Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition
1946-04-04 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1946:30, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1946 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner eller
understöd dt vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att
utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock
av affärsdrivande verks medel.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får
utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 72) och motioner.
Föredragande statsrådet har i propositionen nr 72 berört frågan om grunderna
för bestämmande av de pensioner, som efter prövning i varje särskilt
fall beviljas av riksdagen, och därvid anfört följande:
Vid framläggandet av propositionen nr 65 till 1942 års riksdag erinrades
inledningsvis om den genomgående höjning av pensionsunderlagen som skett
i allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008), vilket
trätt i kraft den 1 juli 1942. Vidare anfördes, att beträffande pensionsvillkoren
för arbetare förslag kunde väntas, vilka kunde påverka storleken av dåvarande
pensionsunderlag samt i de summariska pensionsföreskrifterna angivna
pensionsbelopp. I anslutning härtill upptogs till övervägande frågan,
vilken inverkan redan vidtagna eller förestående åtgärder beträffande pensionsunderlagen
borde erhålla vid bestämmande av storleken av riksdagspensioner.
Vad anginge anställningshavare, som redan avgått eller beräknades
avgå senast den 30 juni 1942, syntes härvid tillräcklig anledning icke föreligga
att för deras vidkommande frångå dittills tillämpade grunder för pensionsbeloppens
bestämmande. Beträffande anställningshavare som skulle avgå
först efter den 30 juni 1942 framhölls, att skäl kunde anföras för ett hänsynstagande
i viss utsträckning till de nya pensionsbeloppen i de fall, då pensionsfrågan
underställdes riksdagens prövning. Emellertid ägde spörsmålet
om de nya pensionsunderlagens inverkan på storleken av riksdagspensionerna
ett nära samband med frågan om reduktion av pensionsbeloppen på grund
av att vederbörande icke inbetalt några pensionsavgifter ävensom med den
mera vittutseende frågan örn en eventull övergång från ett system med dyrtidstillägg
å dylika pensioner till en anordning med rörligt tillägg. Bland annat
med hänsyn härtill ansågs frågan om tillämpning av andra än de dittills
vanliga grunderna för riksdagspensionsbeloppens bestämmande icke för det
dåvarande påkalla något ställningstagande. Vad sålunda anfördes lämnades
av riksdagen utan erinran.
I proposition nr 5 till årets riksdag har förslag framlagts angående grunderna
för omreglering av vissa tjänstepensioner. Härvid har bland annat förutsatts,
att i samband med förbättring av vissa enligt äldre bestämmelser ut
B
i hang till riksdagens protokoll IDA (i. 8 sami. Nr 30. 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Utskottet.
gående pensioner teknisk uppräkning skulle ske av vissa tjänstepensioner till
sådan nivå, att å desamma i fortsättningen skulle beräknas rörligt tillägg och
kristillägg i stället för såsom nu är fallet dyrtidstillägg och kristillägg. Vad
sålunda föreslagits avses skola tillämpas från och med den 1 juli 1946.
I anslutning till vad i sistnämnda proposition förordats synes frågan örn
grunderna för bestämmandet av riksdagspensioner nu böra upptagas till övervägande.
Vad först angår sådana anställningshavare, som redan avgått eller som beräknas
komma att avgå vid sådan tidpunkt under våren 1946, att pension
till dem hinner utgå för tid före den 1 juli 1946, synas hittillsvarande pensioneringsgrunder
böra tillämpas. Frågan örn förbättring samt örn teknisk omräkning
av beloppet till sådan, nivå, att å detsamma kan för tid efter utgången
av juni 1946 beräknas rörligt tillägg i stället för dyrtidstillägg, blir i nu
avsedda fall att bedöma på samma sätt som motsvarande spörsmål i fråga
örn redan tidigare beviljade riksdagspensioner, å vilka för närvarande utgår
dyrtidstillägg.
Beträffande åter anställningshavare, vilkas pension beräknas utgå tidigast
från och med den 1 juli 1946, synes en anknytning böra ske till de nyaste
pensionsunderlagen för tjänstemän och arbetare i statens tjänst samt till de
pensionsbelopp, som i proposition nr 5 föreslagits skola Irån nämnda tidpunkt
gälla enligt de summariska arbetarpensionsbestämmelserna, varvid
förutsättes att å pensionerna skola utgå rörligt tillägg och kristillägg. I fråga
örn pensioner till befattningshavare i tjänstemannaställning synes normalt
det förfaringssättet böra tillämpas, att till utgångspunkt tages det pensionsunderlag,
som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet gäller för extra
ordinarie tjänst i den lönegrad, i vilken slutlönen å tjänstgöringsorten enligt
civila icke-ordinariereglementet närmast motsvarar anställningshavarens
under de senare åren uppburna avlöning. Det må understrykas, att här allenast
är fråga om en teknisk beräkning i sylte att erhålla en lämplig utgångspunkt
för pensionens bestämmande, och att förfaringssättet således icke innebär
något ställningstagande till frågan örn den ställning i lönegradshänseende,
som vederbörande befattningshavare kan anses ha innehaft i den
befattning, för vilken pension ifrågasättes.
Vid beredningen av nu föreliggande riksdagspensionsärenden har jämväl
övervägts den i 1942 års proposition berörda frågan örn reduktion av pensionsbeloppen
på grund av att vederbörande anställningshavare icke vidkänts
pensionsavdrag. Hittills har dylik reduktion plägat ske med 10 procent.
Ehuru anledning numera i och för sig kan anses föreligga att överväga en
höjning av procenttalet för ifrågavarande reduktion, har likväl i förevarande
sammanhang ändring i hittills tillämpad praxis härutinnan icke ansetts
börs. ske
Övergången från dyrtidstillägg till rörligt tillägg ger anledning att överväga
en anslagsfråga. För närvarande utgå riksdagspensioner från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m., medan dyrtidstillägg å dylika
pensioner bestrides från särskilt anslag under tolvte huvudtiteln. V iel övergång
till rörligt tillägg å riksdagspensioner synes även det rörliga tillägget
böra bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dock
att vid de affärsdrivande verken rörligt tillägg, bör, liksom pensionen, utgå
av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas. Därest riksdagen
icke gör någon erinran häremot, torde framdeles fa upptagas frågan örn
härav föranledda författningsändringar m. m.
Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
3
A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I. Försvarsdepartementet.
l:o.
Bränsle- och bergsteknikern hos marinförvaltningen Sven Vilhelm Bergh.
I en den 8 februari 1946 dagtecknad proposition nr 72 har Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att
bränsle- och bergsteknikern hos marinförvaltningen Sven Vilhelm Bergh må
från och med den 1 juli 1946 under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4 404
kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Bergh är född den 17 september 1885 och således 60 år gammal;
att han varit anställd såsom extra ordinarie tjänsteman hos patent- och
registreringsverket under tiden 25 oktober 1920—31 augusti 1923;
att marinförvaltningen den 4 juli 1930 träffade avtal med Bergh att planlägga,
leda och övervaka de arbeten, som erfordrades för anordnande av
försöksdrift vid Kinnekulleverkens skifferoljeanläggning, samt att han för
sina åtaganden i samband därmed erhöll ett arvode av 1 000 kronor för månad;
att
han, sedan marinförvaltningen övertagit anläggningen, den 1 augusti
1932 anställdes som driftsledare för flottans skifferoljeverk å Kinnekulle mot
ett arvode av 500 kronor för månad vid vistelse i Stockholm och vid vistelse
å annan ort dessutom rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet
klass II C;
att han under tiden 17 mars 1941—30 juni 1943 varit förordnad att ävenledes
vara driftsingenjör och förvaltningschef vid flottans utvidgade skifferoljeverk
å Kinnekulle;
att till Bergh alltsedan den 1 juli 1937 utgått ett i staten för marinförvaltningen
upptaget arvode av 10 020 kronor för år, varå utgå dyrtidstillägg och
kristillägg;
samt att han beräknas avgå från sin arvodesbefattning hos marinförvaltningen
med utgången av juni 1946.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande fram
ställning.
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Utskottet.
2:o.
Fartygschefen på statsisbrytaren Ymer, kaptenen i flottans reserv Bror
Olof Juthe. Under punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att fartygschefen på statsisbrytaren Ymer, kaptenen
i flottans reserv Bror Olof Juthe må från och med månaden näst efter
den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1
juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 616 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Juthe är född den 27 november 1890 och således 55 år gammal;
att han den 5 september 1916 utnämndes till fänrik i flottans reserv, inom
vilken han den 31 mans 1932 befordrades till kapten;
att hans under tiden 1 november 1927—30 april 1928 fullgjorda repelitionsövning
för vinnande av kompetens till kaptensbefordran ägde rum å det
statliga isbrytarfartyg, som togs i bruk i februari 1926 och sedermera benämndes
Atle;
att han — sedan det befunnits erforderligt att för isbrytarfartygets bemanning
anställa särskild personal utöver den, som under kommendering å
detsamma kvarstode å flottans personalstater — sökte och erhöll anställning
å ifrågavarande fartyg;
att han i följd härav under budgetåren 1928/29—1937/38 inkallades till
tjänstgöring under i det närmaste 8 månader varje budgetår som kommenderad
officer, till en början på Atle samt från och med våren 1933, då statens
isbrytarfartyg Ymer togs i bruk, på sistnämnda fartyg, där han för närvarande
är fartygschef;
att han från och med den 1 juli 1938 inkallades till tjänstgöring året om;
att hans avlöning på grund av anställning vid det statliga isbrytarväsendet,
frånsett sjötillägg och ensättning för naturaförmåner, uppgått till för tiden
1929—1937, då tjänstgöringen omfattade knappt 8 månader om året, i medeltal
4 060 kronor för år och för tiden därefter med helårstjänstgöring i medeltal
omkring 10 000 kronor för år;
att hans anställning vid det statliga isbrytarväsendet är avsedd att upphöra
med utgången av juni 1946;
samt att han, som den 27 november 1945 uppnådde 55 års ålder, på grund
av sin anställning i flottans reserv är berättigad att åtnjuta reservpension
å 300 kronor för år jämte tilläggsförmåner.
Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Majlis ifrågavarande förslag,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande fram
ställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
5
3:o.
Förra tvättarbeterska!! vid Norrbottens regemente Beda Johanna Finsson,
född Hansson. Under punkten 3 av förenäxnnda proposition föreslår
Kungl. Majit riksdagen medgiva, att förra tvättarbeterskan vid Norrbottens
regemente Beda Johanna Finsson, född Hansson, må, räknat fran och med
den 1 november 1945, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Finsson är född den 27 december 1879 och således 66 år gammal;
att hon under sammanlagt något mer än 16 år innehaft anställning vid
Norrbottens regemente, nämligen dels såsom servitris å manskapsmässen under
tiden 1 november 1913—30 september 1921, dels ock såsom tvättarbeterska
under tiden 1 april 1922—1 oktober 1924 och — med vissa avbrott
— under tiden 9 januari 1940—22 oktober 1945;
att hennes dagliga arbetstid uppgått till såsom servitris i genomsnitt 10
timmar och såsom tvättarbeterska 8 timmar;
att hon i egenskap av servitris åtnjutit — förutom vissa naturaförmåner
— kontant lön, som till en början utgjort 20 kronor i månaden och sedan
successivt ökats till 52 kronor 50 öre i månaden;
samt att hennes avlöning såsom tvättarbeterska under tiden 1 april 1922
—1 oktober 1924 uppgått till 130 kronor i månaden, under tiden 9 januari
1940—1 mars 1941 till i medeltal omkring 190 kronor i månaden och därefter
till i medeltal omkring 230 kronor i månaden.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Majlis ifrågavarande förslag må vinna riksdagens
bifall.
4:o.
Förste kontoristen vid Karlskrona örlogsvarv Seth Emanuel Eugén Söderström.
I motionen 1:4 hemställer herr Berg, Robert} »att förre kontorsföreståndaren,
nuvarande förste kontoristen vid Karlskrona örlogsvarv Seth E. E.
Söderström av riksdagen beviljas en pension motsvarande kontorsföreståndare,
kontorsskrivare 2. kl. i 13 lönegraden».
Av handlingarna inhämtas,
att Söderström är född den 14 januari 1884 och alltså 62 år gammal;
att han tjänstgjort såsom skrivbiträde vid besiktningsinstitutionen vid örlogsvarvet
i Karlskrona under tiden 1 maj—1 december 1903;
att han varit anställd vid sagda besiktningsinstitution såsom daglönare från
och med den 1 februari 1904 till och med den 30 december 1912 och såsom
Utskottet.
Utskottet.
6 Bankoutskottets utlåtande nr 30.
månadslönare från och med den 31 december 1912 till och med den 30 juni
1928;
att han under sistnämnda tid från och med den 1 januari 1921 tjänstgjort
såsom kontorsföreståndare för besiktningsinstitutionen med lön enligt 4
lönegraden i en av marinförvaltningen fastställd löneplan för, bland andra,
civil personal vid örlogs varvet;
att han på grund av ändrade arbetsuppgifter uppsades från sistnämnda anställning
från och med den 1 juli 1928 och i stället erhöll anställning vid besiktningsinstitutionen
såsom kontorist med lön enligt 2 lönegraden i förenämnda
löneplan;
att han vid övergång samma dag till 1928 års avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet inplacerades såsom
kontorist i mot hans dåvarande arbetsuppgifter svarande lönegrad Eo8;
att han den 1 augusti 1935 befordrades till förste kontorist med lön enligt
lönegrad Eo 10 (numera MEo 10);
samt att han jämlikt övergångsbes tälin melserna till kungörelsen den 22 juni
1928, nr 215, alltsedan den 1 juli 1928 utöver lön åtnjutit personligt lönetillägg
motsvarande den minskning, som han efter övergången till de nya avlöningsbestämmelserna
vidkänts i förhållande till tidigare uppburen avlöning.
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
från statskontoret, som hört försvarets civilförvaltning.
Försvarets civilförvaltning har anfört:
\ id pensionsålderns inträde kommer Söderström att innehava befattning i
lönegrad 10 i den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen
MEo. På grund härav blir Söderström från och med avskedet berättigad till
mot nämnda lönegrad svarande pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.
Den omständigheten att Söderström i samband med omorganisation
av besiktningsinstitutionen nedflyttades från sin befattning såsom kontorsföreståndare
till befattning såsom kontorist, måste givetvis hava inneburit
att hans arbetsuppgifter samtidigt förändrades. Att Söderström under sådana
omständigheter skulle tilldelas särskild pension eller pensionstillägg på grund
av de arbetsuppgifter, som ålegat honom före den 1 juli 1928, anser civilförvaltningen
sig icke kunna tillstyrka. Civilförvaltningen kan icke heller med
hänsyn till konsekvenserna tillstyrka, att bestämmelserna i 19 § militära
tjänstepensionsreglementet erhålla retroaktiv tillämpning i förevarande fall.
Statskontoret har på av civilförvaltningen anförda skäl avstyrkt bifall till
förevarande motion.
Det i motionen väckta förslaget innebär, att Söderström, vilken innehar befattning
såsom förste kontorist i lönegraden MEo 10 vid Karlskrona örlogsvarv,
skulle tillförsäkras pension såsom örn han vore innehavare av befattning
som kontorsskrivare av 2. klass i lönegraden MEo 13. Då Söderström
innehaft sin nuvarande befattning alltsedan år 1928, synes den omständigheten
att han tidigare tjänstgjort i högre befattning icke böra föranleda förhöjning
av det för honom gällande pensionsunderlaget. Erinras må, att pen
-
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
7
sionsrätt för extra ordinarie tjänstemän infördes först från och med den 1
juli 1935, då militära tjänstepensionsreglementet trädde i kraft.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion I: 4 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
5:o.
Förre verkstadsförmannen Hans Wideman. I motionen II: 12 hemställer
herr Hedlund i Östersund, »att riksdagen måtte tillerkänna Wideman ett årligt
understöd med belopp, som riksdagen finner skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Wideman är född den 19 april 1876 och således nära 70 år gammal;
att han innehaft fast anställning vid Jämtlands fältjägarregemente under
tiden 6 april 1895—31 december 1902;
att han innehaft anställning såsom verkstadsförman vid nämnda regementes
skomakeriverkstad under tiden 1 april 1906—1 april 1920;
samt att han sistnämnda dag på egen begäran erhållit entledigande från
berörda anställning såsom verkstadsförman.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Wideman på egen begäran lämnat
sin anställning i statens tjänst år 1920 vid en levnadsålder av 43 år. Under
sådana förhållanden finner sig utskottet icke kunna tillstyrka, att Wideman
skulle beredas ett årligt understöd av statsmedel. Utskottet hemställer
förty,
att förevarande motion II: 12 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
6:o.
Förre soldaten Svante Bernhard Örn. I motionen II: 28 hemställer herr
Svensson i Vä, »att riksdagen måtte besluta, att förre soldaten Svante Bernhard
örn vid förutvarande Kungl. Jönköpings regemente må från den 1 juli
1946 erhålla understöd från Vadstena krigsmanshuskassa efter samma grunder,
som örn han varit därtill i formellt avseende fullt berättigad».
Då den väckta underbållsfrågan är av beskaffenhet att böra prövas av försvarets
civilförvaltning, hemställer utskottet,
alt förevarande motion II: 28 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet.
Utskottet.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
II. Socialdepartementet.
7 :o.
Befattningshavaren vid riksförsäkringsanstaltens omhudskontor i Göteborg
Karin Louise Noring, född Nielsen. Under punkten 4 av förenämnda
proposition nr 72 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att befattningshavaren
vid riksförsäkringsanstaltens omhudskontor i Göteborg Karin Louise
Noring, född Nielsen, må från och med månaden näst efter den, varunder
hon lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1 juli 1946, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 1 944 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Noring är född den 2 juli 1883 och således 62 år gammal;
att hon är änka efter riksförsäkringsanstaltens förutvarande ombud i Göteborg,
yrkesinspektörsassistenten Vilhelm Immanuel Noring, vilken avled
den 9 april 1917;
att hon, som under åren 1913—1915 tidvis tjänstgjort såsom extra biträde
vid yrkesinspektionen i Göteborg och därjämte sedan år 1913 varit sin make
behjälplig med ombudsarbetet, vid dennes död förordnats att bestrida ombudsgöromålen
till utgången av år 1917;
att hon därefter från och med den 1 januari 1918 varit anställd å riksförsäkringsanstaltens
omhudskontor i Göteborg;
att hennes avlöning sedan åtskilliga år tillbaka utgjort 400 kronor i månaden,
varå från och med den 1 januari 1942 utgått dyrtidstillägg med 20
procent;
samt att änkefru Noring efter makens död genom beslut av 1918 års riksdag
(statsverksprop., X huvudtiteln, p. 37; bankoutsk. uti. nr 17 A, p. 40;
riksd.skr. nr 10 A, p. 69) tillerkänts ett årligt understöd av 860 kronor från
och med den 1 januari 1918.
utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
8:o.
Städerskan hos yrkesinspektionen Hilda Löfgren. Under punkten 5 av
förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, alt städerskan
hos yrkesinspektionen Hilda Löfgren må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, dock tidigast från och
med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 300 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
9
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Löfgren är född den 11 mars 1874 och således 72 år gammal;
att hon sedan den 1 juli 1913 innehaft anställning såsom städerska hos
yrkesinspektionen i åttonde distriktet (Karlstad) med en beräknad daglig
arbetstid av minst 3 timmar;
att hon intill den 1 juli 1942 uppburit ersättning för städningsarbetet med
lägst 20 och högst 40 kronor i månaden samt därefter med 43 kronor i månaden;
samt
att hon är ensamstående och icke har andra tillgångar än ett kapitalbelopp
å 1 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
9:o.
Förra städerskan hos länsstyrelsen i Stockholms län Elin Gottfrida Rydström.
Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att förra städerskan hos länsstyrelsen i Stockholms län
Elin Gottfrida Rydström må, räknat från och med den 1 januari 1946, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 384 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rydström är född den 15 juni 1878 och således 67 år gammal;
att hon under tiden 1 maj 1922—31 december 1945 utfört städning och rengöring
inom länsstyrelsens i Stockholms län ämbetslokaler, varvid hon under
tiden till och med 31 januari 1939 biträtt dåvarande förste expeditionsvakten
hos länsstyrelsen, vilken innehade städningen och rengöringen på entreprenad,
samt från och med 1 februari 1939 varit anställd såsom städerska
direkt hos länsstyrelsen;
att hennes dagliga arbetstid normalt uppgått till 4 timmar;
samt att hennes avlöning utgjort under tiden 1 februari 1939—31 december
1944 100 kronor i månaden jämte visst procentuellt tillägg därå sedan
1 januari 1941 ävensom från och med 1 januari 1945 110 kronor för månad
jämte tillägg.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande fram
ställning.
Utskottet.
Utskottet.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
10:o.
Extra landskontorist»! hos länsstyrelsen i Östergötlands län Axel Vilhelm
Thuresson. Under punkten 7 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit
riksdagen medgiva, att extra landskontoristen hos länsstyrelsen i Östergötlands
län Axel Vilhelm Thuresson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från och med den 1 juli
1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 220 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Thuresson är född den 23 oktober 1881 och således 64 år gammal;
att han — efter att ha innehaft ett flertal olika anställningar, däribland
såsom skrivbiträde åt vissa kommunala och statliga befattningshavare i Linköping
— i augusti 1918 erhållit anställning hos länsstyrelsen i Östergötlands
län, där han tjänstgjort å landskontoret;
samt att han alltsedan den 1 oktober 1935 åtnjuter lön såsom extra tjänsteman
j 14 lönegraden, i vilken han numera tillhör 13 (högsta) löneklassen.
Utskottet.
Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.
11 :o.
Förra ombudet hos pensionsstyrelscn Karl Karlsson. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 217 av herr
Rosander jämte tre av kammarens övriga ledamöter och den andra inom
andra kammaren under nr 348 av herr Hallén, har hemställts, »att riksdagen
måtte tillerkänna ombudet hos kungl, pensionsstyrelsen Karl Karlsson
pension eller understöd från och med juli månad innevarande år efter samma
grunder som örn han innehaft med pensionsrätt förenad statstjänst».
Av handlingarna inhämtas,
att Karlsson är född den 12 januari 1873 och således 73 år gammal;
att han alltsedan den 1 november 1913 varit pensionsstyrelsens ombud i
distrikt, omfattande större delen av Kronobergs län (från och med den 1
januari 1918 omfattande Sunnerbo- och Växjöområdena i nämnda län);
alt han beräknas lämna ifrågavarande uppdrag vid utgången av juni månad
innevarande år;
samt att han härför åtnjutit arvode, uppgående till 1 800 kronor för år
under tiden 1 januari 1920—30 juni 1927, 3 000 kronor för år under tiden
1 juli 1927—30 juni 1939 samt 3 300 kronor för år från och med den 1 juli
1939.
I skrivelse den 22 maj 1942 hemställde pensionsstyrelsen hos Kungl. Majit,
att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen tillerkänna Karlsson pension av statsmedel
på grund av hans ifrågavarande förordnande såsom styrelsens om
-
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
11
bild. I häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret, att då befattning såsom
pensionsstyrelsens ombud finge anses vara av den beskaffenhet, att pension
å densamma i princip icke horde utgå, ämbetsverket med hänsyn jämväl
till de konsekvenser, ett bifall till framställningen med säkerhet skulle
medföra, icke kunde förorda, att pension av statsmedel i förevarande fall
utverkades. I betraktande av de i ärendet föreliggande särskilda omständigheterna
ansåge sig statskontoret emellertid kunna förorda, att en gratifikation,
förslagsvis å 1 500 kronor, tillerkändes Karlsson vid avgång från befattningen.
Genom beslut den 13 november 1942 fann Kungl. Maj:t framställningen
ej föranleda annan åtgärd än att Kungl. Maj:t med hänsyn till
i ärendet föreliggande särskilda omständigheter förordnade, att till Karlsson
skulle efter det hans förordnande såsom pensionsstyrelsens ombud upphört
utbetalas en gratifikation å 1 500 kronor.
Frågan om beredande av pension åt Karlsson på grund av hans förenämnda
uppdrag var föremål för prövning av 1943 års riksdag i anledning av två
då väckta likalydande motioner. Bankoutskottet anförde därvid följande
(utsk. uti. nr 31, p. 12):
Såsom statskontoret anfört, torde befattning såsom pensionsstyrelsens ombud
icke vara av beskaffenhet att böra grunda rätt till pension. På grund
härav kan utskottet — även med beaktande av Karlssons mångåriga väl
vitsordade tjänstgöring — icke tillstyrka bifall till det i motionerna väckta
förslaget. Det må framhållas, att ett tillmötesgående av förslaget icke torde
kunna undgå att medföra konsekvenser beträffande såväl vissa av pensionsstyrelsens
övriga ombud som jämväl andra befattningshavargrupper med
likartade tjänstgöringsförhållanden.
Med hänsyn till det anförda och då Karlsson enligt beslut av Kungl. Majd
tillerkänts en avskedsgratifikation av 1 500 kronor, hemställde utskottet, att
motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit tillerkänt
Karlsson en gratifikation av 1 500 kronor, att utgå vid tidpunkten för upphörande
av hans förordnande såsom pensionsstyrelsens ombud. Enligt vad
utskottet inhämtat, kommer Karlsson att lämna sitt uppdrag med utgången
av juni månad innevarande år.
I sin egenskap av pensionsstyrelsens ombud lärer Karlsson intaga en särställning
såtillvida, att hans förordnande omfattat en längre tidrymd och ett
vidsträcktare verksamhetsområde än vad fallet är beträffande övriga styrelsens
ombud. Härtill kommer, att enligt vad som från pensionsstyrelsens sida
vitsordats Karlsson städse utfört det på honom ankommande arbetet på ett
ur styrelsens synpunkt synnerligen förtjänstfullt sätt. Under sådana förhållanden
har utskottet vid den förnyade prövning utskottet ägnat förevarande
pensionsfråga kommit till den uppfattningen, att vissa skäl kunna tala för
beredandet åt Karlsson av en årlig pension av statsmedel under hans återstående
livstid. Emellertid är utskottet icke berett att nu framlägga förslag
i sådant avseende, utan torde pensionsfrågan lämpligen böra framläggas för
Utskottet.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
riksdagen efter en förnyad prövning av Kungl. Majit. Utskottet finner sig
därför icke böra förorda bifall till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner 1:217 och 11:348 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
12:o.
Förra dispensärsköterskan Julia Hultgren. I motionen 11:258 hemställer
herr Lövgren, »att riksdagen ville bevilja f. d. dispensärsköterskan fru Julia
Hultgren, f. Heikka, i Kusmark, Västerbottens län, en årlig pension till så
stort belopp som utskottet kan finna lämpligt med hänsyn till den insats
hon gjort i dispensärverksamheten och de sviter detta medfört för henne».
Av handlingarna inhämtas,
att Hultgren är född den 4 september 1884 och alltså 61 år gammal;
att hon tjänstgjort som epidemisköterska och dispensärsköterska inom Pajala,
Korpilombolo och Junosuando socknar under tiden 3 september 1909
-—1 april 1915;
att hon åren 1916 och 1917 innehaft anställningar vid olika sjukhus och
såsom privatsköterska;
att hon tjänstgjort som dispensärsköterska inom Orust och Tjörns distrikt
under tiden 1 november 1917—1 oktober 1919, inom Gammelstads distrikt
under tiden 1 november 1919—30 november 1920 samt inom Skellefteå socken
under tiden 15 december 1920—31 december 1924, vid vilken sistnämnda
tidpunkt hon nödgades avgå från sin anställning som dispensärsköterska
i följd av att hon den 2 november 1924 ingått äktenskap;
att hennes sammanlagda tjänstetid inom den öppna sjukvården i Norrbottens,
Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län utgjort 12 år 7 månader
15 dagar;
att hon innehaft pensionsreglerad tjänst från ingången av år 1922;
att hon uppbär s. k. uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt
med 23 kronor för år;
att hon enligt utfärdat läkarintyg alltsedan år 1921 lider av kronisk ledgångsreumatism
;
samt att hon är medellös.
I en den 25 mars 1945 dagtecknad skrift anhöll Hultgren — med förmälan
att hon ådragit sig berörda sjukdom under tjänstgöringen som dispensärsköterska
i Norrbottens och Västerbottens län — hos Kungl. Majit att
komma i åtnjutande av förhöjd tjänstepension.
I häröver avgivet yttrande anförde medicinalstyrelsen, att Hultgren i skrivelse
till styrelsen uppgivit, att därest hon ej nödgats frånträda sin tjänst på
grund av ingånget äktenskap hon trots sin reumatiska åkomma skulle varit
i stånd att fortsätta tjänstgöringen. Hennes hälsotillstånd syntes sålunda vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
tidpunkten för tjänstens upphörande icke ha varit av sådan art, att hon borde
tillförsäkras pension på grund av sjukdom, ådragen under tjänsten.
Statens pensionsanstalt anförde, att antalet av de befattningshavare, vilka
i likhet med sökanden avgått ur tjänst med rätt att komma i åtnjutande av
allenast på egna avgifter beräknad uppskjuten tjänstepension enligt ansia - tens reglemente, vore betydande. Ett bifall till framställningen skulle därför
kunna få prejudicerande verkningar av stor räckvidd. Med hänsyn därtill och
i betraktande av att tidigare liknande framställningar avslagits kunde pensionsanstalten
icke tillstyrka, att åtgärder vidtoges för beredande av pensionsförbättring
åt sökanden.
Statskontoret fann sig i likhet med pensionsanstalten icke kunna tillstyrka,
att åtgärder vidtoges för beredande av pensionsförbättring åt Hultgren.
