Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit begära utredning med förslag rörande pensionsvillkor för arvodesoch kontraktsanställd personal samt liknande personal inom statsverket». Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa till motionen. Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande från statskontoret, som anfört följande.

1946-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:38, Skrivelse till Kungl. Majit begära utredning med förslag rörande pensionsvillkor för arvodesoch kontraktsanställd personal samt liknande personal inom statsverket». Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa till motionen. Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande från statskontoret, som anfört följande.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 194(1 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning au väckt motion angående utredning av frågan

om pension åt arvodes- och kontraktsanställd personal

i statens tjänst.

I en inom andra kammaren under nr 69 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Fagerholm, »att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning med förslag

rörande pensionsvillkor för arvodes- och kontraktsanställd personal samt

liknande personal inom statsverket».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som anfört följande.

Vid införandet av pensionsrätt inom den civila statsförvaltningen för ickeordinarie

befattningshavare i samband med 1934 års pensionsbestämmelser

begränsades densamma att i princip gälla då förekommande befattningshavare

å extra stat samt extra ordinarie tjänstemän, vilka .samtliga såsom

det i det vid proposition nr 222 til! 1934 års riksdag fogade statsrådsprotokollet

uttalades, vore anställda i mera stadigvarande anställning och för

samma eller likartade arbetsuppgifter, som åvilade ordinarie personal. 1 de

nya pensionsbestämmelserna, civila tjänstepensionsreglementet, inrymdes

emellertid samtidigt åt Kungl. Maj:t att besluta örn pensionsrätt jämväl åt

andra icke ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk än extra ordinarie

tjänstemän och tjänstemän å extra stat, i den mån de med hänsyn till

anställningens art och omfattning skäligen funnes böra komma i åtnjutande

av dylik förmån. Till motivering härför framhölls i förenämnda statsrådsprotokoll,

att inom vissa förvaltningsgrenar funnos icke-ordinarie befattningshavare,

vilka icke vore hänförliga till nyssnämnda grupper men likväl

måste i avseende å anställningens varaktighet, tjänstgöringsförhållanden

m. m. anses jämförliga med desamma och därför kunde ifrågasättas

till erhållande av pensionsförmån. Såsom exempel på dylika grupper av

icke-ordinarie befattningshavare, vilkas pensionsrätt skulle bliva beroende

av Kungl. Maj:ts särskilda beslut, nämndes icke-ordinarie befattningshavare

i hovrätt med fortlöpande adjunktion eller med andra ord av Kungl. Majit

förordnade assessorer. Vidare uttalades, att Kungl. Maj:ts beslutanderätt i

fråga om pensionsrätt i särskild ordning även skulle kunna avse vissa anställningshavare

inom statlig förvaltning, vilka icke vore helt jämställda vare

sig med arbetare eller med någon av de tjänstemannakategorier, som skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38. 7

beredas pensionsrätt, inea vilka i pensionshänseende närmast borde jämföras

med tjänstemännen.

De av statsmakterna år 1934 angivna principerna för ordnandet av pensioneringen

för de statliga tjänstemännen lia jämväl varit bestämmande vid

den revision av pensionsbestämmelserna, som kommit till uttryck i 1941 års

allmänna tjänstepensionsreglemente. Regelmässigt utgör alltså ordinarie

eller extra ordinarie tjänstemannaanställning alltjämt förutsättning för pensionsrätt.

För befattningshavare, som av staten anställas för en fortlöpande

tjänstgöring, ordnas alltså såsom regel pensionsförhållandena genom befattningarnas

ombildande till pensionsberättigande tjänster. Genom den fortskridande

inplaceringen i löne- och pensionssystemen av allt fler grupper

statsanställda sker också en successiv minskning av antalet befattningshavarekategorier,

för vilka pensionsfrågan ej är ordnad. I anledning av motionen

må vidare framhållas, att Kungl. Majit med stöd av det givna bemyndigandet

i en hel del fall, där pensionsrätt icke ansetts böra ifrågakomma

genom tillämpning av de för sådan rätt normalt avsedda anställningsformerna,

ordinarie eller extra ordinarie anställning, tillförsäkrat vissa ickeordinarie

anställningshavare författningsenlig pensionsrätt, exempelvis ovanberörda

hovrättsassessorer (numera extra-ordinarie tjänstemän), vissa extra

lantmätare, fast anställda tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader, extra

tjänstemän vid statens vattenfallsverk samt ett flertal arbetsledande förmän.

Enligt direktiven för 1945 års lönekommitté faller inom kommitténs uppdrag

att underkasta de mot civila och militära avlöningsreglementena svarande

icke-ordinariereglementena översyn. Kommittén Ilar ock särskilt anbefallts

att överväga lönevillkoren för annan icke-ordinarie personal än

extra ordinarie och extra tjänstemän. Det torde kunna förutsättas, att kommittén

i samband därmed kommer att taga under omprövning frågan örn

pensionsrättens anknytning till förekommande anställningsformer. Då de i

motionen berörda frågorna alltså väsentligen torde falla inom ramen för

den pågående löneutredningen, synes särskild utredning i ämnet icke behöva

ifrågakomma.

1 skrivelse den 29 mars 1946 till bankoutskottet hava svenska postmannaförbundets

och Sveriges poststationsföreståndareförenings styrelser på anförda

skäl hemställt, att utskottet måtte biträda det i motionen väckta yrkandet.

1 likhet med motionären hyser utskottet den uppfattningen, att frågan

örn pension åt arvodes- och kontraktsanställd personal i statens tjänst är

förtjänt av närmare övervägande. Detta gäller särskilt de personalgrupper,

vilkas anställningstid plägar sträcka sig över en längre tidrymd, såsom fallet

är beträffande exempelvis viss arbetsledande personal vid byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå, inom statens arbetsmarknadskommission m. fl. verk.

Den väckta frågan äger emellertid nära samband med spörsmålet rörande

den lilir avsedda personalens anställnings- och lönevillkor. Såsom statskontoret

framhållit, har 1945 års lönekommitté jämväl anbefallts att överväga

lönevillkoren för annan icke-ordinarie personal än extra ordinarie oell extra

tjänstemän. Härvid lärer få förutsättas, att kommittén kominer all ägna

Utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

uppmärksamhet även åt frågan örn pensionsrättens anknytning till de

olika anställningsformerna. Under sådana förhållanden torde riksdagen

sakna anledning alf hos Kungl. Maj:t anhålla örn särskild utredning i det

av motionären åsyftade hänseendet. Utskottet hemställer fördenskull,

att förevarande motion 11:69 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg,* Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,

Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkal jungby, Mattsson,

Eriksson i Sandby,* Sundberg, von Seth,* Nilsson i Landskrona och Stjärne*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1946

641838

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.