Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny övergångsplan för riksbanken, m. m.

1946-12-12 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:76, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny övergångsplan för riksbanken, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 10 december 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny

övergångsplan för riksbanken, m. m.

Genom beslut av 1943 års riksdag (banlcoutsk. uti. nr 76) fastställdes en

ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (en s. k. övergångsplan), avsedd

att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1946. Därest övergång till

den samtidigt av riksdagen godkända personalplanen för riksbanken "icke

hunne fullbordas före den 1 januari 1947, förutsatte riksdagen att bankofullmäktige

skulle före tidsperiodens utgång inkomma med förslag till de ändringar

i övergångsplanen, som då kunde befinnas påkallade.

Med hänsyn till att en övergång till personalplanen av olika skäl icke ansetts

böra komma till stånd, när giltighetstiden för den nuvarande övergångsplanen

utlöper, har bankdirektören Hj. Ekengren på uppdrag av fullmäktige

utarbetat en den 25 oktober 1946 dagtecknad promemoria med förslag till

ny övergångsplan, avsedd att tillämpas tills vidare under en ny treårsperiod,

d. v. s. till och med den 31 december 1949.

Sedan tullmäktige den 23 oktober 1946 preliminärt godkänt vad i promemorian

anförts och föreslagits, liava fullmäktige, jämlikt bestämmelserna angående

förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk, berett de personalorganisationer

inom riksbanken, som beröras av förslaget, nämligen Riksbankstjänstemännens

förening, Föreningen kvinnor i statens tjänst och Civilförvaltningens

personalförbund, tillfälle att taga del av förslagen.

Med anledning härav hava förhandlingar ägt rum med Riksbankstjänstemännens

förening och Civilförvaltningens personalförbund, varjämte från

Föreningen kvinnor i statens tjänst inkommit skriftligt yttrande över förslagen.

Efter det att förhandlingarna slutförts har från bankombudsmannen Einar

Falk inkommit en framställning om att bliva överförd till indragningsstat.

Dessutom har tjänstemannen i lönegraden RA 22 vid huvudkontoret Gunnar

Wrancke i en till fullmäktige ställd skrivelse hemställt örn att komma i åtnjutande

av kompensation för mistad vikariatsersättning även efter utgången

av juni 1947.

Med skrivelse till bankoutskottet den 14 november 1946 hava fullmäktige

överlämnat samtliga ärendet tillhörande handlingar och därvid för egen del

tagit under övervägande de förslag och framställningar i övrigt, som i anled
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 76. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

ning av förenämnda promemoria avgivits av personalorganisationerna samt

av förenämnda båda tjänstemän.

Slutligen har lönenåmnden för riksdagens verk den 26 november 1946 på

anmodan av utskottet avgivit utlåtande i ämnet.

I det följande återgives innehållet i promemorian samt i fullmäktiges och

lönenämndens skrivelser oavkortat under vederbörliga rubriker, varjämte

redogörelser lämnas för de förda förhandlingarna m. m.

I. Huvudkontorets organisation.

Promemorian.

I enlighet med den av 1943 års höstriksdag godkända organisationsplanen

(bankoutsk. uti. nr 76, del 1) finnas vid riksbankens huvudkontor tre sektioner,

nämligen sektion I för allmänna bankärenden, sektion II för centralbanksärenden

och sektion III för interna och administrativa ärenden.

Under s e k t i o n I sortera tre avdelningar, nämligen

1) bankexpeditionsavdelningen, som enligt organisationsplanen inrymmei

två arbetsgrupper: ut- och inlåningsexpeditionen och kassaexpeditionen;

2) kontorscentralen; samt

3) valvsavdelningen, som enligt organisationsplanen upptager arbetsgrupperna

guld- och sedelkontoret samt depositaexpeditionen.

Under sektion II sortera två avdelningar, nämligen

1) utrikesavdelningen, fördelad på två arbetsgrupper: arbitrage- och fondexpeditionen

och serviceexpeditionen1, samt

2) ekonomiska sekretariatet, likaledes fördelat på två arbetsgrupper: statistikgruppen

och valutagruppen.

Sektion III innefattar endast en avdelning, den administrativa avdelningen,

vilken enligt organisationsplanen upptager fem arbetsgrupper, nämligen

organisations- och personalkontoret, bokföringscentralen, ombudsmansexpeditionen,

intendenturlcontoret och sysslomanskontoret.

Direkt under fullmäktige lyder en fristående avdelning, nämligen r e v isionsavdelningen,

som består av arbetsgrupperna revisionskontoret (i

den av riksdagen godkända organisationsplanen benämnd kontrollcentralen)

och sedelförstöringskontorek

Sedan denna organisationsplan fastställdes av riksdagen, hava vissa jämkningar

av praktiska skäl vidtagits. Sålunda har dels ut-och inlåningsexpeditionen

uppdelats på två arbetsgrupper, utlåningsexpeditionen och inlåningsexpeditionen,

och dels ur utrikesexpeditionen utbrutits en särskild arbetsgrupp för

remboursärenden. Guld- och sedelkontorets arbetsuppgifter, vilka avsågo vården

av huvudkontorets förråd av guld och sedlar, det s. k. stora förvaringsvalvet,

ha övertagits av chefen för valvsavdelningen och vissa tjänstemän å

depositaexpeditionen. I stället har sedelkontoret, vilket har till uppgift att från

sedeltryckeriet mottaga nytryckta sedlar och utöva viss kontroll över sedeltillverkningen,

bibehållits; i den ursprungliga organisationsplanen hade förutsatts

att denna arbetsgrupp skulle kunna slopas. Vidare har inom administrativa

avdelningen bl. a. av lokala skäl inrättats en särskild arbetsgrupp för ärenden,

som sammanhänga med fullmäktiges och direktionens arbetsuppgifter,

1 Benämningarna böra ändras till arbitrageexpeditionen (fondärendena handläggas å annan

avdelning) resp. utrikesexpeditionen. Nedan användas de nya beteckningarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

3

benämnd direktionsexpeditionen. Administrativa avdelningen har sålunda

kommit att omfatta sex arbetsgrupper.

Den sålunda genomförda inre organisationen vid huvudkontoret synes —

enligt vad i promemorian framhålles — hava fungerat tillfredsställande, och

någon anledning att föreslå några mera betydande ändringar föreligger icke

för närvarande. Självfallet kan — möjligen redan under den närmaste 3-årsperioden

— frågan örn en genomgripande översyn över organisationen bli aktuell,

därest 1945 års bankkommittés arbete kommer att resultera i väsentliga

ändringar i riksbankens arbetsuppgifter. Man torde i så fall kunna förutsätta

att dessa ändringar komma att i första hand beröra kontorsorganisationen

och därmed även kontorscentralens arbetsområde, men även exempelvis

bankexpeditionsavdelningens arbete kan komma att avsevärt minskas. I promemorian

hai emellertid räknats med i stort sett nuvarande arbetsuppgifter

för riksbanken.

Beträffande den tekniska omläggning i riksbankens inre organisation som

genomförts sedan den 1 .januari 1944, torde få hänvisas till fullmäktiges berättelse

till bankoutskottet vid 1945 och 1946 års riksdagar (se bankoutsk.

memorial nr 1/1945 och nr 1/1946). Utöver vad i dessa berättelser anförts

ma tdläggas följande.

Arbetet med riksbankens omorganisation har fortsatt även under år 1946.

Vid huvudkontoret pågår för närvarande omläggning till maskinbokföring

av checkräkningarna. Omläggningen beräknas vara avslutad före årsskiftet

De från Förenta staterna beställda kassaregisterapparaterna ha kommit till

Sverige, och maskinerna torde komma att levereras inom den närmaste tiden.

Om intet oförutsett inträffar torde maskinerna kunna tagas i bruk i början

av nästa år. översyn och modernisering av riksbankens blanketter ske successivt

i samband med nytryck.

Inom organisationskommittén har behandlats förslag angående vissa förändringar

av revisionen vid avdelningskontoren och industrierna. De av kommittén

förordade förslagen ha godkänts av fullmäktige.

Det må tilläggas, att under tiden för omorganisationen en omfördelning

skett av arbetsuppgifterna mellan olika tjänster i syfte att sammanföra de

mera kvalificerade uppgifterna a de högre tjänstemännen inom avdelningarna

och arbetsgrupperna. Härigenom har behovet av tjänstemän i särskilt 22 lönegraden

nedgått, trots ökning i arbetets omfattning.

II. Riksbankens personalorganisation.

Fråga örn ny övergångsplan.

Promemorian.

Vid 1943 års riksdag framlade fullmäktige förslag lill personalplan för riksbanken.

Detta förslag blev i princip av riksdagen godkänt med vissa av

bankoutskottet föreslagna ändringar. För att bereda personalen i riksbanken

bättre befordringsmöjligheter än som skulle bliva möjligt vid tillämpning av

personalplanen framlade emellertid fullmäktige ett förslag till ram för tjänstetillsättningar

— en s. k. övergångsplan — avsedd att tillämpas fr. o. m. den

1 januari 1944 tills vidare t. o. m. den 31 december 1946. Med vissa ändringar

blev denna övergångsplan av riksdagen godkänd.1

1 De tjänster i olika lönegrader, som upptagits i personalplanen oell övergångsplanen, framgå

av härvid fogade Bilagorna 2 och 3.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Den omständigheten att övergångsplanen utgör en ram för tjänstetillsättningar

innebär, att övergångsplanen utgör yttergränsen, inom vilken fullmäktige

ägt vidtaga tjänstetillsättningar; fullmäktige hava alltså haft befogenhet

att underlåta återbesättande av ledigbliven tjänst även örn återbesättandet

varit möjligt inom ramen. Av betordringsskäl hava emellertid fullmäktige

med något undantag sträckt sig så långt som övergångsplanen medgivit.

Bankoutskottet förutsatte i sitt förenämnda utlåtande, att om övergången

till den nya personalstaten, d. v. s. personalplanen, icke hunne fullbordas före

den 1 januari 1947 det borde ankomma på fullmäktige att före tidsperiodens

utgång inkomma med förslag till de ändringar i övergångsplanen, som da

kunde” finnas påkallade. Såsom av det föregående framgår, överensstämmer

de ordinarie tjänstemännens antal i de olika lönegraderna — om banken betraktas

som en enhet — i stort sett med övergångsplanen. Någon dylik övergång

har följaktligen hittills icke genomförts, detta delvis med hänsyn till

önskvärdheten att göra övergången mjuk men delvis på grund av den utoknin»

av arbetsuppgifterna som inträtt under de senaste arén (jfr nedan).

En övergång till personalplanen från och med 1947 års ingång skulle •

enligt promemorian — redan av denna anledning medföra stora olägenheter.

En sådan åtgärd skulle nämligen medföra, att de yngre tjänstemännen icke

på relativt lång tid kunde påräkna att vinna befordran, något som med nuvarande

åldersfördelning skulle kunna ge anledning till berättigat missnöje

bland personalen. Härtill kommer dels att sedan fullmäktige ar 1943 framlade

sitt förslag till personalorganisation vissa arbetsuppgifter såsom nyss

antytts blivit mera omfattande och delvis också mera krävande och dels att

vissa nya arbetsuppgifter tillkommit. En annan omständighet, som i detta

sammanhang förtjänar beaktande, är att frågan örn riksbankens kontorsorganisation

och arbetsuppgifter är föremål for utredning ay 1945 ars bankkommitté;

man kan med andra ord icke nu avgöra vare sig arlen eller omfattningen

sett på längre sikt, av riksbankens verksamhetsområde. Vid sadan!

förhållande har det icke synts lämpligt att framlägga förslag till en personalförteckning,

avsedd att definitivt tillämpas, utan det riktigaste har ansetts

vara att en ny övergångsplan fastställes, förslagsvis att galla tills vidare

under en ny treårsperiod eller till utgången av år 1949. o „

Vid uppgörande av ny övergångsplan synes man hora utgå tran det personalbehov

vid huvudkontoret eller avdelningskontoren, som enligt vad erfarenheten

givit vid handen föreligger med bankens nuvarande i förhållande

till läget år 1943 väsentligt utökade arbetsuppgifter. Liksom nuvarande overgångsplan

bör den utgöra en ram för tjänstetillsättningar, vilket innebar att

fullmäktige i varje särskilt fall hava att pröva, huruvida ledigbliven tjänst

bör återbesättas.

Personalförliandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening och Föreningen kvinnor i statens tjänst

ifrågasatte, att i stället för den i promemorian föreslagna nya oyergangsplanen

skulle antagas en provisorisk personalplan att galla under arén 194/

_1949. Denna plan borde vid ändrade arbetsuppgifter kunna Hangas endast

efter särskild framställning till riksdagen örn vakantsättning av i densamma

upptagna tjänster. „

Från riksbankens sida framhölls bl. a., att for övergång till en — lat vara

provisorisk — personalplan komme fullmäktige sannolikt att anse sig behöva

strängare pröva behovet av vissa tjänster, som nu upptagits i förslaget

till den nya övergångsplanen. Befordringsförhallandena hade nämligen i viss

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

5

mån spelat in vid förslagets upprätlande. Till skillnad mot den nuvarande

övergångsplanen, vilken närmast hade karaktären av ett led i den personalreducering,

som omorganisationen förutsatte, vore det nu föreliggande förslaget

utarbetat på grundval av den erfarenhet, man vunnit om personalbehovet

med hänsyn till nuvarande arbetsuppgifter. Man kunde därför utgå

från att möjligheterna till tjänstetillsättningar inom övergångsplanens

ram komme att utnyttjas så länge bankens nuvarande arbetsuppgifter icke

minskades eller organisatoriska ändringar icke föranledde lill jämkningar.

Någon garanti mot vakantsättning av lediga tjänster skulle för övrigt icke

skapas genom den föreslagna ändrade benämningen. Bestämmelsen i § 29

mom. 3 bankoreglementet inrymde nämligen möjlighet för fullmäktige att

under alla förhållanden låta anstå med tillsättande av viss tjänst, örn den

ansåges kunna undvaras, eller alt nedflytta tjänsten i lägre lönegrad.

Fullmäktige.

Vad angår den av Riksbankstjänstemännens förening och Föreningen

kvinnor i statens tjänst väckta frågan om fastställande av en »provisorisk

personalplan» för en tidsperiod av tre år vilja fullmäktige — utöver vad

riksbankens representanter anfört vid förhandlingarna med Riksbankstjänstemännens

förening — framhålla, att svårighet föreligger att överblicka

omfattningen av riksbankens arbetsuppgifter för hela den period, varom nu

är fråga. Därtill kommer bl. a., att samtliga de tekniska omläggningar, som

planerats vid huvudkontoret, ännu icke genomförts. Fullmäktige anse därför

lämpligast att den personalorganisation för riksbanken, som kommer

att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1947, får formen av en ny ram för

tjänstetillsättningar, avsedd att gälla tills vidare t. o. m. den 31 december

1949. Utöver den befogenhet för fullmäktige att pröva behovet av ledigbliven

tjänst, som inrymmes i § 29 mom. 3. bankoreglementet, böra sålunda

fullmäktige äga viss frihet att bestämma örn ledigbliven tjänst bör återbesättas

även örn fullmäktige därvid — liksom hittills — givetvis komma att

i möjligaste mån beakta de berättigade önskemål från personalens sida, som

kunna göras gällande.

Lönenämnden.

Lönenämnden vill till en början framhålla, att den övergångsplan för personalorganisationen,

som fullmäktige nu föreslagit skola gälla för tidsperioden

1947—1949, i likhet med vad nu är fallet utgör den ram, inom vilken

fullmäktige äga vidtaga tjänstetillsättningar. Fullmäktige lia sålunda befogenhet

att underlåta återbesättandet av ledigbliven tjänst även örn återbesättandet

är möjligt inom övergångsplanens ram. Ehuru det ur olika synpunkter

varit önskvärt att efter den nu löpande övergångsperiodens utgång kunna

fastställa en personalstat, upptagande det antal tjänster sorn skola finnas

i de olika lönegraderna, anser sig lönenämnden likväl med hänsyn till de av

fullmäktige åberopade omständigheterna böra tillstyrka, att en särskild övergångsplan

tillämpas från och med den 1 januari 1947 tills vidare till och

med den 31 december 1949. Lönenämnden vill härvid endast understryka

det av fullmäktige gjorda uttalandet, att fullmäktige vid prövning av frågan

örn återbesättande av ledigbliven tjänst — liksom hittills — komma att i

möjligaste mån beakta de berättigade önskemål från personalens sida, som

kunna göras gällande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Löneställningen.

A. Direktionen m. m.

Promemorian.

Löneställningen för riksbankschefen (RC 13), vice riksbankschefen (RC

12) och de båda bankdirektörerna (sektionscheferna; RC 8) torde böra bibehållas

oförändrad.

Vid organisationsplanens fastställande medgav riksdagen, att en direktörsassistent

skulle få anställas mot ett arvode av högst 20 000 kronor per år.

Detta bemyndigande har visserligen hittills ej utnyttjats, men möjligheten

för fullmäktige att genom förordnande av en direktörsassistent lätta riksbankschefens

och vice riksbankschefens arbetsbörda bör bibehållas

B. Bankpersonalen.

1. Huvudkontoret.

Promemorian.

a) Bankkommissarie!'' (R C 2):

Vid huvudkontoret finnas enligt övergångsplanen och personalplanen 7

tjänster för bankokommissarier i lönegraden RC 2. Någon ändring i detta

antal ifrågasattes icke. När den nuvarande chefen för kontorscentralen avgår,

vilket torde komma att ske under nästkommande år, torde fullmäktige

böra upptaga till prövning frågan, örn tjänsten bör återbesättas med ordinarie

innehavare eller om den bör uppehållas på förordnande tills vidare.

b) Kamrerare m. fl. i RA 2 6, RC a, RA 2 4 och RCb.:

Personal- och övergångsplanema upptaga 6 tjänster för bankkamrerare i

26 lönegraden, avsedda för gruppcheferna å ut- och inlåningsexpeditionen,

kassaexpeditionen, kontorscentralen, depositaexpedilionen, organisations- och

personalkontoret samt bokföringscentralen. Dessa tjänster synas böra bibehållas

i en ny övergångsplan, dock med undantag av tjänsten såsom kamrerare

å kontorscentralen. Denna tjänst, vilken icke ens uppehållits å förordnande,

bör utbytas mot en kamrerstjänst i lönegraden RC b, tillsatt

medelst förordnande tills vidare. Det är nämligen önskvärt att denna tjänst

blir rörlig. — Med de ändrade arbetsuppgifter, som numera efter omorganisationen

ankomma på chefen för bokföringscentralen, har kamrerstjänsten

därstädes blivit relativt högt placerad i jämförelse med vissa andra tjänster

vid huvudkontoret, men fullmäktige vilja icke nu ifrågasätta ändring i

tjänstens lönegradsplacering med hänsyn till att en del kvalificerade uppgifter

torde komma att tillföras densamma.

Tjänsten såsom bankkamrerare i lönegraden RC a å arbitrageexpeditionen

bör bibehållas. Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter, som numera

åvila utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen), har personalen å denna arbetsgrupp

fått utökas betydligt, sedan den nu gällande övergångsplanen fast
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande nr 76.

7

ställdes. Det ansvar, som åvilar gruppchefen, bär därigenom vuxit. Som, såvitt

nu kan bedömas, detta förhållande torde bliva bestående synes tjänsten

såsom gruppchef å denna expedition böra höjas från nuvarande RC b till

RC a. Även för chefen för valutagruppen har en ansvällning av arbetsuppgifterna

inträtt, varjämte gruppchefen numera fått att handlägga ärenden

av en svårighetsgrad som icke kunnat förutses vid tjänsten inrättande och

placering i lönegraden RC b. Det ankommer nämligen på gruppchefen att

handlägga frågor, som sammanhänga med ingångna handels- och betalningsavtal

med främmande stater, samt att förbereda förhandlingar rörande

dylika avtal. Tjänsten bör därför likaledes höjas till RC a.

Tjänsterna i 24 lönegraden. Enligt övergångsplaneu och personnlnlancn

finnas — bortsett från en bankombudsmansbefattning — 6 tjänster i lönegraden

RA 24 vid huvudkontoret, avsedda för gruppchefema å sedelförstöringskontoret

och intendenturkonföret (intendenten) samt för ställföreträdande

gruppchefema å ut- och inlåningsexpeditionen, guld- och sedelkontoret,

depositaexpeditionen och revisionskontoret. Under den tid omorganisationen

pågått ha vissa ändringar vidtagits i placeringen av dessa tjänster.

Sålunda har tjänsten i 24 lönegraden å guld- och sedelkontoret överförts

till sedelkontoret. Därjämte har en dubblering skett av 24-gradstjänsten å utoch

inlåningsexpeditionen sammanhängande med att denna arbetsgrupp såsom

ovan nämnts de facto uppdelats på två, utlåningsexpeditionen och inlåningsexpeditionen,

därvid den ena 24-gradstjänsten avsetts för ställföreträdande

gruppchefen för utlåningsexpeditionen och den andra för gruppchefen

å inlåningsexpeditionen. Av sistnämnda tjänster har en tillsatts med ordinarie

innehavare medan den andra uppehälles på förordnande med vikariatslön.

Vidare ha inrättats två andra tjänster i 24 lönegraden, vilka icke

upptagits i övergångsplanen nämligen dels en tjänst å utrikesexpeditionen

(serviceexpeditionen), avsedd för den befattningshavare, som har ansvaret

för utrikesbokföringen, och dels en tjänst å revisionskontoret avsedd för

den befattningshavare som närmast förestår utrikesrevisionen. Anledningen

härtill är de vidgade krav som måst ställas å ifrågavarande befattningshavare

med hänsyn till den ökning i riksbankens utrikesrörelse som inträtt.

Båda dessa tjänster uppehållas i avvaktan på frågan om deras upptagande

i bankens personalorganisation på förordnande tills vidare.1 I stället har

tjänsten som ställföreträdande gruppchef å depositaexpeditionen ansetts

kunna nedflyttas till 22 lönegraden. Vid huvudkontoret finnas följaktligen

—- utom ombudsmanstjänsten — för närvarande inrättade 8 tjänster i 24

lönegraden. I detta antal har icke inräknats tjänsten såsom kontrollant vid

sedeltryckeriet, vilken under de senaste två åren varit placerad i 24 lönegraden,

eftersom denna tjänst kommer att upphöra under innevarande år

och de med densamma förenade arbetsuppgifterna komma att fördelas mellan

innehavaren av den nyinrättade tjänsten som kamrerare i lönegraden

Eo 22 vid tryckeriet, revisionskontoret samt gruppchefen å sedelkontoret.

Vid fastställande av en ny övergångsplan kunde övervägas, huruvida icke

tjänsten såsom ställföreträdande gruppchef å utlåningsexpeditionen i jämförelse

med andra tjänster i banken borde hänföras lill 22 lönegraden. Man

torde emellertid höra avvakta med att taga närmare ståndpunkt lill frågan

till dess det visar sig huru bankens utlåningsverksamhet kommer att gestalta

sig. Under den nya övergångsperioden anse sig fullmäktige följaktligen

böra föreslå, att tjänsten bibehålies. Antalet tjänster i 24 lönegraden

bör följaktligen i den nya övergångsplanen höjas från 6 lill 8, alltjämt bortsett

från den i lönegraden placerade ombudsmanstjänsten.

Lönegraden RC b. I denna lönegrad äro för närvarande placerade tre

1 Beträffande fjällsten i 2i lönegraden å utrikesexpeditionen se s. 10.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

tjänster, avsedda för gruppchefema å utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen),

statistikgruppen och valutagruppen. Ovan har föreslagits att gruppchefema

å utrikesexpeditionen och å valutagruppen skulle hänföras till lönegraden

RC a. I stället torde en tjänst i RC b böra inrättas som föreståndare

å den del av utrikesexpeditionen, som handhar remboursärenden (remboursexpeditionen).

Innehavaren av denna befattning har nämligen att självständigt

handha ett stort antal viktiga och förhållandevis krävande arbetsuppgifter

samt att utöva chefsskap över en personal på ett 20-tal personer. —

Enär ovan föreslagits inrättandet av en tjänst i lönegraden RC b såsom gruppchef

å kontorscentralen, skulle antalet tjänster i lönegraden följaktligen komma

att uppgå till tre eller samma antal som i den nuvarande övergångsplanen.

c) Ombudsmanstjänsferna:

Vid huvudkontoret finnas två ombudsmän placerade i lönegraden RA 27,

resp. lönegraden RA 24. Ehuru en av ombudsmanst jänsterna torde kunna

framdeles indragas, ifrågasättes ej nu någon sådan åtgärd med hänsyn till att

ingendera av ombudsmännen når pensionsåldern under den nya övergångstiden.

Om man bortser från riksbankschefen och sektionscheferna kommer vid

bifall till vad ovan föreslagits antalet tjänster i lönegraden RA 24 (RC b)

eller högre lönegrad att utgöra 28. Till jämförelse må nämnas, att nuvarande

övergångsplan liksom personalplanen upptager 25 sådana tjänster, medan å

den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen uppförts 29 tjänster i

närmast motsvarande löneställning.

d) Kamrerare, revisorer och kassörer m. fl. i lönegraderna

RA 22 och RA 20:

I den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen funnos — bortsett

från tjänsten som arkivarie — uppförda 48 tjänster i lönegraden RA 22

vid huvudkontoret. I personalplanen och övergångsplanen skedde en uppdelning

av 22-gradstjänsterna å 22 och 20 lönegraderna. Sistnämnda lönegrad saknades

nämligen i den förut gällande personalförteckningen vid huvudkontoret.