Genom beslut den 18 januari 1946 fann Kungl. Maj:t den gjorda framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj .ts åtgärd.
Det i förevarande motion väckta förslaget avser, alt förra dispensärsköterskan
Julia Hultgren, som under åren 1909—1915 och 1917 1924 verkat
inom den öppna sjukvården med en sammanlagd tjänstetid av närmare 13
år, skulle beredas en skälig pension av statsmedel utöver henne författningsenligt
tillkommande uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt.
Av handlingarna i ärendet framgår, att tjänstgöringen, som till större delen
varit förlagd till rikets nordliga delar, delvis varit av mycket ansträngande
beskaffenhet, varför hennes hälsa utsatts för svåra påfrestningar. Såsom medicinalstyrelsen
påpekat, skulle dock hennes hälsotillstånd icke ha lagt hinder
i vägen för fortsatt utövande av sjuksköterskeyrket, därest hon icke nödgats
frånträda sin tjänst på grund av ingånget äktenskap.
Vid bedömande av frågan huruvida staten nu bör träda hjälpande emellan
genom beviljande i särskild ordning åt Hultgren av en pension på grund
av det arbete hon nedlagt i sjukvårdens tjänst, finner sig utskottet icke kunna
bortse från att en dylik åtgärd skulle kunna medföra vittgående konsekvenser,
särskilt i betraktande av den relativt korta tjänstetiden. Såsom pensionsanstalten
upplyst, är nämligen antalet av de befattningshavare, vilka i
likhet med Hultgren lämnat sin tjänst med rätt att erhålla allenast på egna
avgifter grundad s. k. uppskjuten pension, jämförelsevis betydande. Under
sådana förhållanden finner sig utskottet, även med behjärtande av de i förevarande
fall föreliggande ömmande omständigheterna, förhindrat tillstyrka,
att åtgärder vidtagas i den väckta motionens syfte.
Enligt utskottets mening synes det emellertid vara motiverat, att Hultgren
tillerkännes en gratifikation såsom erkänsla för hennes uppoffrande arbete
inom dispensärsjukvården. Utskottet vill uttala den förhoppningen, att Kungl.
Majit tager denna fråga under välvilligt bedömande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
alt förevarande motion 11:258 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Utskottet.
III. Kommunikationsdepartementet.
13:o.
Förmannen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten Nils
Wallin. Under punkten 8 av förenämnda proposition nr 72 föreslår Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att förmannen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnarbeten Nils Wallin må från och med den 1 juni 1946 under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 1 596 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Wallin är född den 20 december 1884 och således 61 år gammal;
att han under tiden 1 november 1903—31 oktober 1908 innehaft militär
anställning, därvid han bland annat avlagt underofficersexamen vid kavalleriet;
att
han varit anställd vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten
under tiden sedan den 23 mars 1925, därvid han först varit grovarbetare
samt från och med den 1 maj 1928 förman;
att han, som till en början åtnjutit växlande avlöning för timma och för
månad, sedan den 1 juli 1939 uppburit arvode motsvarande lön enligt 13
löneklassen å E-ort jämte därå belöpande rörligt tillägg och, sedan den 1 januari
1941, jämväl kristillägg;
att Wallins hälsotillstånd under de senaste åren så försämrats, att han befunnits
för framtiden oförmögen att på ett tillfredsställande sätt sköta sin
tjänst eller annan befattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde;
samt
att han avses skola lämna sin anställning den 1 juni 1946.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.
14:o.
Förre vågmästaren Carl Anselm Ek. I motionen 11:344 hemställa herrar
Jacobsson i Igelsbo och Hansson i Skediga, »att riksdagen måtte bevilja f. d.
vågmästaren Carl Anselm Ek en årlig pension av 2 996 kronor jämte rörligt
tillägg och kristillägg».
Av handlingarna inhämtas,
att Ek är född den 12 mars 1881 och således 65 år gammal;
att han innehade anställning som vägmästare hos väghållningsdistrikt och
vägdistrikt under tiden 15 februari 1925—31 december 1943;
samt att han tjänstgjorde som kontrollant vid vägförvaltningen i Uppsala
län under tiden 1 januari—31 mars 1944, vid vilken sistnämnda tidpunkt
han på grund av uppnådd pensionsålder frånträdde ifrågavarande anställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 30-
15
Enligt beslut å vägstämma inom Uppsala läns västra vägdistrikt den 4 december
1937 tillförsäkrades Ek rätt att vid uppnådd ålder av 63 år uppbära
tjänstepension med ett årligt belopp av 1 997 kronor. Pensionen hade beräknats
enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 14 maj 1937 utarbetade
normer. Enligt dessa normer skulle pension till vid vägdistrikt anställd vägmästare,
vars pensionering skedde genom pensionsförsäkring, utgå med 3 100
kronor vid en tjänstetid av 30 år. Då emellertid Eks tjänstår intill pensionsåldern
uppginge till 29, hade pensionsbeloppet avkortats med V 30, varjämte
— enär Ek icke förpliktats bidraga till kostnaderna för sin pensionering —
det sålunda avkortade pensionsbeloppet minskats med en tredjedel. Härigenom
har tjänstepensionsbeloppet bestämts till (29/so'' 3 100 • 2/3=) 1 997 kronor.
Å ifrågavarande pensionsförmåner utgå icke några rörliga tilläggsförmåner.
Den till Ek utgående tjänstepensionen har utmätts enligt de grunder, som
plägat tillämpas vid bestämmande av pensionsförmånerna åt förutvarande
anställningshavare hos vägdistrikt en. Ett bifall till det i motionen väckta
yrkandet skulle otvivelaktigt medföra icke önskvärda konsekvenser. Utskottet
kan fördenskull icke förorda bifall till motionen.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 344 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
IV. Finansdepartementet.
15:o.
Förra städerskan hos rlksräkenskapsverket Edla Anlalia Adler, född Dalén.
Under punkt 9 av förevarande proposition nr 72 föreslår Kungl. Majit
riksdagen medgiva, att förra städerskan hos riksräkenskapsverket Edla Amalia
Adler, född Dalén, må, räknat från och med den 1 november 1945, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 384 kronor, varvid skall iakttagas den
henne genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 november 1945 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Adler är född den 26 augusti 1878 och således 67 år gammal;
att hon under tiden 10 juni 1923—31 oktober 1945 utfört städningsarbete
hos riksräkenskapsverket, varvid hon intill utgången av januari 1940 varit
anställd av förste expeditionsvakten hos verket, vilken på entreprenad omhänderhaft
städningen inom viss del av verkets lokaler, och därefter varit
anställd direkt hos riksräkenskapsverket;
att Adlers dagliga arbetstid uppgått till 4 Vs timmar;
att hon i ersättning för städningsarbetet under tiden 1 februari 1940—31
december 1944 uppburit 112 kronor 50 öre i månaden, varå från och med
den 1 januari 1941 utgått vissa procentuella tillägg, samt att ersättningen
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
16 Bankoutskottets utlåtande nr 30.
från och med 1 januari 1945 uppgått till 123 kronor 75 öre i månaden jämte
25 procent tillägg.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av riksdagen
bifallas.
16:o.
Städerskan vid tullkammaren i Karlshamn Ellen Elida Laurentia Svensson,
född Håkansson. Under punkten 10 av förevarande proposition föreslår
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att städerskan vid tullkammaren i
Karlshamn Ellen Elida Laurentia Svensson, född Håkansson, må från och
med månaden näst efter den, varunder hon före den 1 juli 1946 lämnar sin
anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Svensson är född den 4 november 1877 och således 68 år gammal;
att hon sedan den 1 december 1913 varit anställd såsom städerska vid tullkammaren
i Karlshamn med en arbetstid av omkring 20 timmar i veckan;
att hennes ersättning för städningsarbetet under tiden 1 oktober 1940—
30 september 1945 uppgått till i medeltal omkring 920 kronor för år;
att Svensson — förutom nämnda anställning — jämväl sedan den 1 juli
1927 innehaft anställning såsom städerska vid sjömanshuset i Karlshamn;
att hennes arbetstid vid sjömanshuset uppgått till i medeltal 2 timmar om
dagen;
samt att hennes ersättning för arbetet där sedan den 1 oktober 1938 utgjort
360 kronor för år.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av riksdagen
bifallas.
17 :o.
Övermaskinisten å kustbevakningsångaren Triton Sven Jacobson. Under
punkten 11 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att övermaskinisten å kustbevakningsångaren Triton Sven Jacobson må
från och med månaden näst efter den, varunder han före den 1 juli 1946 lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 272 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Jacobson är född den 15 november 1878 och således 67 år gammal;
att han under tiden 16 september 1929—15 oktober 1939 varit anställd
vid tullverket såsom förste maskinist å kustbevakningsångaren Triton;
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
17
att han, sedan nämnda fartyg ställts till marinens förfogande, från och
med den 16 oktober 1939 varit anställd vid marinen såsom övermaskinist å
fartyget, vilken anställning beräknas upphöra med utgången av februari
1946;
samt att han i sistnämnda anställning åtnjutit arvode, som från och med
den 1 september 1941 utgått med 500 kronor i månaden, varjämte han intill
den 6 oktober 1945 under viss tjänstgöring uppburit mässpenningar med 3
kronor 60 öre för dag och därefter dagtraktamente med 10 kronor för dag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Majit föreslagit,
får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
18:o.
Förre förste maskinisten å kustbevakningsångaren Triton Johan Mauritz
Karlberg. Under punkten 12 av förevarande proposition föreslår Kungl.
