Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om reglering av vissa tjänstepensioner vid riksdagens verk.

1946-05-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:49, Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om reglering av vissa tjänstepensioner vid riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning

i fråga om reglering av vissa tjänstepensioner

vid riksdagens verk.

Genom proposition nr 5 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

framlagt förslag angående reglering av vissa tjänstepensioner m. m. Förslaget

— vilket omfattar s. k. äldre pensioner och nyare pensioner — avsåg

en förbättring av tjänstepensionerna för bl. a. f. d. tjänstemän och arbetare,

vilka pensionerats enligt äldre bestämmelser än allmänna tjänstepensionsreglementet

respektive 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare,

ävensom för f. d. anställningshavare, vilka erhållit s. k. riksdagspension

eller pensionerats enligt de s. k. summariska pensionsbestämmelserna

för arbetarpersonal i statens tjänst.

På hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 19 har riksdagen bifallit

ifrågavarande förslag.

Under erinran härom hava fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret i skrivelse den 20 februari 1946 till delegerade för riksdagens

verk hemställt, att delegerade måtte till innevarande riksdag göra

framställning om reglering av tjänstepensionerna till vissa f. d. anställningshavare

vid riksdagens verk.

Härefter hava delegerade i skrivelse den 29 april 1946 till bankoutskottet

hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen bemyndiga delegerade att

meddela bestämmelser angående omreglering av vissa tjänstepensioner vid

riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

Kungl. Maj:t kunde komma att fastställa för förutvarande personal vid

den civila statsförvaltningen.

Delegerade hava till en början lämnat följande redogörelse för innebörden

av riksdagens beslut i anledning av förenämnda proposition 1946: 5.

A. Författningsenliga tjänstepensioner. Pensionsregleringen avser sådana

pensioner, vilka utgå till f. d. tjänstemän och arbetare i statens tjänst enligt

pensioneringsgrunder tillkomna före ikraftträdandet av allmänna

tjänstepensionsreglementet, respektive 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare. Pensionsregleringen omfattar sålunda författningsenligt utgående

s. k. äldre och nyare pensioner, oavsett örn dessa pensioner omreglerats

jämlikt beslut av 1943 eller 1944 års riksdag eller ej. Pensioner,

som utgå enligt nämnda båda tjänstepensionsreglementen, s. k. nyaste

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

pensioner, lämnas däremot orubbade. Vidare omfattar pensionsregleringen

de pensioner, som utgå jämlikt kungl, kungörelserna 1934: 585 och 1942: 696

med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens

tjänst (de s. k. summariska pensioneringsgrunderna).

I fråga om s. k. äldre pensioner till f. d. tjänstemän, d. v. s. pensioner

vilka avvägts efter s. k. oreglerad avlöning, innebär riksdagens beslut en

pensionsförbättring å 450 kronor för år, i förekommande fall utöver de

vid 1943 och 1944 års pensionsregleringar genomförda förbättringarna.

Beträffande nyare pensioner till tjänstemän, varmed åsyftas bl. a. pensioner

vilka utgå enligt lag den 4 juni 1920 (nr 254) och civila tjänstepensionsreglementet

den 30 juni 1934 (nr 442) utgör pensionsförbättringen 300

kronor. För avkortade pensioner nedsättes förbättringen i förhållande till

avkortningen. Beträffande såväl äldre som nyare pensioner skall iakttagas

att dessa icke genom förbättringen komma att överstiga motsvarande nyaste

pensioner.

Vad angår f. d. arbetare i statens tjänst med författningsenlig pensionsrätt

skall pensionsförbättring utgå med samma belopp som till f. d. tjänstemän.

Pensionsförbättringen utgör sålunda 300 kronor för år i de fall, då

arbetare tillerkänts hel pension enligt 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare (nyare pension), under förutsättning att de icke därigenom

erhålla högre än motsvarande nyaste pensioner.