Sålunda upptager personalplanen 14 tjänster i 22 och 15 i 20 lönegraden,

medan i övergångsplanen antalet utgör 28 resp. 15. Enligt den fördelning

mellan de olika arbetsgrupperna av tjänster i 18—26 lönegraderna vid huvudkontoret,

som nu tillämpas (fördelningsplanen1), har det ansetts erforderligt

med 16 tjänster i 22 lönegraden (en av dem hålles för närvarande vakant) och

21 tjänster i 20 lönegraden. Därtill komma 2 tjänster i sistnämnda lönegrad,

vilka icke tillsättas med vikarier vid innehavarnas ledighet; innehavaren av

den ena är placerad som reserv å utlåningsexpeditionen, medan innehavaren

av den andra tjänsten tills vidare tjänstgör å ombudsmansexpeditionen för biträde

med utredning angående efterskänkande eller avskrivning av bosättningslån.

Från dessa båda i och för sig övertaliga tjänster bortses i det följande.

Det må emellertid i detta sammanhang framhållas, att riksbankens

direktion vid fastställande av fördelningsplan ansett sig böra begränsa sammanlagda

antalet tjänster i 20—24 lönegraderna så att det i övergångsplanen

upptagna sammanlagda antalet tjänster i dessa lönegrader ej överskrides, vilket

i någon mån påverkat direktionens rörelsefrihet.

1 Här utesluten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

9

En närmare granskning av personalbehovet i 22 och 20 lönegraderna vid

huvudkontoret för tiden efter utgången av innevarande år ger vid handen

följande.

Utlåning sexpeditionen och inlåninqsexpeditionen. Å utlåningsexped

i t i o n e n finnas på den av direktionen godkända planen för personalfördelningen

upptagna 1 tjänst i 22 lönegraden och 4 tjänster i 20 lönegraden.

Detta antal torde böra bibehållas. Därvid torde dock å ena sidan en för närvarande

i 18 lönegraden placerad tjänst, avsedd för den tjänsteman som ansvarar

för indrivningen av efterliggande bosättningslån, böra höjas till 20

lönegraden medan å andra sidan cn sänkning från 20 till 18 lönegraden synes

böra ske av korrespondenttjänsten med hänsyn till de ändrade arbetsuppgifter,

som numera åvila denna tjänst.

Å inlåningsexpeditionen finnas 3 tjänster i 22 lönegraden å nuvarande

fördelningsplan, men ingen tjänst i 20 lönegraden. En av dessa uppehälles

av den tjänsteman, som omhänderhar clearingen mellan svenska

bankinstitut beträffande checkar och växlar samt kontroll över statsverkets

och vissa andra checkräkningar. Det har övervägts, huruvida icke denna

tjänst borde nedflyttas till 20 lönegraden. Som förutsatt omläggning av checkräkningskontrollen

icke kunnat genomföras, har emellertid ansetts att nuvarande

lönegradsplacering tills vidare bör bibehållas under den nya övergångsperioden.

Icke heller i övrigt föreslås någon ändrad lönegradsplacering

beträffande ifrågavarande tjänster.

Kassaexpeditionen. Å denna arbetsgrupp finnas enligt nuvarande fördelningsplan

1 tjänst i 22 lönegraden, avsedd för föreståndaren för sedelräkningsdetaljen,

samt 8 tjänster i 20 lönegraden, avsedda för 4 kassörer (därav

2 i centralkassan och 2 i växlingskassorna), 3 för kassavårdare (därav 2 i

dagkassan och 1 i sedelräkningen) och 1 för föreståndaren för mynträkningen.

Dessutom upptar fördelningsplanen en kassörstjänst i sistnämnda lönegrad

(i centralkassan), vilken icke anses behöva permanent uppehållas och

å vilken vid innehavarens ledighet vikarie förordnas endast vid de tider då

kassaarbetet är som störst.

Kassörstjänsterna böra bibehållas vid nuvarande löneställning. I en blivande

övergångsplan torde man böra räkna med 4 dylika tjänster. I den mån så

erfordras, kunna tillfälliga förordnanden liksom hittills meddelas å ytterligare

kassörstjänst (-er).

Däremot torde tjänsten som föreståndare för mynträkningen kunna sänkas.

Innehavaren av denna tjänst åtnjuter personlig löneställning i 22 lönegraden.

I samband med att han avgår med ålderspension, vilket beräknas ske vid

utgången av september 1947, torde frågan om tjänstens lönegradsplacering

böra upptagas till närmare övervägande. Inom ramen för den föreslagna nya

övergångsplanen torde kunna rymmas den tjänst, som erfordras för ifrågavarande

uppgift. Med tjänsten följer viss kassavård. Nämnas må att å mynträkningen

för närvarande äro sysselsatta, förutom föreståndaren, ca 4 vaktmästare.

Övriga tjänster å kassaexpeditionen torde böra bibehållas vid nuvarande

antal och löneställning.

Kontorscentralen. Såsom förut nämnts har kamrerstjänsten i lönegraden

RA 2(5 icke uppehållits under hela den lid nuvarande övergångsplan varit

gällande. Den högsta tjänsten å avdelningen, bortsett från chefstjänsten, tiar

varit placerad i 22 lönegraden. Ovan har föreslagits, att tjänsten i 20 lönegraden

skulle ersättas med en kamrerstjänst i lönegraden RC b. I stället torde

tjänsten i 22 lönegraden tills vidare kunna undvaras. Den nuvarande korrespondenttjänsten

i 20 lönegraden bör däremot bibehållas. I den män per
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

sonalförstärkning erfordras å avdelningen torde liksom hittills i första hand

tjänstemän från avdelningskontoren böra tillkallas för tillfällig tjänstgöring.

Én tjänst i 18 lönegraden bör kvarstå å gruppen.

Depositaexpeditionen. Enligt vad ovan nämnts har en å organisationsplanen

för depositaexpeditionen avsedd tjänst i 24 lönegraden i jämförelse med andra

tjänster redan under nu löpande övergångsperioden ansetts böra nedflyttas

från 24 till 22 lönegraden. Inberäknat denna tjänst upptager nuvarande fördelningsplan

2 tjänster i 22 lönegraden och 2 tjänster i 20 lönegraden. Denna

lönegradsplacering synes lämpligt avvägd och torde böra bibehållas under den

nya övergångsperioden.

Sedelkontoret. Gruppchefens närmaste man — vilken tjänstgör som kassavårdare

— är placerad i lönegraden RA 20. Någon ändring härutinnan föreslås

icke.

Arbitrage expeditionen. Å denna arbetsgrupp finnas enligt fördelmngsplanen

— förutom tjänsten som gruppchef i lönegraden RC a — 1 tjänst i lönegraden

RA 22 och 1 i lönegraden RA 20. Med hänsyn till den betydande utökning av

arbitrageexpeditionens arbetsuppgifter, som inträtt under senare ar jämsides

med att dessa uppgifter blivit av alltmera krävande natur — samt den

rutin och omdömesförmåga, som måste fordras av bankpersonalen å denna

grupp, kan en personalförstärkning i mellangraderna vara motiverad. En viss

försiktighet torde emellertid härvid böra iakttagas. Under den nya övergångstiden

svnes man sålunda, såvitt nu kan bedömas, böra inskränka sig till att

tillföra'' expeditionen dels en tjänst i 22 lönegraden, avsedd för den tjänsteman

som bär till uppgift att följa de betalningar vilka ske med tillämpning av ingångna

betalningsöverenskommelser med främmande makter, och dels en

tjänst i 20 lönegraden. I övrigt torde man under den nya övergångsperioden

böra anlita utvägen med särskilda arvoden utöver lönen, i den mån sådana

kunna anses påkallade vid jämförelse med de arbetsuppgifter som åvila

andra tjänstemän i riksbanken i samma löneställning. Visserligen är en sådan

avlöningsform i och för sig föga lämplig, anén de speciella^ förhållandena på

denna arbetsgrupp kunna — liksom kanske även i någon mån å andra arbetsgrupper

inom sektion II —göra ett avsteg från eljest tillämpade principer motiverat.

Ett särskilt skäl att hålla personalorganisationen i viss mån rörlig är

att svårigheter föreligga att bedöma huru riksbankens utrikesrörelse kommer

att utvecklas under den nya övei-gångsperioden. Givetvis är det ingalunda

uteslutet att den sedan åtskilliga år pågående ansvällningen av riksbankens

uti-ikesrörelse kommer att fortsätta under den nya övergångsperioden. Vad

ovan föreslagits i fråga om tilläggsarvoden torde möjliggöra en smidig anpassning

efter utvecklingen.

Utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen). Beträffande denna ai-betsgrupp

har ovan föreslagits dels en höjning av gruppchefstjänsten från RC b till

RC a och dels uppförande å den nya övergångsplanen av en tjänst i 24

lönegraden för den tjänsteman, som har ansvaret för utrikesbokföringen.

Sistnämnda förslag har föranletts av att serviceexpeditionen redan enligt

beslut av fullmäktige tillförts en tjänst i 24 lönegraden, vilken uppehälles

medelst förordnande tills vidare. Man kunde eljest hysa viss tvekan om

tjänsten i jämförelse med andra tjänster i riksbanken borde vara placerad

högre än i RA 22. Med slutligt avgörande huruvida tjänsten bör tillsättas

med ordinarie innehavai-e bör anstå till dess att vissa ifrågasatta tekniska

förändringar i organisationen genomförts och prövats.

I övrigt föreslås inga andra ändringar än att en å den nuvarande fördelningsplanen

i 18 lönegraden upptagen tjänst för en förste expeditionsman

och biträdande kassavårdare torde böi-a höjas till 20 lönegraden. Den å för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Il

deiningsplanen för närvarande i lönegraden RA 22 upptagna tjänsten, vars

innehavare har att vara kontrollant å expeditionen och kassavårdare för

utländska värden, bör sålunda bibehållas. Tilläggas må att det för lägre

tjänstemän i något fall kan visa sig vara motiverat med visst tilläggsarvode.

Bernbom sexpeditionen. Såsom chef för denna arbetsgrupp, vilken utbrutits

ur utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen), skulle enligt vad ovan föreslagits

fungera en tjänsteman i lönegraden RC b. Med hänsyn till de krav,

som måste ställas å dennes närmaste man, torde det vara motiverat att höja

hans tjänst från nuvarande 20 till 22 lönegraden. Dessutom beräknas att

å expeditionen böra vara placerade två tjänster i 18 lönegraden mot för

närvarande en.

Statistikgruppen. Å denna arbetsgrupp finnes uppförd en tjänst i lönegraden

RA 22, avsedd för en statistiker, tillika ställföreträdande gruppchef.

Denna tjänst uppehälles icke för närvarande på grund av att den senaste innehavaren

måst anlitas å annan tjänst. I och för sig kunde det kanske övervägas

att tjänsten placerades i 20 lönegraden. Då någon ändring icke nu

föreslås för den nya övergångsperioden, föranledes detta av dels att de

arbetsuppgifter, som komma att åvila tjänsten, icke kunna fullt överblickas

och dels att fullmäktige måste anses oförhindrade att, örn detta befinnes

lämpligt, låta uppehålla tjänsten i lägre lönegrad.

Valutagruppen. Såsom ställföreträdare för gruppchefen — vilkens tjänst

ovan föreslagits höjd från RC b till RC a — fungerar en tjänsteman med förordnande

i lönegraden RA 22. På grund av de viktiga och krävande arbetsuppgifter,

som åvila sistnämnde tjänsteman, bör tjänsten bibehållas i nuvarande

lönegrad. Närmast lägre tjänst är placerad i 18 lönegraden, och någon

ändring härutinnan synes tills vidare icke böra vidtagas.

Direktionsexpeditionen. Denna arbetsgrupp upptager förutom biträdespersonal

endast en tjänst för sekreterare i lönegraden RA 22. Såsom gruppchef

tjänstgör chefen för administrativa avdelningen. Innehavaren av sekreterartjänsten

fungerar samtidigt som sekreterare hos industristyrelsen och åtnjuter

i denna egenskap ett särskilt arvode å 600 kronor för år. Sekreterartjänstens

nuvarande lönegradsplacering överensstämmer med vad som förutsatts

i personalplanen. Även i den nya övergångsplanen har tjänsten ansetts

böra uppföras med oförändrad löneställning.

Organisations- och personalkontoret. A nämnda arbetsgrupp finnas enligt

nuvarande fördelningsplan, förutom tjänsten såsom gruppchef i 26 lönegraden,

1 tjänst i 22 och 1 i 18 lönegraden. För att med tillräcklig snabbhet

genomföra föreliggande arbetsuppgifter torde en viss utbyggnad av arbetsgruppen

böra ske. Med hänsyn till de krav som måste ställas på de tjänstemän,

vilka sysselsättas med organisations- och personalfrågor, synes arbetsgruppen

böra tillföras en tjänst i 20 lönegraden.

