Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa familjepensioner m. m.

1946-05-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa familjepensioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering

av vissa familjepensioner m. m.

I en den 5 april 1946 dagtecknad proposition nr 226, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag,

dels föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i propositionen förordats meddela bestämmelser

angående omreglering av vissa familjepensioner;

dels återkallat det i årets statsverksproposition framiagda förslaget örn anvisande

å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 av

anslag till Dyrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid det statliga pensionsväsendet;
dels

ock, med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag, föreslagit

riksdagen att å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 såsom förslagsanslag anvisa:

till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens

tjänst ..................................... kronor 13 000 000;

till Diverse pensioner och understöd m. m........... » 2 800 000;

till Kristillägg d pensioner vid det statliga pensionsvusendet » 8 800 000;

till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pen
sionsanstalt

..... » 13 400 000;

till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet ....................... .. » 1 200 000;

till Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda pensionsväsendet

.................................. » 6 000 000.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den mån

icke redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I anledning av en av 1945 års riksdag gjord hemställan har inom finansdepartementet

utredning verkställts angående förbättring av vissa äldre familjepensioner.

Resultatet av utredningen har sammanfattats i en inom departementet

utarbetad promemoria, benämnd departementspromemorian.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 8 sami. Nr 50. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Vad angår reglements- eller författningsenligt bestämda familjepensioner

lia i promemorian framlagts fyra alternativa förslag till reglering av äldre

familjepensioner. Någon reglering av nyare familjepensioner, d. v. s. pensioner

som bestämts med tillämpning av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

eller därmed jämställda pensionsbestämmelser, har däremot icke

ifrågasatts, då pensionsnivån för dessa pensioner i princip motsvarar nivån

för de nyaste, enligt nu gällande bestämmelser utgående familjepensionerna.

Enligt alternativ 1, vilket kostnadsberäknats till 2,7 miljoner kronor för år,

skulle de äldre pensionerna uppräknas till 90 procent av nivån för motsvarande

nyaste pensioner. En dylik reglering har, såsom i promemorian anförts,

ansetts naturlig, då nuvarande ojämnheter i nivån för äldre familjepensioner,

vilka i viss omfattning sammanhänga med statens tidigare

bidragsverksamhet på hithörande område, härigenom i huvudsak skulle

undanröjas. Förbättringen skulle emellertid i de lägre lönegraderna icke

bliva tillfredsställande. En uppräkning efter de nyaste pensionerna enligt

alternativ 2 skulle åter medföra en godtagbar reglering av de lägsta

pensionerna. I de högre lönegraderna skulle emellertid förbättringen bliva

oproportionerligt stor. Alternativet har beräknats medföra en årlig merkostnad

av 4,7 miljoner kronor. Enligt alternativ 3 skulle pensioner till och med

lönegrad A 12 eller motsvarande löneställning uppräknas till nyaste pensioner.

Familjepensioner motsvarande högre lönelägen skulle förbättras med samma

belopp som förbättringen i lönegrad A 12 eller med i runt tal 525 kronor

för år. Kostnaderna för en förbättring enligt detta alternativ ha beräknats

till 3,1 miljoner kronor för år. Alternativ 4 slutligen innebär i princip,

att de enligt äldre bestämmelser utgående familjepensionerna efter befattningshavare

inom lönegrader, som motsvara A 12 eller lägre, uppräknas till

nivån för nyaste pensioner (uppräkning till 100 procent), att för högre lönegrader

än A 20 uppräkning sker till 90 procent av nivån för nyaste pensioner

samt att för ett mellanskikt, motsvarande lönegraderna A 13—A 20,

uppräkning sker till ett från 100 till 90 fallande procenttal. Såsom förslaget

är upplagt, kommer pensionsförbättringen inom lönegraderna under A 13

och över A 20 att stiga med lönegraden, under det förbättringen inom lönegraderna

A 13—A 20 kommer att hålla sig konstant vid omkring 525 kronor.

Alternativet har beräknats medföra en årlig kostnad av 3,5 miljoner

kronor.

I såväl departementspromemorian som de avgivna yttrandena har alternativ

4 förordats. Jämväl för egen del anser jag på de i promemorian angivna

skälen, att en reglering enligt alternativ 4 bör givas företräde. Jag

tillstyrker sålunda, att de äldre reglements- eller författningsenligt bestämda

pensionerna omregleras i enlighet härmed. Härvid torde böra iakttagas vad

i promemorian anförts angående vissa jämkningar beträffande uppräkningen

till nivån för nyaste pensioner.

