Sök i Ratio Lex

Memorial angående avlöningsförmånerna åt förste vaktmästaren hos riksdagens första kammare Chr. Jensen och vaktmästaren hos samma kammare M. J. Ericsson under tjänstledighet på grund av sjukdom.

1946-04-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:28, Memorial angående avlöningsförmånerna åt förste vaktmästaren hos riksdagens första kammare Chr. Jensen och vaktmästaren hos samma kammare M. J. Ericsson under tjänstledighet på grund av sjukdom.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 28.

5

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1946 kl. 3 em.

Memorial angående avlöningsförmånerna åt förste vaktmästaren

hos riksdagens första kammare Chr. Jensen och vaktmästaren

hos samma kammare M. J. Ericsson under

tjänstledighet på grund av sjukdom.

I skrivelse den 13 mars 1946 till kamrarnas herrar talmän har ledamoten

av riksdagens första kammare herr C. P. Wahlmark anfört, att vaktmästaren

hos första kammaren Moses Jonas Ericsson den 23 februari 1946 drabbats

av sjukdom, som för honom föranledde behov av längre tids tjänstledighet.

Ericsson vore för sitt uppehälle helt beroende av sin avlöning från

riksdagen. Herr Wahlmark hemställde, att herrar talmän ville vidtaga åtgärd

i syfte att vaktmästaren Ericsson måtte under sin nu iråkade sjukdom

få behålla sin avlöning hos kammaren under innevarande riksdag med

avdrag av belopp som kunde finnas skäligt.

Kanslideputerade hava i yttrande över ifrågavarande hemställan anfört i

huvudsak följande:

Kanslideputerade hade inhämtat, att vaktmästaren Ericsson vore född

år 1883 och sedan 1912 års riksdag varit anställd i riksdagens tjänst. Gällande

avlöningsbestämmelser för den hos riksdagen tillfälligt anställda

personalen beredde icke någon möjlighet att låta sådan befattningshavare

behålla sin avlöning under sjukledighet. Föreskrifter i sådant syfte hade

övervägts i det betänkande med förslag till ordnande av anställnings- och

avlöningsförhållandena för riksdagens vaktmästarpersonal m. m., som den

10 september 1945 avgivits av en av riksgäldsfullmäktige tillsatt kommitté.

Detta förslag vore alltjämt beroende på bankoutskotlets prövning.

Med hänsyn till Ericssons långvariga tjänstgöring hos riksdagen, funne

kanslideputerade skäligt, att ersättning bereddes honom under sjukledigheten

efter samma grunder, som år 1944 tillämpats beträffande två anställda

hos andra kammaren (jfr bankoutskottets uti. nr 45). Kanslideputerade

hemställde alltså, alt herrar talmän måtte vidtaga åtgärd i syfte att

bereda Ericsson rätt att under tjänstledighet på grund av nu iråkad sjukdom

uppbära eljest utgående avlöning från riksdagen med avdrag därå

av ett belopp av förslagsvis 2 kronor 50 öre för dag.

Kamrarnas herrar talmän hava i skrivelse den 22 mars 1946 till bankoutskottet

föreslagit, att Ericsson berättigades att för den tid av innevarande

års riksdag, varunder han på grund av sjukdom åtnjutit eller komme att

åtnjuta tjänstledighet från sin vaktmästarbefattning, uppbära till honom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 28.

Utskottet.

eljest utgående avlöning från riksdagen med avdrag därå av ett belopp av

2 kronor 50 öre för dag.

Härefter hava kamrarnas herrar talmän i skrivelse den 27 mars 1946 till

bankoutskottet anmält, att förste vaktmästaren hos första kammaren Chr.

Jensen, vilken anställts såsom vaktmästare hos riksdagen första gången

år 1906, på grund av hjärtsjukdom måst begära tjänstledighet för erhållande

av sjukhusvård, samt föreslagit, att Jensen måtte berättigas att för

den tid av innevarande års riksdag, varunder han på grund av sjukdom

åtnjutit eller komme att åtnjuta tjänstledighet från sin förste vaktmästarbefattning,

uppbära till honom eljest utgående avlöning från riksdagen

med avdrag därå av ett belopp av 2 kronor 50 öre för dag.

Såsom ovan framhållits har 1944 års riksdag med bifall till bankoutskottets

hemställan i utlåtande nr 45 i två med de nu föreliggande likartade

fall medgivit ersättning enligt här föreslagna grunder åt befattningshavare

hos riksdagen under ledighet på grund av sjukdom. Med hänsyn härtill

och till övriga åberopade omständigheter finner utskottet sig böra tillstyrka

herrar talmäns förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förste vaktmästaren hos

första kammaren Christian Jensen och vaktmästaren hos

samma kammare Moses Jonas Ericsson må för tid av innevarande

års riksdag, varunder de på grund av sjukdom

åtnjuta tjänstledighet från sina anställningar hos kammaren,

uppbära eljest utgående avlöning från riksdagen med

avdrag därå av ett belopp av 2 kronor 50 öre för dag.

Stockholm den 2 april 1946.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 26.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.