Sök i Ratio Lex

Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

1946-04-04 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:30, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner eller

understöd dt vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att

utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock

av affärsdrivande verks medel.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

proposition (nr 72) och motioner.

Föredragande statsrådet har i propositionen nr 72 berört frågan om grunderna

för bestämmande av de pensioner, som efter prövning i varje särskilt

fall beviljas av riksdagen, och därvid anfört följande:

Vid framläggandet av propositionen nr 65 till 1942 års riksdag erinrades

inledningsvis om den genomgående höjning av pensionsunderlagen som skett

i allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008), vilket

trätt i kraft den 1 juli 1942. Vidare anfördes, att beträffande pensionsvillkoren

för arbetare förslag kunde väntas, vilka kunde påverka storleken av dåvarande

pensionsunderlag samt i de summariska pensionsföreskrifterna angivna

pensionsbelopp. I anslutning härtill upptogs till övervägande frågan,

vilken inverkan redan vidtagna eller förestående åtgärder beträffande pensionsunderlagen

borde erhålla vid bestämmande av storleken av riksdagspensioner.

Vad anginge anställningshavare, som redan avgått eller beräknades

avgå senast den 30 juni 1942, syntes härvid tillräcklig anledning icke föreligga

att för deras vidkommande frångå dittills tillämpade grunder för pensionsbeloppens

bestämmande. Beträffande anställningshavare som skulle avgå

först efter den 30 juni 1942 framhölls, att skäl kunde anföras för ett hänsynstagande

i viss utsträckning till de nya pensionsbeloppen i de fall, då pensionsfrågan

underställdes riksdagens prövning. Emellertid ägde spörsmålet

om de nya pensionsunderlagens inverkan på storleken av riksdagspensionerna

ett nära samband med frågan om reduktion av pensionsbeloppen på grund

av att vederbörande icke inbetalt några pensionsavgifter ävensom med den

mera vittutseende frågan örn en eventull övergång från ett system med dyrtidstillägg

å dylika pensioner till en anordning med rörligt tillägg. Bland annat

med hänsyn härtill ansågs frågan om tillämpning av andra än de dittills

vanliga grunderna för riksdagspensionsbeloppens bestämmande icke för det

dåvarande påkalla något ställningstagande. Vad sålunda anfördes lämnades

av riksdagen utan erinran.

I proposition nr 5 till årets riksdag har förslag framlagts angående grunderna

för omreglering av vissa tjänstepensioner. Härvid har bland annat förutsatts,

att i samband med förbättring av vissa enligt äldre bestämmelser ut
B

i hang till riksdagens protokoll IDA (i. 8 sami. Nr 30. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

Utskottet.

gående pensioner teknisk uppräkning skulle ske av vissa tjänstepensioner till

sådan nivå, att å desamma i fortsättningen skulle beräknas rörligt tillägg och

kristillägg i stället för såsom nu är fallet dyrtidstillägg och kristillägg. Vad

sålunda föreslagits avses skola tillämpas från och med den 1 juli 1946.

I anslutning till vad i sistnämnda proposition förordats synes frågan örn

grunderna för bestämmandet av riksdagspensioner nu böra upptagas till övervägande.

Vad först angår sådana anställningshavare, som redan avgått eller som beräknas

komma att avgå vid sådan tidpunkt under våren 1946, att pension

till dem hinner utgå för tid före den 1 juli 1946, synas hittillsvarande pensioneringsgrunder

böra tillämpas. Frågan örn förbättring samt örn teknisk omräkning

av beloppet till sådan, nivå, att å detsamma kan för tid efter utgången

av juni 1946 beräknas rörligt tillägg i stället för dyrtidstillägg, blir i nu

avsedda fall att bedöma på samma sätt som motsvarande spörsmål i fråga

örn redan tidigare beviljade riksdagspensioner, å vilka för närvarande utgår

dyrtidstillägg.

Beträffande åter anställningshavare, vilkas pension beräknas utgå tidigast

från och med den 1 juli 1946, synes en anknytning böra ske till de nyaste

pensionsunderlagen för tjänstemän och arbetare i statens tjänst samt till de

pensionsbelopp, som i proposition nr 5 föreslagits skola Irån nämnda tidpunkt

gälla enligt de summariska arbetarpensionsbestämmelserna, varvid

förutsättes att å pensionerna skola utgå rörligt tillägg och kristillägg. I fråga

örn pensioner till befattningshavare i tjänstemannaställning synes normalt

det förfaringssättet böra tillämpas, att till utgångspunkt tages det pensionsunderlag,

som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet gäller för extra

ordinarie tjänst i den lönegrad, i vilken slutlönen å tjänstgöringsorten enligt

civila icke-ordinariereglementet närmast motsvarar anställningshavarens

under de senare åren uppburna avlöning. Det må understrykas, att här allenast

är fråga om en teknisk beräkning i sylte att erhålla en lämplig utgångspunkt

för pensionens bestämmande, och att förfaringssättet således icke innebär

något ställningstagande till frågan örn den ställning i lönegradshänseende,

som vederbörande befattningshavare kan anses ha innehaft i den

befattning, för vilken pension ifrågasättes.

Vid beredningen av nu föreliggande riksdagspensionsärenden har jämväl

övervägts den i 1942 års proposition berörda frågan örn reduktion av pensionsbeloppen

på grund av att vederbörande anställningshavare icke vidkänts

pensionsavdrag. Hittills har dylik reduktion plägat ske med 10 procent.

Ehuru anledning numera i och för sig kan anses föreligga att överväga en

höjning av procenttalet för ifrågavarande reduktion, har likväl i förevarande

sammanhang ändring i hittills tillämpad praxis härutinnan icke ansetts

börs. ske

Övergången från dyrtidstillägg till rörligt tillägg ger anledning att överväga

en anslagsfråga. För närvarande utgå riksdagspensioner från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m., medan dyrtidstillägg å dylika

pensioner bestrides från särskilt anslag under tolvte huvudtiteln. V iel övergång

till rörligt tillägg å riksdagspensioner synes även det rörliga tillägget

böra bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dock

att vid de affärsdrivande verken rörligt tillägg, bör, liksom pensionen, utgå

av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas. Därest riksdagen

icke gör någon erinran häremot, torde framdeles fa upptagas frågan örn

härav föranledda författningsändringar m. m.

Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

3

A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I. Försvarsdepartementet.

l:o.

Bränsle- och bergsteknikern hos marinförvaltningen Sven Vilhelm Bergh.

I en den 8 februari 1946 dagtecknad proposition nr 72 har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att

bränsle- och bergsteknikern hos marinförvaltningen Sven Vilhelm Bergh må

från och med den 1 juli 1946 under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4 404

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergh är född den 17 september 1885 och således 60 år gammal;

att han varit anställd såsom extra ordinarie tjänsteman hos patent- och

registreringsverket under tiden 25 oktober 1920—31 augusti 1923;

att marinförvaltningen den 4 juli 1930 träffade avtal med Bergh att planlägga,

leda och övervaka de arbeten, som erfordrades för anordnande av

försöksdrift vid Kinnekulleverkens skifferoljeanläggning, samt att han för

sina åtaganden i samband därmed erhöll ett arvode av 1 000 kronor för månad;
att

han, sedan marinförvaltningen övertagit anläggningen, den 1 augusti

1932 anställdes som driftsledare för flottans skifferoljeverk å Kinnekulle mot

ett arvode av 500 kronor för månad vid vistelse i Stockholm och vid vistelse

å annan ort dessutom rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet

klass II C;

att han under tiden 17 mars 1941—30 juni 1943 varit förordnad att ävenledes

vara driftsingenjör och förvaltningschef vid flottans utvidgade skifferoljeverk

å Kinnekulle;

att till Bergh alltsedan den 1 juli 1937 utgått ett i staten för marinförvaltningen

upptaget arvode av 10 020 kronor för år, varå utgå dyrtidstillägg och

kristillägg;

samt att han beräknas avgå från sin arvodesbefattning hos marinförvaltningen

med utgången av juni 1946.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande fram
ställning.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

Utskottet.

2:o.

Fartygschefen på statsisbrytaren Ymer, kaptenen i flottans reserv Bror

Olof Juthe. Under punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att fartygschefen på statsisbrytaren Ymer, kaptenen

i flottans reserv Bror Olof Juthe må från och med månaden näst efter

den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1

juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 616 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Juthe är född den 27 november 1890 och således 55 år gammal;

att han den 5 september 1916 utnämndes till fänrik i flottans reserv, inom

vilken han den 31 mans 1932 befordrades till kapten;

att hans under tiden 1 november 1927—30 april 1928 fullgjorda repelitionsövning

för vinnande av kompetens till kaptensbefordran ägde rum å det

statliga isbrytarfartyg, som togs i bruk i februari 1926 och sedermera benämndes

Atle;

att han — sedan det befunnits erforderligt att för isbrytarfartygets bemanning

anställa särskild personal utöver den, som under kommendering å

detsamma kvarstode å flottans personalstater — sökte och erhöll anställning

å ifrågavarande fartyg;

att han i följd härav under budgetåren 1928/29—1937/38 inkallades till

tjänstgöring under i det närmaste 8 månader varje budgetår som kommenderad

officer, till en början på Atle samt från och med våren 1933, då statens

isbrytarfartyg Ymer togs i bruk, på sistnämnda fartyg, där han för närvarande

är fartygschef;

att han från och med den 1 juli 1938 inkallades till tjänstgöring året om;

att hans avlöning på grund av anställning vid det statliga isbrytarväsendet,

frånsett sjötillägg och ensättning för naturaförmåner, uppgått till för tiden

1929—1937, då tjänstgöringen omfattade knappt 8 månader om året, i medeltal

4 060 kronor för år och för tiden därefter med helårstjänstgöring i medeltal

omkring 10 000 kronor för år;

att hans anställning vid det statliga isbrytarväsendet är avsedd att upphöra

med utgången av juni 1946;

samt att han, som den 27 november 1945 uppnådde 55 års ålder, på grund

av sin anställning i flottans reserv är berättigad att åtnjuta reservpension

å 300 kronor för år jämte tilläggsförmåner.

Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Majlis ifrågavarande förslag,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande fram
ställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

5

3:o.

Förra tvättarbeterska!! vid Norrbottens regemente Beda Johanna Finsson,

född Hansson. Under punkten 3 av förenäxnnda proposition föreslår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, att förra tvättarbeterskan vid Norrbottens

regemente Beda Johanna Finsson, född Hansson, må, räknat fran och med

den 1 november 1945, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Finsson är född den 27 december 1879 och således 66 år gammal;

att hon under sammanlagt något mer än 16 år innehaft anställning vid

Norrbottens regemente, nämligen dels såsom servitris å manskapsmässen under

tiden 1 november 1913—30 september 1921, dels ock såsom tvättarbeterska

under tiden 1 april 1922—1 oktober 1924 och — med vissa avbrott

— under tiden 9 januari 1940—22 oktober 1945;

att hennes dagliga arbetstid uppgått till såsom servitris i genomsnitt 10

timmar och såsom tvättarbeterska 8 timmar;

att hon i egenskap av servitris åtnjutit — förutom vissa naturaförmåner

— kontant lön, som till en början utgjort 20 kronor i månaden och sedan

successivt ökats till 52 kronor 50 öre i månaden;

samt att hennes avlöning såsom tvättarbeterska under tiden 1 april 1922

—1 oktober 1924 uppgått till 130 kronor i månaden, under tiden 9 januari

1940—1 mars 1941 till i medeltal omkring 190 kronor i månaden och därefter

till i medeltal omkring 230 kronor i månaden.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Majlis ifrågavarande förslag må vinna riksdagens

bifall.

4:o.

Förste kontoristen vid Karlskrona örlogsvarv Seth Emanuel Eugén Söderström.

I motionen 1:4 hemställer herr Berg, Robert} »att förre kontorsföreståndaren,

nuvarande förste kontoristen vid Karlskrona örlogsvarv Seth E. E.

Söderström av riksdagen beviljas en pension motsvarande kontorsföreståndare,

kontorsskrivare 2. kl. i 13 lönegraden».

Av handlingarna inhämtas,

att Söderström är född den 14 januari 1884 och alltså 62 år gammal;

att han tjänstgjort såsom skrivbiträde vid besiktningsinstitutionen vid örlogsvarvet

i Karlskrona under tiden 1 maj—1 december 1903;

att han varit anställd vid sagda besiktningsinstitution såsom daglönare från

och med den 1 februari 1904 till och med den 30 december 1912 och såsom

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bankoutskottets utlåtande nr 30.

månadslönare från och med den 31 december 1912 till och med den 30 juni

1928;

att han under sistnämnda tid från och med den 1 januari 1921 tjänstgjort

såsom kontorsföreståndare för besiktningsinstitutionen med lön enligt 4

lönegraden i en av marinförvaltningen fastställd löneplan för, bland andra,

civil personal vid örlogs varvet;

att han på grund av ändrade arbetsuppgifter uppsades från sistnämnda anställning

från och med den 1 juli 1928 och i stället erhöll anställning vid besiktningsinstitutionen

såsom kontorist med lön enligt 2 lönegraden i förenämnda

löneplan;

att han vid övergång samma dag till 1928 års avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet inplacerades såsom

kontorist i mot hans dåvarande arbetsuppgifter svarande lönegrad Eo8;

att han den 1 augusti 1935 befordrades till förste kontorist med lön enligt

lönegrad Eo 10 (numera MEo 10);

samt att han jämlikt övergångsbes tälin melserna till kungörelsen den 22 juni

1928, nr 215, alltsedan den 1 juli 1928 utöver lön åtnjutit personligt lönetillägg

motsvarande den minskning, som han efter övergången till de nya avlöningsbestämmelserna

vidkänts i förhållande till tidigare uppburen avlöning.

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande

från statskontoret, som hört försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har anfört:

\ id pensionsålderns inträde kommer Söderström att innehava befattning i

lönegrad 10 i den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen

MEo. På grund härav blir Söderström från och med avskedet berättigad till

mot nämnda lönegrad svarande pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Den omständigheten att Söderström i samband med omorganisation

av besiktningsinstitutionen nedflyttades från sin befattning såsom kontorsföreståndare

till befattning såsom kontorist, måste givetvis hava inneburit

att hans arbetsuppgifter samtidigt förändrades. Att Söderström under sådana

omständigheter skulle tilldelas särskild pension eller pensionstillägg på grund

av de arbetsuppgifter, som ålegat honom före den 1 juli 1928, anser civilförvaltningen

sig icke kunna tillstyrka. Civilförvaltningen kan icke heller med

hänsyn till konsekvenserna tillstyrka, att bestämmelserna i 19 § militära

tjänstepensionsreglementet erhålla retroaktiv tillämpning i förevarande fall.

Statskontoret har på av civilförvaltningen anförda skäl avstyrkt bifall till

förevarande motion.

Det i motionen väckta förslaget innebär, att Söderström, vilken innehar befattning

såsom förste kontorist i lönegraden MEo 10 vid Karlskrona örlogsvarv,

skulle tillförsäkras pension såsom örn han vore innehavare av befattning

som kontorsskrivare av 2. klass i lönegraden MEo 13. Då Söderström

innehaft sin nuvarande befattning alltsedan år 1928, synes den omständigheten

att han tidigare tjänstgjort i högre befattning icke böra föranleda förhöjning

av det för honom gällande pensionsunderlaget. Erinras må, att pen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

7

sionsrätt för extra ordinarie tjänstemän infördes först från och med den 1

juli 1935, då militära tjänstepensionsreglementet trädde i kraft.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion I: 4 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

5:o.

Förre verkstadsförmannen Hans Wideman. I motionen II: 12 hemställer

herr Hedlund i Östersund, »att riksdagen måtte tillerkänna Wideman ett årligt

understöd med belopp, som riksdagen finner skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Wideman är född den 19 april 1876 och således nära 70 år gammal;

att han innehaft fast anställning vid Jämtlands fältjägarregemente under

tiden 6 april 1895—31 december 1902;

att han innehaft anställning såsom verkstadsförman vid nämnda regementes

skomakeriverkstad under tiden 1 april 1906—1 april 1920;

samt att han sistnämnda dag på egen begäran erhållit entledigande från

berörda anställning såsom verkstadsförman.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Wideman på egen begäran lämnat

sin anställning i statens tjänst år 1920 vid en levnadsålder av 43 år. Under

sådana förhållanden finner sig utskottet icke kunna tillstyrka, att Wideman

skulle beredas ett årligt understöd av statsmedel. Utskottet hemställer

förty,

att förevarande motion II: 12 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

6:o.

Förre soldaten Svante Bernhard Örn. I motionen II: 28 hemställer herr

Svensson i Vä, »att riksdagen måtte besluta, att förre soldaten Svante Bernhard

örn vid förutvarande Kungl. Jönköpings regemente må från den 1 juli

1946 erhålla understöd från Vadstena krigsmanshuskassa efter samma grunder,

som örn han varit därtill i formellt avseende fullt berättigad».

Då den väckta underbållsfrågan är av beskaffenhet att böra prövas av försvarets

civilförvaltning, hemställer utskottet,

alt förevarande motion II: 28 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

II. Socialdepartementet.

7 :o.

Befattningshavaren vid riksförsäkringsanstaltens omhudskontor i Göteborg

Karin Louise Noring, född Nielsen. Under punkten 4 av förenämnda

proposition nr 72 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att befattningshavaren

vid riksförsäkringsanstaltens omhudskontor i Göteborg Karin Louise

Noring, född Nielsen, må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1 juli 1946, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1 944 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Noring är född den 2 juli 1883 och således 62 år gammal;

att hon är änka efter riksförsäkringsanstaltens förutvarande ombud i Göteborg,

yrkesinspektörsassistenten Vilhelm Immanuel Noring, vilken avled

den 9 april 1917;

att hon, som under åren 1913—1915 tidvis tjänstgjort såsom extra biträde

vid yrkesinspektionen i Göteborg och därjämte sedan år 1913 varit sin make

behjälplig med ombudsarbetet, vid dennes död förordnats att bestrida ombudsgöromålen

till utgången av år 1917;

att hon därefter från och med den 1 januari 1918 varit anställd å riksförsäkringsanstaltens

omhudskontor i Göteborg;

att hennes avlöning sedan åtskilliga år tillbaka utgjort 400 kronor i månaden,

varå från och med den 1 januari 1942 utgått dyrtidstillägg med 20

procent;

samt att änkefru Noring efter makens död genom beslut av 1918 års riksdag

(statsverksprop., X huvudtiteln, p. 37; bankoutsk. uti. nr 17 A, p. 40;

riksd.skr. nr 10 A, p. 69) tillerkänts ett årligt understöd av 860 kronor från

och med den 1 januari 1918.

utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

8:o.

Städerskan hos yrkesinspektionen Hilda Löfgren. Under punkten 5 av

förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, alt städerskan

hos yrkesinspektionen Hilda Löfgren må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, dock tidigast från och

med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 300 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

9

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Löfgren är född den 11 mars 1874 och således 72 år gammal;

att hon sedan den 1 juli 1913 innehaft anställning såsom städerska hos

yrkesinspektionen i åttonde distriktet (Karlstad) med en beräknad daglig

arbetstid av minst 3 timmar;

att hon intill den 1 juli 1942 uppburit ersättning för städningsarbetet med

lägst 20 och högst 40 kronor i månaden samt därefter med 43 kronor i månaden;
samt

att hon är ensamstående och icke har andra tillgångar än ett kapitalbelopp

å 1 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

9:o.

Förra städerskan hos länsstyrelsen i Stockholms län Elin Gottfrida Rydström.

Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att förra städerskan hos länsstyrelsen i Stockholms län

Elin Gottfrida Rydström må, räknat från och med den 1 januari 1946, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 384 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rydström är född den 15 juni 1878 och således 67 år gammal;

att hon under tiden 1 maj 1922—31 december 1945 utfört städning och rengöring

inom länsstyrelsens i Stockholms län ämbetslokaler, varvid hon under

tiden till och med 31 januari 1939 biträtt dåvarande förste expeditionsvakten

hos länsstyrelsen, vilken innehade städningen och rengöringen på entreprenad,

samt från och med 1 februari 1939 varit anställd såsom städerska

direkt hos länsstyrelsen;

att hennes dagliga arbetstid normalt uppgått till 4 timmar;

samt att hennes avlöning utgjort under tiden 1 februari 1939—31 december

1944 100 kronor i månaden jämte visst procentuellt tillägg därå sedan

1 januari 1941 ävensom från och med 1 januari 1945 110 kronor för månad

jämte tillägg.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande fram
ställning.

Utskottet.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

10:o.

Extra landskontorist»! hos länsstyrelsen i Östergötlands län Axel Vilhelm

Thuresson. Under punkten 7 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att extra landskontoristen hos länsstyrelsen i Östergötlands

län Axel Vilhelm Thuresson må från och med månaden näst efter den,

varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1 juli

1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 220 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Thuresson är född den 23 oktober 1881 och således 64 år gammal;

att han — efter att ha innehaft ett flertal olika anställningar, däribland

såsom skrivbiträde åt vissa kommunala och statliga befattningshavare i Linköping

— i augusti 1918 erhållit anställning hos länsstyrelsen i Östergötlands

län, där han tjänstgjort å landskontoret;

samt att han alltsedan den 1 oktober 1935 åtnjuter lön såsom extra tjänsteman

j 14 lönegraden, i vilken han numera tillhör 13 (högsta) löneklassen.

Utskottet.

Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.

11 :o.

Förra ombudet hos pensionsstyrelscn Karl Karlsson. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 217 av herr

Rosander jämte tre av kammarens övriga ledamöter och den andra inom

andra kammaren under nr 348 av herr Hallén, har hemställts, »att riksdagen

måtte tillerkänna ombudet hos kungl, pensionsstyrelsen Karl Karlsson

pension eller understöd från och med juli månad innevarande år efter samma

grunder som örn han innehaft med pensionsrätt förenad statstjänst».

Av handlingarna inhämtas,

att Karlsson är född den 12 januari 1873 och således 73 år gammal;

att han alltsedan den 1 november 1913 varit pensionsstyrelsens ombud i

distrikt, omfattande större delen av Kronobergs län (från och med den 1

januari 1918 omfattande Sunnerbo- och Växjöområdena i nämnda län);

alt han beräknas lämna ifrågavarande uppdrag vid utgången av juni månad

innevarande år;

samt att han härför åtnjutit arvode, uppgående till 1 800 kronor för år

under tiden 1 januari 1920—30 juni 1927, 3 000 kronor för år under tiden

1 juli 1927—30 juni 1939 samt 3 300 kronor för år från och med den 1 juli

1939.

I skrivelse den 22 maj 1942 hemställde pensionsstyrelsen hos Kungl. Majit,

att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen tillerkänna Karlsson pension av statsmedel

på grund av hans ifrågavarande förordnande såsom styrelsens om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

11

bild. I häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret, att då befattning såsom

pensionsstyrelsens ombud finge anses vara av den beskaffenhet, att pension

å densamma i princip icke horde utgå, ämbetsverket med hänsyn jämväl

till de konsekvenser, ett bifall till framställningen med säkerhet skulle

medföra, icke kunde förorda, att pension av statsmedel i förevarande fall

utverkades. I betraktande av de i ärendet föreliggande särskilda omständigheterna

ansåge sig statskontoret emellertid kunna förorda, att en gratifikation,

förslagsvis å 1 500 kronor, tillerkändes Karlsson vid avgång från befattningen.

Genom beslut den 13 november 1942 fann Kungl. Maj:t framställningen

ej föranleda annan åtgärd än att Kungl. Maj:t med hänsyn till

i ärendet föreliggande särskilda omständigheter förordnade, att till Karlsson

skulle efter det hans förordnande såsom pensionsstyrelsens ombud upphört

utbetalas en gratifikation å 1 500 kronor.

Frågan om beredande av pension åt Karlsson på grund av hans förenämnda

uppdrag var föremål för prövning av 1943 års riksdag i anledning av två

då väckta likalydande motioner. Bankoutskottet anförde därvid följande

(utsk. uti. nr 31, p. 12):

Såsom statskontoret anfört, torde befattning såsom pensionsstyrelsens ombud

icke vara av beskaffenhet att böra grunda rätt till pension. På grund

härav kan utskottet — även med beaktande av Karlssons mångåriga väl

vitsordade tjänstgöring — icke tillstyrka bifall till det i motionerna väckta

förslaget. Det må framhållas, att ett tillmötesgående av förslaget icke torde

kunna undgå att medföra konsekvenser beträffande såväl vissa av pensionsstyrelsens

övriga ombud som jämväl andra befattningshavargrupper med

likartade tjänstgöringsförhållanden.

Med hänsyn till det anförda och då Karlsson enligt beslut av Kungl. Majd

tillerkänts en avskedsgratifikation av 1 500 kronor, hemställde utskottet, att

motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit tillerkänt

Karlsson en gratifikation av 1 500 kronor, att utgå vid tidpunkten för upphörande

av hans förordnande såsom pensionsstyrelsens ombud. Enligt vad

utskottet inhämtat, kommer Karlsson att lämna sitt uppdrag med utgången

av juni månad innevarande år.

I sin egenskap av pensionsstyrelsens ombud lärer Karlsson intaga en särställning

såtillvida, att hans förordnande omfattat en längre tidrymd och ett

vidsträcktare verksamhetsområde än vad fallet är beträffande övriga styrelsens

ombud. Härtill kommer, att enligt vad som från pensionsstyrelsens sida

vitsordats Karlsson städse utfört det på honom ankommande arbetet på ett

ur styrelsens synpunkt synnerligen förtjänstfullt sätt. Under sådana förhållanden

har utskottet vid den förnyade prövning utskottet ägnat förevarande

pensionsfråga kommit till den uppfattningen, att vissa skäl kunna tala för

beredandet åt Karlsson av en årlig pension av statsmedel under hans återstående

livstid. Emellertid är utskottet icke berett att nu framlägga förslag

i sådant avseende, utan torde pensionsfrågan lämpligen böra framläggas för

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

riksdagen efter en förnyad prövning av Kungl. Majit. Utskottet finner sig

därför icke böra förorda bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner 1:217 och 11:348 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

12:o.

Förra dispensärsköterskan Julia Hultgren. I motionen 11:258 hemställer

herr Lövgren, »att riksdagen ville bevilja f. d. dispensärsköterskan fru Julia

Hultgren, f. Heikka, i Kusmark, Västerbottens län, en årlig pension till så

stort belopp som utskottet kan finna lämpligt med hänsyn till den insats

hon gjort i dispensärverksamheten och de sviter detta medfört för henne».

Av handlingarna inhämtas,

att Hultgren är född den 4 september 1884 och alltså 61 år gammal;

att hon tjänstgjort som epidemisköterska och dispensärsköterska inom Pajala,

Korpilombolo och Junosuando socknar under tiden 3 september 1909

-—1 april 1915;

att hon åren 1916 och 1917 innehaft anställningar vid olika sjukhus och

såsom privatsköterska;

att hon tjänstgjort som dispensärsköterska inom Orust och Tjörns distrikt

under tiden 1 november 1917—1 oktober 1919, inom Gammelstads distrikt

under tiden 1 november 1919—30 november 1920 samt inom Skellefteå socken

under tiden 15 december 1920—31 december 1924, vid vilken sistnämnda

tidpunkt hon nödgades avgå från sin anställning som dispensärsköterska

i följd av att hon den 2 november 1924 ingått äktenskap;

att hennes sammanlagda tjänstetid inom den öppna sjukvården i Norrbottens,

Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län utgjort 12 år 7 månader

15 dagar;

att hon innehaft pensionsreglerad tjänst från ingången av år 1922;

att hon uppbär s. k. uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt

med 23 kronor för år;

att hon enligt utfärdat läkarintyg alltsedan år 1921 lider av kronisk ledgångsreumatism

;

samt att hon är medellös.

I en den 25 mars 1945 dagtecknad skrift anhöll Hultgren — med förmälan

att hon ådragit sig berörda sjukdom under tjänstgöringen som dispensärsköterska

i Norrbottens och Västerbottens län — hos Kungl. Majit att

komma i åtnjutande av förhöjd tjänstepension.

I häröver avgivet yttrande anförde medicinalstyrelsen, att Hultgren i skrivelse

till styrelsen uppgivit, att därest hon ej nödgats frånträda sin tjänst på

grund av ingånget äktenskap hon trots sin reumatiska åkomma skulle varit

i stånd att fortsätta tjänstgöringen. Hennes hälsotillstånd syntes sålunda vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

tidpunkten för tjänstens upphörande icke ha varit av sådan art, att hon borde

tillförsäkras pension på grund av sjukdom, ådragen under tjänsten.

Statens pensionsanstalt anförde, att antalet av de befattningshavare, vilka

i likhet med sökanden avgått ur tjänst med rätt att komma i åtnjutande av

allenast på egna avgifter beräknad uppskjuten tjänstepension enligt ansia - tens reglemente, vore betydande. Ett bifall till framställningen skulle därför

kunna få prejudicerande verkningar av stor räckvidd. Med hänsyn därtill och

i betraktande av att tidigare liknande framställningar avslagits kunde pensionsanstalten

icke tillstyrka, att åtgärder vidtoges för beredande av pensionsförbättring

åt sökanden.