Maj.t riksdagen medgiva, att förre förste maskinisten å kustbevakningsångaren
Triton Johan Mauritz Karlberg må, räknat från och med den 1 november
1945, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 924 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Karlberg är född den 17 december 1881 och således 64 år gammal;
att han under tidsperioderna 31 mars—9 december 1922 och 2 april_
15 juni 1923 varit anställd hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom
maskinist å bogserbåt;
att han innehaft anställning vid tullverket dels under tiden 23 juni—18
augusti 1926 såsom andre maskinist å ett av tullverket tillfälligt förhyrt
fartyg, dels under tiden 7 februari 1931—15 oktober 1939 såsom andre maskinist
å kustbevakningsångaren Triton;
att han, sedan sistnämnda fartyg ställts till marinens förfogande, under
tiden 16 oktober 1939 5 oktober 1945 varit anställd vid marinen såsom
förste maskinist å fartyget;
samt att han vid marinen uppburit fast månadslön, som under tiden 1
september 1941 30 juni 1943 uppgått till 360 kronor och därefter till 400
kronor, varjämte han vid viss tjänstgöring åtnjutit mässpenningar med 3
kronor 60 öre för dag.
Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,
att Kungl. Majits förevarande framställning må av riksdagen
bifallas.
Utskottet.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 30.
2
18
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
19 :o.
Kontrollören vid brännvinstillverkningen Olof Sjöholm. Under punkten
13 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att
kontrollören vid brännvinstillverkningen Olof Sjöholm må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från
och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 800 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Sjöholm är född den 8 september 1875 och således 70 år gammal;
att han tjänstgjort som kontrollör vid sockerraffinaderi under tillverkningsåren
1906/07—1921/22 samt såsom tillfälligt biträdande kontrollör vid
sockerraffinaderi och, i mindre utsträckning, såsom tillsyningsman under
tillverkningsåren 1922/23—1928/29;
att han alltsedan tillverkningsåret 1929/30 innehaft anställning såsom kontrollör
vid brännvinstillverkningen, dock att Sjöholm icke kunnat beredas
tjänstgöring under tillverkningsåren 1942/43 och 1944/45 på grund av inskränkning
i tillverkningen av potatisbrännvin;
att han vid sockerbeskattningens upphörande 1929 av Kungl. Majit och
riksdagen tillerkändes en engångsersättning med 2 200 kronor;
att hans tjänstgöring vid socker- och brännvinstillverkningen varit av följande
omfattning, nämligen:
Tillverkningsår
Antal
dagar
Tillverkningsår
Antal
dagar
Tillverkningsår
Antal
dagar
1906/07 ..............
335
1920/21 ..............
365
1934/35
165
1907/08 ..............
270
1921/22 ..............
365
1935/36 .
159
1908/09 ..............
365
1922/23 ..............
122
1936/37 ............
176
1909/10 ..............
365
1923/24 ..............
152
1937/38 ..........
208
1910/11 ..............
365
1924/25 ..............
139
1938/39 ............
175
1911/12 ..............
366
1925/26 ..............
199
1939/40 ..............
159
1912 13 ..............
365
1926/27 ..............
79
1940 41 .........
216
1913/14 ..............
365
1927/28 ..............
136
1941/42 ...........
166
1914/15 ..............
365
1928/29 ..............
144
1942 43 ......
1915/16 ..............
366
1929/30 ..............
83
1943/44 ........
183
1916/17 ..............
334
1930/31 ..............
144
1944/45 ........
1917/18 ..............
360
1931/32 ..............
130
1945/46 ..............
100
1918 19 ..............
365
1932/33 ..............
168
Summa dagar
9 036
1919/20 ..............
366
1933/34 ..............
151
att han således vid utgången av tillverkningsåret 1945/46 kommer att hava
varit förordnad såsom kontrollör vid kontrollen över sockerbeskattningen och
vid brännvinstillverkningen under tillhopa 40 tillverkningsår och med en
sammanlagd effektiv tjänstetid av i runt tal 25 år;
Bankoutskottets utlåtande nr 30. 19
samt att hans anställning kommer att upphöra med utgången av september
1946.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
V. Ecklesiastikdepartementet.
20:o.
Trädgårdsarbetaren vid Uppsala universitets botaniska trädgård August
Wilhelm Jansson. Under punkten 14 av förevarande proposition nr 72 föreslår
Kungl. Majit riksdagen medgiva, att trädgårdsarbetaren vid Uppsala universitets
botaniska trädgård August Wilhelm Jansson må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, dock tidigast från
och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696
kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Jansson är född den 16 september 1875 och således 70 år gammal;
att han under 21/2 månader år 1928 och sedan den 19 april 1929 utan avbrott
innehaft anställning såsom trädgårdsarbetare vid Uppsala universitets
botaniska trädgård;
att hans arbetstid under ifrågavarande anställning uppgått till i medeltal
omkring 48 timmar i veckan;
att hans löneförmåner under åren 1938—1944 utgjort i medeltal omkring
3 700 kronor för år;
att han i anledning av olycksfall i arbetet (förlust av ett öga) från den 19
november 1933 tillerkänts en årlig livränta av 366 kronor 67 öre;
samt att han beräknas komma att sluta sin anställning med utgången av
juni 1946, vid vilken tidpunkt han beräknas innehava en sammanlagd tjänstgöringstid
av 17 år 5 månader.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må av riksdagen
bifallas.
21 :o.
Lärarinnan vid konstfackskolan (förutvarande tekniska skolan i Stockholm)
Hedvig Maass. Under punkten 15 av förevarande proposition föreslår
Kungl. Majit riksdagen medgiva, alt lärarinnan vid konstfackskolan Hedvig
Maass må från och med den 1 juni 1946 under sin återstående livstid från
Utskottet
Utskottet
20 Bankoutskottets utlåtande nr 30.
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 1 548 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Maass är född den 28 mars 1885 och således 61 år gammal;
att hon tjänstgjort dels vid högre konstindustriella skolan sedan den 7
januari 1912 med en undervisningsskyldighet av såsom lärarinna i konstvävnad
504 timmar för år, motsvarande 14 veckotimmar, och såsom lärarinna
i växtfärgning 24 timmar för år till och med vårterminen 1942 och 20
timmar för år från och med höstterminen 1942, dels ock vid konstindustriella
dagskolan sedan den 1 oktober 1929 såsom lärarinna i vävning med 6
veckotimmar till och med vårterminen 1942 och 1—5 veckotimmar under
tiden därefter;
att hon kan räkna en anställningstid vid tekniska skolan (konstfackskolan)
av mer än 30 år;
att hon under läsåren 1940/41—1944/45 från skolan uppburit en avlöning,
som utgjort i medeltal 2 900 kronor för år, vartill kommit oreglerat dyrtidstillägg
och kristillägg;
att hon icke innehaft annan anställning än vid ifrågavarande skola;
att hon enligt läkarintyg har höggradigt nedsatta krafter och för framtiden
ej tillfredsställande kan sköta sin tjänst;
samt att hon beräknas lämna sin nuvarande anställning den 1 juni 1946.
Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.
22 :o.
Timläraren Jöns Magnus Jönsson. I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren under nr 155 av herr Björnsson jämte två av
kammarens övriga ledamöter och den andra inom andra kammaren under
nr 262 av herr Hagård, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta tillerkänna
ingenjören Magnus Jönsson en pension på 1 500 kronor per år jämte
vanliga tillägg, att utgå från och med månaden näst efter den, då han avgått
från den befattning han nu innehar vid tekniska gymnasiet i Borås».
Av handlingarna inhämtas,
att Jönsson är född den 18 februari 1880 och således 66 år gammal;
att han alltsedan år 1916 varit anställd såsom timlärare vid tekniska elementarskolan,
sedermera tekniska gymnasiet i Borås;
att hans undervisningsskyldighet under de senaste tio åren uppgått till
13—14 veckotimmar;
att hans årliga avlöningsförmåner under de sista fem åren uppgått till
i medeltal 5 077 kronor;
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
21
att hail förutom nämnda timlärartjänst innehaft anställning såsom extra,
respektive ordinarie assistent vid kemiska kontrollanstalten i Borås;
att hans arvode från kontrollanstalten uppgått till 5 600 kronor för år;
samt att han vid avgång från sin tjänst vid kontrollanstalten kan påräkna
visst understöd, vilket emellertid kommer att bli beroende av beslut för ett år
i sänder.
Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som anfört:
Statskontoret vill erinra, att riksdagen tidigare i vissa fall beviljat pension
åt befattningshavare, som endast fullgjort tjänstgöring såsom timlärare (se
exempelvis bankoutsk. uti. nr 31/1943 p. 25 ang. timlärarinnan Hilma Christina
Henningsson), nämligen i sådana fall, där timlärartjänsten utgjort vederbörandes
huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. I förevarande fall
har Jönsson delat sin tid och arbetskraft mellan sin timlärartjänst och verksamheten
vid kontrollanstalten. Jönssons lärartjänst torde därför knappast
kunna betraktas såsom hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.
Statskontoret anser emellertid skäligt, att, under villkor att staden och vederbörande
landsting förbinda sig att till Jönsson utbetala viss pension på grund
av hans anställning vid kontrollanstalten, Jönsson erhåller pension av statsmedel
på grund av sin timläraranställning. I motionen har pensionens belopp
föreslagits till 1 500 kronor för år jämte sedvanliga tillägg, varmed torde avses
dyrtidstillägg och kristillägg. Med utgångspunkt från Jönssons avlöning under
de senaste tio åren skulle hans pensionsförmåner, under förutsättning att
pensionen beviljas tidigast från och med den 1 juli 1946, kunna beräknas på
följande sätt. Medeltalet av löneförmånerna under åren 1935/36—1939/40
uppgår till 2 506 kronor, medan medeltalet för åren 1940/41—1944/45 uppgår
till 5 077 kronor. Efter reducering av sistnämnda belopp med hänsyn till att
däri får anses ingå 31 procent rörligt tillägg och kristillägg skulle medeltalet
för hela 10-årsperioden bliva 3 161 kronor. Detta belopp motsvarar närmast
lönebeloppet å F-ort i 6 löneklassen, vilken utgör slutlöneklassen i lönegrad
Eo 3. Då Jönsson kan tillgodoräkna 30 tjänstår, torde pensionen alltså i första
hand beräknas motsvara pensionsunderlaget i sistnämnda lönegrad, 1 884
kronor, men minskas med 10 procent, då några pensionsavgifter icke erlagts.
