pensionärer bostad samt att genom viss hyreshöjning
söka förmå pensionärer, som hittills bebott lägenheter örn två rum och
kök, att inflytta i mindre lägenheter vid bruket.
Arbeten pågå vid bruket för att successivt förbättra bostadsbeståndet
i första hand i sanitärt avseende. Kostnaden för erforderliga yttre arbeten
såsom ledningar, brunnar etc. beräknas komma att uppgå till
omkring 20 000 kronor. De inre moderniseringsarbetena verkställas i
samband med att bostäderna undergå mera genomgripande reparationer.
Totala kostnaden för reparation och dylik modernisering uppgår för
varje lägenhet till c:a 4 500 kronor. Av de c:a 60 lägenheter, som ifrågakomma
för sådana arbeten, hava hittills 5 st. genomgåtts. Arbetena äro
avsedda att fördelas på en tioårsperiod men kunna, örn arbetslöshet
skulle uppstå, ske i snabbare takt i syfte att bereda arbetstillfällen.
Fullmäktige hava beslutat, att befattningen såsom verkmästare vid
Tumba bruk — förut hänförd till lönegraden Eo 25 — från och med
den 1 januari 1946 skall vara placerad i lönegraden Eo 26 med benämningen
driftsingenjör.
Det har vidare visat sig nödvändigt att vid bruket anställa ytterligare
en ingenjör, vilkens arbetsuppgifter i första hand äro avsedda att örn
-
25
Bankoutskottets memorial nr 1.
fatta utövande av kontroll, såväl kvalitativ som kvantitativ. För befattningens
innehavare, vilken redan tillträtt sin tjänst, har bestämts ett
arvode av 10 200 kronor per år, med tillägg av c:a 650 kronor såsom ersättning
för vissa avgifter till enskild pensionskassa, som han har att erlägga.
Därjämte har meddelats föreskrift örn att befattningshavaren i fråga
örn semester, sjukavlöning m. m. skall äga att åtnjuta samma förmaner,
som tillkomma tjänstemän tillhörande lönegraden Eo 23, 23 löneklassen.
§ 18.
För rationalisering av den avdelning av sedeltryckeriet, som ombesörjer
annat tryck än sedeltryck — en avdelning vars verksamhet ökats
under senare år — har beslutats inköp av en sättmaskin.
Kostnaden för maskinen beräknas till c:a 26 700 kronor.
§ 19.
Enligt de av fullmäktige år 1939 fastställda avlöningsbestämmelserna
för arbetare vid riksbankens industrier hava dessa åtnjutit kompensation
för ökningen i levnadskostnaderna under kriget efter i huvudsak
samma grunder som gälla för statens tjänstemän.
Sedan 1944 års riksdag beslutat om provisorisk löneförbättring för
statsanställda tjänstemän i högst 8 löneklassen, medgavo fullmäktige den
15 mars 1945 med hänsyn härtill, att även arbetare vid riksbankens
industrier med avlöning högst motsvarande nämnda löneklass skulle erhålla
motsvarande provisoriska löneförbättring, räknat fr. o. m. den 1
januari 1945, i den mån kompensation icke redan beretts dessa arbetare.
Sedermera hava fullmäktige med anledning av att 1945 års riksdag medgivit
provisoriskt lönetillägg åt statstjänstemän t. o. m. 10 löneklassen
samt tillfälligt barntillägg åt tjänstemän i högst 20 löneklassen utsträckt
sitt förenänmda medgivande om provisoriskt lönetillägg att avse arbetare
med avlöning motsvarande högst 10 löneklassen, räknat fr. o. m. den 1
juli 1945, varjämte provisoriskt barntillägg tillerkänts arbetarna efter
samma grunder som gälla för tjänstemännen.
Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund har beslut
meddelats om reglering av de s. k. utskottspremierna vid Tumba bruk.
I övrigt hava några väsentliga ändringar icke vidtagits under år 1945
i avlöningsgrunderna för arbetarpersonalen vid bankens industrier.
§ 20.
Fullmäktige hava beslutat att vid tillverkning av 50- och 100-kronesedlar
övergå från handgjort till maskingjort papper. Därigenom beräknas
— på längre sikt — uppkomma en årlig kostnadsbesparing av omkring
100 000 kronor.
26
Bankoutskottets memorial nr 1.
