Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1946-01-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1946 kl. 4 em.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1945 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. S sami. Nr 2-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1946 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1945

års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra örn att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade

förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den under innevarande månad utkommande årsboken för budgetåret

1944/45 innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet, varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets

utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period,

hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast

lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under

senare halvåret 1945.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1945.

1945 års 3 °lo statslån av den 1 juli. Under tiden fram till den 3 september

1945 ägde fortsatt underhandsförsäljning, huvudsakligen till riksbanken, rum

av obligationer till ifrågavarande lån, varigenom lånet bragtes upp i en slutsumma

av 525 841 000 kr. Å nämnda lånebelopp meddelade Kungl. Maj:t

sin garanti den 14 december 1945.

Konvertering av 1940 års 4 °/o försvarslån (första försvarslånet). Den 2

augusti 1945 beslöto fullmäktige att för konvertering av ifrågavarande lån,

som enligt de för lånet gällande bestämmelserna skulle inlösas den 1 november

1945, fastställa i huvudsak följande villkor. Utbyte erbjöds mot dels

obligationer till ett nytt 3 % obligationslån, dels premieobligationer, dels

sparobligationer och dels insättning å rikskonto. Utbyte skulle äga rum under

tidén 22 augusti—28 september 1945 hos riksgäldskontoret, riksbanken,

banker, sparbanker, fondkommissionärer och postanstalter. Hos riksbanken

skulle utbyte dock icke ske mot sparobligationer eller insättning å rikskonto

samt å postanstalterna icke mot 3 % obligationer. Mot sparobligationer skulle

utbyte kunna ske till ett belopp av högst 1 bOO kr. per person, i den mån

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

3

denne ej redan innehade sparobligationer till nämnda belopp, medan konvertering

mot insättning å rikskonto finge ske med högst 2 000 kr. per rikskontobok.

Härvid skulle konverteringen icke inräknas i det för år bestämda

maximibeloppet, 1 200 kr., som gäller för rikskonto. Enligt beslut av fullmäktige

utsträcktes sedermera tiden för konvertering mot sparobligationer

och insättning å rikskonto till november månads utgång.

Beträffande de för konverteringen upplagda nya lånen må följande nämnas.

Det nya 3 % lånet, 7945 års 3 °/o statslån av den 7 november, förfaller

till betalning den 1 november 1986, dock med rätt för riksgäldskontoret att

fr. o. m. den 1 november 1955 inlösa lånet efter minst tre månader i förväg

skedd uppsägning. Obligationsvalörerna äro 10 000, 5 000 och 1 000 kr. och

ränteförfallodag den 1 november. 7945 års premieobligationslån upplades ursprungligen

i en tranell å 150 000 000 kr., fördelad i 1 500 serier örn 2 000

obligationer å 50 kr. i varje serie. Fullmäktige lörbehöllo sig emellertid rätten

att under utby testiden besluta, huruvida en andra tranch å samma belopp

och villkor skulle komma till användning. Med hänsyn till den livliga efterfrågan

å ifrågavarande obligationer beslöto fullmäktige i enlighet härmed

redan den 23 augusti 1945 — alltså dagen etter konverteringens början —

emittera en andra tranch av lånet å 150 000 000 kr. Vinstutlottning å lånets

båda trancher verkställes två gånger årligen i februari och augusti med början

i februari 1946. Varje gång utlottas å varje tranch 13 556 vinster till ett

sammanlagt belopp av 1 970 000 kr. Högsta vinsten är 200 000 kr. och vidare

utlottas 1 vinst å 100 000 kr., 1 å 50 000 kr., 2 å 25 000 kr. etc. Riksgäldskontoret

äger rätt att återbetala lånet sedan minst 20 vinstutlottningar verkställts.

Konverteringen av första försvarslånet har givit följande resultat. Mot 3 %>

obligationer (av 1 november-lånet) har konverterats (preliminärt) 288 885 000

kr., (vartill beräknas komma 332 000 kr., motsvarande å statsskuldboksbyrån

anmälda, ännu ej genomförda konverteringar), mot premieobligationer

300 000 000 kr. (båda trancherna av det nya premieobligationslånet togos sålunda

helt i anspråk) samt mot sparobligationer och insättning å rikskonto

resp. 14 300 000 kr. och 6 400 000 (preliminära siffror). Totalt har sålunda

av första försvarslånet, som löd å 728 476 700 kr., konvererats ett sammanlagt

belopp av cirka 609 917 000 kr., motsvarande över 83 °/o av hela

lånebeloppet.

7945 års 3 °/o statslån av den 1 november. Som ovan nämnts logs av detta

lån för konverteringen av 1940 års 4 % försvarslån i anspråk ett belopp av

preliminärt (288 885 000 + 332 000 =) 289 217 000 kr. I början av november

övertog riksbanken av förevarande lån obligationer å sammanlagt 50 milj.

kr. för försäljning vid lämpliga tidpunkter i marknadsreglerande syfte. Obligationerna

övertogos till parikurs med skyldighet för riksbanken att till riksgäldskontoret

redovisa eventuell överkurs vid riksbankens försäljning med

avdrag för av riksbanken erlagt courtage. Per den 1 november överfördes vidare

till ifrågavarande lån två dittills såsom tillfällig statsskuld redovisade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

depositioner av postgirokontot och postsparbanken å resp. 10 milj. kr. och 5

milj. kr., löpande med 3 % ränta (jfr nedan). Ytterligare underhandsförsäljning

å lånet ökade lånebeloppet med 26 000 kr. Lånet, som nu är avslutat,

uppgår sålunda till ett sammanlagt preliminärt belopp av 354 243 000 kr.

1946 års 3 Vo statslån av den 1 februari. Den 20 december 1945 beslöto

fullmäktige att den 1 februari 1946 emittera ett nytt 3 % statslån att återbetalas

den 1 februari 1991, med rätt dock för riksgäldskontoret att fr. o. m.

den 1 februari 1956 efter minst tre månader förut verkställd uppsägning inlösa

lånet. Det nya lånet har utbjudits till teckning under tiden 9—23 januari

1946 och likvid för tecknade obligationer skall erläggas senast den 11 maj

1946. Vid likvid före den 1 februari 1946 goltgöres ränta efter 3 % från inbetalningsdagen

t. o. m. sistnämnda dag. Vid likvid efter den 1 februari 1946

skall erläggas upplupen kupongränta. Försäljningskursen är pari och obligationsvalörer

10 000 kr., 5 000 kr. och 1 000 kr.

Det nya lånet emitteras under medverkan av riksbanken och det bankkonsortium,

som tidigare under en följd av år plägat medverka vid riksgäldskontorets

låneemissioner.

Svenska statens 3 °/o lån för inlösen av enskilda järnvägar. I anledning av

statsmakternas år 1945 fattade beslut angående statsförvärv av Halmstad—

Nässjö järnvägar och av aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag

hava fullmäktige utgivit ytterligare en emission — 1945 års emission —

av förevarande lån. Obligationerna av denna, vilka äro utställda i valörer å

10 000, 5 000, 1 000, 500, 200 och 100 kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli

1945 och förfalla till betalning den 1 juli 1955 samt äro försedda med tio

årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger. Emissionen omfattade den 31 december

27 106 800 kr., varav 8 356 800 kr. motsvarade obligationer, lämnade

som hkvid för 41 784 av nämnda bolags 42 000 aktier.

Sparobligcdioner. Den 30 juni 1945 avslutades försäljningen av andra emissionen

och följande dag påbörjades försäljning av en ny (tredje emission)

sparobligationer, innebärande en nedsättning av förräntningen å ifrågavarande

obligationer från 3 % °/o till 3,1 %. Under tiden därefter till årets slut ökade

statsskulden för utelöpande sparobligationer med kr. 19 182 620:20 till

kr. 123 696 248: 40. Av ökningen belöpte som ovan nämnts 14 300 000 kr. på

konverteringen av första försvarslånet.

I anslutning till riksdagens beslut angående beskattningen av sparobligationer

(riksdagens skrivelse nr 540) beslöto fullmäktige i november 1945 utgiva

en ny emission sparobligationer (fjärde emissionen) fr. o. m. den 1 april

1946 på samma lånevillkor och i samma valörer som tredje emissionen. Inkomsten

av de nya sparobligationerna är ej fritagen från beskattning. Med

hänsyn till att löptiden för de under tiden januari—mars 1940 försålda sparobligationema

utginge den 1 januari 1946 och att därefter förfölle nya belopp

i början av varje kalenderkvartal, beslöto fullmäktige vidare i början av de
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

cember månad, att löptiden för sparobligationerna av första—tredje emissionerna

icke skulle förlängas samt att inlösningsvärdet för dessa obligationer

skulle, allteftersom de förfölle, å förfallodagen överföras till den emission,

varå försäljning då påginge, dock att i fråga örn den 1 januari 1946 förfallande

obligationer överföringen per samma dag, till fjärde emissionen, skulle

ske först den 1 april 1946 och avse de då fortfarande utelöpande obligationerna.

Rikskonton. Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1945

från kr. 6 635 544: 63 till kr. 14 399 444: 10, varav som ovan nämnts omkring

6 400 000 kr. hänförde sig till försvarslånekonverteringen.

Statsskuldförbindelser. Under senare halvåret 1945 försåldes statsskuldförbindelser

till ett sammanlagt belopp av 4 100 000 kr., varav förbindelser å

2 100 000 kr. med samma ränta och i huvudsak samma löptid som obligationer

till 1945 års 3 °/o statslån av den 1 juli. övriga förbindelser, vilka övertagits

av Svenska penninglotteriet aktiebolag, löpa med en ränta av 2,65 %> och

förfalla till betalning efter omkring tio år.

Lån hos statsinstitutioner och fonder. Vid ingången av budgetåret 1945/46

uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom lån

hos statsinstitutioner och fonder m. m., till kr. 376 820 192: 52. Under senare

halvåret 1945 ökades detta belopp med (netto) kr. 85 672 368: 13, i följd varav

här berörda del av statsskulden den 31 december 1945 utgjorde kr.

462 492 560: 65.

Inlåning från generalpoststyrelsen. Enligt medgivande av fullmäktige deponerade

generalpoststyrelsen under tiden 7 augusti—18 december för postsparbankens

räkning sammanlagt 60 milj. kr., varav 10 milj. kr., bundna på

5 år till 2,25 % ränta per år, redovisas såsom tillfällig statsskuld, medan återstående

50 milj. kr. med hänsyn till depositionstidens längd (7—10 år) redovisas

såsom fonderad statsskuld. Ränta härå gottgöres efter 2,5 °/o per år

å ett belopp av 10 milj. kr., bundet på 7 år, och efter 2,65 %> per år å depositioner

om sammanlagt 40 milj. kr., vilka äro bundna under en tid av 10 år.

För postgirokontorets räkning verkställdes härjämte under tiden 13 september—6

november insättningar i riksgäldskontoret å tillhopa 40 milj. kr., varav

10 milj. kr. redovisas såsom tillfällig och 30 milj. kr. såsom fonderad

statsskuld Av ifrågavarande depositioner förfalla 10 milj. kr. efter 4 år, 10

milj. kr. efter 9 år och 20 milj. kr. efter 10 år. Ränta å nämnda tre depositionsbelopp

gottgöres efter en räntefot av resp. 1,9 °/o, 2,60 % och 2,65 % per

år. — Den 2 november återbetalades en postgirokontorets deposition å 10 milj.

kr., vilken löpt med 2,45 °/o ränta.

I förevarande sammanhang torde ytterligare böra omnämnas, alt generalpoststyrelsen

för postsparbankens och postgirokontorets räkning den 21 september

i riksgäldskontoret insatte resp. 5 milj. kr. och 10 milj. kr. såsom för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

skottslikvid för obligationer till motsvarande belopp av 1945 års 3 °/o lån av

den 1 november. Å nämnda insättningar gottgjordes 3 %> ränta t. o. m. den

1 november, då omföring till förenämnda lån verkställdes (jfr ovan).

Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1945 utgjorde riksgäldskontorets skuld på

grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 1 200 milj. kr. Härav förföllo

under tiden 28 augusti—29 december växlar å sammanlagt 525 milj. kr.,

vilka, med undantag av växlar å 75 milj. kr., å resp. förfallodagar omsattes

mot nya växlar med en löptid av sex månader och ett diskonto av 0,5 %.

Samtidigt härmed verkställdes nyupplåning mot sex månaders skattkammarväxlar

till ett sammanlagt belopp av 400 milj. kr. Diskontot för dessa växlar

utgjorde likaledes 0,5 %. Växlarna hava i huvudsak övertagits av affärsbankerna

samt generalpoststyrelsen (omkring 120 milj. kr.) och i viss utsträckning

även av riksbanken (ca 65 milj. kr.).

På grund av förenämnda transaktioner hade beloppet av utelöpande skattkammarväxlar

den 31 december 1945 stigit till 1 525 milj. kr.

Inom ramen för riksbankens valutavårdande verksamhet överlämnades till

riksbanken den 12 december 1945 en skattkammarväxel å kr. 5 012 531:33,

vilken förfaller till betalning den 12 juni 1946.

Av staten övertagna lån. Riksgäldskontorets skuld för av staten övertagna

lån uppgick den 30 juni 1945 till kr. 12 257 094: 34. I samband med statens

övertagande av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar fr. o. m. den

1 juli 1945 övertog staten jämväl betalningsskyldigheten för återstående belopp

å Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags två 3 ‘/2 %

obligationslån av 1897 och 1898 med resp. 5 029 000 kr. och 1 466 000 kr.

samt vissa bolagets reverslån å tillhopa kr. 3 890 502: 37. Av de håda obligationslånen

har det äldre lånet den 15 juli 1945 inlösts, medan 1898 års lån

kommer att återbetalas per den 15 april 1946. Genom verkställda amorteringar

har under senare halvåret 1945 riksgäldskontorets ifrågavarande skuldkonto

ytterligare minskats med kr. 1 566 633: 13, och uppgick sålunda den

31 december 1945 till kr. 16 046 963:58.

Tillfällig upplåning i riksbanken. För mötande av utbetalningskrav på

riksgäldskontorets kassa upptogo fullmäktige den 9 augusti 1945 i riksbanken

ett tillfälligt lån å 100 milj. kr. Lånet återbetalades redan den 28 i samma

månad.

Den genom riksbanken verkställda inlåningen från vissa statsinstitutioner,

som den 30 juni 1945 uppgick till kr. 834 933 089:30, ökade under tiden

t. o. m. den 31 december 1945 med kr. 137 595 752: 12 till kr. 972 528 841: 42.

Under senare halvåret 1945 har domänverket till förvaltning överlämnat

överskottsmedel till ett sammanlagt belopp av 30 milj. kr. med villkor örn

medlens återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

Den 1 juli 1945 innestod i riksgäldskontoret för pensionsstyrelsens räkning

på samma villkor, som gälla för medel, insatta å uppsägningsräkning i affärsbanker,

ett belopp av 3 milj. kr. Den 19 juli insattes ytterligare 5 milj.

kr., medan å andra sidan i augusti och september i två poster uttogos sammanlagt

2,5 milj. kr. Riksgäldskontorets skuld å ifrågavarande konto utgjorde

sålunda den 31 december 1945 5,5 milj. kr. Sedan fullmäktige på

framställning av pensionsstyrelsen medgivit, att sistnämnda belopp finge anses

såsom förskottslikvid å närmast emitterade 3 °/o lån, har ränta därå

fr. o. lii. den 20 oktober 1945 gottgjorts efter 3 %>. Beloppet kommer att

överföras till det nya 3 °/''o lånet av den 1 februari 1946.

Under juli månad 1945 deponerade aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

ytterligare sammanlagt 5 milj. kr. Medlen äro bundna pa omkring 1 ar och

förräntas efter en räntefot av 1 %>.

Enligt medgivande av fullmäktige har Norrbottens läns landstings deposition

i riksgäldskontoret å 6 milj. kr., vilken förföll till betalning den 30 september

1945, omsatts med 5 milj. kr. på 4 år 9 månader mot en ränta av

2 °/o för år och med 1 milj. kr. på 2 år mot 1 %> ränta per år.

Billeruds aktiebolag, vars till riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade

medel den 1 juli 1945 uppgick till 4 milj. kr., uttog härav den 3 juli

2 milj. kr.

Såsom förskottslikvid för obligationer av närmast emitterade 3 °/o lån inbetalade

efter medgivande av fullmäktige dels riksförsäkringsanstalten den 2

november 1945 7 390 000 kr. samt den 3, 11 och 21 påföljande december

ytterligare resp. 560 000 kr., 500 000 kr. och 1 000 000 kr. dels ock svenska

bostadskreditkassan den 2 november 525 000 kr. Ifrågavarande belopp komma

att överföras till det nya 3 °/o lånet av den 1 februari 1946.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassafförstärkning

ökade under tiden t. o. m. den 31 december 1945 med 100 milj. kr. och utgjorde

sistnämnda dag 6 350 milj. kr. efter avdrag av till riksgäldskontoret

tillfälligt återlämnade kassabehållningar å 200 milj. kr.

Ä domänverkets rörliga kredit utestodo vid budgetårets ingång den 1 juli

1945 7 milj. kr. Sedan under juli månad krediten tagits i anspråk för ytterligare

1,5 milj. kr., återbetalades hela det utestående beloppet under juliaugusti

månader i fem olika poster.

Försvarets fabriksstyrelses skuld till riksgäldskontoret till följd av till styrelsen

verkställda utbetalningar å rörlig kredit hos riksgäldskontoret uppgick

den 1 juli 1945 till 7 milj. kr. Å krediten utbetalades i november månad ytterligare

7 milj. kr., varemot under tiden september—december skedde återbetalningar

i feni olika poster örn sammanlagt 10 milj. kr. Den 31 december

1945 hade sålunda del å förevarande kredit i anspråk tagna beloppet nedgått

till 4 milj. kr. .

Exportkreditnämnden har under senare halvåret 1945 å sin kredit hos

riksgäldskontoret lyft sammanlagt 8 milj. kr., att tillgodoföras finskt skade
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

regleringskonto. Nämndens skuld till riksgäldskontoret å ifrågavarande konto

ökades därmed till 20,5 milj. kr.

Statens reproduktionsanstalts skuld till riksgäldskontoret å rörlig kredit utgjorde

den 31 december i anledning av verkställd utbetalning 35 000 kr.

Statens vattenfallsverks skuld till riksgäldskontoret till följd av verkställda

utbetalningar å rörlig kredit uppgick den 1 juli 1945 till 3 milj. kr. Å krediten

utbetalades i juli månad i två poster ytterligare sammanlagt 2 milj. kr.

Återbetalning av ifrågavarande belopp, 5 milj. kr., har verkställts i tre särskilda

poster.

Den av fullmäktige genom beslut den 16 december 1943 tillsatta kommittén

för utredning rörande möjligheterna att bereda den hos riksdagen tillfälligt

anställda vaktpersonalen en mera fast anställningsform än för närvarande

avgav i september 1945 till fullmäktige efter verkställd utredning i ämnet

ett betänkande med förslag till ordnandet av anställnings- och avlöningsförhållandena

för riksdagens vaktpersonal m. m. Betänkandet överlämnades av

fullmäktige med eget yttrande till riksdagens bankoutskott den 4 oktober.

Sedan den under krigsåren vilande frågan om ordnandet av riksdagshusets

omgivningar efter vapenstilleståndet erhållit förnyad aktualitet, beslöto fullmäktige,

i enlighet med av riksdagen tidigare lämnat uppdrag, den 29 november

1945 tillsätta en kommitté med uppdrag att efter vidare utredning av

frågan till fullmäktige inkomma med förslag i ämnet. Till ledamöter av kommittén

hava utsetts: såsom representanter för riksdagen bankoutskottets

ordförande redaktören O. H. Åkerberg och ledamoten av riksdagens andra

kammare hemmansägaren J. M. Skoglund i Doverstorp, såsom representanter

för Stockholms stad borgarråden Z. Höglund och Y. Larsson och för

kungl, byggnadsstyrelsen generaldirektören H. Leo och byggnadsrådet R.

Hjorth samt såsom fullmäktiges och riksgäldskontorets representanter i

kommittén undertecknade Örne, tillika kommitténs ordförande, Lindqvist och

Magnusson samt riksgäldsdirektören F. Sandberg.

Stockholm den 10 januari 1946.

ANDERS ÖRNE

AXEL LINDQVIST

ARTUR RYBERG

KARL MAGNUSSON

ERNST ERIKSSON

AXEL STRAND

GUNNAR FALLA

/

Torsten Bjerlöw.

467068. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.