Beträffande de genom beslut av riksdagen eller av Kungl. Majit enligt

bemyndigande beviljade pensionerna har i promemorian föreslagits, att omregleringen

erhåller formen av procentuell förbättring. Härigenom skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

3

rubbning icke ske i relationen mellan de olika, med beaktande av individuella

förhållanden avvägda pensionsförmånerna. Med ledning av den föreslagna

procentuella förbättringen av lägre författningsenliga pensioner bär

förbättringen av riksdagspensionerna föreslagits skola genomgående fastställas

till 30 procent av den äldre familjepensionen, tilläggsförmånema däri

inberäknade. Mot regleringen i denna del, vilken beräknats medföra en

årlig utgiftsökning av omkring 230 000 kronor, har icke någon erinran riktats

i de avgivna yttrandena. Det i departementspromemorian i förevarande

hänseende framlagda förslaget finner jag mig böra biträda.

I departementspromemorian har föreslagits, att i samband med förbättringen

teknisk uppräkning skall ske av vissa familjepensioner till sådan

nivå, att å desamma i fortsättningen skola beräknas rörligt tillägg och kristillägg

i stället för såsom nu är fallet dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg

och kristillägg. Jag anser mig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen,

vilken torde böra omfatta såväl av regleringen berörda reglements- eller

författningsenligt bestämda äldre familjepensioner som riksdagspensioner

och därmed jämförliga pensioner. Såsom i promemorian angivits bör teknisk

uppräkning även ske av de nyare pensionerna, vilka icke eljest beröras

av regleringen.

Även i fråga om sättet för genomförande av pensionsförbättringen och

dennas omfattning biträder jag i huvudsak de i promemorian framlagda

förslagen.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Majit att efter riksdagens prövning

av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga bestämmelser angående

pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta om de jämkningar

beträffande pensionsförbättringens omfattning och storlek för vissa

pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas påkallade

och förenliga med berörda huvudgrunder. Jämväl i fråga örn den tekniska

uppräkningen torde Kungl. Majit böra erhålla riksdagens bemyndigande att

vidtaga erforderliga författningsändringar och de åtgärder i övrigt, som

kunna befinnas erforderliga.

I departementspromemorian har framhållits, att i det föregående avsedd

pensionstagare skulle komma i åtnjutande av en betydande förbättring, därest

jämväl socialvårdskommitténs såsom alternativ III betecknade förslag

till reglering av folkpensionerna komme att genomföras. I vissa av de avgivna

yttrandena bär i anledning härav förordats, att den föreslagna pensionsregleringen

skulle erhålla allenast provisorisk karaktär.

För egen del finner jag mig i anslutning till de i bankoutskottets utlåtande

nr 19 till årets riksdag angående reglering av vissa tjänstepensioner m. m.

gjorda uttalandena i motsvarande fråga böra utgå ifrån, att en eventuell reduktion

av nu omreglerad familjepension med hänsyn till samtidigt utgående

folkpension skall kunna inskränkas till en jämkning av kristillägget.

Den nu förordade pensionsregleringen torde böra genomtöras från och

nied den 1 juli 1946.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Beträffande kostnaderna för förslagets genomförande anföres i propositionen

följande.

Kostnaderna för genomförande av pensionsförbätlring i enlighet med vad

i det föregående förordats ha, såsom angivits, beräknats till omkring 3,5

mdjoner kronor, såvitt angår reglements- eller författningsenligt bestämda

pensioner. Kostnaderna för regleringen skulle huvudsakligen eller till omkring

3,1 miljoner kronor komma att bestridas av anslag under tolfte huvudtiteln.

Antalet nu avsedda pensioner, som omfattas av regleringen, utgör

12 057, därav 4 990 pensioner, som utbetalas från de affärsdrivande verken.

Årskostnaderna för reglering av riksdagspensionerna och därmed jämföliga

pensioner ha uppskattats till 230 000 kronor. Av detta belopp torde

omkring 135 000 kronor komma att belasta riksstaten.

Den föreslagna pensionsregleringen bör medföra en omräkning av åtskilliga

av de anslag, som äskats under tolfte huvudtiteln i årets statsverksproposition.

Sålunda torde vissa anslag böra uppräknas på sätt framgår av följande

sammanställning.

A. Statliga pensionsvåsendet.

10. Diverse pensioner och understöd m. m.

B. Statsunderstödda pensionsvåsendet.

8. Kristillägg å pensioner vid det statsunder

I statsverksproposi- tionen äskat belopp,

kronor

Belopp, som nu

bör äskas,

kronor

. 9 700 000

. 2 600 000

13 000 000

2 800 000

. 8 600 000

8 800 000

r

. 11 500 000

13 400 000

. 5 900 000

6 000 000

Å andra sidan bör anslaget till Dvrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid

lin3*183 Pensionsvåsendet, vilket i statsverkspropositionen beräknats till

1 500 000 kronor, bortfalla, varjämte anslaget till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner

vid det statsunderstödda pensionsvåsendet bor nedsättas från det i

statsverkspropositionen äskade beloppet 2 150 000 kronor till 1 200 000 kronor.