Statskontoret fann sig i likhet med pensionsanstalten icke kunna tillstyrka,

att åtgärder vidtoges för beredande av pensionsförbättring åt Hultgren.

Genom beslut den 18 januari 1946 fann Kungl. Maj:t den gjorda framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj .ts åtgärd.

Det i förevarande motion väckta förslaget avser, alt förra dispensärsköterskan

Julia Hultgren, som under åren 1909—1915 och 1917 1924 verkat

inom den öppna sjukvården med en sammanlagd tjänstetid av närmare 13

år, skulle beredas en skälig pension av statsmedel utöver henne författningsenligt

tillkommande uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt.

Av handlingarna i ärendet framgår, att tjänstgöringen, som till större delen

varit förlagd till rikets nordliga delar, delvis varit av mycket ansträngande

beskaffenhet, varför hennes hälsa utsatts för svåra påfrestningar. Såsom medicinalstyrelsen

påpekat, skulle dock hennes hälsotillstånd icke ha lagt hinder

i vägen för fortsatt utövande av sjuksköterskeyrket, därest hon icke nödgats

frånträda sin tjänst på grund av ingånget äktenskap.

Vid bedömande av frågan huruvida staten nu bör träda hjälpande emellan

genom beviljande i särskild ordning åt Hultgren av en pension på grund

av det arbete hon nedlagt i sjukvårdens tjänst, finner sig utskottet icke kunna

bortse från att en dylik åtgärd skulle kunna medföra vittgående konsekvenser,

särskilt i betraktande av den relativt korta tjänstetiden. Såsom pensionsanstalten

upplyst, är nämligen antalet av de befattningshavare, vilka i

likhet med Hultgren lämnat sin tjänst med rätt att erhålla allenast på egna

avgifter grundad s. k. uppskjuten pension, jämförelsevis betydande. Under

sådana förhållanden finner sig utskottet, även med behjärtande av de i förevarande

fall föreliggande ömmande omständigheterna, förhindrat tillstyrka,

att åtgärder vidtagas i den väckta motionens syfte.

Enligt utskottets mening synes det emellertid vara motiverat, att Hultgren

tillerkännes en gratifikation såsom erkänsla för hennes uppoffrande arbete

inom dispensärsjukvården. Utskottet vill uttala den förhoppningen, att Kungl.

Majit tager denna fråga under välvilligt bedömande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

alt förevarande motion 11:258 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

Utskottet.

III. Kommunikationsdepartementet.

13:o.

Förmannen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten Nils

Wallin. Under punkten 8 av förenämnda proposition nr 72 föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att förmannen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnarbeten Nils Wallin må från och med den 1 juni 1946 under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1 596 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wallin är född den 20 december 1884 och således 61 år gammal;

att han under tiden 1 november 1903—31 oktober 1908 innehaft militär

anställning, därvid han bland annat avlagt underofficersexamen vid kavalleriet;
att

han varit anställd vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten

under tiden sedan den 23 mars 1925, därvid han först varit grovarbetare

samt från och med den 1 maj 1928 förman;

att han, som till en början åtnjutit växlande avlöning för timma och för

månad, sedan den 1 juli 1939 uppburit arvode motsvarande lön enligt 13

löneklassen å E-ort jämte därå belöpande rörligt tillägg och, sedan den 1 januari

1941, jämväl kristillägg;

att Wallins hälsotillstånd under de senaste åren så försämrats, att han befunnits

för framtiden oförmögen att på ett tillfredsställande sätt sköta sin

tjänst eller annan befattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde;
samt

att han avses skola lämna sin anställning den 1 juni 1946.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.

14:o.

Förre vågmästaren Carl Anselm Ek. I motionen 11:344 hemställa herrar

Jacobsson i Igelsbo och Hansson i Skediga, »att riksdagen måtte bevilja f. d.

vågmästaren Carl Anselm Ek en årlig pension av 2 996 kronor jämte rörligt

tillägg och kristillägg».

Av handlingarna inhämtas,

att Ek är född den 12 mars 1881 och således 65 år gammal;

att han innehade anställning som vägmästare hos väghållningsdistrikt och

vägdistrikt under tiden 15 februari 1925—31 december 1943;

samt att han tjänstgjorde som kontrollant vid vägförvaltningen i Uppsala

län under tiden 1 januari—31 mars 1944, vid vilken sistnämnda tidpunkt

han på grund av uppnådd pensionsålder frånträdde ifrågavarande anställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30-

15

Enligt beslut å vägstämma inom Uppsala läns västra vägdistrikt den 4 december

1937 tillförsäkrades Ek rätt att vid uppnådd ålder av 63 år uppbära

tjänstepension med ett årligt belopp av 1 997 kronor. Pensionen hade beräknats

enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 14 maj 1937 utarbetade

normer. Enligt dessa normer skulle pension till vid vägdistrikt anställd vägmästare,

vars pensionering skedde genom pensionsförsäkring, utgå med 3 100

kronor vid en tjänstetid av 30 år. Då emellertid Eks tjänstår intill pensionsåldern

uppginge till 29, hade pensionsbeloppet avkortats med V 30, varjämte

— enär Ek icke förpliktats bidraga till kostnaderna för sin pensionering —

det sålunda avkortade pensionsbeloppet minskats med en tredjedel. Härigenom

har tjänstepensionsbeloppet bestämts till (29/so'' 3 100 • 2/3=) 1 997 kronor.

Å ifrågavarande pensionsförmåner utgå icke några rörliga tilläggsförmåner.

Den till Ek utgående tjänstepensionen har utmätts enligt de grunder, som

plägat tillämpas vid bestämmande av pensionsförmånerna åt förutvarande

anställningshavare hos vägdistrikt en. Ett bifall till det i motionen väckta

yrkandet skulle otvivelaktigt medföra icke önskvärda konsekvenser. Utskottet

kan fördenskull icke förorda bifall till motionen.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 344 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

IV. Finansdepartementet.

15:o.

Förra städerskan hos rlksräkenskapsverket Edla Anlalia Adler, född Dalén.

Under punkt 9 av förevarande proposition nr 72 föreslår Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att förra städerskan hos riksräkenskapsverket Edla Amalia

Adler, född Dalén, må, räknat från och med den 1 november 1945, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 384 kronor, varvid skall iakttagas den

henne genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 november 1945 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Adler är född den 26 augusti 1878 och således 67 år gammal;

att hon under tiden 10 juni 1923—31 oktober 1945 utfört städningsarbete

hos riksräkenskapsverket, varvid hon intill utgången av januari 1940 varit

anställd av förste expeditionsvakten hos verket, vilken på entreprenad omhänderhaft

städningen inom viss del av verkets lokaler, och därefter varit

anställd direkt hos riksräkenskapsverket;

att Adlers dagliga arbetstid uppgått till 4 Vs timmar;

att hon i ersättning för städningsarbetet under tiden 1 februari 1940—31

december 1944 uppburit 112 kronor 50 öre i månaden, varå från och med

den 1 januari 1941 utgått vissa procentuella tillägg, samt att ersättningen

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

16 Bankoutskottets utlåtande nr 30.

från och med 1 januari 1945 uppgått till 123 kronor 75 öre i månaden jämte

25 procent tillägg.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av riksdagen

bifallas.

16:o.

Städerskan vid tullkammaren i Karlshamn Ellen Elida Laurentia Svensson,

född Håkansson. Under punkten 10 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att städerskan vid tullkammaren i

Karlshamn Ellen Elida Laurentia Svensson, född Håkansson, må från och

med månaden näst efter den, varunder hon före den 1 juli 1946 lämnar sin

anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svensson är född den 4 november 1877 och således 68 år gammal;

att hon sedan den 1 december 1913 varit anställd såsom städerska vid tullkammaren

i Karlshamn med en arbetstid av omkring 20 timmar i veckan;

att hennes ersättning för städningsarbetet under tiden 1 oktober 1940—

30 september 1945 uppgått till i medeltal omkring 920 kronor för år;

att Svensson — förutom nämnda anställning — jämväl sedan den 1 juli

1927 innehaft anställning såsom städerska vid sjömanshuset i Karlshamn;

att hennes arbetstid vid sjömanshuset uppgått till i medeltal 2 timmar om

dagen;

samt att hennes ersättning för arbetet där sedan den 1 oktober 1938 utgjort

360 kronor för år.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av riksdagen

bifallas.

17 :o.

Övermaskinisten å kustbevakningsångaren Triton Sven Jacobson. Under

punkten 11 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att övermaskinisten å kustbevakningsångaren Triton Sven Jacobson må

från och med månaden näst efter den, varunder han före den 1 juli 1946 lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 272 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jacobson är född den 15 november 1878 och således 67 år gammal;

att han under tiden 16 september 1929—15 oktober 1939 varit anställd

vid tullverket såsom förste maskinist å kustbevakningsångaren Triton;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

17

att han, sedan nämnda fartyg ställts till marinens förfogande, från och

med den 16 oktober 1939 varit anställd vid marinen såsom övermaskinist å

fartyget, vilken anställning beräknas upphöra med utgången av februari

1946;

samt att han i sistnämnda anställning åtnjutit arvode, som från och med

den 1 september 1941 utgått med 500 kronor i månaden, varjämte han intill

den 6 oktober 1945 under viss tjänstgöring uppburit mässpenningar med 3

kronor 60 öre för dag och därefter dagtraktamente med 10 kronor för dag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Majit föreslagit,

får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

18:o.

Förre förste maskinisten å kustbevakningsångaren Triton Johan Mauritz

Karlberg. Under punkten 12 av förevarande proposition föreslår Kungl.