Intendenturkontoret utgör den enda arbetsgrupp, där för närvarande ställföreträdande

gruppchefen (RA 18) är placerad lägre än i 20 lönegraden. Under

de tider, då intendenten (RA 24) befinner sig på resor för besök vid avdelningskontoren,

får ställföreträdande gruppchefen utan särskild ersättning

fullgöra de löpande göromålen å arbetsgruppen. Med hänsyn härtill samt

till vikten av de ärenden, som intendenturkontoret har att handlägga, synes

en höjning av nämnda tjänst från 18 till 20 lönegraden böra ske. Det må till - läggas att ställföreträdande gruppchefen på grund av svårigheten att finna

ersättare, som utan relativt lång förberedelsetid kan överta lians arbetsuppgifter,

i allmänhet icke kan tilldelas förordnanden inom andra arbetsgrupper.

Revisionskontor^. Å denna arbetsgrupp — för vilken chefen för revisions
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

avdelningen fungerar som gruppchef — äro placerade 2 tjänster i 24 lönegraden,

avsedda den ena för en förste revisor för inrikesärendena och den

andra för en förste revisor för utrikesärendena (jfr ovan). Dessutom finnas

för närvarande dels 1 tjänst i 22 lönegraden, vars innehavare har att revidera

riksbankens industrier och deltaga i revisionen av avdelningskontoren,

dels 2 tjänster i 20 lönegraden, vars innehavare lia till huvudsaklig uppgift

att granska den ene bankavdelningens och den andre valvsavdelningens

samt organisations- och personalkontorets räkenskaper. Sistnämnda tjänst

torde böra höjas till 22 lönegraden. På grund av den utökning i arbetsuppgifterna,

som inträtt främst å utrikesrevisionen, bör revisionskontoret vidare

tillföras en tjänst i 20 lönegraden för biträdande utrikesrevisom, medan

dennes nuvarande tjänst i 18 lönegraden utnyttjas för att utöka revisorsassistentemas

antal från 1 till 2.

Det må i detta sammanhang nämnas, att revisionen av avdelningskontoren

fortfarande, liksom före omorganisationen, i stor utsträckning verkställes avsärskilda

reserevisorer, vilka utses bland lämpliga tjänstemän från andra arbetsgrupper

(eller från avdelningskontoren). Till envar av dessa reserevisorer

utgår särskilt arvode å 200 kronor vid revision av kontoren i Göteborg

och Malmö samt 100 kronor vid revision av annat avdelningskontor. Anledningen

härtill är att arbetet måste forceras och övertid tillgripas i ganska

stor utsträckning. Dessutom erhåller reserevisor sedvanlig resekostnadsoch

traktamentsersättning. Revisionskontorets tjänstemän lia ansetts böra

vid revisionsresor erhålla samma förmåner som övriga reserevisorer. Även

örn det i och för sig kunde vara lämpligt att revisionskontoret kunde i betydligt

större utsträckning än hittills ombesörja revisionsresorna — något som

skulle nödvändiggöra att arbetsgruppen tillfördes ytterligare personalförstärkning

-— har det nuvarande systemet vissa fördelar genom den utbildning

och vidgade erfarenhet, som genom revisionsresorna beredes härför anlitad

personal från banken i övrigt. För den nya övergångsperioden föreslås

ingen ändring i detta system; det ligger i sakens natur att revisionskontoret

i all den utsträckning detta är möjligt utnyttjar sin egen personal för ifrågavarande

revisionsarbete (jfr bankoutsk. uti. nr 76/1943, s. 145).

Sedelförstöringskontoret. För gruppchefens (RA 24) ställföreträdare upptar

den nu gällande organisationsplanen en tjänst i 22 lönegraden. Efter närmare

överväganden har emellertid tjänsten i planen för personalfördelningen

sänkts till 20 lönegraden. Någon anledning att ändra tjänstens nuvarande

lönegradsplacering torde ej föreligga.

Vid bifall till dessa förslag skulle antalet tjänster i 22 lönegraden vid huvudkontoret

komma att uppgå till 17 och i 20 lönegraden till 23, mot respektive

16 och 21 i nuvarande fördelningsplan (och 14 respektive 15 i personalplanen

samt 28 respektive 15 i nu gällande övergångsplan).

e) Förste kammarskrivare i lönegraden RA 18:

I denna lönegrad finnas å övergångsplanen uppförda 19 tjänster, medan i

personalplanen antalet utgör 14. Enligt den för närvarande gällande fördelningsplanen

inrymmer 18 lönegraden 21 tjänster.

Ovan har föreslagits, att 3 av de å fördelningsplanen uppförda tjänsterna

skulle uppflyttas från 18 till 20 lönegraden och 1 nedflyttas till förstnämnda

lönegrad. Remboursgruppen skulle tillföras en tjänst utöver den, som för

närvarande är placerad å arbetsgruppen. I övrigt synas nuvarande å fördelningsplanen

upptagna tjänster i 18 lönegraden böra bibehållas i en ny övergångsplan.

Antalet tjänster i sagda lönegrad vid huvudkontoret skulle alltså

utgöra 20.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

13

f) Kamniarskrivartjänster i lönegraden RA 16:

I den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen utgjorde antalet

kamniarskrivartjänster i 16 lönegraden vid huvudkontoret 36. Övergångsplanen

upptager 27 tjänster i lönegraden vid kontoret, men enligt särskilda

medgivanden av riksdagen hava fullmäktige av befordringsskäl medgivits

rätt att utöver detta antal tillfälligt tillsätta 11 tjänster.

I skrivelse den 29 januari 1946 har Riksbankstjänstemännens förening

hemställt örn att fullmäktige ville föreslå sådan ändring av bankoreglementet,

att fullmäktige skulle erhålla bemyndigande att, utan hinder av nu gällande

personalplan, för varje år hos bankoutskoltet begära rätt att tillsätta

för året erforderligt antal kamniarskrivartjänster. När sådant bemyndigande

första gången utnyttjades borde enligt föreningens förslag hemställan göras

om att samtliga i banken anställda icke-ordinarie tjänstemän med mer än 7

års sammanlagd anställningstid skulle erhålla befordran till ordinarie kammarskrivartjänst.

Som skäl härför har åberopats, att befordringen till första

ordinarie tjänst i 16 lönegraden för nuvarande tjänstemän i lönegraden skett

vid avsevärt olika ålder — variationerna rörde sig mellan 5 och 13 år —

och att de nuvarande icke-ordinarie tjänstemännen ej kunde påräkna befordran

förrän efter en anställningstid av cirka 10 år, medan vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och tullverket befordran till första jämförliga

ordinarie tjänst (16 lönegraden i tullverket och 15 lönegraden vid de

övriga verken) regelmässigt uppnås efter kortare anställningstid.

Med anledning av denna skrivelse må nämnas, att nyanställd student (likställd)

enligt nu gällande befordringsplan efter 1 års aspiranttid befordras

till extra tjänsteman i lönegraden Ex 8, efter ytterligare 2 års anställningstid

till extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 11, efter ytterligare 2 år

till Eo 14 och efter ännu 2 år till Eo 16. Ha tjänstemännen före anställningen

i riksbanken haft annan statstjänst eller privattjänst, kan tiden förkortas

för befordran till extra eller extra ordinarie tjänst. Utan att i detta sammanhang

ingå på en från Riksbankstjänstemännens förening gjord framställning

om väsentlig förkortning av icke-ordinarietiden må framhållas, att med

nuvarande befordringsgång såsom förut nämnts tjänst i lönegraden Eo 16

regelmässigt nås efter högst 7 års anställning i riksbanken. Eftersom vid bifall

till vad 1945 års lönekommitté föreslagit lönen i 16 lönegraden för extra

ordinarie tjänstemän från och med den 1 juli 1947 kommer att överensstämma

med vad som skall utgå till ordinarie tjänstemän i samma lönegrad, torde

framställningen icke böra föranleda någon åtgärd.

Vid bedömande av frågan om behovet av ordinarie tjänster i 16 lönegraden

vid huvudkontoret är att märka att ifrågavarande tjänster sakna fast

placering och att förordnande icke meddelas vid ledighet för tjänsteman i

lönegraden. Vid sådant förhållande bör antalet tjänster i lönegraden bestämmas

med hänsyn till lämplig befordringsgång. Med denna utgångspunkt synes

den nuvarande övergångsplanens ram, d. v. s. 27 tjänster, böra bibehållas

i den nya övergångsplanen. Örn så sker kan man räkna med alt åtminstone

några av de äldre e. o. tjänstemännen kunna vinna befordran redan i samband

med den nya övergångsplanens ikraftträdande.

Porsonalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening anförde betänkligheter mot förslaget att

ytterligare två R C-tjänster skulle införas i personalplancn, den ena såsom

chef för utrikes serviceexpediIionen och den andra såsom kamrer på

kontorscenlralcn. Tjänsterna i fråga borde i stället överföras till RA-planen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Från riksbankens sida framhölls, att RC-tjänsterna från personalens synpunkt

vore förenade nied den fördelen i jämförelse med RA-tjänsterna, att

vederbörande redan vid tillträdet erhölle lön överstigande slutlönen i närmast

jämförliga RA-tjänst. Beträffande den i förslaget upptagna nya RC-tjänsten

å kontor scentralen gällde, att det vore olämpligt tillsätta densamma genom

konstitutorial, bland annat därför att riksbankens kontorsorganisation läge i

stöpsleven. RC-tjänsten å serviceexpeditionen förelåge redan enligt nuvarande

övergångsplan — liksom enligt personalplanen — och enda ändringen

var, att tjänsten föreslagits höjd.

Föreningen yrkade vidare beträffande Innes tönningen för vissa

tjänster,

att befattningen som chef för sedelräkningen skulle höjas från nuvarande

RA 22 till RA 24;

att två kassavårdare å kassaexpeditionen och en sedelutdelare tillika kassavårdare

i sedelräkningen, samtliga i RA 20, skulle uppflyttas till RA 22;

att kassörstjänsterna (två i centralkassan och två i växlingskassorna) borde

återgå till RA 22;

att tjänsten som 3:e kassavårdare å depositaexpeditionen höjdes från RA 18

till RA 20; samt

att båda de å utrikesexpeditionen tjänstgörande expeditionstjänstemännen

placerades i RA 20 (i promemorian skulle en av dem bibehållas i RA 18).

Med anledning av de av personalföreningen framställda önskemålen örn

höjning av vissa kassavårdar- och kassörstjänster framhölls från riksbankens

sida följande. Frågan om kassörstjänsternas lönegradsplacering hade vid omorganisationen

år 1943 varit föremål för ingående prövning. En höjning av

kassörstjänsterna vid huvudkontoret komme sannolikt att medföra konsekvenser

även beträffande löneställningen för kassörerna vid avdelningskontoren.

Det förelåge därför sannolikt icke stora förutsättningar för att vinna

gehör för framställning om uppflyttning av dessa tjänster. Detta gällde även

förslaget örn höjning av kassavårdarnas lönegradsplacering.

Föreningen framhöll, att svårigheten att erhålla vikarier för huvudkontorets

kassörer — en svårighet som sannolikt successivt bleve alltmer accentuerad —

visade, att tjänsterna vore för lågt placerade. Även om numera icke förelåge

något ekonomiskt ansvar för kassörerna, droge sig dock de yngre tjänstemännen

för att ställa sig till förfogande som kassörer på grund av den risk

för negativa omdömen de komme att löpa vid uppkommande kassabrister.

Därtill komme, att det i praktiken visat sig, att dessa tjänster lätt erhölle

karaktären av sluttjänster.

Riksbankens representanter invände, att några svårigheter icke förelegat

att erhålla vikarier för kassörerna i centralkassan utan endast i växlingskassorna.

Man kunde dock icke höja tjänsterna för att göra dem mera begärliga

för vikarier. Vid kommande tillsättningar av 20-gradstjänster finge man i

stället beakta behovet av kassörer. Avsikten vore icke att kassörstjänsterna

skulle betraktas som sluttjänster. Några års tjänstgöring såsom kassör diskriminerade

icke någon ur befordringssynpunkt, och hinder förelåge icke för en

kassör att få förordnande på högre tjänster. Åtminstone i vissa fall hade anledningen

till att tjänsteman, vilken tjänstgjorde som kassör, icke förordnats

å andra tjänster varit, att vederbörande icke velat lämna sin kassörstjänst,

vilken medförde fördelen av relativ självständighet.

Föreningen framhöll, att kravet på höjning av kassörstjänsterna respektive

höjning av kassavårdartjänsterna närmast vore att fatta som ett alternativ:

antingen måste enligt föreningens uppfattning kassörstjänsterna i och för

sig göras mer attraktiva genom en höjning, eller också måste genom kassavårdartjänsternas

höjning lämpliga förordnanden respektive passage- eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

15

slutplaceringar skapas för kassörerna. Riksbankens övertagande av felräkningsrisken

vore för de flesta en mycket illusorisk fördel, och med det tilltagande

antalet felräkningar skulle nied säkerhet svårigheten att få billiga kassörsämnen

starkt tilltaga.