Det ifrågakommande pensionsbeloppet skulle sålunda efter vederbörlig avrundning
utgöra 1 704 kronor. Å detta belopp bör utgå rörligt tillägg och kristillägg.
De sammanlagda pensionsförmåner, som Jönsson härigenom skulle
erhålla, motsvara ungefär det av motionären föreslagna beloppet jämte å detsamma
avsedda dyrtidsförmåner. Statskontoret får alltså föreslå, att Jönsson
under ovan angivet villkor erhåller pension av statsmedel med 1 704 kronor
för år jämte rätt till rörligt tillägg och kristillägg.
I likhet med statskontoret finner utskottet det vara med billighet förenligt,
att Jönsson tillerkännes en pension av statsmedel på grund av berörda timläraranställning
vid tekniska gymnasiet i Borås. Vad angår storleken av denna
pension, finner sig utskottet böra biträda statskontorets förslag, att pensionsbeloppet
bestämmes till 1 704 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg.
Det synes kunna förutsättas, att bidrag till Jönssons pensionering på grund
av hans anställning vid kemiska kontrollanstalten i Borås lämnas från anstaltens
huvudman.
U tskotteL
22
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner I: 155
och II: 262, må medgiva, att timläraren vid tekniska gymnasiet
i Borås Jöns Magnus Jönsson må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin ifrågavarande anställning,
dock tidigast från och med den 1 juli 1946, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 704 kronor.
VI. Jordbruksdepartementet.
23:o.
Förre ladugårdsföreståndaren Alfred Svensson. I motionen II: 29 hemställer
herr Paulsen, »att pensionen till f. ladugårdsföreståndaren vid Alnarps
egendom, pr Åkarp, Alfred Svensson höjes till kronor 3 067:—».
Av handlingarna inhämtas,
att Svensson är född den 27 november 1877 och således 68 år gammal;
att han under tiden 1 november 1916—31 oktober 1945 varit anställd såsom
ladugårdsföreståndare vid Alnarps egendom;
samt att han åtnjutit kontant avlöning, vilken under de senare anställningsåren
uppgått till 3 396 kronor för år, vartill kommit vissa naturaförmåner,
vilka av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut uppskattats
till 1 200 kronor för år.
På framställning av Kungl. Maj:t i propositionen nr 103 till 1943 års riksdag,
punkten 13, medgav samma riksdag (bankoutskottets uti. nr 31, p. 27),
att Svensson finge från och med månaden näst efter den, varunder han
lämnade sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 752 kronor.
Beträffande avvägningen av ifrågavarande pensionsbelopp inhämtas av
propositionen följande:
Efter omräkning till s. k. nyreglerad avlöning motsvarade Svenssons
samtliga avlöningsförmåner, frånsett å lönen beräknat kristillägg, ett lönebelopp
av 3 317 kronor jämte dyrtidstillägg. Detta belopp överensstämde närmast
med lön i 14 löneklassen, B-ort, i den före den 1 juli 1939 för extra
ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk gällande löneplanen (=
3 384). A-ortslönen i samma löneklass utgjorde 3 240 kronor. Med utgångspunkt
från 2/3 av sagda belopp samt med hänsyn tagen till att Svensson ej
erlagt pensionsavgifter ävensom att han vid beräknad avgång ur tjänst den
1 november 1943 endast kunde räkna 27 tjänstår skulle pensionen för honom
närmast bliva (73 av 3 240 = 2 160; 2 160 — 216 = 1 944; 2730 av 1 944 =)
1 749 kronor eller efter avrundning 1 752 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 30
23
I skrivelse till Kungl. Majit den 10 augusti 1944 hemställde styrelsen för
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut — med förmälan alt Svensson
beräknades kunna kvarstå i tjänst intill den 1 november 1945, vid vilken
tidpunkt han kunde räkna 29 tjänstår — att Kungl. Maj :t måtte taga frågan
örn pension till Svensson under ny prövning samt föranstalta örn att honom
bereddes förhöjd pension.
I häröver avgivet utlåtande erinrade statskontoret, att den Svensson av
1943 års riksdag beviljade pensionen fastställts enligt de grunder, som tilllämpades
vid bestämmande av s. k. riksdagspension, samt att Svenssons avgång
ur tjänst därvid beräknats komma att äga rum den 1 november 1943,
vid vilken tidpunkt Svensson vöre nära 66 år gammal. Vid angivna förhållanden
och då den omständigheten, att Svensson bibehållits i tjänst även
efter sistnämnda dag, icke kunde anses utgöra skäl för en framställning till
riksdagen örn förhöjd pension åt honom, syntes institutsstyrelsens framställning
icke böra föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Genom beslut den 26 januari 1945 fann Kungl. Maj:t institutsstyrelsens
framställning icke föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den Svensson av 1943
års riksdag beviljade pensionen — inklusive rörliga tilläggsförmaner uppgående
till 2 578 kronor för år — beräknats enligt de för dylika pensioner
tillämpade grunderna. Vid sådant förhållande och då den omständigheten,
att Svensson bibehållits i tjänst intill den 1 november 1945, icke bör föranleda
omräkning av pensionens belopp, får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 29 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
B. Affärsdrivande verks medel.
I. Postmedel.
24 :o.
Förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge Carl Johan Fredrik Johansson.
I motionen II: 103 hemställer herr Jonsson i Haverö, »att riksdagen
måtte bevilja förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge C. J. F. Johansson
pension till belopp, som med avseende a tjänstetid, anställningens beskaffenhet
och särskilda omständigheter i övrigt må anses skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Johansson är född den 9 februari 1878 och alltså 68 ar gammal;
att han enligt egen uppgift innehaft anställning vid statens järnvägar såsom
e. o. banvakt och kolvakt under omkring 4 år;
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utslottet.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
att han under tiden december 1926—november 1944 utfört vissa tjänstgörmgsuppdrag
vid postkontoret i Ånge (brevbäring, städning, renhållning eldning
m. m.);
att hans arbetstid under åren 1928-1937 utgjort omkring 30 timmar per
vecka och under tiden därefter omkring 40 timmar per vecka;
att hans avlöningsförmåner under tiden juli 1928—november 1944 uppgått
till sammanlagt 37 644 kronor, motsvarande omkring 2 350 kronor per år;
samt att han på grund av ett honom den 22 november 1944 övergånget
olycksfall frantratt sm anställning vid postverket den 3 december samma år.
I en den 21 februari 1945 dagtecknad skrift anhöll Johansson hos generalpoststyrelsen
om pension. Genom beslut den 21 augusti samma år fann generalpoststyrelsen
ansökningen icke föranleda någon styrelsens åtgärd.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Johansson under en tid
f n °,nikl™g 18 år innehaft anställning vid postverket, vilken med hänsyn
till därunder utgående avlöningsförmåner torde få anses ha utgjort hans
huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Ehuru av nämnda anställningstid
endast omkring 11 år infallit före 60 års ålder, finner utskottet
det vara med billighet förenligt, att — på sätt tidigare i vissa med det förevarande
likartade fall av riksdagen medgivits — Johansson tillerkännes en
ärlig pension av statsmedel under sin återstående livstid. Pensionsbeloppet
synes utskottet böra bestämmas till 504 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 103,
ma medgiva, att förre vaktmästaren vid postkontoret i Ånge
Carl Johan Fredrik Johansson må, räknat från och med den
1 januari 1946, under sin återstående livstid uppbära en årlig
pension av 504 kronor, att utgå av postmedel.
II. Statens järnvägars medel.
25:o.
Förra städerskan vid statens järnvägar Klara Josefina Grahn, född Renberg.
Under punkten 16 av förevarande proposition nr 72 föreslår Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att förra städerskan vid statens järnvägar Klara
Josefina Grahn, född Renberg, må, räknat från och med den 1 mars 1945,
under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 300 kronor, att
utgå av trafikmedel.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Grahn, som är änka, är född den 12 september 1880 och således 65 år
gammal;
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
25
att hon under tiden 1 januari 1930—28 februari 1945 eller sålunda under
15 år 2 månader innehaft anställning såsom städerska vid statens järnvägars
huvudverkstad i Notviken;
att hennes arbetstid uppgått till i genomsnitt 6 timmar för söckendag;
att hennes inkomst under de senaste fem åren av anställningstiden utgjort
i medeltal 2 156 kronor för år;
att hon saknar tillgångar av förmögenhetsvärde i vidare mån än att hon
äger en fastighet, taxerad till 6 000 kronor;
samt att hon — sedan hennes make, filaren vid statens järnvägar Carl August
Grahn, avlidit — genom beslut av 1927 års riksdag (bankoutsk. uti. nr
38, p. 59; riksd. skr. nr 216, p. 57) erhållit ett årligt understöd av 384 kronor
att utgå från och med den 1 januari 1927 under hennes återstående livstid,
så länge hon förblir änka.
Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
26:o.
Banvakten, förre hamnlotsen Karl Wilhelm Sendström. I motionen II: 11
hemställa herrar Jonsson i Skutskär och Eriksson i Stockholm, »att riksdagen
måtte besluta tilldela banvakten, f. d. hamnlotsen Iv. W. Sendström,
Harnäs, en grundpension av minst 2 588 kr. per år räknat från den 1 december
1946».
Av handlingarna inhämtas,
att Sendström är född den 25 november 1883 och således 62 år gammal;
att han anställdes som extra hamnlots vid förutvarande Uppsala—Gävle
järnväg den 1 april 1913 och såsom ordinarie hamnlots vid nämnda järnväg
den 1 januari 1914;
att han den 1 januari 1930 överfördes till befattning som ordinarie banvakt
vid nämnda järnväg;
att han den 1 augusti 1933 i samband med förstatligandet av sagda järnväg
övergick till statens järnvägar och där erhöll ordinarie befattning såsom
banvakt från och med den 1 januari 1934.
över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört järnvägsstyrelsen.
Järnvägsstyrelsen har anfört:
Räknat från och med den 1 januari 1914 intill tidpunkten för statens övertagande
av Enskilda Järnvägames Pensionskassa — den 1 juli 1945 — var
Sendström delägare i nämnda pensionskassa. Jämlikt bestämmelserna i kungl,
kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens med
Utskottet.
26
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Utskottet.
flera järnvägar har Sendström från och med den 1 juli 1945 blivit underkastad
allmänna tjänstepensionsreglementet och därmed även allmänna familjepensionsreglementet
samt från och med samma dag vidkänts de tjänsteocli
familjepensionsavdrag, som enligt sagda reglementen gälla för ordinarie
befattning tillhörande lönegrad A 5. Vid avgång ur statens järnvägars tjänst
efter uppnådd pensionsålder (63 år) med utgången av november månad 1946
är han enligt allmänna tjänstepensionsreglementet berättigad att komma i
åtnjutande av en årlig tjänstepension, beräknad efter grundbelopp av 2 184
kronor, vilket innebär, att hans sammanlagda pensionsförmåner — inklusive
rörligt tillägg och kristillägg enligt gällande grunder och nuvarande indexläge
—- komma att uppgå till 2 861:04 kronor för år räknat. Allmänna
tjänstepensionsreglementet skulle icke ägt tillämpning å Sendström, därest
han före den 1 oktober 1945 till järnvägsstyrelsen anmält, att han icke ville
underkasta sig nämnda reglementes villkor och bestämmelser. Om sådan
anmälan gjorts, skulle reglementet för f. d. Enskilda Jämvägames Pensionskassa
fortfarande varit för honom gällande, och han skulle således alltjämt
hava erlagt pensionsavgifter samt ägt pensionsrätt enligt samma pensionskassas
reglemente. I sistnämnda fall skulle till honom från och med den 1
december 1946 utgått pension enligt bestämmelserna i f. d. Enskilda Jämvägames
Pensionskassas reglemente förhöjd med 10 % eller med ett årligt belopp
av 2 588 kronor. Härvid skulle dock icke utgått vare sig fyllnadspension
eller andra statliga tilläggsförmåner i form av dyrtidstillägg (rörligt tillägg)
eller kristillägg och icke heller — såsom felaktigt angivits i motionen — dyrtidshjälp
(20 %).
Enär Sendström genom övergång på de statliga pensionsreglementena kommit
i förmånligare ställning i pensionshänseende, än om han kvarstått vid
tillämpning av föreskrifterna i den enskilda pensionsinrättningens reglemente,
får styrelsen för sin del avstyrka bifall till motionen.
Statskontoret har icke funnit anledning till uttalande utöver vad järnvägsstyrelsen
anfört i ärendet. På av styrelsen anförda skäl har statskontoret
därför avstyrkt bifall till motionen.
Under åberopande av vad järnvägsstyrelsen i ärendet upplyst hemställer
utskottet,
att förevarande motion II: 11 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
27: o.
Förre ban- och byggnadsarbetaren Frans Johan Lundström. I motionen
II: 56 hemställer herr Jacobson i Vilhelmina, »att riksdagen må medgiva, att
Lundström må från och med den 1 januari 1946 under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 504 kronor plus rörliga tilläggsförmåner».
Av handlingarna inhämtas,
att Lundström är född den 10 augusti 1883 och således 62 år gammal;
att han innehaft anställningar såsom ban- och byggnadsarbetare vid statens
järnvägar vissa tider av åren 1924—1937 och 1940—1945 samt såsom
diversearbetare vid statens vattenfallsverk vissa tider av åren 1938 och 1939;
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
27
att hans sammanlagda effektiva anställningstid i statens tjänst uppgått till
omkring 13 år 6 månader, därav omkring 11 år 8 månader före 60 års ålder.
I en den 20 juni 1945 dagtecknad skrift framställde Lundström hos järnvägsstyrelsen
förfrågan, huruvida möjlighet förefunnes för honom att på
grund av berörda anställningar bliva tillerkänd någon gratifikation.
I skrivelse den 29 augusti samma år meddelade järnvägsstyrelsen Lundström,
att enär han icke vore underkastad tjänstepensionsreglementet för
arbetare och då han ej heller uppfyllde i kungörelsen 1942: 696 stadgad förutsättning
för erhållande av pension, styrelsen icke kunnat tillerkänna honom
pension eller därmed jämförligt understöd.
Med hänsyn till att Lundströms styrkta anställningstid i statens tjänst endast
utgör omkring 13 år 6 månader, finner sig utskottet förhindrat tillstyrka
det i motionen framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 56 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
28: o.
Förre maskinisten Karl Georg Johansson. I motionen II: 105 hemställer
herr Lövgren, »att riksdagen måtte bevilja f. d. maskinisten vid S.J.B. Karl
Georg Johansson i Niemisel, Norrbottens län, en årlig pension till så högt
belopp, som brukar tilldelas personer, som innehaft anställning i statens
tjänst av liknande art».
Av handlingarna inhämtas,
att Johansson är född den 24 oktober 1884 och således 61 ar gammal;
att han enligt egen uppgift innehaft olika anställningar vid statens järnvägsbyggnader
och statens järnvägar vissa tider av åren 1898—1901, 1905
samt 1908—1921 med en uppgiven anställningstid av sammanlagt 18 år
27 dagar;
att han enligt intyg av förste baningenjören F. Svensson varit anställd vid
statens järnvägsbyggnader, Tornedalsbanorna, som maskinist åren 1912—
1916;
att han enligt intyg av en arbetskamrat varit anställd vid statens järnvägsbyggnader
åren 1908—1918;
att han enligt uppgift av en granne till honom tjänstgjort vid statens järnvägsbyggnader
oavbrutet från år 1910 intill december 1921;
att emellertid hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst efter
fyllda 18 år av järnvägsstyrelsen uppskattats till 11 år 7 månader 1 dag;
samt att han vid sin avgång ur statens tjänst var endast 37 år gammal.
Utskottet.
28
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
U tskottet.
Frågan om understöd åt Johansson har varit föremål för prövning av
19A5 års riksdag i anledning av en då väckt motion om beredande av en
årlig pension åt honom. Enär hans sammanlagda anställningtid i statens
tjänst av järnvägsstyrelsen då uppskattats till högst 8 år 6 månader, varav
endast 5 år 8 månader 24 dagar ansetts vara vederbörligen styrkt tjänstetid,
avstyrkte bankoutskottet (uti. nr 13, p. 21), att åtgärder vidtages i motionens
syfte. Riksdagen beslöt, att motionen icke skulle föranleda någon riksdagens
ågärd.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Johanssons sammanlagda
styrkta anställningstid i statens tjänst numera befunnits uppgå till 11 år
7 månader 1 dag. Enligt egen uppgift har Johanssons sammanlagda anställningstid
utgjort 18 år 27 dagar, varav emellertid 4 år infallit före 18 års
ålder. Även om Johanssons uppgifter skulle tillmätas vitsord, har hans tillgodoräkningsbara
tjänstetid uppgått allenast till omkring 14 år. Vid angivna
förhållande och då Johansson slutat sin anställning i statens tjänst vid
en levnadsålder av endast 37 år, finner utskottet ej skäl frångå sin vid fjolårets
riksdag intagna ståndpunkt till frågan örn pension åt Johansson.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 105 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
29: o.
Förre ban- och byggnadsarbetaren Axel Valfrid Gustavsson. I motionen
II. 127 hemställer herr Ekdahl, »att riksdagen ma medgiva, att Gustavsson
må från och med den 1 januari 1946 under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 504 kronor plus rörliga tilläggsförmåner».
Av handlingarna inhämtas,
att Gustavsson är född den 21 mars 1882 och således 64 år gammal;
att han enligt egen uppgift innehaft anställning vid statens järnvägar åren
1904—1905 under sammanlagt 20 månader;
att han åren 1910—1912, 1926—1928, 1931—1942 samt 1944 och 1945 innehaft
anställningar vid statens järnvägar med en sammanlagd styrkt anställningstid
av 13 år 9 månader 23 dagar, varav 10 år 1 månad 23 dagar infallit
före 60 års ålder.
I en den 1 januari 1946 dagtecknad skrift framställde Gustavsson hos
järnvägsstyrelsen förfrågan rörande möjligheterna för honom att erhålla
pension på grund av omförmälda anställningar. I skrivelse den 21 januari
1946 meddelade järnvägsstyrelsen Gustavsson, att, då han icke innehaft anställning
i den omfattning, som erfordrades för att kunna tillerkännas pension,
styrelsen saknade befogenhet att bevilja honom dylik förmån.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
29
Med hänsyn till omfattningen av Gustavssons styrkta anställningstid i statens
tjänst — icke fullt 14 år, varav allenast omkring 10 år infallit före 60
års ålder — finner sig utskottet icke kunna tillstyrka det i motionen framställda
förslaget om en årlig pension åt honom av statsmedel.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 127 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
30 :o.
Förre kontoristen Sven Georg Koos. I motionen II: 171 hemställer herr
Johnsson i Kastanjegården, »att riksdagen må medgiva, att förre kontoristen
Sven Georg Roos må uppbära fyllnadspension jämte dyrtidstillägg retroaktivt
jämväl under tiden Vi 1944—30/6 1945».
Av handlingarna inhämtas,
att Roos är född den 5 juni 1896 och alltså 49 år gammal;
att han innehaft anställningar vid förutvarande Blekinge kustbanor såsom
trafikelev under tiden 1 januari 1913—31 december 1915, såsom extra kontorsbiträde
under tiden 1 januari 1916—31 december 1922, såsom kontorsbiträde
under tiden 1 januari 1923—30 april 1936 och såsom kontorist under
tiden 1 maj 1936—30 juni 1942;
att han i samband med statens övertagande av nämnda järnväg uppförts
på för övertagen personal avsedd övergångsstat vid statens järnvägar från
och med den 1 juli 1942;
att han intill utgången av år 1943 uppehållit en i statens järnvägars aktiva
personalstat upptagen stationskarlsbefattning;
samt att han med utgången av år 1943 lämnat sin tjänst på grund av
sjukdom.
över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört järnvägsstyrelsen.
Järnvägsstyrelsen har anfört:
Roos, som var delägare i f. d. Enskilda Jämvägarnes Pensionskassa, har
under tiden 1 januari 1944—30 juni 1945 enligt bestämmelserna i reglementet
för sagda kassa uppburit en årlig pension av 1 092 kronor, å vilket belopp
dyrtidshjälp utgått enligt kungl, kungörelserna nr 648/1941, 232/1943
och 205/1944 med 20 % eller 290:40 kronor för år räknat. Sammanlagda
pensionsförmånerna under nyssnämnda lid hava således utgjort 1 382: 40 kronor
per år. På grund av bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 29 juni
1945 (nr 500) har emellertid Roos för tiden från och med den 1 juli 1945
kommit i åtnjutande av en årlig fyllnadspension av 817 kronor, vilken pensionsförmån
fastställts på grundval av dels tjänstepensionsunderlaget för
den lönegrad (A 8), efter vilken han ägt åtnjuta avlöning, dels den tid han
kunnat tillgodoräkna såsom tjänstår. samt med hänsyn till förenämnda enligt
f. d. Enskilda Jämvägarnes Pensionskassas reglemente beräknade pensionen
(1 092 kronor) förhöjd med 10 %. Hans nuvarande pensionsförmåner
(inklusive rörligt tillägg och kristillägg = 31 %) utgöra alltså tillhopa
Utskottet.
30
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
2 643:96 kronor, vilket innebär en pensionsförbättring från och med den 1
juli 1945 ay icke mindre än 1 261: 56 kronor; allt för år räknat.
Då ett bifall till ifrågavarande motion, som avser att fyllnadspension jämte
tilläggsförmåner må utgå med retroaktiv tillämpning av bestämmelserna i
berörda kungl, kungörelse den 29 juni 1945 (nr 500) räknat från tidpunkten
för vederbörandes avgång ur tjänst, skulle leda till vittgående, icke önskvärda
konsekvenser, måste styrelsen avstyrka bifall till densamma.
Statskontoret har på av järnvägsstyrelsen anförda skäl avstyrkt bifall till
motionen.
Utskottet. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Roos från och med den 1
juli 1945 kommit i åtnjutande av betydande pensionsförbättring. I likhet med
järnvägsstyrelsen finner utskottet det med hänsyn till konsekvenserna icke
böra ifrågakomma, att Roos skulle beredas i motionen avsedd förmån retroaktivt
från tidpunkten för hans avgång ur tjänst den 31 december 1943.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion 11:171 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
lil. Statens vattenfallsverks medel.
31 :o.
Förre ban- och byggnadsarbetaren Anton Leonard Boström. 1 motionen
II: 169 hemställer herr Holmberg, »att riksdagen måtte bevilja arbetaren Anton
Leonard Boström i Roknäs årlig pension med skäligt belopp».
Av handlingarna inhämtas,
att Boström är född den 23 juli 1884 och således 61 år gammal;
att han innehaft fast anställning vid Norrbottens regemente under tiden
12 januari 1901—4 september 1908;
att han innehaft anställningar som arbetare vid statens järnvägsbyggnader
under tiderna 22 oktober 1912—10 maj 1913, 27 maj—12 december 1913,
13 december 1913—5 november 1914, 2 februari—11 oktober 1915, 3 juni
—14 augusti 1922 samt 11 juli—31 oktober 1923;
att han innehaft anställningar som arbetare vid statens vattenfallsverks
kraftverksbyggnader under tiderna 2 juli 1919—30 maj 1922, 16 augusti
1922—19 juni 1923, 6 augusti 1924—29 maj 1926, 12 juli—3 november 1926,
30 mars 1934—25 februari 1935, 13 juli—18 oktober 1939 samt 17 juli—
16 oktober 1941;
att han varit anställd som cementarbetare vid Piteå hospital och asyl under
tiden 28 augusti—31 oktober 1929;
att hans sammanlagda styrkta anställningstid såsom arbetare i statens
tjänst uppgått till omkring 10 år 6 månader;
samt att han under de senare åren lidit av ohälsa.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
31
I en den 27 februari 1944 dagtecknad skrift anhöll Boström hos vattenfallsstyrelsen
om pension på grund av sina berörda anställningar vid statens
arbeten.
I skrivelse den 17 mars 1944 meddelade vattenfallsstyrelsen sökanden, att
enär han icke kunnat styrka längre anställningstid i statens tjänst än sammanlagt
10 år 6 månader 2 dagar, han således icke vore berättigad till pension
för sin statsanställning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppgår Boströms sammanlagda
anställningstid som arbetare i statens tjänst till omkring 10 år 6 månader,
vilken tjänstetid helt infallit före 60 års ålder. Emellertid har Boström
därjämte innehaft fast anställning som manskap under en tid av omkring
7 år 8 månader, varav omkring 6 år 1 månad infallit efter fyllda 18
år. Under sådana förhållanden synes det utskottet skäligt, att Boström —
vilken av hälsoskäl slutat sin anställning i statens tjänst vid en levnadsålder
av 57 år — tillerkännes en pension av statsmedel. Pensionsbeloppet synes
böra bestämmas till 504 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 169,
må medgiva, att förre ban- och byggnadsarbetaren Anton
Leonard Boström må, räknat från och med den 1 januari
1946, under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av 504 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks medel.
IV. Statens domäners fond.
32:o.
Förre arrendatorn Gustav Ferdinand Olsson. I motionen II: 68 hemställer
herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja förre arrendatorn Gustav Ferdinand
Olsson, Långedalen, Vargön, en årlig pension till belopp, som kan
anses skäligt, att utgå ur statens domäners fond».
Av handlingarna inhämtas,
att Olsson är född den 12 januari 1873 och således 73 år gammal;
samt att han under tiden 14 mars 1927—14 mars 1945 arrenderat skogsjordbruket
Stora Trohult under kronoparken Halle—Hunneberg och därunder
i viss utsträckning utfört arbete å kronoparken för statens räkning.
I skrivelse den 2 mars 1945 anhöll Olsson hos domänstyrelsen om pension
jämlikt kungörelsen 1942: 696. Genom beslut den 2 maj 1945 fann
domänstyrelsen, enär sökanden icke uppfyllde fordringarna för erhållande
av pension, sig icke kunna bifalla framställningen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Olsson under en tid av
18 år såsom kronoarrendator brukat en skogslägenhet och därunder i viss
Utskottet.
Utskottet.
32
Bankoutskottets utlåtande nr 30-
Utskottet.
utsträckning utfört arbete för kronans räkning. Att döma av tillgängliga
handlingar rörande Olssons inkomster av det för kronans räkning utförda
arbetet synes detta ha varit av tämligen ringa omfattning. Härtill kommer,
att av arrendetiden endast omkring sex år infallit före den tidpunkt, då Olsson
uppnått 60 levnadsår. Vid angivna förhållanden finner sig utskottet icke
kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 68 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
33 :o.
Förre arrendatorn Karl Oskar Nygren. I motionen II: 166 hemställer herr
Lindahl jämte tre av kammarens övriga ledamöter, »att riksdagen måtte
bevilja förre arrendatorn Karl Oskar Nygren, Rännarfallet, Ramsberg, en
årlig pension med belopp, som kan anses skäligt, att utgå av statens domäners
fond».
Av handlingarna inhämtas,
att Nygren är född den 10 februari 1879 och således 67 år gammal;
att han under tiden 14 mars 1910—14 mars 1940 såsom kronoarrendator
brukat arrendejord under Klotens kronopark;
samt att han därunder utfört arbete för kronans räkning under en effektiv
tjänstgöringtid av omkring 13 år, därav omkring 10 år infallit före 60
års ålder.
I skrivelse den 19 maj 1944 anhöll Nygren hos domänstyrelsen om pension
jämlikt kungörelsen 1942: 696. Genom beslut den 14 oktober 1944 fann
domänstyrelsen, enär sökanden icke uppfyllde fordringarna för erhållande
av pension, sig icke kunna bifalla framställningen.
Med hänsyn till den jämförelsevis ringa omfattningen av det utav Nygren
för statens räkning utförda arbetet finner sig utskottet i likhet med domänstyrelsen
icke kunna tillstyrka bifall till det i motionen väckta förslaget örn
beredande åt Nygren av en statspension. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 166 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
34 :o.
Förre arrendatorn Johan Lindström. I motionen II: 167 hemställer herr
Lindahl jämte tre av kammarens övriga ledamöter, »att riksdagen måtte
bevilja förre arrendatorn Johan Lindström, Braxnäs, Forshammar, en årlig
pension med belopp, som kan anses skäligt, att utgå ur statens domäners
fond».
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
33
Av handlingarna inhämtas,
att Lindström är född den 4 mars 1872 och således 74 år gammal;
att han under tiden 14 mars 1913—14 mars 1938 arrenderat torpet Braxnäs
å Grönbo kronopark och därvid utfört visst arbete för kronans räkning;
samt att hans sammanlagda effektiva tjänstgöringstid i statens tjänst uppgått
till icke fullt 12 år, varav omkring 9 år infallit före 60 års ålder.
I skrivelse den 19 mars 1938 anhöll Lindström hos domänstyrelsen om
pension jämlikt kungörelsen 1934: 585. Genom beslut den 22 februari 1939
fann domänstyrelsen, då av verkställd utredning i ärendet framginge att
Lindström vid den tidpunkt, då han uppnådde 60 års ålder, icke under minst
15 år innehaft anställning i statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla, sig icke kunna bifalla framställningen.
Som Lindströms sammanlagda anställningstid i statens tjänst uppgått till
allenast omkring 12 år, varav omkring 9 år infallit före uppnådd levnadsålder
av 60 år, kan utskottet icke tillstyrka, att Lindström skulle beredas
en årlig statspension under sin återstående livstid. Utskottet hemställer
förty,
att förevarande motion 11: 167 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 april 1946.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,
Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;
från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson, Eriksson
i Sandby, Sundberg, von Seth, Nilsson i Landskrona och Stjärne.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 19A6. 8 sami. Nr SO.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:144 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående pensioner eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten