Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt m. m.
1946-03-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1946:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tolfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag
för budgetåret 1946157 till bidrag till pensioneringskostnaderna
för handelsflottans pensionsanstalt
m. m.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit under punkten 17 av tolfte huvudtiteln
gjort framställning om anslag till bidrag till pensioneringskostnaderna
för handelsflottans pensionsanstalt.
I gällande riksstat är nämnda anslag upptaget med 1 350 000 kronor. Beträffande
av Kungl. Majit den 4 maj 1945 meddelat beslut angående anslagets
användning må hänvisas till statsliggaren s. 934. Från och med kalenderåret
1944 utgå dyrtidstillägg med i genomsnitt en tredjedel (fyra månadsdelar) av
årspensionerna från anstalten.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har direktionen över handelsflottans pensionsanstalt
hemställt dels att under kalenderåret 1946 vissa förhöjda dyrtidstillägg
finge utgå å pensioner från anstalten, dels ock att anslaget måtte
för budgetåret 1946/47 upptagas med ett till 1 400 000 kronor förhöjt belopp.
Direktionen förutsätter därvid, att Kungl. Majit ärnade beräkna grundanslaget
till pensioneringskostnaderna till oförändrat belopp.
Till motivering för sin framställning har direktionen — med förmälan att
antalet pensionärer, vilka vöre berättigade till dyrtidstillägg, för närvarande
vore omkring 3 000 men att detta antal komme att successivt nedgå — i huvudsak
anfört följande.
Det vore enligt direktionens mening i hög grad önskvärt att åtminstone
någon höjning av dyrtidstilläggen kunde ske för kalenderåret 1946. Lägst
torde en förhöjning med 10 kronor för livsvarig pension och 20 kronor för
temporär pension böra ifrågakomma. Detta skulle innebära, att medeltalet
för tilläggen komme att närma sig fem månadsdelar. Alltjämt skulle de emellertid
(i medeltal) understiga de år 1943 beslutade dyrtidstilläggen å folkpensioner
(ej fullt 40 procent i förhållande till årspensionerna för pensionsanstaltens
tillägg mot lägst omkring 42 procent för dyrtidstilläggen å folkpensionerna).
Vad beträffar jämförelsen med folkpensionerna är då jämväl att
märka, att dyrtidstilläggen å dessa visserligen ej höjts efter 1943 års beslut
men att i stället en betydande reell förbättring åvägabragts genom provisoriska
förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd. Enligt lag
härom den 1 december 1944 (nr 751) utgå sålunda dels ytterligare ett månadsbelopp,
dels ock ett fast belopp av 100 kronor för ogift och 50 kronor
för gift person.
Kostnaden för den nu ifrågasatta höjningen av anstaltens dyrtidstillägg
torde ej komma alt överstiga 45 000 kronor. Då emellertid det i anslaget för
Dilian!/ till riksdagens protokoll 1040. 8 sand. Nr 25. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Bankoutskottets utlåtande nr 25.
löpande budgetår förslagsvis beräknade beloppet av ISO 000 kronor är tilltaget
i underkant, torde för höjda dyrtidstillägg under kalenderåret 1946 få
beräknas ett anslagsbelopp av förslagsvis 200 000 kronor.
I enlighet med det anförda har direktionen föreslagit, att under kalenderåret
1946 till pensionstagarna vid anstalten, med undantag av pensionstagare
vilka äro bibehållna vid dem före den 1 juli 1939 tillkommande förmån av
såväl pension som årsunderstöd från anstalten eller vilka efter den 30 juni
1944 uppnått för dem stadgad pensionsålder, finge utbetalas dyrtidstillägg a)
med 70 kronor, när årspensionen överstiger 200 kronor, dock att för temporär
pension dyrtidstillägget må utgå med 90 kronor, b) nied 60 kronor,
när årspensionen överstiger 120 kronor men icke 200 kronor, dock att för
temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 80 kronor, och c) med 50
kronor, när årspensionen icke överstiger 120 kronor.
Vad angår tiden och sättet för dyrtidstilläggens utbetalning har direktionen
förutsatt, att tilläggen må utgå för halvår räknat och jämväl i övrigt
utbetalas i den ordning, som hittills tillämpats.
Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne har i skrivelse den 30
september 1944 hemställt, att för sällskapets patrullerande livbåtar fast anställd
pensonal måtte få bliva delaktig i den för sjöfolket inom handelsflottan
gällande pensioneringen. Frågan gäller 21 man.
Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har erinrat, att den av staten
anordnade obligatoriska tjänstepensioneringen av sjöfolk endast omfattade
sjömän, som vore inskrivna vid sjömanshus och sysselsatta i utrikes handelssjöfart,
men att enligt pensionsanstaltens reglemente jämväl en frivillig
pensionsförsäkring kunde anordnas. Denna frivilliga försäkring stöde öppen
— utom för de sjömän som omfattades av den obligatoriska pensioneringen
—- även för det inrikes handelssjöfolket. — Direktionen anför, att de i sällskapets
skrivelse avsedda livbåtsmännen tydligen icke folie under de nuvarande
bestämmelserna örn sjöfolks pensionering. De vore icke för sin tjänst
hos sällskapet inskrivna vid sjömanshus och den verksamhet — visserligen
kanske främst i handelssjöfartens intresse — som sällskapet bedreve torde icke
kunna hänföras till handelssjöfart. Om livbåtsmännen skulle göras delaktiga
i den obligatoriska tjänstepensioneringen finge alltså förutsättas lagändring.
Kunde man däremot anknyta till den frivilliga pensionsförsäkringen hos pensionsanstalten,
syntes däremot möjligheter finnas att lösa livbåtsmännens
pensionsfråga utan att det behövde inverka på anstaltens pensionsverksamhet
i övrigt. Enär den frivilliga pensioneringen enligt gällande reglementariska
bestämmelser i ämnet emellertid allenast avsåges för handelssjöfolk,
visserligen både i utrikes och i inrikes fart, fordrades dock, att medgivande
lämnades pensionsanstalten att sluta avtal rörande pensionsförsäkring för
livbåtsmän.
Direktionen har i anslutning till det anförda framlagt förslag till plan för
pensionering av livbåtsmän, vilken biträtts av sällskapet. Direktionen anför
vidare beträffande planen bland annat:
Bankoutskottets utlåtande nr 25.
3
De löpande inkomsterna för försäkringen i form av premier m. m. förutsättas
i planen skola motsvara ca 14 procent i förhållande till lönerna med
inräknande av dyrtidstillägg (index). Härav skulle 6 procent utgöras av avgifter
från de anställda och 4 procent av avgifter från sällskapet. Vad beträffar
återstående 4 procent ifrågasättes bidrag från allmänna medel. Sistnämnda
bidrag skulle dock för alla beräknas å högst 8 månaders lön för år
(vilket innebär minskning för livbåtsbefälhavarna, vilka i motsats till övriga
uppbära lön hela året).
För att pensioneringen mer omedelbart skulle kunna få verkande kraft
förutsättes vidare erläggande av retroaktiv avgift, dock endast av sällskapet
med 4 procent av lönen (alltså lika med löpande premieavgift) för så många
år som anställningen varat före 1945 års början.
Rörande storleken av det bidrag, som ifrågasättes från allmänna medel,
lia särskilda beräkningar utförts. Härvid ha antagits tillkomma några ytterligare
livbåtsmän utöver dem som upptagas i planen; bland annat bar man
sålunda att räkna med att sällskapet kommer att anskaffa ännu en patrullerande
livbåt; därutöver väntas emellertid ej någon ytterligare utvidgning av
verksamheten. De livbåtsroän, som pensioneringen skulle omfatta, beräknas
i enlighet härmed komma att så småningom utgöra 5 befälhavare och 16
besättningsmän.
Bidraget av allmänna medel för dessa livbåtsmäns pensioneiing skulle för
år belöpa sig till 5 X 144 kronor = 720 kronor samt 16 X 96 kronor = 1 536
kronor eller tillhopa 2 256 kronor.
Det förutsättes emellertid, att statsbidraget skulle erhållas ej under löpande
försäkringstid utan först i .samband med utbetalning av pension, och en
överslagskalkyl har givit vid banden följande. Under närmaste tjugo åren
skulle ett bidrag till pensionskostnaderna, som svarade mot 4 procent premieavgift
för åtta månader örn året från och med 1945, så småningom stiga till
omkring 1 000 kronor per år, vid vilket belopp det ungefär skulle förbliva
under de därefter följande fem å tio åren. Omkring 1975 skulle en hastig
stegring inträda upp till något över 4 000 kronor per år, varefter så småningom
ett jämviktsläge skulle utbildas på något över 5 000 kronor per år.
Den pensionsform som valts är icke densamma som för den nuvarande
frivilliga försäkringen hos handelsflottans pensionsanstalt utan har utformats
i analogi med en tariff i pensionsstyrelsens frivilliga försäkring; försäkring
med avgiftsåterbetalning vid dödsfall enligt tariff R 2 (se 1938 års meddelande
angående pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, utg. 1943). Denna
försäkringsform innebär följande. Avlider den försäkrade, återbetalas till
dödsboet, på därom gjord framställning, hela det erlagda avgiftsbeloppet
(utan ränta), ifall ingen pension utgått. Därest pension utgått för en månad
återbetalas 5%o av det ifrågavarande avgiftsbeloppet. Har pension utgått
för två månader, återbetalas 58/co av sagda belopp o. s. v. Sedan pension uppburits
under 5 år, sker alltså ingen återbetalning.