Maj.t riksdagen medgiva, att förre förste maskinisten å kustbevakningsångaren

Triton Johan Mauritz Karlberg må, räknat från och med den 1 november

1945, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 924 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlberg är född den 17 december 1881 och således 64 år gammal;

att han under tidsperioderna 31 mars—9 december 1922 och 2 april_

15 juni 1923 varit anställd hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom

maskinist å bogserbåt;

att han innehaft anställning vid tullverket dels under tiden 23 juni—18

augusti 1926 såsom andre maskinist å ett av tullverket tillfälligt förhyrt

fartyg, dels under tiden 7 februari 1931—15 oktober 1939 såsom andre maskinist

å kustbevakningsångaren Triton;

att han, sedan sistnämnda fartyg ställts till marinens förfogande, under

tiden 16 oktober 1939 5 oktober 1945 varit anställd vid marinen såsom

förste maskinist å fartyget;

samt att han vid marinen uppburit fast månadslön, som under tiden 1

september 1941 30 juni 1943 uppgått till 360 kronor och därefter till 400

kronor, varjämte han vid viss tjänstgöring åtnjutit mässpenningar med 3

kronor 60 öre för dag.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av riksdagen

bifallas.

Utskottet.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 30.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

19 :o.

Kontrollören vid brännvinstillverkningen Olof Sjöholm. Under punkten

13 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att

kontrollören vid brännvinstillverkningen Olof Sjöholm må från och med månaden

näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från

och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 800 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Sjöholm är född den 8 september 1875 och således 70 år gammal;

att han tjänstgjort som kontrollör vid sockerraffinaderi under tillverkningsåren

1906/07—1921/22 samt såsom tillfälligt biträdande kontrollör vid

sockerraffinaderi och, i mindre utsträckning, såsom tillsyningsman under

tillverkningsåren 1922/23—1928/29;

att han alltsedan tillverkningsåret 1929/30 innehaft anställning såsom kontrollör

vid brännvinstillverkningen, dock att Sjöholm icke kunnat beredas

tjänstgöring under tillverkningsåren 1942/43 och 1944/45 på grund av inskränkning

i tillverkningen av potatisbrännvin;

att han vid sockerbeskattningens upphörande 1929 av Kungl. Majit och

riksdagen tillerkändes en engångsersättning med 2 200 kronor;

att hans tjänstgöring vid socker- och brännvinstillverkningen varit av följande

omfattning, nämligen:

Tillverkningsår

Antal

dagar

Tillverkningsår

Antal

dagar

Tillverkningsår

Antal

dagar

1906/07 ..............

335

1920/21 ..............

365

1934/35

165

1907/08 ..............

270

1921/22 ..............

365

1935/36 .

159

1908/09 ..............

365

1922/23 ..............

122

1936/37 ............

176

1909/10 ..............

365

1923/24 ..............

152

1937/38 ..........

208

1910/11 ..............

365

1924/25 ..............

139

1938/39 ............

175

1911/12 ..............

366

1925/26 ..............

199

1939/40 ..............

159

1912 13 ..............

365

1926/27 ..............

79

1940 41 .........

216

1913/14 ..............

365

1927/28 ..............

136

1941/42 ...........

166

1914/15 ..............

365

1928/29 ..............

144

1942 43 ......

1915/16 ..............

366

1929/30 ..............

83

1943/44 ........

183

1916/17 ..............

334

1930/31 ..............

144

1944/45 ........

1917/18 ..............

360

1931/32 ..............

130

1945/46 ..............

100

1918 19 ..............

365

1932/33 ..............

168

Summa dagar

9 036

1919/20 ..............

366

1933/34 ..............

151

att han således vid utgången av tillverkningsåret 1945/46 kommer att hava

varit förordnad såsom kontrollör vid kontrollen över sockerbeskattningen och

vid brännvinstillverkningen under tillhopa 40 tillverkningsår och med en

sammanlagd effektiv tjänstetid av i runt tal 25 år;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30. 19

samt att hans anställning kommer att upphöra med utgången av september

1946.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

V. Ecklesiastikdepartementet.

20:o.

Trädgårdsarbetaren vid Uppsala universitets botaniska trädgård August

Wilhelm Jansson. Under punkten 14 av förevarande proposition nr 72 föreslår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, att trädgårdsarbetaren vid Uppsala universitets

botaniska trädgård August Wilhelm Jansson må från och med månaden

näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från

och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jansson är född den 16 september 1875 och således 70 år gammal;

att han under 21/2 månader år 1928 och sedan den 19 april 1929 utan avbrott

innehaft anställning såsom trädgårdsarbetare vid Uppsala universitets

botaniska trädgård;

att hans arbetstid under ifrågavarande anställning uppgått till i medeltal

omkring 48 timmar i veckan;

att hans löneförmåner under åren 1938—1944 utgjort i medeltal omkring

3 700 kronor för år;

att han i anledning av olycksfall i arbetet (förlust av ett öga) från den 19

november 1933 tillerkänts en årlig livränta av 366 kronor 67 öre;

samt att han beräknas komma att sluta sin anställning med utgången av

juni 1946, vid vilken tidpunkt han beräknas innehava en sammanlagd tjänstgöringstid

av 17 år 5 månader.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må av riksdagen

bifallas.

21 :o.

Lärarinnan vid konstfackskolan (förutvarande tekniska skolan i Stockholm)

Hedvig Maass. Under punkten 15 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, alt lärarinnan vid konstfackskolan Hedvig

Maass må från och med den 1 juni 1946 under sin återstående livstid från

Utskottet

Utskottet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets utlåtande nr 30.

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 1 548 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Maass är född den 28 mars 1885 och således 61 år gammal;

att hon tjänstgjort dels vid högre konstindustriella skolan sedan den 7

januari 1912 med en undervisningsskyldighet av såsom lärarinna i konstvävnad

504 timmar för år, motsvarande 14 veckotimmar, och såsom lärarinna

i växtfärgning 24 timmar för år till och med vårterminen 1942 och 20

timmar för år från och med höstterminen 1942, dels ock vid konstindustriella

dagskolan sedan den 1 oktober 1929 såsom lärarinna i vävning med 6

veckotimmar till och med vårterminen 1942 och 1—5 veckotimmar under

tiden därefter;

att hon kan räkna en anställningstid vid tekniska skolan (konstfackskolan)

av mer än 30 år;

att hon under läsåren 1940/41—1944/45 från skolan uppburit en avlöning,

som utgjort i medeltal 2 900 kronor för år, vartill kommit oreglerat dyrtidstillägg

och kristillägg;

att hon icke innehaft annan anställning än vid ifrågavarande skola;

att hon enligt läkarintyg har höggradigt nedsatta krafter och för framtiden

ej tillfredsställande kan sköta sin tjänst;

samt att hon beräknas lämna sin nuvarande anställning den 1 juni 1946.

Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

22 :o.

Timläraren Jöns Magnus Jönsson. I två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren under nr 155 av herr Björnsson jämte två av

kammarens övriga ledamöter och den andra inom andra kammaren under

nr 262 av herr Hagård, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta tillerkänna

ingenjören Magnus Jönsson en pension på 1 500 kronor per år jämte

vanliga tillägg, att utgå från och med månaden näst efter den, då han avgått

från den befattning han nu innehar vid tekniska gymnasiet i Borås».

Av handlingarna inhämtas,

att Jönsson är född den 18 februari 1880 och således 66 år gammal;

att han alltsedan år 1916 varit anställd såsom timlärare vid tekniska elementarskolan,

sedermera tekniska gymnasiet i Borås;

att hans undervisningsskyldighet under de senaste tio åren uppgått till

13—14 veckotimmar;

att hans årliga avlöningsförmåner under de sista fem åren uppgått till

i medeltal 5 077 kronor;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

21

att hail förutom nämnda timlärartjänst innehaft anställning såsom extra,

respektive ordinarie assistent vid kemiska kontrollanstalten i Borås;

att hans arvode från kontrollanstalten uppgått till 5 600 kronor för år;

samt att han vid avgång från sin tjänst vid kontrollanstalten kan påräkna

visst understöd, vilket emellertid kommer att bli beroende av beslut för ett år

i sänder.

Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som anfört:

Statskontoret vill erinra, att riksdagen tidigare i vissa fall beviljat pension

åt befattningshavare, som endast fullgjort tjänstgöring såsom timlärare (se

exempelvis bankoutsk. uti. nr 31/1943 p. 25 ang. timlärarinnan Hilma Christina

Henningsson), nämligen i sådana fall, där timlärartjänsten utgjort vederbörandes

huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. I förevarande fall

har Jönsson delat sin tid och arbetskraft mellan sin timlärartjänst och verksamheten

vid kontrollanstalten. Jönssons lärartjänst torde därför knappast

kunna betraktas såsom hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Statskontoret anser emellertid skäligt, att, under villkor att staden och vederbörande

landsting förbinda sig att till Jönsson utbetala viss pension på grund

av hans anställning vid kontrollanstalten, Jönsson erhåller pension av statsmedel

på grund av sin timläraranställning. I motionen har pensionens belopp

föreslagits till 1 500 kronor för år jämte sedvanliga tillägg, varmed torde avses

dyrtidstillägg och kristillägg. Med utgångspunkt från Jönssons avlöning under

de senaste tio åren skulle hans pensionsförmåner, under förutsättning att

pensionen beviljas tidigast från och med den 1 juli 1946, kunna beräknas på

följande sätt. Medeltalet av löneförmånerna under åren 1935/36—1939/40

uppgår till 2 506 kronor, medan medeltalet för åren 1940/41—1944/45 uppgår

till 5 077 kronor. Efter reducering av sistnämnda belopp med hänsyn till att

däri får anses ingå 31 procent rörligt tillägg och kristillägg skulle medeltalet

för hela 10-årsperioden bliva 3 161 kronor. Detta belopp motsvarar närmast

lönebeloppet å F-ort i 6 löneklassen, vilken utgör slutlöneklassen i lönegrad

Eo 3. Då Jönsson kan tillgodoräkna 30 tjänstår, torde pensionen alltså i första

hand beräknas motsvara pensionsunderlaget i sistnämnda lönegrad, 1 884

kronor, men minskas med 10 procent, då några pensionsavgifter icke erlagts.

Det ifrågakommande pensionsbeloppet skulle sålunda efter vederbörlig avrundning

utgöra 1 704 kronor. Å detta belopp bör utgå rörligt tillägg och kristillägg.

De sammanlagda pensionsförmåner, som Jönsson härigenom skulle

erhålla, motsvara ungefär det av motionären föreslagna beloppet jämte å detsamma

avsedda dyrtidsförmåner. Statskontoret får alltså föreslå, att Jönsson

under ovan angivet villkor erhåller pension av statsmedel med 1 704 kronor

för år jämte rätt till rörligt tillägg och kristillägg.

I likhet med statskontoret finner utskottet det vara med billighet förenligt,

att Jönsson tillerkännes en pension av statsmedel på grund av berörda timläraranställning

vid tekniska gymnasiet i Borås. Vad angår storleken av denna

pension, finner sig utskottet böra biträda statskontorets förslag, att pensionsbeloppet

bestämmes till 1 704 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Det synes kunna förutsättas, att bidrag till Jönssons pensionering på grund

av hans anställning vid kemiska kontrollanstalten i Borås lämnas från anstaltens

huvudman.

U tskotteL

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner I: 155

och II: 262, må medgiva, att timläraren vid tekniska gymnasiet

i Borås Jöns Magnus Jönsson må från och med månaden

näst efter den, varunder han lämnar sin ifrågavarande anställning,

dock tidigast från och med den 1 juli 1946, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 704 kronor.

VI. Jordbruksdepartementet.

23:o.

Förre ladugårdsföreståndaren Alfred Svensson. I motionen II: 29 hemställer

herr Paulsen, »att pensionen till f. ladugårdsföreståndaren vid Alnarps

egendom, pr Åkarp, Alfred Svensson höjes till kronor 3 067:—».

Av handlingarna inhämtas,

att Svensson är född den 27 november 1877 och således 68 år gammal;

att han under tiden 1 november 1916—31 oktober 1945 varit anställd såsom

ladugårdsföreståndare vid Alnarps egendom;

samt att han åtnjutit kontant avlöning, vilken under de senare anställningsåren

uppgått till 3 396 kronor för år, vartill kommit vissa naturaförmåner,

vilka av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut uppskattats

till 1 200 kronor för år.

På framställning av Kungl. Maj:t i propositionen nr 103 till 1943 års riksdag,

punkten 13, medgav samma riksdag (bankoutskottets uti. nr 31, p. 27),

att Svensson finge från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnade sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 752 kronor.

Beträffande avvägningen av ifrågavarande pensionsbelopp inhämtas av

propositionen följande:

Efter omräkning till s. k. nyreglerad avlöning motsvarade Svenssons

samtliga avlöningsförmåner, frånsett å lönen beräknat kristillägg, ett lönebelopp

av 3 317 kronor jämte dyrtidstillägg. Detta belopp överensstämde närmast

med lön i 14 löneklassen, B-ort, i den före den 1 juli 1939 för extra

ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk gällande löneplanen (=

3 384). A-ortslönen i samma löneklass utgjorde 3 240 kronor. Med utgångspunkt

från 2/3 av sagda belopp samt med hänsyn tagen till att Svensson ej

erlagt pensionsavgifter ävensom att han vid beräknad avgång ur tjänst den

1 november 1943 endast kunde räkna 27 tjänstår skulle pensionen för honom

närmast bliva (73 av 3 240 = 2 160; 2 160 — 216 = 1 944; 2730 av 1 944 =)

1 749 kronor eller efter avrundning 1 752 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30

23

I skrivelse till Kungl. Majit den 10 augusti 1944 hemställde styrelsen för

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut — med förmälan alt Svensson

beräknades kunna kvarstå i tjänst intill den 1 november 1945, vid vilken

tidpunkt han kunde räkna 29 tjänstår — att Kungl. Maj :t måtte taga frågan

örn pension till Svensson under ny prövning samt föranstalta örn att honom

bereddes förhöjd pension.

I häröver avgivet utlåtande erinrade statskontoret, att den Svensson av

1943 års riksdag beviljade pensionen fastställts enligt de grunder, som tilllämpades

vid bestämmande av s. k. riksdagspension, samt att Svenssons avgång

ur tjänst därvid beräknats komma att äga rum den 1 november 1943,

vid vilken tidpunkt Svensson vöre nära 66 år gammal. Vid angivna förhållanden

och då den omständigheten, att Svensson bibehållits i tjänst även

efter sistnämnda dag, icke kunde anses utgöra skäl för en framställning till

riksdagen örn förhöjd pension åt honom, syntes institutsstyrelsens framställning

icke böra föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Genom beslut den 26 januari 1945 fann Kungl. Maj:t institutsstyrelsens

framställning icke föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den Svensson av 1943

års riksdag beviljade pensionen — inklusive rörliga tilläggsförmaner uppgående

till 2 578 kronor för år — beräknats enligt de för dylika pensioner

tillämpade grunderna. Vid sådant förhållande och då den omständigheten,

att Svensson bibehållits i tjänst intill den 1 november 1945, icke bör föranleda

omräkning av pensionens belopp, får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 29 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

B. Affärsdrivande verks medel.

I. Postmedel.

24 :o.

Förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge Carl Johan Fredrik Johansson.

I motionen II: 103 hemställer herr Jonsson i Haverö, »att riksdagen

måtte bevilja förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge C. J. F. Johansson

pension till belopp, som med avseende a tjänstetid, anställningens beskaffenhet

och särskilda omständigheter i övrigt må anses skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Johansson är född den 9 februari 1878 och alltså 68 ar gammal;

att han enligt egen uppgift innehaft anställning vid statens järnvägar såsom

e. o. banvakt och kolvakt under omkring 4 år;

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utslottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

att han under tiden december 1926—november 1944 utfört vissa tjänstgörmgsuppdrag

vid postkontoret i Ånge (brevbäring, städning, renhållning eldning

m. m.);

att hans arbetstid under åren 1928-1937 utgjort omkring 30 timmar per

vecka och under tiden därefter omkring 40 timmar per vecka;

att hans avlöningsförmåner under tiden juli 1928—november 1944 uppgått

till sammanlagt 37 644 kronor, motsvarande omkring 2 350 kronor per år;

samt att han på grund av ett honom den 22 november 1944 övergånget

olycksfall frantratt sm anställning vid postverket den 3 december samma år.

I en den 21 februari 1945 dagtecknad skrift anhöll Johansson hos generalpoststyrelsen

om pension. Genom beslut den 21 augusti samma år fann generalpoststyrelsen

ansökningen icke föranleda någon styrelsens åtgärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Johansson under en tid

f n °,nikl™g 18 år innehaft anställning vid postverket, vilken med hänsyn

till därunder utgående avlöningsförmåner torde få anses ha utgjort hans

huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Ehuru av nämnda anställningstid

endast omkring 11 år infallit före 60 års ålder, finner utskottet

det vara med billighet förenligt, att — på sätt tidigare i vissa med det förevarande

likartade fall av riksdagen medgivits — Johansson tillerkännes en

ärlig pension av statsmedel under sin återstående livstid. Pensionsbeloppet

synes utskottet böra bestämmas till 504 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 103,

ma medgiva, att förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge

Carl Johan Fredrik Johansson må, räknat från och med den

1 januari 1946, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 504 kronor, att utgå av postmedel.

II. Statens järnvägars medel.

25:o.

Förra städerskan vid statens järnvägar Klara Josefina Grahn, född Renberg.

Under punkten 16 av förevarande proposition nr 72 föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att förra städerskan vid statens järnvägar Klara

Josefina Grahn, född Renberg, må, räknat från och med den 1 mars 1945,

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 300 kronor, att

utgå av trafikmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Grahn, som är änka, är född den 12 september 1880 och således 65 år

gammal;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

25

att hon under tiden 1 januari 1930—28 februari 1945 eller sålunda under

15 år 2 månader innehaft anställning såsom städerska vid statens järnvägars

huvudverkstad i Notviken;

att hennes arbetstid uppgått till i genomsnitt 6 timmar för söckendag;

att hennes inkomst under de senaste fem åren av anställningstiden utgjort

i medeltal 2 156 kronor för år;

att hon saknar tillgångar av förmögenhetsvärde i vidare mån än att hon

äger en fastighet, taxerad till 6 000 kronor;

samt att hon — sedan hennes make, filaren vid statens järnvägar Carl August

Grahn, avlidit — genom beslut av 1927 års riksdag (bankoutsk. uti. nr

38, p. 59; riksd. skr. nr 216, p. 57) erhållit ett årligt understöd av 384 kronor

att utgå från och med den 1 januari 1927 under hennes återstående livstid,

så länge hon förblir änka.

Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

26:o.

Banvakten, förre hamnlotsen Karl Wilhelm Sendström. I motionen II: 11

hemställa herrar Jonsson i Skutskär och Eriksson i Stockholm, »att riksdagen

måtte besluta tilldela banvakten, f. d. hamnlotsen Iv. W. Sendström,

Harnäs, en grundpension av minst 2 588 kr. per år räknat från den 1 december

1946».