Föreningen ville dock — utan att i övrigt frångå sin ovan anförda uppfattning

— starkt taga fasta på den från riksbanksledningens sida tillkännagivna

inställningen, att banken finge räkna nied en viss mängd felräkningar och

att dessa icke skulle bli till men för respektive tjänstemän på annat sätt

än att de vid upprepade förluster skulle betraktas såsom mindre lämpade för

just kassörsarbetet.

Fullmäktige.

Beträffande det av Riksbankstjänstemännens förening framförda önskemålet

om att de föreslagna kamrerstjänsterna å kontorscentralen och å utrikesexpeditionen

skulle överflyttas till RA-planen vilja fullmäktige hänvisa till

vad som från riksbankens sida anförts vid de förda förhandlingarna. Fullmäktige

anse sig böra vidhålla sitt förslag i detta hänseende.

Riksbankstjänstemännens förening har ansett, att chefen för sedelräkningen

bör uppflyttas från 22 till 24 lönegraden. Som skäl härför har anförts, bl. a.,

att ifrågavarande befattningshavare har sig underställd en betydligt större

personal — huvudsakligen bestående av s. k. reservpersonal — än vad som är

fallet i fråga om övriga tjänstemän i 22 lönegraden. Vad sålunda framhållits

äger sin riktighet. Med hänsyn härtill och till det ansvar, som är förenat med

tjänsten, anse sig fullmäktige kunna biträda föreningens framställning på

denna punkt. Det i promemorian föreslagna antalet tjänster i 22 lönegraden

bör i stället minskas med en.

Frågan örn löneställningen för övriga kassavårdare å kassaexpeditionen har

varit föremål för ingående överväganden såväl i samband med att fullmäktige

1943 framlade sina förslag beträffande bankens personalorganisation

som i nu förevarande sammanhang. Fullmäktige beaktade därvid särskilt,

att innehavarna av dessa tjänster i regel lia stora värden i sin vård.

Då den nuvarande löneställningen för ifrågavarande kassavårdare synes lämpligt

avvägd, anse sig fullmäktige icke böra tillstyrka någon höjning därav. Vad

nu sagts gäller även beträffande tjänsten som tredje kassavårdare å depositaexpeditionen,

Icke heller beträffande lönegradsplaceringen för kassörerna vid huvudkontoret

eller för den s. k. andre expeditionsmannen å utrikesexpeditionen anse

fullmäktige sig böra tillstyrka någon ändring i fullmäktiges ursprungliga förslag.

I fråga örn den sistnämnda tjänsten må särskilt framhållas möjligheten

att tilldela innehavaren ett visst tilläggsarvode, örn utrikesrörelsens fortsatta

utveckling skulle giva anledning därtill.

Vad slutligen angår bankombudsmannen Falks hemställan (se s. 1) örn

att bliva överförd till indragningsstat, hava fullmäktige, oaktat de starka

principiella betänkligheter, som föreligga, icke något att erinra mot bifall till

framställningen. Om Falk överföres till indragningsstat bör han, såsom fallet

är beträffande tidigare till sådan stat överförda befattningshavare hos riksbanken,

uppbära avlöning enligt ortsgrupp C. Enligt gällande bestämmelser

utgår dock icke provisoriskt tillägg. Huruvida Falk, örn hans framställning

bifalles, kommer att få del av den lönereglering för statstjänstemän, som fö

reslagits träda i tillämpning den 1 juli 1947, blir beroende på de regler, som

komma alt gälla för statstjänstemän å indragningsstat i allmänhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Lönenämnden.

Vad angår det av fullmäktige framlagda förslaget i vad rör bankpersonalen,

omfattar detta bland annat utbyte av en befattning i lönegrad RA 26 avsedd

för kamrerare å kontorscentralen mot en kamrerstjänst i lönegrad RC b,

vilken tjänst avses skola tillsättas på förordnande tillsvidare. Vid behandlingen

av detta spörsmål lia inom lönenämnden uttalats betänkligheter emot det

vidgade användandet av förordnandetjänster inom riksbanken, som det föreslagna

överförandet av ifrågavarande kamrerstjänst innebär. Utan att i anledning

av nu förevarande förslag taga ställning till den sålunda föreliggande

frågan vill lönenämnden allenast erinra, att nämnden berört detta spörsmål

i sitt utlåtande den 25 september 1943 över fullmäktiges då framlagda

förslag till personalorganisation. Lönenämnden framhöll härvid, att, ehuru

det otvivelaktigt för ett verk av riksbankens art måste vara förenat med betydande

fördelar att anställningsformerna vöre sådana att personal och organisation

lätt kunde anpassas till uppkommande förändringar i bankens verksamhet,

lönenämnden likväl ansåge, att förordnandetjänster endast borde

ifrågakomma beträffande de verkligt ledande befattningarna inom banken

och vid sådana befattningar, till vilka befordran på grund av befattningarnas

art borde kunna äga rum i särskild ordning.

Den av bankombudsmannen Falk gjorda framställningen örn överförande

av hans innehavande befattning i lönegraden RA 24 till indragningsstat finner

sig lönenämnden, med hänsyn till att fullmäktige oaktat de starka principiella

betänkligheter, som föreligga, icke ansett sig ha något att däremot

erinra, kunna tillstyrka. Beträffande tidpunkten^ för befattningens överförande

till indragningsstat vill lönenämnden framhålla, att det — med hänsyn

till den korta tid som återstår före årsskiftet för avvecklingen av Falks arbetsuppgifter

— kan befinnas erforderligt, att överförandet äger rum vid

något senare tidpunkt under 1 kvartalet 1947, varom överenskommelse torde

få träffas mellan fullmäktige och Falk.

Fullmäktiges förslag i övrigt i vad rör bankpersonalen föranleder icke någon

erinran från lönenämndens sida.

Ledamoten Hägglund har anfört, att lönenämnden med hänsyn till en skrivelse,

som efter det lönenämnden fattat sina ovanstående beslut men före utlåtandets

justering inkommit från bankombudsmannen Öhlin, bort uppskjuta

sitt ställningstagande till frågan om överförande av bankombudsmannen

Falks befattning på indragningsstat till dess fullmäktige i riksbanken, till

vilka Öhlins skrivelse överlämnats, tagit ställning till däri upptagna spörsmål.

2. Avdelningskontoren.

Promemorian.

a) Direktörer:

Enligt nu gällande personalplan och övergångsplan finnas vid avdelningskontoren

2 direktörer i lönegraden RC 4 (vid kontoren i Göteborg^ och Malmö)

samt 23 direktörer i lönegraden RC 1 vid de övriga kontoren. Någon ändring

härutinnan bär icke ansetts påkallad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

17

b) Kamrerare:

Såväl övergångsplanen som personalplanen upptar kamrerare dels i 26

lönegraden vid två kontor (Göteborg och Malmö) — vid vartdera av dessa

kontor finnes dessutom en kamrerare i 22 lönegraden — dels i 24 lönegraden

vid sju kontor, nämligen i Gävle, Jönköping, Linköping, Luleå, Norrköping,

Uppsala och Örebro, och dels i 22 lönegraden vid återstående sexton kontor.

Vid två av sistnämnda kontor intager emellertid kamreraren en personlig löneställning

i 24 lpnegraden, nämligen vid kontoren i Falun och Karlstad; detsamma

är förhållandet med andre kamreraren (valvskamreraren) vid kontoret

i Malmö. Enligt en till nu gällande övergångsplan fogad anmärkning (nr 4)

skola så länge sistnämnda tre kamrerare kvarstå i innehavande befattningar

antalet kamrerstjänster i 24 lönegraden ökas med tre och antalet kamrerstjänster

i 22 lönegraden i stället minskas med samma antal. I den mån avgång

sker skola tjänsterna utbytas mot kamrerstjänster i sistnämnda lönegrad.

Den nuvarande löneställningen för kamrerarna synes vara väl avvägd. Anmärkning

av enahanda innebörd som den förut nämnda bör fogas vid den nya

övergångsplanen.

c) Kassörer och övrig bankpersonal:

1 :o) Kontoren i Göteborg och Malmö:

Gällande övergångsplan upptager vid kontoret i Göteborg tre tjänster i

22 lönegraden utöver kamrerstjänsten i samma lönegrad, 1 kassörstjänst i 20

lönegraden, 1 kassörstjänst i 18 lönegraden, 4 förste kammarskrivartjänster

1 18 lönegraden och 4 kammarskrivartjänster i 16 lönegraden. Vid kontoret i

Malmö företer övergångsplanen — i jämförelse med Göteborgskontoret —

endast den olikheten att antalet förste kammarskrivartjänster i 18 lönegraden

utgör 3. Enligt personalplanen skulle vid vartdera kontoret finnas 1 tjänsteman

i 22 lönegraden (förutom kamreraren), 2 tjänstemän i 20 lönegraden och

2 i 18 lönegraden; i 16 lönegraden upptar personalplanen 4 tjänstemän i;

Göteborg och 3 i Malmö.

Från och med den 1 juli 1945 har vid kontoret i Malmö i enlighet

med kontorsstyrelsens förslag fastställts en plan för personalfördelningen,

vilken i 22 lönegraden, förutom kamrerstjänsten, upptager endast en tjänst’

avsedd för en revisor och kassavårdare. De båda kassörstjänsterna hava placerats

i 20 lönegraden, vilket innebär en höjning i förhållande till vad som

förutsatts i personalplanen av en tjänst från 18 till 20 lönegraden. Denna höjning

har ansetts motiverad med hänsyn till kassaarbetets omfattning vid kontoret.

Vidare har registrator^ vilken tillika har att utföra förutvarande kontrollbokförarens

arbetsuppgifter, placerats i samma lönegrad, vilket ävenledes

får anses innebära en höjning i förhållande till vad som förutsatts i personalplanen.

Därjämte har kontorsstyrelsen föreslagit att även föreståndaren

för sedelräkningen vid kontoret skulle tillhöra 20 lönegraden. Ifrågavarande

lönegradsplacering av tjänsterna, som tillkommit efter ingående övervägande,

synes motiverad vid en jämförelse med tjänsteplaceringarna vid övriga kontor.

Det må i detta sammanhang erinras, att vid huvudkontoret kassörstjänsterna

och registratorstjänsten hänföras till 20 lönegraden, medan föreståndaren

för sedelräkningen är placerad i 22 lönegraden. Vid bifall till detta förslag,

som skulle innebära alt fyra 20-gradstjänster placerades vid kontoret,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 76. o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bankoutskottets utlåtande nr 76.

kunna 18-gradstjänsterna bestämmas till det i personalplanen förutsatta antalet,

nämligen 2.

I 16 lönegraden upptager såsom förut nämnts övergångsplanen 4 och personalplanen

3 tjänster vid kontoret i Malmö. Med hänsyn till den utökning av

antalet tjänster i förhållande till personalplanen, som föreslagits i 20 lönegraden,

bör antalet 16-gradstjänster kunna bestämmas till 3 i enlighet med

vad som förutsatts i personalplanen.

Det må i detta sammanhang nämnas, att det vid bifall till förslaget kommer

att finnas 1 övertalig tjänsteman i 22 lönegraden vid kontoret. En tjänst i

20 lönegraden bör icke få tillsättas, så länge detta förhållande kvarstår. Antalet

tjänstemän i 20 lönegraden uppgår till 2 (fr. o. m. den Vn 1946), i 18

lönegraden till 3 och i 16 lönegraden till 4 (fr. o. m. den V12 1946).

Vid kontoret i Göteborg, som i fråga om verksamhetens omfattning

är praktiskt taget helt jämställt med kontoret i Malmö bortsett från

sedelrörelsen, tillämpas för närvarande en tjänsteplacering, som är identisk

med vad som gäller vid sistnämnda kontor. Antalet ordinarie tjänster i de

olika lönegraderna bör därför överensstämma med vad som föreslagits för

kontoret i Malmö.

Vid kontoret finnas för närvarande — förutom direktör samt 1 kamrer i

26 och 1 kamrer i 22 lönegraden — 5 tjänstemän i 22 lönegraden, av vilka

en pensioneras den 1 april 1947, 4 tjänstemän i 18 lönegraden och 2 tjänstemän

i 16 lönegraden. De föreslagna tjänsterna i 20 lönegraden torde böra få

tillsättas endast i den mån avgång sker av tjänstemän i 22 lönegraden vid

kontoret, så att sammanlagda antalet i 20 och högre lönegrad icke överstiger

vad som förutsatts i den nya övergångsplanen.

Personalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening yrkade, att vid vartdera av avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö skulle utöver av fullmäktige föreslagna två

tjänster i RA 18 inrättas en tjänst i samma lönegrad med uppgift att omhänderhava

indrivningen av nödlidande bosättningslån.

Från riksbankens sida framhölls, att vid kontoret i Malmö funnes en ombudsman,

som ledde indrivningen av bosättningslån, varför det kunde ifrågasättas,

örn tillräckligt skäl förelåge att i den nya övergångsplanen upptaga

en tjänst i 18 graden för den tjänsteman, som närmast ombestyrde dessa

göromål.