Arbetet med att åstadkomma en ny sedeltyp fortsätter. Ett under
år 1945 framlagt förslag till ny 5-kronesedel har icke ansetts böra godkännas,
i varje fall icke i oförändrat skick.
§ 21.
Genom beslut den 15 mars 1945 hava fullmäktige fastställt ändrade
löneskalor för riksbankens tillfälligt anställda tjänstemän, såväl aspiranter
som s. k. reservpersonal. En viss löneförbättring har därigenom
beretts ifrågavarande tjänstemän.
Samtidigt hava fullmäktige beslutat angående ändrad normal befordringsgång
för bl. a. den icke-ordinarie bankpersonal, som ej redan
befordrats till extra tjänstemän, i enlighet med följande uppställning
Den tidigare Den nya
befordringsgången. befordringsgången.
Aspiranttjänst . .
. . minst 1 år
Aspiranttjänst. .
. . minst 1 år
Ex 11........
Ex 8........
» 2 »
Eo 13........
» 3 »
Eo 11........
» 2 »
Eo 15........
» 2 »
Eo 14........
» 2 »
Eo 16........
. . till ordinarie-
Eo 16........
. . till ordinarie
blivandet. blivandet.
Den nya befordringsgången har därefter av fullmäktige i viss utsträckning
gjorts tillämplig å tjänstemän, som redan före bestämmelsernas
ikraftträdande erhållit extra ordinarie eller extra befattning.
§ 22.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ha under året ägt rum.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Rooth vid kontoren i Jönköping och Mariestad,
av vice riksbankschefen Böök vid kontoren i Halmstad och Umeå,
av bankdirektören Magnusson vid kontoren i Kalmar, Kristianstad,
Vänersborg och Örebro,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun,
Karlstad, Luleå och Östersund samt
av chefen för kontorscentralen bankokommissarien Harald Wahlgren
vid kontoren i Gävle, Härnösand, Karlskrona, Linköping, Norrköping,
Nyköping, Sundsvall, Uppsala, Visby, Västerås och Växjö.
Vid inspektionen av kontoren i Mariestad, Umeå och Västerås deltog
jämväl undertecknad Hall.
Föreskriven revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året
företagits vid samtliga avdelningskontor.
Bankoutskottets memorial nr 1.
27
§ 23.
För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankokommissarien K. G. Simonsson och tjänstemannen Helge Borggren
vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 24.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.
Stockholm den 15 januari 1946.
DAG HAMMARSKJÖLD.
David Hall. Ivar Rooth. Edv. Björnsson.
C. P. V. Gränebo. Ivar Anderson. Allan Andersson.
/ Jacob Hagströmer.
28
Bankoutskottets memorial nr 1.
Bilaga.
I. Huvudkontoret.
A. Bankpersonal.
Befattning
Tidigare personal- förteckning
Övergångs-
planen
Nuvarande
personalupp-
sättning
Antal
Lönegrad
Antal
Lönegrad
Antal
Riksbankschef............
1
RC 13
1
RC 13
1
Vice riksbankschef.........
1
RC 12
1
RC 12
1
Bankdirektörer...........
—
2
RC 8
2
Andre deputerade.........
2
RC 5
—
Föreståndare för sedeltryckeriet
(Direktör vid sedeltryckeriet) .
1
RC 4
1
RC 4
1
Förvaltare vid pappersbruket
(Direktör vid pappersbruket) .
1
RC 1
1
RC 4
1
Bankråd...............
4
RC 1
—
—
Bankokoinmissarier........
9
RA 30
7
RC 2
7
RA 30
1
Ombudsman (Bankombudsman)
1
RA 27
1
RA 27
1
Kamrerare (Bankkamrerare) . . .
8
RA 26
1
RC a
1
6
RA 26
5
Sekreterare .............
1
RA 26
1
RC b
1
Kamrerare (Bankkamrerare)....
5
RA 24
2
RC b
1
5
RA 24
5
Biträdande ombudsman (Bank-
1
ombudsman) ...........
1
RA 24
1
RA 24
1
Arkivarie (Intendent)........
1
RA 22
1
RA 24
1
Kamrerare (Bankkamrerare) . . .
—
9
RA 22
Biträdande sekreterare (Sekrete-
rare)................