Det förslag till förbättring av vissa äldre familjepensioner, som i anslutning

till av fjolårets riksdag uttalat önskemål framlagts i förevarande proposition,

avser en reglering av pensioner åt efterlevande till befattningshavare,

vilka avgått ur tjänst före ikraftträdandet av 1936 års allmänna

familjepensionsreglemente och därmed jämställda statliga reglementen (nyare

pensioner). Ifrågavarande äldre pensioner äro i huvudsak bestämda med tilllämpning

av reglementena för vederbörliga, befattningshavarna själva tillhöriga

änke- och pupillkassor, vilka övertagits av staten i samband med tillkomsten

av ovannämnda statliga pensionsreglementen. Någon förbättring av

nyare familjepensioner skulle icke ifrågakomma, enär pensionsnivån för

dessa pensioner i princip överensstämmer med nivån för de familjepensioner,

som utgå enligt nu gällande bestämmelser, 194i års allmänna familje
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

5

pensionsreglemente och därmed jämställda reglementen (nyaste pensioner).

Regleringen skulle vidare inbegripa familjepensioner efter befattningshavare,

som varit anställda vid enskild järnväg eller annat företag men övertagits av

statens järnvägar, ävensom av riksdagen eller av Kungl. Majit med stöd av

riksdagens bemyndigande beviljade familjepensioner (riksdagspensioner) med

undantag av s. k. honnörspensioner och olycksfallsunderstöd. Pensionsförbättringen

skulle allmänt taget komma att omfatta alla enligt äldre familjepensionsbestämmelser

pensionsberättigade efterlevande till statliga befattningshavare

eller till befattningshavare, som i stort sett äro att likställa med

dessa, nämligen f. d. folk- och småskollärare samt f. d. ämneslärare vid

högre kommunala skolor. I enlighet härmed skulle pensionsregleringen, såvitt

angår äldre familjepensioner, helt motsvara den tjänstepensionsreglering,

som innevarande riksdag beslutat med bifall till propositionen nr 5 (bankoutsk.

uti. nr 19).

Mot vad Kungl. Majit sålunda föreslagit i fråga örn pensionsregleringens

omfattning har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Med avseende å storleken av pensionsförbättringen föreslås i propositionen,

att de enligt äldre bestämmelser utgående familjepensionema efter befattningshavare

inom lönegrader, som motsvara A 12 eller lägre, uppräknas till

nivån för nyaste pensioner (uppräkning till 100 procent), under det att uppräkning

skulle ske för högre lönegrader än A 20 till 90 procent av nivån

för nyaste pensioner och för lönegraderna A 13—A20 till ett från 100 till 90

fallande procenttal. Riksdagspensionema skulle genomgående förbättras med

30 procent av den äldre familjepensionen, tilläggsförmånerna inräknade. Utskottet

finner sig kunna giva sin anslutning till vad som sålunda föreslagits.

Likaledes vill utskottet tillstyrka, att i samband med pensionsregleringen

en teknisk uppräkning av familjepensionema genomföres i syfte att å desamma

i fortsättningen skola kunna utgå — i stället för dyrtidstillägg eller procentuellt

tillägg och kristillägg — rörligt tillägg och kristiliägg.

Såsom departementschefen framhållit, torde det höra få ankomma på

Kungl. Majit att enligt i propositionen angivna huvudgrunder meddela erforderliga

bestämmelser angående pensionsförbättringens och den tekniska uppräkningens

genomförande samt därvid besluta örn de jämkningar beträffande

pensionsförbättringens omfattning och storlek för vissa pensionstagare

eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas påkallade.

Utskottet tillstyrker, att pensionsregleringen genomföres från och nied den

1 juli 1946.

Kostnaderna för genomförandet av pensionsförbättringen lia beräknats till

omkring 3,5 milj. kronor, såvitt angår reglements- eller författningsenligt bestämda

pensioner, oell lill 230 000 kronor för riksdagspensionema. Kostnaderna

skola beträffande pensioner, som utbetalas från de atfärsdrivande verken,

bestridas av dessa samt i övrigt utgå av anslag under tollie huvudtiteln.

Mot den av Kungl. Majit i propositionen framlagda anslagsberäkningen har

utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må

I. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser

angående omreglering av vissa familjepensioner;

II. å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 anvisa:

a) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor;

b) till Diverse pensioner och understöd m. m. ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor;

c) till Kristillägg å pensioner vid det statliga pensionsväsendet

ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor;

d) till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

pensionsanstalt ett förslagsanslag av 13 400 000 kronor;

e) till Dyrtid stillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor;
f)

till Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda pensionsväsendet

ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Friggeråker*, Leander, Fahlander, Andersson

i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen* och Petersson i Karlskrona;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Andersson i Munkaljungby, Johnsson

i Kastanjegården, Sundberg, von Seth*, Persson i Norrby* och fru Humla*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

467929. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa familjepensioner m. m. a1 i texten