Fullmäktige.

I promemorian har föreslagits att 2 tjänster skola vara placerade i 18 lönegraden

vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö. Riksbankstjänstemännens

förening har hemställt att detta antal skulle ökas till 3. I denna

framställning hava direktörerna vid de båda kontoren instämt. Beträffande

de arbetsuppgifter, som böra åvila dessa tre tjänster, föreligger någon olikhet

i uppfattningen mellan direktörerna. Efter den ingående utredning, som

numera föreligger, anse sig fullmäktige böra föreslå att en av de i förslaget

upptagna tjänsterna i 16 lönegraden vid vartdera kontoret höjes till 18 lönegraden.

Det må i detta sammanhang framhållas, att de i förslaget upptagna tjänsterna

i 16 lönegraden icke nödvändigt behöva vara placerade vid de kontor,

där de upptagits i den föreslagna övergångsplanen. (Jfr lönenämndens å

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

19

s. 102 i bankoutsk. uti. nr 76/1943 återgivna uttalande beträffande placeringen

av tjänster i RA 16). Såsom av promemorian framgår har antalet tjänster

i sistnämnda lönegrad bestämts med hänsyn till lämplig befordringsgång.

Skulle det visa sig lämpligt att — trots att antalet tjänster i 18 lönegraden

vid ifrågavarande båda kontor ökats i förhållande till fullmäktiges

ursprungliga förslag — behålla 3 kammarskrivare i 16 lönegraden vid ettdera

eller båda kontoren, bör alltså hinder härför icke möta. Denna möjlighet

torde för övrigt inrymmas i bestämmelserna i § 29 bankoreglementet.

2:o) De 23 mindre kontoren:

Promemorian.

Vid åtta av ifrågavarande kontor, nämligen i Gävle, Jönköping, Linköping,

Lulea, Norrköping, Sundsvall, Uppsala och Örebro, äro kassörstjänsterna

enligt personal- och övergångsplanerna placerade i 20 lönegraden, medan kassörstjänsterna

vid de övriga 15 kontoren hänförts till 18 lönegraden. Kassörstjänsten

vid kontoret i Sundsvall har emellertid under hela den tid övergångsplanen

varit i tillämpning, jämlikt beslut av fullmäktige, varit placerad

i 18 lönegraden. Anledningen till att tjänsten i personalplanen kom att tillhöra

20 lönegraden var, att det förutsattes att sedelräkningscentral skulle inrättas

vid kontoret, ett förslag som sedermera fått förfalla. De arbetsuppgifter,

som åvila kassören i Sundsvall, äro icke mera betungande än vid övriga

kontor med kassörer i 18 lönegraden.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes det lämpligt, att kassörstjänsterna

vid de övriga 7 uppräknade kontoren bibehållas i 20 lönegraden.

Vid dessa kontor äro kamrerstjänsterna placerade i 24 lönegraden. Vid övriga

16 kontor böra liksom hittills kassörstjänsterna tillhöra 18 lönegraden.

övergangsplanen upptager utöver tjänster för direktörer, kamrerare

och kassörer —.11 förste kammarskrivartjänster i 18 lönegraden och 12

kammarskri var t j äns ter i 16 lönegraden vid ifrågavarande 23 kontor, d. v. s.

en tjänst vid varje kontor. Personalplanen däremot inrymmer 19 kammarskrivartjänster

i 16 lönegraden men inga förste kammarskrivartjänster, vilket

innebär att vid de fyra minsta kontoren den lägsta ordinarie tjänstemannen

skulle vara kassör. I fullmäktiges förslag till 1943 års riksdag angavs icke,

vid vilka kontor tjänsterna i 18 lönegraden skulle vara placerade, och icke

heller riksdagens beslut innefattade någon antydan härom. Emellertid hava

fullmäktige ansett, att tjänster i 18 lönegraden borde placeras vid de 7 kontor,

där kamrerstjänsterna och kassörstjänsterna hänförts till 24 resp. 20

lönegraden. Fyra tjänster i 18 lönegraden ha däremot icke kunnat givas någon

placering som varit motiverad av verksamheten vid kontoren.

Ett övervägande av personalbehovet under den nya övergångsplanens giltighetstid

giver vid handen, att det vid samtliga kontor i princip bör vara placerad

en tjänsteman i 16 lönegraden, i allmänhet ordinarie men eljest extra

ordinarie. Det synes lämpligt, att antalet ordinarie tjänster i lönegraden bestämmes

till 19 såsom personalplanen förutsatt. Därjämte bör vid förenämnda

7 kontor finnas en förste kammarskrivare i 18 lönegraden. Skälet till den

föreslagna ökningen av antalet tjänster vid de mindre kontoren i förhållande

till nuvarande övergångsplan — antalet 16-gradstjänster ökas med 7 men

i stället minskas 18-gradstjänsterna med 4 — är huvudsakligen, att bosättningslånen

successivt kommit att öka arbetsbelastningen vid kontoren. Härtill

kommer, att de bestämmelser rörande kassavården vid avdelningskontoren,

som numera utfärdats av fullmäktige, utgå från att det i allmänhet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

bör finnas åtminstone en tjänsteman i lägst 16 lönegraden — ordinarie eller

extra ordinarie -— vid varje kontor förutom direktör, kamrer och kassör.

Givetvis böra emellertid fullmäktige icke vara bundna av att alltid uppehålla

den sålunda förutsatta personalorganisationen vid ifrågavarande kontor,

bl. a. med hänsyn till att detta skulle kunna nödvändiggöra eljest opåkallade

förflyttningar av tjänstemän. Det kan i stället av organisatoriska,

men också av utbildningsskäl visa sig lämpligt att låta en extra ordinarie

tjänsteman i 16 eller lägre lönegrad uppehålla befattning, som vanligen reserverats

för ordinarie kammarskrivare.

Vid de 23 mindre kontoren skulle följaktligen vid bifall till förslagen finnas

sammanlagt 23 tjänster i lönegraden RA 18, därav 16 kassörs- och 7

förste kammarskrivareänster, samt 19 kammarskrivartjänster i lönegraden

RA 16.

Personalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening förordade återinförande av registratorstjänsterna

i RA 18. Vidare förordade föreningen, att samtliga kammarskrivartjänster

vid avdelningskontoren uppfördes på ordinarie stat samt att antalet

av dessa tjänster bestämdes till 23 i stället för föreslagna 19.

I samband härmed framhölls, att om man jämförde personalplanen med

det nu föreliggande förslaget till ny övergångsplan, man kunde konstatera,

att medan huvudkontoret återvunnit 30 tjänster för bankpersonal de 23

mindre avdelningskontoren tillsammantagna endast fått sin ordinarie personal

utökad med 7 — en skillnad som syntes böra utjämnas. Även ur säkerhetssynpunkt

vore det av vikt, att personalen vid varje kontor icke underskrede

ett visst minimiantal.

Från riksbankens sida framhölls att det knappast kunde ifrågakomma att

nu tillmötesgå personalföreningens önskemål på denna punkt. Att i förslaget

upptagits registratorstjänster i 18 lönegraden vid de 7 största av ifrågavarande

kontor motiverades av att arbetet där vore av större omfattning, men

även befordringsskäl hade spelat in. Den nuvarande organisationen av de

mindre avdelningskontoren hade visat sig lämplig. I vissa fall hade från kontorens

sida framställts önskemål om att antalet tillfälligt anställda tjänstemän

(s. k. reservpersonal) skulle i viss utsträckning utbytas mot mera fast

anställda icke-ordinarie tjänstemän. Avsikten vore att söka tillmötesgå dylika

önskemål, i den mån personaltillgången det medgåve. Anledningen till att

huvudkontoret i personalhänseende fått förhållandevis flera tjänster i det

föreliggande förslaget än avdelningskontoren främst vöre att söka i den betydande

utvidgning av utrikesrörelsen, som ägt rum under de senaste åren,

och den utbyggnad av revisionskontoret, som blivit erforderlig.

Fullmäktige.

Riksbankstjänstemännens förenings framställning om att registratorstjänster

i 18 lönegraden skola inrättas vid samtliga de 23 mindre kontoren

kunna fullmäktige icke biträda. Fullmäktige ansluta sig härutinnan till vad

från riksbankens sida anfördes vid de förda förhandlingarna och vidhålla

vad som föreslagits i promemorian. Icke heller hava fullmäktige funnit skäl

tillstyrka att högre antal ordinarie tjänster i 16 lönegraden än 19 beräknas

för ifrågavarande kontor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

21

3. S a lii in a n f a i t n i n g m. m.

Promemorian.

Det antal tjänster i 16 och högre lönegrad, som skulle få finnas vid huvudkontoret

och avdelningskontoren vid bifall till promemorieförslaget, utgör

242, därav

vid huvudkontoret 121 eller samma antal som i gällande övergångsplan,

vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö 13 (mot 16 resp. 15 i gällande

övergångsplan) samt

vid övriga kontor 95 mot 92 i nuvarande övergångsplan. (Jfr Bilagor 2

och 3).

För närvarande finnas 113 ordinarie tjänstemän i 16 eller högre lönegrad

vid huvudkontoret inkl. direktörerna vid industrierna, 14 vid kontoret i

Göteborg, 14 vid kontoret i Malmö samt 92 vid övriga kontor, eller sammanlagt

233 tjänstemän, eller 11 mindre än som rymmas i den föreslagna

nya övergångsplanen. Av dessa tjänstemän beräknas 9 avgå med pension

under år 1947, 8 under år 1948 och 6 under år 1949.

Antalet tjänstemän i lönegraden Eo 16 utgör sammanlagt 15 i hela banken,

därav 6 vid huvudkontoret. Deras anställningstid varierar mellan nära 10 år

och 7 år. I lönegraden Eo 13 finnas 20 tjänstemän, därav 13 vid huvudkontoret,

med en tjänstgöringstid av 5 å 6 år. Förutsättningar synas alltså föreligga

att vid bifall till förslagen samtliga nuvarande extra ordinarie tjänstemän

i 13 och högre lönegrad skola kunna vinna befordran till ordinarie

tjänst under den nya övergångsplanens giltighetstid, under förutsättning att

tjänstetillsättningar ske i den utsträckning planen medger. Tilläggas må att

antalet tjänstemän i lönegraden Eo 11 tillhörande bankpersonalen i hela banken

för närvarande utgör 11; i lönegraden Ex 8 uppgår nuvarande antalet till

9. Dessa kunna tillgodoräkna kortare anställningstid i riksbanken.

Såsom förut nämnts finnas vid kontoret i Göteborg 4 övertaliga tjänstemän

i 22 lönegraden och vid kontoret i Malmö 1. Av dessa avgå 1 (i Göteborg)

den 1 april 1947 och 1 (i Malmö med personlig löneställning i 24 lönegraden)

den 1 oktober 1949. I övrigt når ingen av dessa tjänstemän pensionsåldern

under övergångstiden. Om det system, som tillämpats under den nuvarande

övergångstiden, skulle få fortsatt giltighet även under den nya övergångsperioden,

skulle dessa övertaliga tjänstemän komma att hindra befordringar

till 22 lönegraden, i första hand vid huvudkontoret. Ovan har förutsatts, att

vid befordringar till 20 lönegraden vid kontoret i Göteborg resp. Malmö hänsyn

skall tågås till dessa övertaliga tjänstemän. Däremot synas ifrågavarande

tjänstemän icke böra få hindra befordringar vid huvudkontoret (eller de

mindre avdelningskontoren). Anmärkning härom torde böra göras till den

nya övergångsplanen.

I 20 lönegraden finnas för närvarande endast två tjänstemän, som ur organisatorisk

synpunkt kunna anses övertaliga å sin nuvarande tjänstgöringsort,

nämligen kassörerna vid kontoren i Karlskrona och Mariestad. Enahanda

anteckning som ovan föreslagits torde böra göras beträffande dessa tjänstemän.

Självfallet bör en dylik anteckning icke föranleda, att ifrågavarande

tjänsteman ej skulle, örn lämpligt tillfälle erbjuder sig, förflyttas till tjänst

i den lönegrad, som vederbörande tillhör.

Ovan har försök gjorts till en prognos beträffande de nuvarande extra

ordinarie tjänstemännens möjligheter att under övergångstiden erhålla ordinarie

kammarskrivartjänst. Givetvis är en sådan osäker. Ännu svårare ställer

det sig att söka beräkna, hur befordringsmöjligheterna komma alt gestalta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

sig för de nuvarande tjänstemännen i 16, 18 och 20 lönegraderna. Vid bifall

till de i denna promemoria framlagda förslagen kan man emellertid räkna

med att under den nya övergångstiden befordringar i viss utsträckning skola

bliva möjliga till 22 lönegraden såväl vid huvudkontoret som vid de mindre

kontoren. I 20 lönegraden torde åtskilliga tjänster kunna tillsättas, några redan

i samband med årsskiftet 1946—1947. Detsamma gäller beträffande

tjänster i 18 lönegraden.