1
RA 22
1
RA 22
24'')
Revisorer och bokhållare (Bank-
revisorer).............
38
RA 22
lis
RA 22
Ilo
RA 20
7
Kassörer (Bankkassörer)......
9
RA 22
5
RA 20
1
Förste kammarskrivare......
19
RA 18
19
RA 18
29
Kammarskrivare..........
36
RA 16
27
RA 16
29
139 |
120
120
l) inkl. kassörer i RA 22.
Bankoutskottets memorial nr 1.
29
B. Biträdespersonal.
Befattning
Lönegrad
Tidigare personal- förteckning
Övergångs-
planen
Nuvarande
personalupp-
sättning
Förste kontorsskrivare
KA 14
—
4
4
Kontorsskrivare . . .
RA 11
12
4
8
Kontorister......
KA 9
—
2
—
Kameralbiträden . . .
RA 7
5
9
7
Kontorsbiträden . . .
RA 4
9
18
18
26
37
37
C. Vaktpersonal.
Befattning
Tidigare personal- förteckning
Övergångs-
planen
Nuvarande
personalupp-
sättning
Antal
Lönegrad
Antal
Lönegrad
Antal
Övervaktmästare..........
1
RA 15
1
RA 16
1
Maskinist (Maskinmästare) ....
1
RA 15
1
RA 13
1 (RA 15)
Förste bankvaktmästare (Biträdan- de Övervaktmästare).......
1
RA 12
1
RA 12
1
Biträdande maskinist (Maskinist)
1
RA 11
1
RA 10
1 (RA 11)
Förste bankvaktmästare......
—
1
RA 10
1
Förste bankvaktmästare......
—
5
RA 9
5
Förste Chaufför (Chaufför) ....
1
RA 8
1
RA 8
1
Chaufför...............
1
RA 7
—
—
Bankvaktmästare..........
30
RA 7
24
RA 7
24
Förste eldare (Eldare).......
1
RA 7
1
RA 7
1
37
36
36
30
Bankoutskottets memorial nr 1.
II. Kontoren i Göteborg och Malmö.
Befattning
Tidigare personal- förteckning
Övergångs-
planen
Nuvarande
personalupp-
sättning
Antal
Lönegrad
Antal
Lönegrad
Antal
Direktör ...............
2
RO 4
2
RC 4
RA 26
2
Kamrerare (Bankkamrerare) . . .
2
RA 26
2
2
> » ...
2
RA 24
2
RA 22
2 (RA 24)
Revisorer och bokhallare
(Bankrevisorer):
Göteborg..............
5
RA 22
3
RA 22
5
Malmö...............
5
RA 22
3
RA 22
3
Kassörer (Bankkassörer):
Göteborg..............
3
RA 22
1
1
RA 20
RA 18
3 (RA 22)
Malmö...............
2
RA 22
1
1
RA 20
RA 18
1
1
Förste kammarskrivare:
Göteborg..............
5
RA 18
4
RA 18
3
Malmö...............
4
RA 18
3
RA 18
3
Kammarskrivare:
Göteborg...........
7
RA 16
4
RA 16
4
Malmö...............
5
RA 16
4
RA 16
5
Kontorsskrivare (Kontorister). . .
2
RA 9
Kameralbiträden..........
4
RA 7
(vakanta)
—
—
Kontorsbiträden...........
—
2
RA 4
—
Bankvaktmästare..........
6
RA 7
6
RA 7
5
Gårdskarl...............
2
RA 5
1
RA 5
1
54
1
42
40
Bankoutskottets memorial nr 1.
31
III. övriga kontor (de 23 mindre).
Befattning
Tidigare personal- förteckning
Övergångs-
planen
Nuvarande
personalupp-
sättning
Antal
Lönegrad
Antal
Lönegrad
Antal
23
RC 1
23
RO 1
23
Kamrerare (Bankkamrerare) . . .
RA 24
RA 22
7
16
RA 24
RA 22
9
14
Kassörer (Bankkassörer)......
23
RA 20
8
RA 20
14
15
RA 18
9
Registratorer (Förste kammarskri-
8
vare)................
23
RA 18
11
RA 18
Kammarskrivare..........
28
RA 16
12
RA 16
21
Bankvaktmästare..........
23
RA 6
23
RA 6
23
143
115
121
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.