Beträffande sådana arbetare som uppbära pension enligt de s. k. summariska

pensionsgrunderna framgår pensionsförbättringens storlek vid en

jämförelse mellan de tabellariska sammanställningar, som intagits å s. 10

och 11 i bankoutskottets utlåtande nr 19. Efter omreglering komma grundbeloppen

för de pensioner, som beviljats jämlikt kungörelsen 1942:696,

att för män utgöra 1 380 kronor, örn vederbörande kan räkna minst 30

tjänsteår, 1 152 kronor örn tjänsteåren uppgå till 25 å 29 år, 924 kronor

om tjänstetiden utgör 20 å 24 år oell 696 kronor örn tjänstetiden utgör

15 å 19 år. För kvinnor uppgå motsvarande grundbelopp till 996, 828, 672

och 504 kronor. För arbetare, som pensionerats enligt kungörelsen

1934: 585, komma att i stort sett gälla samma grundbelopp.

I samband med denna pensionsreglering skola de i 6 § kungörelsen

1942: 696 angivna grundbeloppen ändras så att de komma att överensstämma

nied de ovan angivna beloppen.

B. Riksdag spensioner. De pensionstagare, som fått sina pensioner bestämda

genom individuella beslut av riksdagen, uteslötos från pensionsförbättring

vid 1943—1944 års pensionsregleringar. Vid den av årets riksdag

beslutade pensionsregleringen hava däremot ifrågavarande pensioner

medtagits, såvitt de hava karaktären av tjänstepensioner. Däremot har

frågan, örn och i vad mån av riksdagen beviljade honnörspensioner skola

omregleras, lämnats åsido.

Till /. d. tjänstemän utgående riksdagspensioner, vilka fastställts till belopp

motsvarande författningsenlig pension, komma att väsentligt förbättras.

Pensioner till lägre belopp än 2 256 kronor skola sålunda höjas, om

de bestämts att svara mot äldre pensioner, med 750 kronor, och örn de

svara mot nyare pensioner, med 500 kronor. För högre pensioner kommer

höjningen att utgöra 450 resp. 300 kronor.

Beträffande övriga riksdagspensioner åt f. d. tjänstemän kommer riksdagens

beslut att medföra en höjning med 405 kronor, om pensionen närmast

är att hänföra till äldre pensioner, och eljest med 270 kronor. För

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 49.

3

riksdagspensioner som bär avses med lägre grundbelopp än 2 316 kronor

kommer därjämte en förhöjning att ske motsvarande de vid 1943 och 1944

års riksdagar genomförda pensionsregleringarna. Den sammanlagda pensionsförbättringen

framgår närmare av en å s. 13 i bankoutskottets utlåtande

nr 19 intagen sammanställning. Förbättringen har emellertid begränsats

till att avse högst 20 % å nyare och 30 % å äldre riksdagspensioner.

Vad angår sådana riksdagspensioner till f. d. arbetare, vilka äro förenade

med dyrtidstiHägg och kristillägg, gäller enligt riksdagens beslut den huvudregeln,

att en omräkning skall ske med tillämpning av de nya summariska

pensioneringsgrunderna. (Se ovan.) Denna regel har emellertid avseende

endast å icke yrkesutbildade arbetare. För yrkesarbetare skall enligt riksdagens

beslut beloppet för hel pension fastställas till ~U av pensionsunderlaget

i pensionsgrupp II enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Kan arbetare icke tillgodoräkna 30 tjänsteår sker avkortning. De

pensionsbelopp — rörligt tillägg och kristillägg oberäknade — som med

tillämpning av dessa grunder komma att utgå lill icke yrkesutbildade,

respektive yrkesutbildade arbetare, angivas i en tabellarisk sammanställning

å s. 14 i bankoutskottets utlåtande nr 19.