De två till 22 lgr viel huvudkontoret senast befordrade ha uppnått en ålder av ca 48 år

och kunna åberopa en anställningstid av 26 resp. 22 år. De till kamrerare i samma lönegrad

vid avdelningskontoren senast befordrade ha uppnått ungefär samma ålder (44 å 46 år) och

tjänstetid i banken (25 å 26 år). Befordran till 20 lgr har under sista tiden skett efter växlande

anställningstid (18 å 25 år). De till 18 lgr befordrade tjänstemännen hava i allmänhet kunnat

tillgodoräkna 16 å 17 års anställning. Till jämförelse må nämnas, att under åren 1932—1941

anställningstiden före befordran genomsnittligt utgjorde till 22 lgr ca 25 år, till 20 lgr ca 18 år

(avsåg då endast avdelningskontoren) och till 18 lgr nära 14 år (samt till 16 lgr ca 8 år),

C. Biträdespersonal.

Promemorian.

1. Huvudkontoret.

Vid huvudkontoret finnas enligt personalplanen uppförda 4 tjänster som

förste kontorsskrivare i lönegraden RA 14, 4 tjänster som kontorsskrivare i

RA 11, 2 tjänster som kontorister i RA 9, 10 tjänster som kameralbiträden i

RA 7 och 18 tjänster som kontorsbiträden i RA 4 eller alltså sammanlagt 38

ordinarie tjänster för biträdespersonal. Övergångsplanen upptager samma antal

tjänster i de olika lönegraderna med undantag av RA 7, där tjänsternas

antal utgör 9. Övergångsplanen förutsätter emellertid, att de 2 tjänster i RA 9

som uppförts vid kontoren i Göteborg och Malmö i stället skulle kunna placeras

vid huvudkontoret, varigenom antalet tjänster i lönegraden vid sistnämnda

kontor komme att utgöra 4 och sammanlagda antalet biträdestjänster

att uppgå till 39.

För närvarande finnas vid huvudkontoret 4 tjänster i lönegraden RA 14,

8 i RA 11, 9 i RA 7 och 17 i RA 4, varav en placerad vid sedeltryckeriet. Antalet

ordinarie tjänstemän i biträdesgrad är följaktligen för närvarande 38.

När en ledigförklarad tjänst i RA 4 tillsatts, uppgår antalet ordinarie tjänstemän

i biträdesgrad till maximum av vad övergångsplanen medger. Den omständigheten

att antalet tjänstemän ill lönegraden utgör 8, medan personalplanen

och övergångsplanen upptaga endast 4 tjänster, medför att de 4 tjänsterna

i 9 lönegraden måste hållas vakanta.1 Dessutom finnas 2 extra ordinarie

kontorsskrivare i lönegraden Eo 11 samt 36 extra ordinarie kontorsbiträden i

lönegraden Eo 4 och 22 extra kontorsbiträden i lönegraden Ex 4. Inberäknat

dessa tjänstemän uppgår biträdespersonalen alltså till 98. Därjämte

tjänstgör som tillfälligt anställda mot dagarvode i genomsnitt ca 50 biträden

(s. k. reservpersonal). Några av dessa äro inkallade till ständig tjänstgöring,

medan det stora flertalet tjänstgör under endast en del av året. Det må i detta

sammanhang nämnas, att biträdespersonalens antal i maj 1943, då fullmäktige

framlade sitt förslag till riksbankens personalorganisation, frånsett re
1

I antalet tjänster i 9 lönegraden ha medräknats de två, som kunnat placeras antingen vid

kontoren i Göteborg och Malmö eller vid huvudkontoret.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

23

servpersonalen, utgjorde 94, därav 20 ordinarie och resten icke-ordinarie

tjänstemän. Av de icke-ordinarie tjänstemännen voro emellertid 7 placerade

vid kontoren i Göteborg och Malmö.

I sin skrivelse angående personalorganisationen den 17 maj 1943 anförde

fullmäktige, att svårigheter mötte att då bedöma huru många biträdestjänster

som kunde bli erforderliga efter omorganisationens genomförande

och den lämpliga fördelningen av dessa tjänster mellan olika lönegrader.

Det kunde ej angivas, i vad mån minskning av den dåvarande biträdespersonalen

kunde bliva möjlig eller lämpligen borde ske efter krigets slut. Örn

så ej skulle bli fallet, finge övervägas en ökning av antalet tjänster i första

hand i de båda lägsta biträdesgraderna (RA 4 och RA 7).

Av ovan angivna siffror framgår, att en utökning skett av biträdespersonalen

vid huvudkontoret, sedan berörda skrivelse avläts. Orsaken härtill är

den betydande ökning av riksbankens arbetsuppgifter, som inträtt under den

senaste 3-årsperioden och som icke kunnat helt motvägas av införda rationaliseringsåtgärder.

Såvitt nu kan bedömas torde man, om icke en minskning

skulle inträda i riksbankens arbetsuppgifter, få förutsätta att biträdespersonalens

antal icke kan nämnvärt reduceras under den nya övergångsplanens

giltighetstid.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes en förbättring av befordringsmöjligheterna,

särskilt för den yngre biträdespersonalen, böra genomföras.

Under den nuvarande övergångsplanens giltighetstid har ordinarie

kontorsbiträdestjänst kunnat uppnås efter en anställningstid, som sjunkit

från över 9 år till knappt öV2 år.1 Det synes lämpligt att antalet tjänster

i 4 lönegraden bestämmes så, att man i stort sett kan möjliggöra befordran

ungefär efter samma tjänstetid. Antalet torde därför böra höjas med 10 eller

från 18 till 28. Om nedan intagna förslag beträffande utökning även av antalet

ordinarie tjänster i högre lönegrad skulle bifallas, skulle därmed sammanlagt

17 icke-ordinarie kontorsbiträden under den nya övergångsperioden

successivt kunna erhålla ordinarie tjänst i 4 lönegraden vid huvudkontoret.

Det må i detta sammanhang erinras örn att frågan om erhållande av ordinarie

tjänst i 4 lönegraden icke kommer att få samma betydelse som hittills,

därest 1945 års lönekommittés förslag örn att extra ordinarie tjänstemän

skola i lönehänseende jämställas med ordinarie tjänstemän i motsvarande

lönegrad vinner bifall.

Det synes emellertid, såsom redan antytts, vara rimligt — och ur arbetssynpunkt

försvarligt — att även det nuvarande antalet högre tjänster något

ökas. Sålunda synes antalet tjänster i såväl 11 som 9 lönegraden böra höjas

från 4 till 6 samt antalet tjänster i 7 lönegraden från 9 till 12. Eftersom det

för närvarande finnes 4 övertaliga tjänstemän i 11 lönegraden, vilka spärra

de 4 nuvarande tjänsterna i 9 lönegraden2, skulle vid bifall tili detta förslag

resultatet bli, att det övertaliga antalet nedginge till 2 och att (6 —-2 —) 4

tjänster skulle kunna tillsättas i 9 lönegraden. Det må i detta sammanhang

nämnas, att vid huvudkontoret finnas 5 tjänstemän i 7 lönegraden med en

anställningstid av 27—24 år (17—15 år i graden). Dessa hava hemställt

örn förbättring i sina befordringsförhållanden nied åberopande av dels att

deras anställningstid i riksbanken är relativt obetydligt kortare än de nuvarande

tjänstemännens i 11 lönegraden, vilka innehaft sina tjänster sedan

åtskilliga år tillbaka (sedan 1927—1940), och dels att de tidigare erhölle förordnanden

i stor utsträckning å högre tjänster, något som numera icke förekommer.

1 Vid befordran till första ordinarie tjiinst tillämpas i allmänhet anciennitetsprincipen, om

ej särskilda skäl till annat föranleda.

2 Jfr not å s. 22.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Även tjänsterna i 7 lönegraden böra såsom förut nämnts ökas. Att nu bedöma

det framtida behovet av tjänster i sistnämnda lönegrad låter sig emellertid

ej göra. För den nya övergångstiden synes det lämpligt, att antalet höjes

från 9 till 12, vilket inklusive befordringar i succession efter de tjänstemän,

som skulle erhålla de nya 9-gradstjänsterna, komme att möjliggöra befordran

av 7 tjänstemän till lönegraden RA 7.

Efter utbyte under innevarande år av riksbankens telefonväxel mot en ny

med betydligt utökad kapacitet betjänas växeln av två telefonister mot förut

en. Dessutom finnes en ersättare. Tjänstemannen i lönegraden Eo 4 May

Eriksson, vilken tjänstgör som första telefonist, bär anhållit att från och med

den 1 januari 1947 en ordinarie tjänst i lönegraden RA 5 skulle inrättas för

den tjänsteman, som i första hand har ansvaret för skötseln av telefonväxeln.

Med hänsyn till de anspråk, som måste ställas å denna tjänsteman, och den

förmansställning tjänstemannen intar vill det synas rimligt att något höja

tjänsten. Detta torde emellertid kunna ske genom att en extra ordinarie tjänst

inrättas i lönegraden Eo 5, vilket från och med den 1 juli 1947 torde komma

att innebära samma kontanta löneförmåner som en ordinarie tjänst i samma

lönegrad. Till jämförelse må nämnas, att vid telegrafverket ordinarie landstelefonist

är placerad i 4 lönegraden och rikstelefonist i 6 lönegraden.

Sammanlagda antalet ordinarie biträdestjänster skulle alltså komma att utgöra

(4 + 6 + 6 + 12 + 28 =) 56 mot 37 (39) enligt nuvarande övergångsplan.

Det må tilläggas, att om förslagen bifallas, avsikten är att de nytillkomna

tjänsterna skola ledigförklaras successivt under övergångstiden. Skulle det

visa sig erforderligt att ytterligare utöka antalet ordinarie tjänster i olika lönegrader

för biträdespersonalen, blir det tillfälle att överväga denna fråga, när

förslag skall framläggas rörande personalorganisationen, sedan giltighetstiden

för den nya övergångsplanen utlöpt.

2. Avdelningskontoren.

Personalplanen upptar biträdestjänster endast vid kontoren i Göteborg

och Malmö. Vid vartdera av dessa kontor finnas å sagda plan

1 tjänst i lönegraden RA 9, 1 tjänst i lönegraden RA 7 och 1 tjänst i lönegraden

RA 4. Å övergångsplanen har — med hänsyn till övertalig personal

i högre lönegrader i förhållande till personalplanen — vid vartdera av nämnda

båda kontor uppförts endast 1 tjänst i 9 lönegraden, vilken numera placerats

vid huvudkontoret, och 1 tjänst i 4 lönegraden. Även å den nya övergångsplanen

torde böra upptagas 2 biträdestjänster vid vartdera kontoret.

Det synes lämpligt att dessa tjänster placeras i lönegraden RA 4.

Det må tilläggas, att icke-ordinarie biträdespersonal anställts i extra ordinarie

eller extra tjänst vid några av de mindre kontoren. Det kan visa

sig lämpligt att fortsätta på denna väg. Därjämte finnes vid samtliga avdelningskontor

tillfälligt anställd personal (reservpersonal) för sedelräkning

m. m. Med hänsyn bl. a. till ovissheten rörande riksbankens blivande kontorsorganisation

torde någon anledning icke föreligga att under den nya

övergångsplanens giltighetstid inrätta ordinarie biträdestjänster vid de mindre

avdelningskontoren.

Föreningen kvinnor i statens tjänst.

I yttrande över promemorian har Föreningen kvinnor i statens tjänst bl. a.

framhållit, att — även örn förslaget innebure vissa påtagliga förbättringar —

antalet tjänster i de högre biträdesgraderna fortfarande vore snävt tilltaget i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

25

betraktande av arbetsuppgifternas kvalificerade beskaffenhet och kravet på

en ordnad befordringsgång. I anslutning härtill har föreningen anhållit, att

de av fullmäktige för biträdespersonal vid huvudkontoret föreslagna tjänsterna

skola ökas med 1 i lönegraden RA 14, 2 i lönegraden RA 11, 1 i lönegraden

RA 9 och 1 i lönegraden RA 4.

Fullmäktige.

Fullmäktige hava ånyo övervägt frågan örn biträdespersonalens lönegradsplacering

och därvid ansett sig såtillvida kunna biträda föreningens framställning,

att de i fullmäktiges förslag upptagna tjänsterna i 9 lönegraden

ökas från 6 till 8 utan att detta föranleder minskning av det föreslagna antalet

tjänster i 7 lönegraden. De i promemorian framlagda förslagen i fråga

om antalet biträdestjänster torde i övrigt få anses lämpligt avvägda för den

nya övergångsperioden. Skulle det visa sig, att det föreslagna antalet tjänster

i 4 lönegraden icke är tillräckligt för att medge befordringar till denna lönegrad

enligt de principer, som komma att tillämpas inom statsförvaltningen i

övrigt, torde fullmäktige få tillfälle att under övergångsperioden föreslå den

utökning av detta antal, som därav föranledes.

