Utlåtande i anledning av väckt motion angående beredande åt riksdagens vaktpersonal av en mera fast anställning.
1946-12-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1946:70, Utlåtande i anledning av väckt motion angående beredande åt riksdagens vaktpersonal av en mera fast anställning.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 3 december 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående beredande åt
riksdagens vaktpersonal av en mera fast anställning.
I en inom andra kammaren under nr 349 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har herr von Friesen jämte tre
av kammarens övriga ledamöter hemställt, att riksdagen måtte bereda sin
vaktpersonal en mera fast anställningsform i anslutning till vad i motiveringen
till motionen anförts samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
härför erforderliga författningsbestämmelser.
Syftet med motionen är främst, att ett visst, lämpligt avvägt antal ordinarie
vaktmästartjänster hos riksdagen skulle inrättas, vilka den extra vaktpersonalen
hos riksdagen efter ett antal ars väl vitsordad riksdagstjänstgöring
skulle kunna söka och erhålla. Genom en sådan anordning skulle frågorna
om skälig semestertid, om sjukersättning och örn pensionering automatiskt
erhålla en tillfredsställande lösning i anslutning till vad som gäller för motsvarande
befattningshavare i riksdagens verk. Skulle emellertid en dylik lösning
icke redan nu kunna beslutas, syntes innevarande riksdag åtminstone
böra bereda sin egen vaktpersonal den trygghet, som antagandet av ett pensionsreglemente
för densamma skulle kunna innebära, så att frågor örn pensionering
av riksdagsvaktmästare icke längre behövde upptagas till prövning
och avgörande från fall till fall.
Såsom i motionen erinras, har förslag till ordnandet av anställnings- och
avlöningsförhållandena för riksdagens vaktpersonal m. m. framlagts av en
utav fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatt kommitté i ett den 10 september
1945 dagtecknat betänkande. Kommitténs förslag innebar, att riksdagens behov
av vaktpersonal skulle vid nyrekrytering tillgodoses genom anlitande av
i statens tjänst anställd personal. Sedan betänkandet av fullmäktige överlämnats
till bankoutskottet och av utskottet därefter underställts kamrarnas
herrar talmän, var ärendet föremål för behandling vid talmanssammanträde
den 16 november 1945 i närvaro av de ständiga utskottens ordförande och
riksdagens kanslideputerade. Vid sammanträdet nåddes icke enighet rörande
ändamålsenligheten av det i betänkandet framlagda förslaget, varför talmännen
anhöllo, att utskottet ville taga ärendet under vidare omprövning. Teko
heller utskottet ansåg sig vid ärendets föredragning den 27 november 1945
Bihang till riksdagens protokoll I8 sami. Nr 70—72
U tskottet.
1
2 Bankoutskottets utlåtande nr 70.
kunna förorda förslagets genomförande utan bordläde detsamma till 1946
års riksdag.
Ärendet blev under våren 1946 föremål för förnyade överväganden inom
utskottet, varefter ett förslag till lösning av frågan framlades i en inom utskottets
kansli utarbetad promemoria av den 29 april 1946. I denna promemoria
ha uppdragits vissa riktlinjer för införande av ett system med helårsanställda
riksdagsvaktmästare. Förslaget utgår från att dessa vaktmästare
skulle under de tider, då riksdagen ej är samlad, tjänstgöra inom statsförvaltningen,
i första hand hos postverket.
Då emellertid ståndpunkt måste tagas till ett flertal olika i promemorian
berörda spörsmål, innan förslaget kan genomföras, har utskottet i skrivelse
denna dag till fullmäktige i riksgäldskontoret anhållit, att fullmäktige ville
låta verkställa utredning i huvudsaklig överensstämmelse med de i promemorian
angivna riktlinjerna samt därefter till utskottet inkomma med förslag
i ämnet.
Med hänsyn till att de i förevarande motion upptagna frågorna sålunda
hänskjutits till särskild utredning, torde motionen icke påkalla någon åtgärd
från riksdagens sida. Utskottet hemställer alltså,
att förenämnda motion 11:349 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 december 1946.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Friggeråker, Leander, Lindblom,
Fahlander, Andersson i Tidaholm* och Persson i Älvdalsåsen*;
från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson*, Sundberg,
von Seth*, Nilsson i Landskrona, Stjärne och Johansson i Kalmar.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.