Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om reglering av vissa familjepensioner vid riksdagens verk.

1946-06-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:54, Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om reglering av vissa familjepensioner vid riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 54.

1

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning

i fråga om reglering av vissa familjepensioner

vid riksdagens verk.

Genom proposition nr 226 till innevarande riksdag har Kungl. Majit framlagt

förslag angående reglering av vissa familjepensioner m. m. Förslaget avser

i första hand förbättring av sådana författnings- eller eljest reglementsenligt

grundade pensioner, vilka pläga betecknas såsom äldre familjepensioner.

Därmed åsyftas bl. a. pensioner, som ursprungligen bestämts med

tillämpning av reglementen för olika familjepensionskassor, vilka numera

övertagits av staten. Från förbättringen undantagas emellertid sådana

familjepensioner, vilka utgå till överåriga döttrar eller eljest överåriga barn.

Pensionsförbättringen avser vidare av riksdagen eller av Kungl. Majit med

stöd av riksdagens bemyndigande beviljade familjepensioner, s. k. riksdagspensioner.

Däremot omfattar pensionsförbättringen icke nyaste familjepensioner,

d. v. s. pensioner vilka utgå enligt nu gällande familjepensionsreglementen

(bl. a. 1941 års allmänna familjepensionsreglemente eller 1942 års

familjepensionsreglemente för arbetare), och ej heller nyare familjepensioner

(d. v. s. pensioner utgående bl. a. enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

eller 1936 års familjepensionsreglemente för arbetare). Beträffande

nyare pensioner förutsättes emellertid, att en teknisk omräkning

skall ske.

På hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 50 har riksdagen bifallit

ifrågavarande förslag.

Med erinran om berörda proposition hava delegerade för riksdagens verk

i skrivelse den 8 maj 1946 till utskottet hemställt, att utskottet ville föreslå

riksdagen bemyndiga delegerade att meddela bestämmelser angående reglering

av vissa familjepensioner vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som kunde komma att bliva gällande för efterlevande

lill förutvarande anställningshavare vid den civila statsförvaltningen.

Delegerade hava till en början lämnat följande redogörelse för innehållet

i propositionen 1946: 226.

Vad angår reglements- eller författningsenligt bestämda äldre familjepensioner

innebär förslaget i princip, att ifrågavarande pensioner, i den mån

de utgå till efterlevande till befattningshavare inom de lönelägen som motsvara

lönegrad A 12 eller lägre, uppräknas till nivån för nyaste pensioner,

att för efterlevande lill befattningshavare i högre löneställning än A 20 upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1046. 8 sami. Nr 54.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 54.

räkning sker till 90 procent av nivån för nyaste pensioner samt att för ett

mellanskikt, motsvarande lönegraderna A 13—A 20, uppräkning sker till ett

från 100 till 90 fallande procenttal genom att förbättringen inom sistnämnda

lönegrader håller sig konstant vid ett belopp av omkring 525 kronor för år.

Vid uppräkningen till nivån för nyaste pensioner förutsättes att vissa jämkningar

skola vidtagas i enlighet med vad som anförts i en till grund för

propositionen upprättad P. M.

Vad beträffar familjepensioner som beviljats av riksdagen eller av Kungl.

Majit i enlighet med riksdagens bemyndigande skall omregleringen enligt

förslaget ske i form av en procentuell förbättring, uppgående till 30 procent

av den äldre pensionen, tilläggsförmånerna däri inräknade.

Vidare har i propositionen föreslagits, att i samband med förbättringen

teknisk uppräkning skall ske av såväl äldre familjepensioner, som beröras

av regleringen, och riksdagspensioner som nyare familjepensioner till sådan

nivå att å desamma i fortsättningen skola beräknas rörligt tillägg och kristilllägg

enligt samma grunder som gälla för nyaste pensioner i stället för såsom

nu är fallet dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg och kristillägg.

Enligt propositionen bör det få ankomma på Kungl. Majit att efter riksdagens

prövning av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga bestämmelser

angående pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta

örn de jämkningar beträffande pensionsförbättringens omfattning och storlek

för vissa pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas

påkallade och förenliga med de i propositionen angivna huvudgrunderna.

Jämväl i fråga om den tekniska uppräkningen föreslås, att Kungl.

Majit skulle erhålla riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga författningsändringar

och de åtgärder i övrigt, som kunna befinnas erforderliga.

Den förordade pensionsregleringen borde genomföras från och med

den 1 juli 1946.

För egen del hava delegerade anfört följande.

Eftersom enligt gällande bestämmelser familjepensionerna för efterlevande

till anställningshavare vid riksdagens verk utgå efter samma grunder som

tillämpas för efterlevande till befattningshavare i motsvarande löneställning

vid den Kungl. Majit underställda civila statsförvaltningen, torde den familjepensionsförbättring,

som riksdagen kan komma att besluta i anledning

av Kungl. Majits förenämnda proposition, böra under enahanda förutsättningar

och efter samma grunder tillkomma efterlevande till f. d. tjänstemän

och arbetare vid riksdagens verk.

Det torde böra få ankomma på delegerade att meddela erforderliga föreskrifter

angående pensionsregleringen i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som Kungl. Majit kan komma att fastställa för den Kungl. Majit

underställda statsförvaltningen. Även i övrigt torde delegerade böra erhålla

samma befogenheter beträffande pensionsregleringens genomförande, som

enligt riksdagens beslut må tillkomma Kungl. Majit beträffande den övriga

statsförvaltningen.

Vid delegerades skrivelse hade fogats en promemoria, vilken finnes intagen

såsom bilaga vid detta utlåtande.

Utskottet. Såsom delegerade framhållit, bör i anslutning till den av riksdagen beslutade

regleringen av vissa äldre familjepensioner vid den Kungl. Majit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 54.

3

underställda statsförvaltningen motsvarande pensionsreglering under enahanda

förutsättningar och efter samma grunder genomföras beträffande

riksdagens verk. På sätt framgår av bilagda promemoria synes denna reglering

komma att för reglements- eller författningsenligt bestämda pensioner

i huvudsak begränsa sig till en teknisk uppräkning av desamma. Riksdagspensioner

till efterlevande efter befattningshavare vid riksdagens verk utgå

för närvarande, såsom promemorian utvisar, endast i ett fåtal fall. Det torde

böra ankomma på delegerade att meddela föreskrifter angående reglering

av ifrågavarande pensioner i överensstämmelse med de grunder, som komma

att av Kungl. Majit fastställas för statsförvaltningen.

För närvarande utgår endast en familjepension till efterlevande efter befattningshavare

hos riksdagen, nämligen den pension, som — jämlikt beslut

av 1945 års riksdag — beviljats änkan efter förre förste vaktmästaren

C. E. G. Carlberg. Det bör ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att

i anslutning till de grunder, som komma att tillämpas inom statsförvaltningen,

verkställa omreglering av denna pension.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens

verk förevarande framställning, må

1) bemyndiga delegerade att i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder för reglering av vissa familjepensioner,

som enligt innevarande riksdags beslut komma att gälla

inom statsförvaltningen, meddela föreskrifter angående reglering

av motsvarande familjepensioner vid riksdagens verk;

samt

2) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet

med ovan omförmälda grunder besluta om reglering av

den pension, som 1945 års riksdag beviljat förre förste vaktmästaren

hos riksdagen C. E. G. Carlbergs efterlämnade

änka Hilda Karolina Carlberg.

Stockholm den 6 juni 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström* Sundvik* Friggeråker, Leander,

Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm; samt

från andra kammaren: herrar Svedman* Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, Nilsson i Landskrona* och Fagerholm *

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 54.

Bilaga.

P. M.

angående reglering av vissa familjepensioner viel riksdagens verk.

De vid riksdagens verk nu gällande familjepensionsreglementena (reglementet

angående familjepension för efterlevande till befattningshavare vid

riksdagens verk och reglementet angående familjepension för efterlevande

till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk) hava antagits av

1942 respektive 1943 års riksdag. Dessa reglementen, vilka praktiskt taget

— beträffande arbetarna bortsett från familjepensionsunderlag och -avdrag

— överensstämma med de för statsförvaltningen i övrigt gällande 1941 års

allmänna familjepensionsreglemente och 1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare, avlöste 1937 års familjepensionsreglemente för riksdagens verk,

respektive 1937 års familjepensionsreglemente för arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk. Sistnämnda båda reglementen byggde i sin

tur på samma grunder som 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

och 1936 års familjepensionsreglemente för arbetare. Beträffande de enligt

1937 års reglementen utgående pensionerna (nyare pensioner) kommer med

hänsyn härtill vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 226 omregleringen

att inskränka sig till en teknisk uppräkning.

Efterlevande till sådana delägare i bankostatens änke- och pupillkassa,

änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk

samt riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening, vilka

avgått med tjänstepension innan staten från och med den 1 januari 1938

övertog dessa kassor, skola enligt ingångna överenskommelser erhålla

samma pensioner som örn 1937 års familjepensionsreglemente för riksdagens

verk varit tillämpligt å dem. Detsamma gäller — med vissa nedan berörda

undantag — beträffande pensioner till efterlevande till delägare i någon av

dessa kassor även i de fall då delägaren avlidit före sistnämnda dag. I anledning

härav ifrågakommer även beträffande här avsedda familjepensioner

endast en teknisk uppräkning.

När det gäller reglements- eller författningsenligt bestämda pensioner

skulle alltså vid bifall till propositionen pensionsförbättring kunna tänkas

ifrågakomma endast då enligt förenämnda överenskommelser familjepensionerna

skola utgå enligt tidigare för kassorna fastställda reglementen, eventuellt

med viss förhöjning. De fall, då familjepension skall utgå enligt ifrågavarande

äldre grunder, framgå närmare av bestämmelser i ämnet utfärdade

av delegerade den 25 januari 1938 (D: 11 i riksbankens författningssamling).

I vilken omfattning dylika familjepensioner skola bliva delaktiga av

förbättringen framgår ej av propositionen —- bortsett från att omreglering

icke skall ske av pensioner till överåriga döttrar eller eljest överåriga arbetsoförmögna

barn. Det är med andra ord icke möjligt att med ledning av propositionen

avgöra, huruvida efterlevande till sådan delägare i bankostatens

änke- och pupillkassa eller änke- och pupillkassan för riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk eller i riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,

som anmält sin önskan att ej bliva underkastad 1937 års familjepensionsreglemente

för riksdagens verk, skall få del av pensionsregleringen.

Som den genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 juni 1939 (nr 508) angå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 54.

5

ende ny familjepension genomförda pensionsregleringen enligt uppgift i tilllämpningen

icke kommit motsvarande pensionstagare vid den övriga statsförvaltningen

till del, torde närmast kunna förutsättas, att detsamma kommer

att gälla även beträffande den nu föreslagna pensionsförbättringen.

Frågan kan emellertid bedömas först när Kungl. Majit utfärdat närmare

bestämmelser i ämnet. Detsamma gäller i fråga om de pensioner, som utgå

till efterlevande till ombudsmän vid riksbankens avdelningskontor. Sådana

pensioner utbetalas fortfarande i två fall. Avdelningskontorens ombudsmän,

vilkas tjänster — ehuru formellt betecknade som ordinarie — utgjorde endast

bisysslor, ägde möjlighet att vinna delägarskap i avdelningskontorens

änke- och pupillkassa. Om ifrågavarande tjänster bibehållits skulle de icke

ha varit förenade med familjepensionsrätt enligt nu gällande bestämmelser.

Det må i detta sammanhang omnämnas, att några motsvarande bestämmelser

till dem, som innefattas i nyss omförmälda kungl, kungörelse

1939: 508, icke meddelats vid riksdagens verk och något behov härav synes

ej heller ha förelegat.

Vad beträffar riksdagspensioner utgå sådana vid riksbanken endast i fem

fall, ett avseende änkan efter en eldare vid avdelningskontoret i Linköping

(se BU:s utlåtande nr 65/1943) och fyra avseende efterlevande till arbetare

vid sedeltryckeriet (se BU:s utlåtanden nr 60/1922, 34/1923, 5/1936 och

22/1931).

Vid övriga riksdagens verk utgå fyra dylika pensioner, nämligen två till

änkor efter överbibliotekarier (se BU:s utlåtanden nr 47/1939 och nr 74/1941)

och två till änkor efter portvakt respektive eldare vid riksdagens hus (se

BU:s utlåtanden nr 59/1939 och 5/1941). Dessa pensioner böra omregleras

efter samma grunder som komma att tillämpas beträffande riksdagspensioner

vid den övriga statsförvaltningen.

Detsamma bör gälla i fråga om den familjepension, som 1945 års riksdag

beviljat Hilda Karolina Carlberg, änka efter en förste vaktmästare hos riksdagen

(se BILS utlåtande nr 41), ehuru det icke torde tillkomma delegerade

att avgiva förslag härom.

På grund av det ringa antal fall, beträffande vilka den föreslagna pensionsregleringen

skulle få tillämpning vid riksdagens verk, kommer den

därav föranledda kostnadsökningen för familjepensioneringen att bli obetydlig.

Det må slutligen erinras, att fullmäktige i riksbanken sedan åtskilliga år

tillbaka genom årligen återkommande beslut tillerkänt änkor efter arbetare

vid Tumba bruk, vilka icke åtnjuta författningsenlig familjepension, årligt

understöd med 540 kronor, fri bostad örn ett rum och kök eller ett rum,

samt 4 m3 ved. Under kriget lia dessa understöd tillfälligt höjts med 120

kronor för år. Det torde böra få bli beroende på bankofullmäktiges prövning,

huruvida ifrågavarande pensionsreglering bör föranleda höjning av

dessa understöd.

Stockholm den 8 maj 1946.

Hjalmar Ekengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.