1 de fall, då pension av riksdagen fastställts utan rörliga tilläggs för måner,

har i propositionen uttalats tvekan, huruvida ifrågavarande pensioner borde

bliva föremål för reglering. Bankoutskottet bär emellertid utgått från att

Kungl. Maj:t skulle utfärda föreskrifter angående utbetalning av rörligt

tillägg och kristillägg från och med den 1 juli 1946 i de fall, då dylika

pensioner tillerkänts f. d. städerskor.

I samband med pensionsregleringen har beslutats att en teknisk uppräkning

av äldre och nyare tjänstepensioner skulle ske till sådan nivå, att å

desamma i fortsättningen skall — i stället för dvrtidstillägg och kristin - lägg — kunna beräknas rörligt tillägg och kristillägg enligt samma grunder

som tillämpas för de nyaste pensionerna.

Kungl. Majit har erhållit en jämförelsevis vidsträckt befogenhet att meddela

erforderliga föreskrifter i huvudsak i överensstämmelse med de i propositionen

och utskottsuttalandet angivna allmänna grunderna för pensionsregleringen.

Det skall ankomma på Kungl. Majit att i sådant avseende

besluta örn jämkningar beträffande pensionsförbättringens omfattning och

.storlek för särskilda pensionstagare eller grupper av pensionstagare samt

att i fråga örn den tekniska uppräkningen vidtaga erforderliga författningsändringar

och övriga åtgärder som kunna befinnas påkallade.

För egen del lia delegerade anfört följande:

Eftersom pensionerna för tjänstemän vid riksdagens verk utgå efter

samma grunder, som tillämpas för befattningshavare i motsvarande löneställning

vid den Kungl. Majit underställda civila statsförvaltningen, torde

den pensionsförbättring som i enlighet med riksdagens beslut kommer ali

utgå, böra under enahanda förutsättningar och efter samma grunder tillkomma

pensionerade f. d. tjänstemän vid riksdagens verk.

När det gäller f. d. tjänstemän vid riksdagens verk torde följande vara att

särskilt framhålla. Enligt beslut av 1941 års riksdag (BU:s uti. nr 76) utgår

pension till riksgäldsfullmäktiges f. d. ordförande fil. dr Karl Hildebrand

med ett grundbelopp av 5 ()()() kronor, varå beräknas dyrtidstillägg

och kristillägg. Örn denna pension är att betrakta såsom honnörspension

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

undandrager sig delegerades bedömande. Delegerade anse sig böra överlämna

åt bankoutskottets prövning, huruvida en omreglering av denna

pension bör äga rum.

Genom beslut av 1935 års riksdag (se BU:s utlåtande nr 83) har f. d. bankosekreteraren

E. G. Langborg beviljats en årlig pension av 1 440 kronor.

A pensionen skall jämlikt riksdagens beslut icke utgå dyrtidstillägg. Av

bankoutskottets utlåtande framgår, att pensionen beräknats med utgångspunkt

från att Langborg borde erhålla en pension beräknad med hänsyn

till de av honom erlagda pensionsavgifterna och hans dåvarande levnadsålder-

Med hänsyn till den motivering, som av utskottet anförts till stöd

lör pensionen och för beräknande av dess storlek, torde rörligt tillägg och

kristillägg icke böra utgå å denna pension med anledning av den av riksdagen

nu beslutade pensionsregleringen.

Enligt beslut av 1933 års riksdag (se BU:s utlåtande nr 57) tillerkändes

förste eldaren Johannes Appelberg, som var ordinarie tjänsteman i riksbanken,

årlig pension till belopp av 732 kronor motsvarande vad som skulle

tillkommit honom örn de för civilförvaltningen då gällande pensioneringsgrunderna

varit å honom tillämpliga. Ehuru han ägde pensionsrätt,

kunde han ej erhålla pension utan särskilt riksdagsbeslut, eftersom vid

riksbanken vid denna tid erfordrades 35 tjänsteår för att tilldelas ålderspension.