Pensionsberäkningarna i planen grundas på dödlighetstabellen R 32 för
män och en räntefot av 3 procent, allt i likhet med vad är fallet såväl beträffande
den obligatoriska tjänstepensioneringen (hyresavgiftspensionen) som
den nuvarande frivilliga försäkringen hos handelsflottans pensionsanstalt.
Pensionen förutsättes skola utgå från fyllda 60 år — men ökas enligt försäkringsmatematiska
regler örn den uttages från senare ålder — samt utgå
till och med den månad under vilken pensionstagare!! avlider. Utbetalning
av pension avses skola ske kvartalsvis i efterskott.
Direktionen säger sig i betraktande av föreliggande omständigheter anse det
vara rimligt, att staten — förutom att svara för administrationskostnaderna,
4
Bankoutskottets utlåtande nr 25.
Utskottet.
vilket icke torde få någon återverkan i anslagshänseende — påtager sig den
jämförelsevis ringa utgift, som ett realiserande av det framlagda förslaget
skulle innebära för statens vidkommande. Statsanslag för ändamålet behövde
såsom framginge av förslaget ej omedelbart påkallas. I händelse av bemyndigande
för pensionsanstalten att sluta avtal örn pensionsförsäkring för livbåtsmän,
borde avtalet därför, såsom i förslaget avsetts, vinna tillämpning
från och med år 1945. Senare, i alla händelser tidigast från och med budgetåret
1946/47, finge påkallas anslag, som för närmaste framtiden skulle uppgå
till mycket obetydligt belopp, vilket enligt beräkningarna först efter en 20- årsperiod skulle överstiga 1 000 kronor årligen och i jämviktsläge utgöra något
över 5 000 kronor. Det statsanslag, som nu utginge till bidrag till pensioneringskostnaderna
för handelsflottans pensionsanstalt, vore förslagsanslag.
Åtminstone till en början skulle det icke inverka på anslagsberäkningen,
om jämväl föreslaget bidrag till kostnaderna för livbåtsmännens pensionering
finge utgå från nämnda förslagsanslag. Direktionen ville ifrågasätta, om icke
detta tills vidare vore den lämpligaste formen för anvisande av anslag, varom
nu vore fråga.
Chefen för handelsdepartementet har anfört följande:
Statsbidraget till anstaltens pensioneringskostnader för nästa budgetår torde
böra bestämmas till 1 200 000 kronor liksom för budgetåren 1944/45 och
1945/46.
Jag tillstyrker vidare direktionens förslag om höjning av dyrtidstilläggen
till vissa pensionstagare vid anstalten, enligt vilket dyrtidstillägget således under
år 1946 skall utgå med 70 kronor, när årspensionen överstiger 200 kronor,
dock att för temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 90 kronor;
med 60 kronor, när årspensionen överstiger 120 kronor men icke 200 kronor,
dock att för temporär pension dyrtidstillägget må utgå med 80 kronor;
och med 50 kronor, när årspensionen icke överstiger 120 kronor. Mot den av
direktionen gjorda beräkningen av kostnaderna för dyrtidstilläggen har jag,
med hänsyn till vad direktionen härutinnan anfört, ingen erinran att göra.
Vad härefter angår den av Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne
gjorda framställningen rörande pensionering av sällskapets livbåtsmän,
förordar jag, att direktionen bemyndigas träffa avtal med sällskapet i huvudsaklig
överensstämmelse med det av direktionen framlagda förslaget i
ämnet. Medgivande till dylikt bemyndigande torde böra inhämtas av riksdagen.
Såsom anstalten anfört medför ett godtagande av direktionens förslag
icke någon ändring i anslagsberäkningen för nästa budgetår.
Vad Kungl. Majit under förevarande punkt anfört och föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga direktionen
över handelsflottans pensionsanstalt att träffa avtal med
Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne örn pensionering
av sällskapets livbåtsmän i huvudsaklig överensstämmelse
med i det föregående angivet förslag,
Bankoutskottets utlåtande nr 25.
5
dels medgiva, att under kalenderåret 1946 dyrtidstillägg må
utgå å pensioner från handelsflottans pensionsanstalt enligt
i det föregående angivna grunder,
dels ock till Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans
pensionsanstalt för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
Stockholm den 29 mars 1946.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren, herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik*, Friggeråker*, Leander,
Lindblom*, Andersson i Tidaholm* och Persson i Älvdalsåsen*;
från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Munkaljungby*, Eriksson i Sandby*,
Johnsson i Kastanjegården, von Seth, Svensson i Alingsås* och Persson i Norrby*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels e. o. byråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels oc a1 i texten