Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning i fråga örn ändrad Igdelse av § 7 bankoreglementet.

1946-06-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:58, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning i fråga örn ändrad Igdelse av § 7 bankoreglementet.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 58.

7

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

i fråga örn ändrad Igdelse av § 7 bankoreglementet.

I skrivelse den 31 maj 1946 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksbanken

hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att besluta, att § 7 bankoreglementet

skulle hava den ändrade lydelse, som framginge av en vid skrivelsen

fogad bilaga.

Berörda bilaga är i avskrift fogad vid detta utlåtande.

Till stöd för framställningen hava fullmäktige anfört följande.

Efter framställning av fullmäktige i riksbanken har Kungl. Maj:t i proposition

nr 163 (bilaga 12, punkt 1) föreslagit riksdagen att å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 till Riksbankens avbetalningslånefond

anvisa ett investeringsanslag av 10 miljoner kronor. Sedan statsutskottet i

utlåtande nr 83 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag, har detsamma av riksdagen

bifallits (skr. nr 197). Fonden uppgår därigenom till 60 miljoner kronor.

Såsom fullmäktige anfört i den skrivelse, som låg till grund för Kungl.

Maj:ts förslag, bör den beslutade höjningen av avbetalningslånefonden medföra

ändring av § 7 bankoreglementet. Med hänsyn till att beslut örn anvisande

av medel till fonden numera träffas av Kungl. Maj:t och riksdagen

gemensamt, synes det lämpligt, att den i paragrafen nu intagna uppgiften

örn fondens storlek utgår.

Enligt bestämmelse i sista stycket av ifrågavarande paragraf må ingen

häfta i skuld för avbetalningslån med högre belopp än 10 000 kronor. Erfarenheten

har givit vid handen, att det i vissa fall skulle varit önskvärt, att

avbetalningslån kunnat utlämnas till högre belopp. Särskilt må framhållas,

att studerande icke sällan behöva större lån för att fullfölja sina studier och

att det måste vara en fördel för dem, att de kunna samla sina skulder på ett

båll. Lånemaximum torde med hänsyn härtill böra höjas förslagsvis till

15 000 kronor, med rätt för fullmäktige eller direktionen att i särskilda fall

medge att lån utlämnas å högst 20 000 kronor.

I proposition nr 190 till årets riksdag har Kungl. Maj:t hemställt örn bemyndigande

att utfärda erforderliga bestämmelser angående statlig kreditgaranti

för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.

Efter tillstyrkan av statsutskottet i dess utlåtande nr 151 bär riksdagen

bifallit propositionen. Av riksdagens beslut framgår, att de föreslagna lånen,

vilka skola beviljas av en central lånenämnd, skola kunna utlämnas — förutom

av sparbanker, affärsbanker och studentkårernas kreditkassor samt

Sveriges allmänna folkskollärarförenings kreditkassa — även av riksbanken.

Syftet med anordningen är att underlätta för den, som avlagt examen, att

amortera sina studieskulder genom att dessa sammanföras till ett amorte
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 58.

Utskottet.

ringslån, löpande nied förmånlig ränta. Borgen eller annan säkerhet kommer

icke att behöva ställas av låntagaren.

Ifrågavarande låneverksamhet kan icke inrymmas under nu gällande bestämmelser

angående avbetalningslån i § 7 bankoreglementet. Något lånemaximum

kommer nämligen icke att föreskrivas för här avsedda lån och

det torde ingalunda vara uteslutet, att åtminstone en del lån komma att

överstiga icke blott det nu gällande utan även det ovan föreslagna maximum

för avbetalningslån. Den för avbetalningslån gällande längsta löptiden av 8

år kan icke heller tillämpas när det gäller garantilånen, för vilka en betydligt

längre amorteringstid kan medgivas (i allmänhet högst 15 år, i vissa

undantagsfall längre). Härtill kommer, att räntesatsen för de med statsgaranti

försedda lånen regelmässigt torde bli en annan och lägre än för riksbankens

vanliga avbetalningslån, för vilka räntesatsen för närvarande utgör

3V2 procent.

Oaktat förenämnda avvikelser från de vanliga avbetalningslånen synes

det lämpligt, att de för utlåningen mot statlig kreditgaranti erforderliga medlen

utgå från avbetalningslånefonden, vilken tills vidare lämnar tillräckligt

utrymme härför. Detta förutsätter, att § 7 bankoreglementet kompletteras

med bestämmelser, som lämna riksbanken bemyndigande till ifrågavarande

utlåning.

Det må tilläggas, att andra utvägar att skapa det formella underlaget för

utlåningen — nämligen antingen att tillskapa en särskild riksbankens studielånefond

eller att i 18 § riksbankslagen inrymma ett stadgande, som medgåve

riksbanken att driva ifrågavarande utlåning med anlitande av bankens

egna medel •— undersökts, men att fullmäktige icke ansett någon av dessa

lösningar vara att föredraga framför den nu förordade.

Innevarande års riksdags beslut om ökning av riksbankens avbetalningslånefond

påkallar ändring av § 7 bankoreglementet. I sådant avseende ha

fullmäktige föreslagit uteslutande ur reglementet av hittillsvarande bestämmelser

örn fondens storlek. I samband härmed ha fullmäktige förordat en

höjning av maximibeloppet för avbetalningslån från för närvarande 10 000

kronor till 15 000 kronor eller, undantagsvis, 20 000 kronor. Vidare ha fullmäktige

ifrågasatt, att i den mån lån mot statlig kreditgaranti åt den, som

avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, utlämnas av riksbanken,

dessa lån skola bestridas av avbetalningslånefonden. Vad fullmäktige sålunda

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må besluta, att § 7 bankoreglementet skall

hava den ändrade lydelse, som härvid fogade Bilaga utvisar.

Stockholm den 13 juni 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 57.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 58.

9

Bilaga.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 7 bankoreglemente!.

Mom. 1. Från de medel, som anvisats till riksbankens avbetalningslånefond,

äger riksbanken driva utlåning antingen mot säkerhet av borgen såsom

för egen skuld eller pant av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti.

Mom. 2. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas

med eller utan amorteringsskyldighet i enlighet med de grunder, som nedan

i detta mom. angivas.

Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas

genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det

ursprungliga lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden

icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst

fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor och såsom låntagare

må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 15 000 kronor, med rätt

dock för fullmäktige eller, efter fullmäktiges bemyndigande, den i 17 §

1 mom. omförmälda direktionen att i särskilda fall medgiva att detta belopp

höjes till högst 20 000 kronor.

Mom. 3. Lån med statlig kreditgaranti må utlämnas åt den, som avlagt

akademisk eller därmed jämförlig examen, enligt vad därom särskilt stadgas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.