Av handlingarna inhämtas,

att Sendström är född den 25 november 1883 och således 62 år gammal;

att han anställdes som extra hamnlots vid förutvarande Uppsala—Gävle

järnväg den 1 april 1913 och såsom ordinarie hamnlots vid nämnda järnväg

den 1 januari 1914;

att han den 1 januari 1930 överfördes till befattning som ordinarie banvakt

vid nämnda järnväg;

att han den 1 augusti 1933 i samband med förstatligandet av sagda järnväg

övergick till statens järnvägar och där erhöll ordinarie befattning såsom

banvakt från och med den 1 januari 1934.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört:

Räknat från och med den 1 januari 1914 intill tidpunkten för statens övertagande

av Enskilda Järnvägames Pensionskassa — den 1 juli 1945 — var

Sendström delägare i nämnda pensionskassa. Jämlikt bestämmelserna i kungl,

kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens med

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

Utskottet.

flera järnvägar har Sendström från och med den 1 juli 1945 blivit underkastad

allmänna tjänstepensionsreglementet och därmed även allmänna familjepensionsreglementet

samt från och med samma dag vidkänts de tjänsteocli

familjepensionsavdrag, som enligt sagda reglementen gälla för ordinarie

befattning tillhörande lönegrad A 5. Vid avgång ur statens järnvägars tjänst

efter uppnådd pensionsålder (63 år) med utgången av november månad 1946

är han enligt allmänna tjänstepensionsreglementet berättigad att komma i

åtnjutande av en årlig tjänstepension, beräknad efter grundbelopp av 2 184

kronor, vilket innebär, att hans sammanlagda pensionsförmåner — inklusive

rörligt tillägg och kristillägg enligt gällande grunder och nuvarande indexläge

—- komma att uppgå till 2 861:04 kronor för år räknat. Allmänna

tjänstepensionsreglementet skulle icke ägt tillämpning å Sendström, därest

han före den 1 oktober 1945 till järnvägsstyrelsen anmält, att han icke ville

underkasta sig nämnda reglementes villkor och bestämmelser. Om sådan

anmälan gjorts, skulle reglementet för f. d. Enskilda Jämvägames Pensionskassa

fortfarande varit för honom gällande, och han skulle således alltjämt

hava erlagt pensionsavgifter samt ägt pensionsrätt enligt samma pensionskassas

reglemente. I sistnämnda fall skulle till honom från och med den 1

december 1946 utgått pension enligt bestämmelserna i f. d. Enskilda Jämvägames

Pensionskassas reglemente förhöjd med 10 % eller med ett årligt belopp

av 2 588 kronor. Härvid skulle dock icke utgått vare sig fyllnadspension

eller andra statliga tilläggsförmåner i form av dyrtidstillägg (rörligt tillägg)

eller kristillägg och icke heller — såsom felaktigt angivits i motionen — dyrtidshjälp

(20 %).

Enär Sendström genom övergång på de statliga pensionsreglementena kommit

i förmånligare ställning i pensionshänseende, än om han kvarstått vid

tillämpning av föreskrifterna i den enskilda pensionsinrättningens reglemente,

får styrelsen för sin del avstyrka bifall till motionen.

Statskontoret har icke funnit anledning till uttalande utöver vad järnvägsstyrelsen

anfört i ärendet. På av styrelsen anförda skäl har statskontoret

därför avstyrkt bifall till motionen.

Under åberopande av vad järnvägsstyrelsen i ärendet upplyst hemställer

utskottet,

att förevarande motion II: 11 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

27: o.

Förre ban- och byggnadsarbetaren Frans Johan Lundström. I motionen

II: 56 hemställer herr Jacobson i Vilhelmina, »att riksdagen må medgiva, att

Lundström må från och med den 1 januari 1946 under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 504 kronor plus rörliga tilläggsförmåner».

Av handlingarna inhämtas,

att Lundström är född den 10 augusti 1883 och således 62 år gammal;

att han innehaft anställningar såsom ban- och byggnadsarbetare vid statens

järnvägar vissa tider av åren 1924—1937 och 1940—1945 samt såsom

diversearbetare vid statens vattenfallsverk vissa tider av åren 1938 och 1939;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

27

att hans sammanlagda effektiva anställningstid i statens tjänst uppgått till

omkring 13 år 6 månader, därav omkring 11 år 8 månader före 60 års ålder.

I en den 20 juni 1945 dagtecknad skrift framställde Lundström hos järnvägsstyrelsen

förfrågan, huruvida möjlighet förefunnes för honom att på

grund av berörda anställningar bliva tillerkänd någon gratifikation.

I skrivelse den 29 augusti samma år meddelade järnvägsstyrelsen Lundström,

att enär han icke vore underkastad tjänstepensionsreglementet för

arbetare och då han ej heller uppfyllde i kungörelsen 1942: 696 stadgad förutsättning

för erhållande av pension, styrelsen icke kunnat tillerkänna honom

pension eller därmed jämförligt understöd.

Med hänsyn till att Lundströms styrkta anställningstid i statens tjänst endast

utgör omkring 13 år 6 månader, finner sig utskottet förhindrat tillstyrka

det i motionen framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 56 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

28: o.

Förre maskinisten Karl Georg Johansson. I motionen II: 105 hemställer

herr Lövgren, »att riksdagen måtte bevilja f. d. maskinisten vid S.J.B. Karl

Georg Johansson i Niemisel, Norrbottens län, en årlig pension till så högt

belopp, som brukar tilldelas personer, som innehaft anställning i statens

tjänst av liknande art».

Av handlingarna inhämtas,

att Johansson är född den 24 oktober 1884 och således 61 ar gammal;

att han enligt egen uppgift innehaft olika anställningar vid statens järnvägsbyggnader

och statens järnvägar vissa tider av åren 1898—1901, 1905

samt 1908—1921 med en uppgiven anställningstid av sammanlagt 18 år

27 dagar;

att han enligt intyg av förste baningenjören F. Svensson varit anställd vid

statens järnvägsbyggnader, Tornedalsbanorna, som maskinist åren 1912—

1916;

att han enligt intyg av en arbetskamrat varit anställd vid statens järnvägsbyggnader

åren 1908—1918;

att han enligt uppgift av en granne till honom tjänstgjort vid statens järnvägsbyggnader

oavbrutet från år 1910 intill december 1921;

att emellertid hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst efter

fyllda 18 år av järnvägsstyrelsen uppskattats till 11 år 7 månader 1 dag;

samt att han vid sin avgång ur statens tjänst var endast 37 år gammal.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

U tskottet.

Frågan om understöd åt Johansson har varit föremål för prövning av

19A5 års riksdag i anledning av en då väckt motion om beredande av en

årlig pension åt honom. Enär hans sammanlagda anställningtid i statens

tjänst av järnvägsstyrelsen då uppskattats till högst 8 år 6 månader, varav

endast 5 år 8 månader 24 dagar ansetts vara vederbörligen styrkt tjänstetid,

avstyrkte bankoutskottet (uti. nr 13, p. 21), att åtgärder vidtages i motionens

syfte. Riksdagen beslöt, att motionen icke skulle föranleda någon riksdagens

ågärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Johanssons sammanlagda

styrkta anställningstid i statens tjänst numera befunnits uppgå till 11 år

7 månader 1 dag. Enligt egen uppgift har Johanssons sammanlagda anställningstid

utgjort 18 år 27 dagar, varav emellertid 4 år infallit före 18 års

ålder. Även om Johanssons uppgifter skulle tillmätas vitsord, har hans tillgodoräkningsbara

tjänstetid uppgått allenast till omkring 14 år. Vid angivna

förhållande och då Johansson slutat sin anställning i statens tjänst vid

en levnadsålder av endast 37 år, finner utskottet ej skäl frångå sin vid fjolårets

riksdag intagna ståndpunkt till frågan örn pension åt Johansson.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 105 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

29: o.

Förre ban- och byggnadsarbetaren Axel Valfrid Gustavsson. I motionen

II. 127 hemställer herr Ekdahl, »att riksdagen ma medgiva, att Gustavsson

må från och med den 1 januari 1946 under sin återstående livstid från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 504 kronor plus rörliga tilläggsförmåner».

Av handlingarna inhämtas,

att Gustavsson är född den 21 mars 1882 och således 64 år gammal;

att han enligt egen uppgift innehaft anställning vid statens järnvägar åren

1904—1905 under sammanlagt 20 månader;

att han åren 1910—1912, 1926—1928, 1931—1942 samt 1944 och 1945 innehaft

anställningar vid statens järnvägar med en sammanlagd styrkt anställningstid

av 13 år 9 månader 23 dagar, varav 10 år 1 månad 23 dagar infallit

före 60 års ålder.

I en den 1 januari 1946 dagtecknad skrift framställde Gustavsson hos

järnvägsstyrelsen förfrågan rörande möjligheterna för honom att erhålla

pension på grund av omförmälda anställningar. I skrivelse den 21 januari

1946 meddelade järnvägsstyrelsen Gustavsson, att, då han icke innehaft anställning

i den omfattning, som erfordrades för att kunna tillerkännas pension,

styrelsen saknade befogenhet att bevilja honom dylik förmån.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

29

Med hänsyn till omfattningen av Gustavssons styrkta anställningstid i statens

tjänst — icke fullt 14 år, varav allenast omkring 10 år infallit före 60

års ålder — finner sig utskottet icke kunna tillstyrka det i motionen framställda

förslaget om en årlig pension åt honom av statsmedel.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 127 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

30 :o.

Förre kontoristen Sven Georg Koos. I motionen II: 171 hemställer herr

Johnsson i Kastanjegården, »att riksdagen må medgiva, att förre kontoristen

Sven Georg Roos må uppbära fyllnadspension jämte dyrtidstillägg retroaktivt

jämväl under tiden Vi 1944—30/6 1945».

