Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensionsförmåner åt arbetarpersonalen vid statens skogsindustrier.

1946-05-09 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:41, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensionsförmåner åt arbetarpersonalen vid statens skogsindustrier.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr it.

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1946 kk 1 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensionsförmåner

åt arbetarpersonalen vid statens skogsindustrier.

I en inom andra kammaren under nr 170 väck! motion, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har herr Holmberg hemställt,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

örn åtgärder i syfte att förbättra pensionsförmånerna för de vid statens

skogsindustrier anställda så att de komma i nivå med vad som gäller enligt

tjänste- och pensionsreglementet för arbetare i statens tjänst».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört domänstyrelsen.

Domänstyrelsen har anfört följande.

Genom beslut den 17 maj 1941, skrivelse nr 243, medgav riksdagen dels

att domänverkets skogsindustriella rörelse finge, i den utsträckning jordbruksutskottet

i sitt utlåtande nr 32 angivit och i huvudsaklig överensstämmelse

med de av utskottet uppdragna riktlinjerna, överföras till ett för ändamålet

bildat aktiebolag, dels ock att Kungl. Majit finge vidtaga i samband

härmed erforderliga åtgärder.

I Kungl. Majits proposition nr 68 den 14 februari 1941 anförde dåvarande

departementschefen bl. a. att domänverkets skogsindustriella rörelse

till sin natur vore ett rent affärsföretag, som dreves i konkurrens med såväl

inhemska som utländska företag inom samma bransch. Statliga anställningsformer

vore icke i detta fall ägnade att komma till användning. Att för de

vid omorganisationen anställda begränsa pensionerna sedan rörelsen övertagits

av ett bolag syntes skäligen icke kunna ske. Staten kunde näppeligen

genom en organisatorisk förändring i rörelsens struktur försämra de dä

anställdas pensionsvillkor. Med hänsyn härtill borde man räkna med att bo

laget finge ordna pensioneringen för de vid överlåtelsen anställda arbetarna

efter samma grunder, som enligt gällande författningar voro fastställda för

arbetare i statens tjänst. Frågan, huru pensionsvillkoren borde utformas

för den personal i tjänstemanna- och arbetarställning, som framdeles anställdes

av bolaget, borde lämnas öppen. 1 överensstämmelse med vad som

i allmänhet vore brukligt beträffande statlig verksamhet, som bedrives i det

privata företagets form. borde lösningen av pensioneringsfrågan för sådan

personal, som senast nämnts, i första hand ankomma på bolagets ledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiankoutskottets utlåtande nr 41.

Jordbruksutskottet anslöt sig i sitt utlåtande den 22 april 1941. nr 32, lill

departementschefens uppfattning, atl en rubbning i pensionerna för de arbetare

eller andra befattningshavare, som voro anställda hos domänverket

och övergingo i bolagets tjänst, skäligen icke kunde ifrågakomma. Beträffande

pensioneringen av de anställda, vars pensioneringsförhållanden voro

oreglerade vid bolagets övertagande av rörelsen, liksom av den personal,

som därefter anställdes hos bolaget, ville utskottet icke motsätta sig departementschefens

förslag att frågan örn dessa personalgruppers pensionering

tills vidare lämnades öppen och i första hand bleve beroende av en uppgörelse

mellan bolagets ledning och personalen. Utskottet utgick emellertid

härvid från att pensionsfrågan ordnades på ett tillfredsställande sätt och

under hänsynstagande till personalens berättigade intressen.

Genom kungl, brev den 2 april 1943 fastställdes grunder för regleringen

rav det ekonomiska förhållandet mellan domänstyrelsen och bolaget. Dessförinnan

hade bolaget, i syfte att ordna pensioneringen för såväl den personal

hos bolaget, som anställts efter bolagets övertagande av rörelsen eller

som kunde komma att senare anställas, som ock av den personal, som övertagits

från domänverket och som icke tidigare haft sina pensionsförhållanden

reglerade, beträffande tjänstemannapensioneringen inträtt såsom passiv

medlem i Svenska personalpensionskassan och beträffande arbetarpensioneringen

fastställt pensionsreglemente enligt grunderna för försäkring hos

Arbetarpensionskassan.

Enligt ovannämnda kungl, brev skulle bolaget i förhållande till sådan

från domänverket övertagen arbetare, som omedelbart före den 1 januari

1942 antingen varit underkastad det år 1934 utfärdade tjänstepensionsreglementet

för arbetare och det år 1936 utfärdade familjepensionsreglementet

för arbetare eller ock —- utan att hava varit underkastad reglementena —

enligt domänstyrelsens beprövande uppfyllt för dessas tillämplighet stadgade

förutsättningar, vara skyldig att, mot uttagande av vederbörliga tjänsteoch

familjepensionsavdrag, bereda

dels arbetaren den pension jämte, i förekommande fall, rörliga tilläggsförmåner

eller den uppskjutna livränta, som arbetaren skulle hava varit

berättigad åtnjuta, örn han intill avgången ur tjänst alltjämt varit underkastad

omförmälda t jänstepensionsreglemente på grund av anställning i statens

tjänst,

dels ock arbetarens efterlevande den familjepension jämte, i förekommande

fall, särskilda rörliga tilläggsförmåner, som de skulle hava varit berättigade

åtnjuta, örn arbetaren intill dödsfallet eller avgången ur tjänst varit

underkastad sagda familjepensionsreglemente.

För sitt åtagande att ansvara för den från domänverket övertagna personalens

pensionering erhöll bolaget nedsättning i överlåtelsevärdet av de

övertagna anläggningarna med visst belopp motsvarande det kapitaliserade

värdet av den av bolaget övertagna pensionsskyldigheten, under förutsättning

att samma belopp fonderades för pensionsändamål.

Statens Skogsindustriers arbetare liro alltså beträffande pensionsförmåner

uppdelade i två kategorier, av vilka den ena består av sådana, som på grund

av sin tidigare anställning hos domänverket tillförsäkrats räll till pension

enligt 1934 års t jänstepensionsreglemente för arbetare, och den andra av

dem, vilkas pensionsförhållanden reglerats genom stadgarna för den hos

bolaget inrättade pensionskassan, vilka stadgar bifogas.1 Pensionsunderlaget

tor de olika kategorierna framgår av följande sammanställning.

1 Här uteslutna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bankoutskottets utlåtande nr 41.

A. 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare:

Grupp 1. Ej yrkesutbildade: man 1 476 kronor, kvinna 1104 kronor.

» 2. Yrkesutbildade » 1 644 » » 1 236 »

1936 års familjepensionsreglemente för arbetare:

Grupp 1. Ej yrkesutbildade såväl manlig som kvinnlig 810 kronor.

» 2. Yrkesutbildade » » » » 870 »

Härjämte utgå vissa tillägg där såväl efterlevande änka som pensionsberättigade

barn finnas.

Ä såväl tjänste- som familjepension utgår dyrtids- och kristillägg.

B. Aktiebolaget Statens Skogsindustriers Pensionskassa:

Egen pension.

Intill fyllda 67 år 800 kronor, därefter 400 kronor.

Familjepension.

Maximum 800 kronor under högst 5 år, därefter högst 300 kronor

för år.

Av ovanstående framgår att pensionsförmånerna för de båda arbetarkategorierna

äro olika. De för den här ovan med B betecknade kategorien

arbetare gällande villkoren överensstämma med de villkor, som gälla för

hos Arbetarepensionskassan pensionsförsäkrade arbetare vid andra skogliga

industribolag.

Att förhållandena skulle gestalta sig på detta sätt torde, efter uttalanden

i såväl ovan nämnda kungl, proposition som i jordbruksutskottets utlåtande

att döma, hava förutsetts vid beslutet örn överförande av domänverkets industrirörelse

från statlig till bolagsdrift. Innan Kungl. Maj.t den 2 april

1943 fastställde grunderna för överlåtelsen, hade bolaget meddelat huru

pensionsfrågan ordnats, varför man måste utgå ifrån att bolaget ålagda förpliktelser

i detta avseende varit fullt klarlagda redan vid övertagandet av

driften.

För att Aktiebolaget Statens Skogsindustriers rörelse effektivt skall kunna

hävda sig i konkurrens med övriga sågverks- och massaindustrier, synes

det domänstyrelsen nödvändigt att bolaget tillförsäkras möjlighet att bedriva

verksamheten under enahanda förutsättningar och betingelser som

gälla för andra företag inom branschen.

Styrelsen får, i anslutning till vad här förut anförts och med bifogande

av från Aktiebolaget Statens Skogsindustrier infordrat yttrande jämte bilagor1,

som sin mening framhålla att, då bolagets åtaganden i fråga örn

pensionsförpliktelser gentemot arbetarna fixerats vid överlåtelsen och enär

arbetarna redan äro tillförsäkrade minst samma pensionsförmåner, som tillkomma

arbetare vid enskilda bolag, det icke kan anses rimligt, att bolaget

nu i efterhand ålägges ökade utgifter för pensionsändamål. Ett beslut i dylik

riktning skulle eliminera en av de förutsättningar, som legat lill grund för

bolagets övertagande av driften.

Statskontoret har anslutit sig till vad domänstyrelsen i ärendet anfört och

alltså avstyrkt bifall till förevarande motion.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, beslöt 1941 års riksdag, att

domänverkets skogsindustriella rörelse skulle från och med den 1 januari

1 Här uteslutna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

liankoutskotlets utlåtande nr 41.

7

1942 överföras till ett för ändamålet bildat bolag, Aktiebolaget statens skogsindustrier.

Med avseende å arbetarpersonalens ställning i pensionshänseende

gjordes därvid åtskillnad mellan å ena sidan arbetare, som vid övergång

till bolagets tjänst på grund av tidigare anställning hos domänverket

redan blivit tillförsäkrade tjänste- och familjepensionsrätt enligt för statens

arbetare gällande pensionsreglementen, och å andra sidan arbetare, som

först efter bolagets tillkomst anställdes eller kunde komma att anställas hos

bolaget eller som övertagits från domänverket men icke haft sina pensionsförhållanden

reglerade. Under det att den förstnämnda kategorien arbetare

bibehölls vid sin dittillsvarande pensionsrätt, förutsattes beträffande övrig

arbetarpersonal, att pensioneringsfrågan, under hänsynstagande till personalens

berättigade intressen, på ett tillfredsställande sätt ordnades genom uppgörelse

mellan bolagets ledning och personalen. I anledning härav utarbetade

bolaget förslag till pensionsbestämmelser för denna personal i huvudsaklig

överensstämmelse med de villkor, som tillämpades vid försäkring hos Arbetarepensionskassan,

Understödsförening (APK). Enligt förslaget skulle pensionsförmånerna

komma att ungefär motsvara de maximipensioner, som

tillkomme arbetare inom den privata skogsindustrien.

Av handlingarna i ärendet framgår, att bolaget i skrivelse den 6 juni 1942

underställt nyssnämnda förslag Kungl. Maj:ts prövning samt alt, sedan

Kungl. Maj.t genom beslut den 19 i samma månad förklarat, att det ankomme

på bolaget att ordna pensioneringen för här ifrågavarande personal,

bolaget fastställt pensionsreglemente för personalen enligt grunderna för försäkring

hos Arbetarepensionskassan. För ändamålet har av bolaget inrättats

en särskild pensionskassa.

De enligt Aktiebolaget statens skogsindustriers pensionskassa utgående

pensionerna äro icke oväsentligt lägre än de pensioner, som tillkomma arbetare

med pensionsrätt enligt de statliga arbetarpensionsreglementena. Under

sådana förhållanden är det förklarligt, att de genom bolagets försorg pensionsförsäkrade

arbetarna kunna anse sig missgynnade i jämförelse med

den från domänverket övertagna personalen med pensioner enligt statliga

grunder. Det bör dock framhållas, att enligt vad handlingarna i ärendet

utvisa beslutet örn pensionsförsäkringen föregåtts av förhandlingar mellan

bolaget och arbetarna samt att från arbetarpartens sida vitsordats, att bolaget

gjort sitt bästa för att åstadkomma pensionsvillkor jämförliga med de

förmånligaste inom den privata skogsindustrien förekommande. Mot bakgrunden

av vad sålunda förekommit synes fog knappast föreligga för den

av motionären företrädda uppfattningen, att de av statsmakterna angivna

riktlinjerna för pensioneringens ordnande skulle ha blivit åsidosatta av bolaget.

Det bör vidare icke förbises, att bolaget är organiserat som ett affärsföretag,

vars verksamhet skall bedrivas i konkurrens med den enskilda

skogsindustrien. Frågan om pensionernas storlek synes vid sådant förhållande

vara av beskaffenhet alt böra lösas genom avtal mellan bolaget och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 41.

personalen. Att riksdagen nu genom särskilt beslut skulle ingripa reglerande

i fråga om pensionsförhållandena inom bolaget synes utskottet icke kunna

ifrågakomma. En åtgärd i sådan riktning måste vara ägnad att inskränka

den handlingsfrihet för bolagsledningen, som man velat vinna genom bolagsformens

användning i detta fall. Med hänsyn till det anförda finner utskottet

sig böra avstyrka, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit skulle

hemställa om åtgärder beträffande pensionsförhållandena vid Aktiebolaget

statens skogsindustrier.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion II: 170 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlström, Sundvik*, Friggeråker*, Leander,

Lindblom, Fahlander*, Andersson i Tidaholm* och Grym;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson*, Johnsson i Kastanjegården*, Sundberg, von Seth* och Gavelin.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Leander, Andersson i Tidaholm, Grym, Sundberg och Gavelin,

vilka ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa om utredning, huruvida och i vad mån den efter Aktiebolaget

statens skogsindustriers tillkomst anställda arbetarpersonalen kunde anses

ha kommit i åtnjutande av de pensionsförmåner, som riksdagen förutsatt i

samband med beslutet örn bolagets bildande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.