På grund av att hans pension bestämts av riksdagen har han ej

kunnat erhålla av 1943 och 1944 års riksdagar beslutade pensionsförbättringar.

Delegerade hava emellertid icke ansett sig böra ifrågasätta att den

nu föreslagna pensionsregleringen, i den mån den motsvarar de av 1943

och 1944 års riksdagar beslutade förbättringarna, skall erhålla tillämpning

retroaktivt.

I övrigt torde icke några speciella förhållanden föreligga utan de grunder

för pensionsreglering, som godkänts av riksdagen, kunna göras tilllämpliga

å f. d. tjänstemän vid riksdagens verk. Några tilläggspensioner,

som utgå utöver äldre eller nyare tjänstepensioner, förekomma icke vid

riksdagens verk (men väl tilläggspensioner utöver nyaste tjänstepensioner).

Även pensionerade f. d. arbetare vid riksdagens verk böra erhålla pensionsreglering,

i den mån detta följer av en analog tillämpning av de grunder,

som komma att gälla för arbetare vid den övriga statsförvaltningen.

Beträffande ifrågavarande pensionärer må anföras följande.

För arbetarna vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk medförde

det nu gällande av 1943 års riksdag antagna tjänstepensionsreglementet i

allmänhet en viss höjning av tidigare utgående tjänstepensioner (se s. 14

i det vid bankoutskottets utlåtande 1943:62 fogade kommittébetänkandet).

I de fall då arbetare, som vid reglementets ikraftträdande den 1 juli 1943

kvarstod i tjänst, skulle ha erhållit lägre pension vid tillämpning av nämnda

reglemente, tillförsäkrades arbetarna oförminskade pensionsförmåner (jfr

punkten 2 i övergångsbestämmelserna till reglementet).

När det gäller att bedöma frågan örn pensionsreglering för de arbetare,

sorn avgått före den 1 juli 1939 — från och med sistnämnda dag hava pensionerna

omreglerats enligt 1943 års tjänslepensionsreglemente med tillhörande

övergångsbestämmelser — och vilka alltså åtnjuta nyare pension

torde det böra tillses, att vederbörande f. d. arbetare icke genom pensionsregleringen

erhåller högre pension än som skulle ha utgått, örn

nämnda pensionsreglemente varit å honom tillämpligt. Det blir med andra

ord nödvändigt att söka bedöma, till vilken av de i reglementets 3 § upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

5

tagna pensionsgrupperna vederbörande arbetare skulle ha hänförts. Det

torde böra ankomma på fullmäktige i riksbanken eller, efter fullmäktiges

bemyndigande, industristyrelsen att bestämma i frågan. För närvarande åtnjuta

10 arbetare vid pappersbruket och 8 vid sedeltryckeriet nyare pension

(d. v. s. enligt 1935 års tjänstepensionsreglemente för arbetare vid

nämnda industrier) och skulle alltså under nämnda förutsättning komma

att beröras av pensionsregleringen.

S. 1c. riksdagspensioner utgå endast till två f. d. arbetare vid industrierna,

båda vid Tumba bruk.

En av dem, förre andre formaren Gottfrid Svensson, född den 10 september

ISSI, tillerkändes av 1932 års riksdag (se BU:s uti. nr 29) efter över

58 års tjänst en pension av 1 368 kronor för år. Inberäknat dyrtids- och

kristillägg äger han för närvarande uppbära 2 157 kronor 12 öre per år.

Med tillämpning av de av riksdagen godkända grunderna för pensionstillägg

torde pensionsunderlaget för honom böra bestämmas till 2/3 av det

för arbetare i pensionsgrupp 2 enligt riksbankens tjänstepensionsreglemente

för arbetare gällande underlaget 2 760 kronor d. v. s. 1 840 kronor, höjt till

1 848 kronor för att bliva jämt delbart med tolv, å vilket belopp skulle utgå

rörligt tillägg och kristillägg med för närvarande sammanlagt 31 procent.

Den andra, Johanna Höglund, född den 6 november 1863, erhöll genom

beslut av 1933 års riksdag (se BU:s uti. nr 38) efter 43 års anställning som

lumparbeterska vid bruket en årlig pension av 900 kronor. Med dyrtidsoch

kristillägg utgör pensionen för närvarande 1 472 kronor 64 öre. Den

överstiger alltså icke blott den högsta föreslagna summariska pensionen —

denna skall utgöra 996 kronor jämte sedvanligt rörligt tillägg och kristilllägg

— utan även 2/a av den enligt gällande pensionsreglemente utgående

pensionen (pensionsunderlag 1 500 kronor + 31 procent). Som emellertid

Johanna Höglund av riksdagen tillerkändes en högre pension än som eljest

plägade beviljas i liknande fall, detta på grund av hennes mycket långa

anställningstid, synes det skäligt att även hon nu kommer i åtnjutande av

någon pensionsförbättring, även örn detta icke följer av de av riksdagen

godkända grunderna. Förslagsvis synes pensionsunderlaget böra höjas till

80 procent av det enligt arbetarpensionsreglementet gällande underlaget eller

alltså till -8-" = 1 200 kronor, å vilket belopp sedan skulle utgå rör
ligt

tillägg och kristillägg enligt sedvanliga grunder.

Det torde böra få ankomma på delegerade att meddela erforderliga föreskrifter

angående pensionsregleringen i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder som Kungl. Majit kan komma att fastställa för den Kungl.

Majit underställda statsförvaltningen, därvid dock ovan berörda särskilda

förhållanden vid riksdagens verk böra beaktas. I övrigt torde delegerade

böra erhålla samma befogenheter beträffande pensionsregleringens genomförande

för f. d. tjänstemän och arbetare vid riksdagens verk, som enlig!

riksdagens beslut tillkomma Kungl. Majit beträffande den övriga statsförvaltningen.

Delegerade vilja i detta sammanhang erinra örn att riksdagen bevilja!

pensioner (understöd) åt vissa f. d. befattningshavare hos riksdagen. Som

det icke torde tillkomma delegerade att avgiva förslag beträffande pensionsreglering

för dessa pensionstagare, hava delegerade endast velat fästa

uppmärksamheten härå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet.

Vid delegerades skrivelse hade fogats en promemoria, vilken finnes intagen

såsom bilaga vid detta utlåtande.

Såsom delegerade framhållit, torde den pensionsförbättring, som enligt

innevarande riksdags beslut kommer att utgå till f. d. anställningshavare

vid den Kungl. Maj:t underställda statsförvaltningen, böra under enahanda

förutsättningar och efter samma grunder tillkomma motsvarande pensionärer

vid riksdagens verk. Med avseende å pensionsförhöjningens storlek hava

delegerade funnit särskilda beräkningsgrunder påkallade i vissa specialfall.

Mot vad härutinnan föreslagits har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vad angår pensionen till riksgäldsfullmäktiges f. d. ordförande

fil. dr Karl Hildebrand synes densamma enligt utskottets mening vara att

likställa med tjänstepension, varför densamma bör inbegripas i pensionsregleringen.

I bilagda promemoria hava delegerade upptagit frågan om reglering av

vissa av riksdagen beviljade pensioner till f. d. befattningshavare hos riksdagen.

Enligt utskottets mening böra även dessa pensionärer komma i åtnjutande

av pensionsförhöjning. Det torde böra ankomma på fullmäktige

i riksgäldskontoret att i anslutning till de grunder, som komma att tillämpas

inom statsförvaltningen, fastställa storleken av den förhöjning, som bör

utgå i de särskilda fallen. Likaledes torde nämnda fullmäktige böra äga besluta

angående omreglering av de pensioner åt f. d. städerskor vid riksdagshuset,

som utgå enligt särskilda beslut av riksdagen.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens

verk förevarande framställning, må

1) bemyndiga delegerade att i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder för reglering av vissa tjänstepensioner,

som enligt innevarande riksdags beslut komma att gälla

inom statsförvaltningen, samt med iakttagande av vad ovan

anförts meddela föreskrifter angående reglering av motsvarande

tjänstepensioner vid riksdagens verk; samt

2) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet

med ovan omförmälda grunder besluta om pensionsreglering

för f. d. befattningshavare hos riksdagen och f. d. städerskor

vid riksdagshuset.

Stockholm den 21 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Friggeråker, Leander, Edin*, Andersson

i Tidaholm, Ljungdahl* och Persson i Älvdalsåsen;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, von Seth, Nilsson i Landskrona*,

Svensson i Alingsås, Persson i Norrby, Stjärne och Johansson i Kalmar.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Bilaga.

P. M.

ang. av riksdagen beviljade tjänstepensioner till f. d. befattningshavare

hos riksdagens verk.

Genom särskilda beslut har riksdagen beviljat pensioner (understöd) till

nedan omförmälda f. d. befattningshavare hos riksdagens verk. Pensionernas

grundbelopp samt nu utgående pensioner framgå av följande sammanställning.

Namn

Beviljad

år

BU:s uti.

nr

Grundbelopp

kr.

Totala för- måner per år

kr.

F. notarien 0. T. Hermelin............

1925

19

1 400

3 513: 84

F. stenografen A. W. Fredén ..........

1934

7

1 608

_

2 434: 56

F. sekreteraren P. A. Cronwall.........

1937

19

6 996

_

9 200: 16

F. förste stenografen H. Reuter ........

1939

4

2 700

—

3 939: 84

F. stenografen C. G. Melander..........

1944

4

2 400

_

3 502: 08

F. vaktmästaren J. D. Bergstrand......

1943

6

1 200

—

1 910: 40

F. vaktmästaren G. R. Tillman ........

1944

5

1 200

—

1 910: 40

Liksom beträffande övriga riksdagspensioner hava förenämnda pensionärer

icke fått del av 1943 och 1944 års pensionsregleringar. Däremot torde

ifrågavarande pensioner böra omregleras i anslutning till de grunder, som

jämlikt beslut av 1946 års riksdag komma att gälla för övriga motsvarande

riksdagspensioner. Av de utskottsutlåtanden, som ligga till grund för riksdagens

beslut örn tjänstepension till ovannämnda tjänstemän, framgår icke,

huruvida pensionerna beräknats efter reglerad eller oreglerad lön, men med

hänsyn till tiden för pensionernas beviljande torde man få utgå från att

de beräknats efter reglerad lön. Pensionsregleringen skulle sålunda genomföras

i enlighet med de grunder, som angivits i bankoutskottets utlåtande

nr 19/1946. Som det enligt delegerades för riksdagens verk mening icke tillkommer

delegerade att avgiva förslag beträffande pensionsreglering för

ifrågavarande f. d. befattningshavare hos riksdagen, torde regleringen få

bli beroende på förslag av bankoutskottet. Detta förslag torde böra närmare

angiva de grunder, efter vilka pensionsregleringen bör genomföras.

1 detta sammanhang må nämnas, att riksdagen beviljat pensioner åt vissa

f. d. städerskor vid riksdagshuset. Som riksdagens hus får anses ingå bland

riksdagens verk, omfattar delegerades förslag till pensionsreglering även

dessa städerskor. Det bör ankomma på riksgäldsfullmäktige att med ledning

av de grunder, som kunna komma att gälla för motsvarande personal

vid den civila statsförvaltningen, besluta angående omreglering av dessa

tjänstepensioner, riksgäldsfullmäktige obetaget att i individuella fall hänskjuta

avgörandet till delegerade.

Stockholm den 29 april 1946.

Hjalmar Ekengren.

Centraltryckeriet. Esselte ab. Stockholm 1940

642199

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.