Av handlingarna inhämtas,

att Roos är född den 5 juni 1896 och alltså 49 år gammal;

att han innehaft anställningar vid förutvarande Blekinge kustbanor såsom

trafikelev under tiden 1 januari 1913—31 december 1915, såsom extra kontorsbiträde

under tiden 1 januari 1916—31 december 1922, såsom kontorsbiträde

under tiden 1 januari 1923—30 april 1936 och såsom kontorist under

tiden 1 maj 1936—30 juni 1942;

att han i samband med statens övertagande av nämnda järnväg uppförts

på för övertagen personal avsedd övergångsstat vid statens järnvägar från

och med den 1 juli 1942;

att han intill utgången av år 1943 uppehållit en i statens järnvägars aktiva

personalstat upptagen stationskarlsbefattning;

samt att han med utgången av år 1943 lämnat sin tjänst på grund av

sjukdom.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört:

Roos, som var delägare i f. d. Enskilda Jämvägarnes Pensionskassa, har

under tiden 1 januari 1944—30 juni 1945 enligt bestämmelserna i reglementet

för sagda kassa uppburit en årlig pension av 1 092 kronor, å vilket belopp

dyrtidshjälp utgått enligt kungl, kungörelserna nr 648/1941, 232/1943

och 205/1944 med 20 % eller 290:40 kronor för år räknat. Sammanlagda

pensionsförmånerna under nyssnämnda lid hava således utgjort 1 382: 40 kronor

per år. På grund av bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 29 juni

1945 (nr 500) har emellertid Roos för tiden från och med den 1 juli 1945

kommit i åtnjutande av en årlig fyllnadspension av 817 kronor, vilken pensionsförmån

fastställts på grundval av dels tjänstepensionsunderlaget för

den lönegrad (A 8), efter vilken han ägt åtnjuta avlöning, dels den tid han

kunnat tillgodoräkna såsom tjänstår. samt med hänsyn till förenämnda enligt

f. d. Enskilda Jämvägarnes Pensionskassas reglemente beräknade pensionen

(1 092 kronor) förhöjd med 10 %. Hans nuvarande pensionsförmåner

(inklusive rörligt tillägg och kristillägg = 31 %) utgöra alltså tillhopa

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

2 643:96 kronor, vilket innebär en pensionsförbättring från och med den 1

juli 1945 ay icke mindre än 1 261: 56 kronor; allt för år räknat.

Då ett bifall till ifrågavarande motion, som avser att fyllnadspension jämte

tilläggsförmåner må utgå med retroaktiv tillämpning av bestämmelserna i

berörda kungl, kungörelse den 29 juni 1945 (nr 500) räknat från tidpunkten

för vederbörandes avgång ur tjänst, skulle leda till vittgående, icke önskvärda

konsekvenser, måste styrelsen avstyrka bifall till densamma.

Statskontoret har på av järnvägsstyrelsen anförda skäl avstyrkt bifall till

motionen.

Utskottet. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Roos från och med den 1

juli 1945 kommit i åtnjutande av betydande pensionsförbättring. I likhet med

järnvägsstyrelsen finner utskottet det med hänsyn till konsekvenserna icke

böra ifrågakomma, att Roos skulle beredas i motionen avsedd förmån retroaktivt

från tidpunkten för hans avgång ur tjänst den 31 december 1943.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:171 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

lil. Statens vattenfallsverks medel.

31 :o.

Förre ban- och byggnadsarbetaren Anton Leonard Boström. 1 motionen

II: 169 hemställer herr Holmberg, »att riksdagen måtte bevilja arbetaren Anton

Leonard Boström i Roknäs årlig pension med skäligt belopp».

Av handlingarna inhämtas,

att Boström är född den 23 juli 1884 och således 61 år gammal;

att han innehaft fast anställning vid Norrbottens regemente under tiden

12 januari 1901—4 september 1908;

att han innehaft anställningar som arbetare vid statens järnvägsbyggnader

under tiderna 22 oktober 1912—10 maj 1913, 27 maj—12 december 1913,

13 december 1913—5 november 1914, 2 februari—11 oktober 1915, 3 juni

—14 augusti 1922 samt 11 juli—31 oktober 1923;

att han innehaft anställningar som arbetare vid statens vattenfallsverks

kraftverksbyggnader under tiderna 2 juli 1919—30 maj 1922, 16 augusti

1922—19 juni 1923, 6 augusti 1924—29 maj 1926, 12 juli—3 november 1926,

30 mars 1934—25 februari 1935, 13 juli—18 oktober 1939 samt 17 juli—

16 oktober 1941;

att han varit anställd som cementarbetare vid Piteå hospital och asyl under

tiden 28 augusti—31 oktober 1929;

att hans sammanlagda styrkta anställningstid såsom arbetare i statens

tjänst uppgått till omkring 10 år 6 månader;

samt att han under de senare åren lidit av ohälsa.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

31

I en den 27 februari 1944 dagtecknad skrift anhöll Boström hos vattenfallsstyrelsen

om pension på grund av sina berörda anställningar vid statens

arbeten.

I skrivelse den 17 mars 1944 meddelade vattenfallsstyrelsen sökanden, att

enär han icke kunnat styrka längre anställningstid i statens tjänst än sammanlagt

10 år 6 månader 2 dagar, han således icke vore berättigad till pension

för sin statsanställning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppgår Boströms sammanlagda

anställningstid som arbetare i statens tjänst till omkring 10 år 6 månader,

vilken tjänstetid helt infallit före 60 års ålder. Emellertid har Boström

därjämte innehaft fast anställning som manskap under en tid av omkring

7 år 8 månader, varav omkring 6 år 1 månad infallit efter fyllda 18

år. Under sådana förhållanden synes det utskottet skäligt, att Boström —

vilken av hälsoskäl slutat sin anställning i statens tjänst vid en levnadsålder

av 57 år — tillerkännes en pension av statsmedel. Pensionsbeloppet synes

böra bestämmas till 504 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 169,

må medgiva, att förre ban- och byggnadsarbetaren Anton

Leonard Boström må, räknat från och med den 1 januari

1946, under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

av 504 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks medel.

IV. Statens domäners fond.

32:o.

Förre arrendatorn Gustav Ferdinand Olsson. I motionen II: 68 hemställer

herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja förre arrendatorn Gustav Ferdinand

Olsson, Långedalen, Vargön, en årlig pension till belopp, som kan

anses skäligt, att utgå ur statens domäners fond».

Av handlingarna inhämtas,

att Olsson är född den 12 januari 1873 och således 73 år gammal;

samt att han under tiden 14 mars 1927—14 mars 1945 arrenderat skogsjordbruket

Stora Trohult under kronoparken Halle—Hunneberg och därunder

i viss utsträckning utfört arbete å kronoparken för statens räkning.

I skrivelse den 2 mars 1945 anhöll Olsson hos domänstyrelsen om pension

jämlikt kungörelsen 1942: 696. Genom beslut den 2 maj 1945 fann

domänstyrelsen, enär sökanden icke uppfyllde fordringarna för erhållande

av pension, sig icke kunna bifalla framställningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Olsson under en tid av

18 år såsom kronoarrendator brukat en skogslägenhet och därunder i viss

Utskottet.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 30-

Utskottet.

utsträckning utfört arbete för kronans räkning. Att döma av tillgängliga

handlingar rörande Olssons inkomster av det för kronans räkning utförda

arbetet synes detta ha varit av tämligen ringa omfattning. Härtill kommer,

att av arrendetiden endast omkring sex år infallit före den tidpunkt, då Olsson

uppnått 60 levnadsår. Vid angivna förhållanden finner sig utskottet icke

kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 68 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

33 :o.

Förre arrendatorn Karl Oskar Nygren. I motionen II: 166 hemställer herr

Lindahl jämte tre av kammarens övriga ledamöter, »att riksdagen måtte

bevilja förre arrendatorn Karl Oskar Nygren, Rännarfallet, Ramsberg, en

årlig pension med belopp, som kan anses skäligt, att utgå av statens domäners

fond».

Av handlingarna inhämtas,

att Nygren är född den 10 februari 1879 och således 67 år gammal;

att han under tiden 14 mars 1910—14 mars 1940 såsom kronoarrendator

brukat arrendejord under Klotens kronopark;

samt att han därunder utfört arbete för kronans räkning under en effektiv

tjänstgöringtid av omkring 13 år, därav omkring 10 år infallit före 60

års ålder.

I skrivelse den 19 maj 1944 anhöll Nygren hos domänstyrelsen om pension

jämlikt kungörelsen 1942: 696. Genom beslut den 14 oktober 1944 fann

domänstyrelsen, enär sökanden icke uppfyllde fordringarna för erhållande

av pension, sig icke kunna bifalla framställningen.

Med hänsyn till den jämförelsevis ringa omfattningen av det utav Nygren

för statens räkning utförda arbetet finner sig utskottet i likhet med domänstyrelsen

icke kunna tillstyrka bifall till det i motionen väckta förslaget örn

beredande åt Nygren av en statspension. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 166 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

34 :o.

Förre arrendatorn Johan Lindström. I motionen II: 167 hemställer herr

Lindahl jämte tre av kammarens övriga ledamöter, »att riksdagen måtte

bevilja förre arrendatorn Johan Lindström, Braxnäs, Forshammar, en årlig

pension med belopp, som kan anses skäligt, att utgå ur statens domäners

fond».

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

33

Av handlingarna inhämtas,

att Lindström är född den 4 mars 1872 och således 74 år gammal;

att han under tiden 14 mars 1913—14 mars 1938 arrenderat torpet Braxnäs

å Grönbo kronopark och därvid utfört visst arbete för kronans räkning;

samt att hans sammanlagda effektiva tjänstgöringstid i statens tjänst uppgått

till icke fullt 12 år, varav omkring 9 år infallit före 60 års ålder.

I skrivelse den 19 mars 1938 anhöll Lindström hos domänstyrelsen om

pension jämlikt kungörelsen 1934: 585. Genom beslut den 22 februari 1939

fann domänstyrelsen, då av verkställd utredning i ärendet framginge att

Lindström vid den tidpunkt, då han uppnådde 60 års ålder, icke under minst

15 år innehaft anställning i statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla, sig icke kunna bifalla framställningen.

Som Lindströms sammanlagda anställningstid i statens tjänst uppgått till

allenast omkring 12 år, varav omkring 9 år infallit före uppnådd levnadsålder

av 60 år, kan utskottet icke tillstyrka, att Lindström skulle beredas

en årlig statspension under sin återstående livstid. Utskottet hemställer

förty,

att förevarande motion 11: 167 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 april 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,

Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson, Eriksson

i Sandby, Sundberg, von Seth, Nilsson i Landskrona och Stjärne.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19A6. 8 sami. Nr SO.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:144 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående pensioner eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten