Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt m. m.

1946-03-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag

för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna

för handelsflottans pensionsanstalt

m. m.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit under punkten 17 av tolfte huvudtiteln

gjort framställning om anslag till bidrag till pensioneringskostnaderna

för handelsflottans pensionsanstalt.

I gällande riksstat är nämnda anslag upptaget med 1 350 000 kronor. Beträffande

av Kungl. Majit den 4 maj 1945 meddelat beslut angående anslagets

användning må hänvisas till statsliggaren s. 934. Från och med kalenderåret

1944 utgå dyrtidstillägg med i genomsnitt en tredjedel (fyra månadsdelar) av

årspensionerna från anstalten.

I skrivelse den 29 augusti 1945 har direktionen över handelsflottans pensionsanstalt

hemställt dels att under kalenderåret 1946 vissa förhöjda dyrtidstillägg

finge utgå å pensioner från anstalten, dels ock att anslaget måtte

för budgetåret 1946/47 upptagas med ett till 1 400 000 kronor förhöjt belopp.

Direktionen förutsätter därvid, att Kungl. Majit ärnade beräkna grundanslaget

till pensioneringskostnaderna till oförändrat belopp.

Till motivering för sin framställning har direktionen — med förmälan att

antalet pensionärer, vilka vöre berättigade till dyrtidstillägg, för närvarande

vore omkring 3 000 men att detta antal komme att successivt nedgå — i huvudsak

anfört följande.

Det vore enligt direktionens mening i hög grad önskvärt att åtminstone

någon höjning av dyrtidstilläggen kunde ske för kalenderåret 1946. Lägst

torde en förhöjning med 10 kronor för livsvarig pension och 20 kronor för

temporär pension böra ifrågakomma. Detta skulle innebära, att medeltalet

för tilläggen komme att närma sig fem månadsdelar. Alltjämt skulle de emellertid

(i medeltal) understiga de år 1943 beslutade dyrtidstilläggen å folkpensioner

(ej fullt 40 procent i förhållande till årspensionerna för pensionsanstaltens

tillägg mot lägst omkring 42 procent för dyrtidstilläggen å folkpensionerna).

Vad beträffar jämförelsen med folkpensionerna är då jämväl att

märka, att dyrtidstilläggen å dessa visserligen ej höjts efter 1943 års beslut

men att i stället en betydande reell förbättring åvägabragts genom provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd. Enligt lag

härom den 1 december 1944 (nr 751) utgå sålunda dels ytterligare ett månadsbelopp,

dels ock ett fast belopp av 100 kronor för ogift och 50 kronor

för gift person.

Kostnaden för den nu ifrågasatta höjningen av anstaltens dyrtidstillägg

torde ej komma alt överstiga 45 000 kronor. Då emellertid det i anslaget för

Dilian!/ till riksdagens protokoll 1040. 8 sand. Nr 25. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

löpande budgetår förslagsvis beräknade beloppet av ISO 000 kronor är tilltaget

i underkant, torde för höjda dyrtidstillägg under kalenderåret 1946 få

beräknas ett anslagsbelopp av förslagsvis 200 000 kronor.

I enlighet med det anförda har direktionen föreslagit, att under kalenderåret

1946 till pensionstagarna vid anstalten, med undantag av pensionstagare

vilka äro bibehållna vid dem före den 1 juli 1939 tillkommande förmån av

såväl pension som årsunderstöd från anstalten eller vilka efter den 30 juni

1944 uppnått för dem stadgad pensionsålder, finge utbetalas dyrtidstillägg a)

med 70 kronor, när årspensionen överstiger 200 kronor, dock att för temporär

pension dyrtidstillägget må utgå med 90 kronor, b) nied 60 kronor,

när årspensionen överstiger 120 kronor men icke 200 kronor, dock att för

temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 80 kronor, och c) med 50

kronor, när årspensionen icke överstiger 120 kronor.

Vad angår tiden och sättet för dyrtidstilläggens utbetalning har direktionen

förutsatt, att tilläggen må utgå för halvår räknat och jämväl i övrigt

utbetalas i den ordning, som hittills tillämpats.

Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne har i skrivelse den 30

september 1944 hemställt, att för sällskapets patrullerande livbåtar fast anställd

pensonal måtte få bliva delaktig i den för sjöfolket inom handelsflottan

gällande pensioneringen. Frågan gäller 21 man.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har erinrat, att den av staten

anordnade obligatoriska tjänstepensioneringen av sjöfolk endast omfattade

sjömän, som vore inskrivna vid sjömanshus och sysselsatta i utrikes handelssjöfart,

men att enligt pensionsanstaltens reglemente jämväl en frivillig

pensionsförsäkring kunde anordnas. Denna frivilliga försäkring stöde öppen

— utom för de sjömän som omfattades av den obligatoriska pensioneringen

—- även för det inrikes handelssjöfolket. — Direktionen anför, att de i sällskapets

skrivelse avsedda livbåtsmännen tydligen icke folie under de nuvarande

bestämmelserna örn sjöfolks pensionering. De vore icke för sin tjänst

hos sällskapet inskrivna vid sjömanshus och den verksamhet — visserligen

kanske främst i handelssjöfartens intresse — som sällskapet bedreve torde icke

kunna hänföras till handelssjöfart. Om livbåtsmännen skulle göras delaktiga

i den obligatoriska tjänstepensioneringen finge alltså förutsättas lagändring.

Kunde man däremot anknyta till den frivilliga pensionsförsäkringen hos pensionsanstalten,

syntes däremot möjligheter finnas att lösa livbåtsmännens

pensionsfråga utan att det behövde inverka på anstaltens pensionsverksamhet

i övrigt. Enär den frivilliga pensioneringen enligt gällande reglementariska

bestämmelser i ämnet emellertid allenast avsåges för handelssjöfolk,

visserligen både i utrikes och i inrikes fart, fordrades dock, att medgivande

lämnades pensionsanstalten att sluta avtal rörande pensionsförsäkring för

livbåtsmän.

Direktionen har i anslutning till det anförda framlagt förslag till plan för

pensionering av livbåtsmän, vilken biträtts av sällskapet. Direktionen anför

vidare beträffande planen bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

3

De löpande inkomsterna för försäkringen i form av premier m. m. förutsättas

i planen skola motsvara ca 14 procent i förhållande till lönerna med

inräknande av dyrtidstillägg (index). Härav skulle 6 procent utgöras av avgifter

från de anställda och 4 procent av avgifter från sällskapet. Vad beträffar

återstående 4 procent ifrågasättes bidrag från allmänna medel. Sistnämnda

bidrag skulle dock för alla beräknas å högst 8 månaders lön för år

(vilket innebär minskning för livbåtsbefälhavarna, vilka i motsats till övriga

uppbära lön hela året).

För att pensioneringen mer omedelbart skulle kunna få verkande kraft

förutsättes vidare erläggande av retroaktiv avgift, dock endast av sällskapet

med 4 procent av lönen (alltså lika med löpande premieavgift) för så många

år som anställningen varat före 1945 års början.

Rörande storleken av det bidrag, som ifrågasättes från allmänna medel,

lia särskilda beräkningar utförts. Härvid ha antagits tillkomma några ytterligare

livbåtsmän utöver dem som upptagas i planen; bland annat bar man

sålunda att räkna med att sällskapet kommer att anskaffa ännu en patrullerande

livbåt; därutöver väntas emellertid ej någon ytterligare utvidgning av

verksamheten. De livbåtsroän, som pensioneringen skulle omfatta, beräknas

i enlighet härmed komma att så småningom utgöra 5 befälhavare och 16

besättningsmän.

Bidraget av allmänna medel för dessa livbåtsmäns pensioneiing skulle för

år belöpa sig till 5 X 144 kronor = 720 kronor samt 16 X 96 kronor = 1 536

kronor eller tillhopa 2 256 kronor.

Det förutsättes emellertid, att statsbidraget skulle erhållas ej under löpande

försäkringstid utan först i .samband med utbetalning av pension, och en

överslagskalkyl har givit vid banden följande. Under närmaste tjugo åren

skulle ett bidrag till pensionskostnaderna, som svarade mot 4 procent premieavgift

för åtta månader örn året från och med 1945, så småningom stiga till

omkring 1 000 kronor per år, vid vilket belopp det ungefär skulle förbliva

under de därefter följande fem å tio åren. Omkring 1975 skulle en hastig

stegring inträda upp till något över 4 000 kronor per år, varefter så småningom

ett jämviktsläge skulle utbildas på något över 5 000 kronor per år.

Den pensionsform som valts är icke densamma som för den nuvarande

frivilliga försäkringen hos handelsflottans pensionsanstalt utan har utformats

i analogi med en tariff i pensionsstyrelsens frivilliga försäkring; försäkring

med avgiftsåterbetalning vid dödsfall enligt tariff R 2 (se 1938 års meddelande

angående pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, utg. 1943). Denna

försäkringsform innebär följande. Avlider den försäkrade, återbetalas till

dödsboet, på därom gjord framställning, hela det erlagda avgiftsbeloppet

(utan ränta), ifall ingen pension utgått. Därest pension utgått för en månad

återbetalas 5%o av det ifrågavarande avgiftsbeloppet. Har pension utgått

för två månader, återbetalas 58/co av sagda belopp o. s. v. Sedan pension uppburits

under 5 år, sker alltså ingen återbetalning.

Pensionsberäkningarna i planen grundas på dödlighetstabellen R 32 för

män och en räntefot av 3 procent, allt i likhet med vad är fallet såväl beträffande

den obligatoriska tjänstepensioneringen (hyresavgiftspensionen) som

den nuvarande frivilliga försäkringen hos handelsflottans pensionsanstalt.

Pensionen förutsättes skola utgå från fyllda 60 år — men ökas enligt försäkringsmatematiska

regler örn den uttages från senare ålder — samt utgå

till och med den månad under vilken pensionstagare!! avlider. Utbetalning

av pension avses skola ske kvartalsvis i efterskott.

Direktionen säger sig i betraktande av föreliggande omständigheter anse det

vara rimligt, att staten — förutom att svara för administrationskostnaderna,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

Utskottet.

vilket icke torde få någon återverkan i anslagshänseende — påtager sig den

jämförelsevis ringa utgift, som ett realiserande av det framlagda förslaget

skulle innebära för statens vidkommande. Statsanslag för ändamålet behövde

såsom framginge av förslaget ej omedelbart påkallas. I händelse av bemyndigande

för pensionsanstalten att sluta avtal örn pensionsförsäkring för livbåtsmän,

borde avtalet därför, såsom i förslaget avsetts, vinna tillämpning

från och med år 1945. Senare, i alla händelser tidigast från och med budgetåret

1946/47, finge påkallas anslag, som för närmaste framtiden skulle uppgå

till mycket obetydligt belopp, vilket enligt beräkningarna först efter en 20- årsperiod skulle överstiga 1 000 kronor årligen och i jämviktsläge utgöra något

över 5 000 kronor. Det statsanslag, som nu utginge till bidrag till pensioneringskostnaderna

för handelsflottans pensionsanstalt, vore förslagsanslag.

Åtminstone till en början skulle det icke inverka på anslagsberäkningen,

om jämväl föreslaget bidrag till kostnaderna för livbåtsmännens pensionering

finge utgå från nämnda förslagsanslag. Direktionen ville ifrågasätta, om icke

detta tills vidare vore den lämpligaste formen för anvisande av anslag, varom

nu vore fråga.

Chefen för handelsdepartementet har anfört följande:

Statsbidraget till anstaltens pensioneringskostnader för nästa budgetår torde

böra bestämmas till 1 200 000 kronor liksom för budgetåren 1944/45 och

1945/46.

Jag tillstyrker vidare direktionens förslag om höjning av dyrtidstilläggen

till vissa pensionstagare vid anstalten, enligt vilket dyrtidstillägget således under

år 1946 skall utgå med 70 kronor, när årspensionen överstiger 200 kronor,

dock att för temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 90 kronor;

med 60 kronor, när årspensionen överstiger 120 kronor men icke 200 kronor,

dock att för temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 80 kronor;

och med 50 kronor, när årspensionen icke överstiger 120 kronor. Mot den av

direktionen gjorda beräkningen av kostnaderna för dyrtidstilläggen har jag,

med hänsyn till vad direktionen härutinnan anfört, ingen erinran att göra.

Vad härefter angår den av Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne

gjorda framställningen rörande pensionering av sällskapets livbåtsmän,

förordar jag, att direktionen bemyndigas träffa avtal med sällskapet i huvudsaklig

överensstämmelse med det av direktionen framlagda förslaget i

ämnet. Medgivande till dylikt bemyndigande torde böra inhämtas av riksdagen.

Såsom anstalten anfört medför ett godtagande av direktionens förslag

icke någon ändring i anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt anfört och föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga direktionen

över handelsflottans pensionsanstalt att träffa avtal med

Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne örn pensionering

av sällskapets livbåtsmän i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående angivet förslag,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

5

dels medgiva, att under kalenderåret 1946 dyrtidstillägg må

utgå å pensioner från handelsflottans pensionsanstalt enligt

i det föregående angivna grunder,

dels ock till Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans

pensionsanstalt för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

Stockholm den 29 mars 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren, herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik*, Friggeråker*, Leander,

Lindblom*, Andersson i Tidaholm* och Persson i Älvdalsåsen*;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Munkaljungby*, Eriksson i Sandby*,

Johnsson i Kastanjegården, von Seth, Svensson i Alingsås* och Persson i Norrby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels e. o. byråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels oc a1 i texten