Lönenämnden.

Lönenämnden, som funnit fullmäktiges förslag beträffande biträdespersonalen

vara väl avvägt, har tillstyrkt detsamma.

D. Vaktpersonal.

Promemorian.

a. Vaktmästarpersonalen:

1. Huvudkontoret.

Personalplanen upptager vid huvudkontoret följande tjänster för vaktmästarpersonalen,

nämligen

1 Övervaktmästare i Ra 16,

1 biträdande Övervaktmästare i RA 12,

1 förste bankvaktmästare i RA 10,

5 » » i RA 9 samt

14 bankvaktmästare i RA 7.

Å övergångsplanen finnes uppfört samma antal tjänster i de olika lönegraderna,

med undantag av att antalet bankvaktmästare i lönegraden RA 7

utgör 24. övergångsvis medgavs vidare, att åtta vaktmästare, som tidigare

åtnjöto särskilda arvoden å 696 kronor per år för postbefordran och inkassering,

skulle få bibehålla ifrågavarande arvoden, dock att de fem som befordrats

till lönegraden RA 9 skulle få uppbära endast skillnaden mellan

nämnda belopp och den löneökning de erhållit genom befordran.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Antalet icke-ordinarie bankvaktmästare vid huvudkontoret utgör 15, samtliga

e. o. tjänstemän i Eo 7. Den till tjänsteåren äldste antogs i riksbankens

tjänst i april 1935 och den senast anställde i juni 1940.

Vid de förhandlingar som ägde rum år 1943 och vilka föregingo fullmäktiges

förslag beträffande riksbankens personalorganisation, föreslog Civilförvaltningens

personalförbund att 14 tjänster skulle inrättas vid huvudkontoret

i lönegraden RA 11 för s. k. bankexpeditörer samt att antalet bankvaktmästartjänster

i lönegraden RA 7 skulle utgöra 20. Inklusive den föreslagna

sysslomannen (nuvarande övervaktmästaren), biträdande sysslomannen

(nuv. biträdande övervaktmästaren) och sysslomansassistenten (nuv.

lie bankvaktmästaren i RA 10) skulle alltså antalet ordinarie tjänster för

vaktmästarpersonalen vid huvudkonoret enligt förbundets förslag utgöra 37.

Den tillsatta lönekommittén — bestående av generaldirektören E. Stridsberg,

numera landshövdingen E. A. Westling och statskommissarien B. E.

Johnsson — ansåg att antalet förste bankvaktmästare i lönegraden RA 9

borde, bortsett från sysslomansassistenten, utgöra 2, att antalet bankvaktmästare

i RA 7 borde begränsas till 12 och att 5 bankvaktmästartjänster borde

nedflyttas till lönegraden RA 5.

Antalet ordinarie tjänster å personalplanen och övergångsplanen liksom

dessa tjänsters fördelning mellan olika lönegrader överensstämmer med vad

fullmäktige slutligen föreslogo i promemoria till bankoutskottet den 14 oktober

1943, dock med den avvikelsen, att riksdagen, utan att taga slutlig

ståndpunkt till frågan, icke ansåg sig tills vidare böra biträda fullmäktiges

förslag örn uppförande å personalplanen av 5 bankvaktmästartjänster i 5

lönegraden; dessa tjänster upptogos i stället i 7 lönegraden.

I skrivelse till fullmäktige den 1 november 1945 hemställde Civilförvaltningens

personalförbund, att löneställningen skulle höjas för biträdande övervaktmästaren

från RA 12 till RA 14 och för förste bankvaktmästaren i RA 10

till RA 12 samt att i samband därmed tjänstebenämningen för såväl övervaktmästaren

som biträdande övervaktmästaren och förenämnde förste bankvaktmästare

skulle ändras till banksyssloman. Vidare anhöll förbundet, att

de 5 förste bankvaktmästartjänstema i RA 9 och 7 av bankvaktmästartjänsterna

i RA 7 skulle höjas till lönegraden RA 11 och att tjänsternas

innehavare skulle benämnas bankexpeditörer. Därjämte har förbundet hemställt

om att de övriga 17 å övergångsplanen upptagna bankvaktmästartjänstema

i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 8 lönegraden. Slutligen har

förbundet i sin skrivelse gjort framställning om att därutöver så mångå

ordinarie vaktmästartjänster i lönegraden RA 8 skulle inrättas, att samtliga

extra ordinarie vaktmästare kunde vinna befordran till ordinarie tjänst i

sagda lönegrad.

Vid förda förhandlingar i anledning av förenämnda skrivelse framhöllo

representanter för personalförbundet såsom mest angeläget, att en uppfattning

till lönegraden RA 10 skedde dels av de nu i lönegraden RA 9 placerade

5 befattningarna såsom förste bankvaktmästare, dels av de 3 nu i lönegraden

RA 7 placerade befattningar, vars innehavare åtnjuta personligt arvode

utöver lönen å 696 kronor — dessa arvoden skulle i samband därmed bortfalla

— och dels av vaktmästartjänsten å intendenturkontoret, med vilken

följer ansvar för huvudkontorets förråd av materialier m. m. Av enahanda

betydelse ur förbundets synpunkt vore att de äldsta e. o. vaktmästarna bereddes

ordinarie anställning. Därnäst ville förbundet framhålla önskvärdheten

av att biträdande övervaktmästaren och förste bankvaktmästaren i

RA 10 erhölle höjd lönegradsplacering (samt att en förste bankvaktmästartjänst

i RA 10 inrättades vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 76.

27

Vid en senare tidpunkt borde tagas under övervägande, huruvida icke de

vaktmästare, vilka tjänstgjorde å kassaexpeditionen, sedelkontoret och

mynträkningen och vilka för närvarande icke åtnjöte särskilt tilläggsarvode,

borde uppflyttas till 10 lönegraden. I sista rummet skulle komma önskemålet

örn en generell lönegradsuppflyttning av vaktpersonalen i riksbanken

(inklusive chaufför och eldare).

Vid förhandlingarna ha riksbankens representanter meddelat, att en uppfattning

till 9 lönegraden av vaktmästaren å intendenturkontoret kunde tillstyrkas.

Vidare torde, med hänsyn till att erfarenheten givit vid handen att

två tjänster såsom inkasserare äro erforderliga, ytterligare en tjänst böra

höjas från 7 till 9 lönegraden. Antalet tjänster i 9 lönegraden skuile därmed

komma att ökas från 5 till 7. I övrigt fia riksbankens representanter icke

funnit sig böra tillstyrka ändringar i gällande lönegradsplacering för vaktmästarpersonalen

vid huvudkontoret. Med hänsyn till att den nuvarande

övergångsplanen upptager 10 tjänster mera i lönegraden RA 7 än personalplanen,

ha riksbankens representanter icke heller funnit sig kunna ställa

i utsikt någon ökning av detta antal. Frågan synes för övrigt vara av mindre

vikt, om icke-ordinarie tjänstemän såsom förutsättes i 1945 års lönekommittés

förslag komma att erhålla samma löneställning som ordinarie tjänstemän

i motsvarande lönegrad. Det må emellertid i detta sammanhang omnämnas,

att vissa arbetsuppgifter tillkommit för vaktmästarpersonalen. Sålunda

äro bl. a. två vaktmästare helt sysselsatta vid adressregistret.

Efter övervägande av frågan hava fullmäktige kommit till den uppfattningen,

att vad riksbankens representanter tillstyrkt får anses sakligt motiverat.

Däremot hava fullmäktige icke ansett sig nu kunna sträcka sig

längre i tillmötesgående beträffande de av personalförbundet framställda

önskemålen. Före utgången av den nya övergångsperioden blir det tillfälle

att i fråga om vaktmästarpersonalen vid huvudkontoret liksom för övriga

befattningshavargrupper överväga, huruvida ytterligare jämkningar kunna

anses påkallade.

2. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Medan personalplanen upptager 2 bankvaktmästartjänster i lönegraden

RA 7 vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö, utökar den nu gällande

övergångsplanen detta antal till 3. Av dessa hålles emellertid en tjänst

vakant vid kontoret i Malmö. Dessutom finnes å såväl personalplanen som

övergångsplanen en tjänst som gårdskarl i lönegraden RA 5 vid kontoret i

Göteborg.

Vid de förhandlingar, som föregingo fullmäktiges förslag till riksbankens

personalorganisation, hemställde Civilförvaltningens personalförbund att vid

ifrågavarande båda kontor skulle inrättas en förste bankvaktmästartjänst i

lönegraden RA 9 och två bankvaktmästartjänster i RA 7, medan lönekommittén

ansåg det tillräckligt örn vid vartdera kontoret funnes en bankvaktmästartjänst

i 7 och en i 5 lönegraden.

I sin ovan omförmälda skrivelse den 1 november 1945 har personalförbundet

gjort framställning örn ali en av vaktmästartjänsterna vid vartdera

kontoret skulle höjas till lönegraden RA 10 samt att övriga vaktmästartjänster

vid dessa kontor skulle uppflyttas lill lönegraden RA 8. Sedermera har,

såsom förut nämnts, förbundet anmält, att dessa önskemål tillmättes betydelse

efter framställningen örn höjningen av vissa tjänster vid huvudkontoret

till 10 lönegraden.

Med hänsyn lill att frågan var föremål för ingående överväganden så sent

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

som 1943 hava riksbankens representanter vid de förda förhandlingarna

framhållit, att personalförbundets framställning icke kunde tillstyrkas.

Såsom förut nämnts, finnas vid kontoret i Malmö endast 2 bankvaktmästare

(RA 7). Något behov av att öka detta antal föreligger icke. Ehuru det

vill synas som om man skulle kunna åtnöja sig med samma antal ordinarie

bankvaktmästare vid kontoret i Göteborg — särskilt som där finnes en

ordinarie gårdskarl i lönegraden RA 5 — torde man böra tills vidare under

den nya övergångstiden bibehålla nuvarande antal av 3 vid detta kontor.

Av de nuvarande vaktmästarna därstädes beräknas en avgå den 1 oktober

1948 och en den 1 april 1949. I samband med deras avgång torde få övervägas,

huruvida icke — såsom förutsatts i personalplanen — antalet kan

minskas till 2.

3. övriga kontor.

Vid vart och ett av de 23 mindre kontoren är anställd en vaktmästare i

lönegraden RA 6. I den utredning, som låg till grund för fullmäktiges förslag

till 1943 års riksdag angående riksbankens omorganisation, hade förordats

en höjning av dessa vaktmästartjänster till 7 lönegraden, och lönekommittén

hade ansett sig kunna biträda detta förslag, varvid dock förutsattes

att dittills utgående ersättning av 228 kronor per år för tillsyn av kontorens

alarmsystem skulle bortfalla. — Fullmäktige föreslogo emellertid att

ifrågavarande vaktmästare skulle bibehållas i lönegraden RA 6. Som anledning

härtill angavs, att Civilförvaltningens personalförbund begärt förhandlingar

örn reglering av arbetstiden för vaktpersonalen vid de mindre

kontoren och att det med hänsyn härtill icke kunde bedömas, huruvida det

funnes anledning att vidtaga den föreslagna höjningen av lönegradsplaceringen.

Fullmäktiges förslag föranledde ingen erinran från riksdagens sida (se

bankoutsk. uti. nr 76/1943, s. 122).

Överenskommelse har sedermera träffats med Civilförvaltningens personalförbund

angående reglering av arbetstiden för avdelningskontorens vaktmästare.

Enligt denna överenskommelse skall tjänstgöringstiden per helgfri

vecka omfatta 44 timmar. Med hänsyn till att vaktpersonalen i samband

härmed fritagits från den tidigare bundenheten, som sammanhängde med

skötseln av alarmanläggningarna, bortföll det förut utgående arvodet av

228 kronor per år.

I sin förut omnämnda skrivelse den 1 november 1945 har Civilförvaltningens

personalförbund, såsom förut nämnts, föreslagit att ifrågavarande

vaktmästartjänster skulle höjas till lönegraden RA 8. Vid de med anledning

därav förda förhandlingarna ha riksbankens representanter förklarat sig

villiga hos fullmäktige tillstyrka, att här avsedda vaktmästartjänster skidle

placeras i lönegraden RA 7, därvid dock förutsattes att i samband därmed

en omprövning borde ske av nuvarande hyror för vaktmästarnas tjänstebostäder.

Dessa utgå nämligen i åtskilliga fall med lägre belopp än som

bort följa enligt eljest tillämpade grunder beträffande hyresersättningen för

statliga tjänstebostäder.

Fullmäktige hava även i detta avseende givit sin anslutning till vad riksbankens

representanter föreslagit. De nuvarande vaktmästarna i 6 lönegraden

vid ifrågavarande 23 kontor torde böra erhålla konstitutorial å de höjda

tjänsterna utan att dessa dessförinnan ledigförklarats och utan särskild ansökan.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

29

b. Maskinpersonal m. fl.:

Såväl personalplanen som övergångsplanen upptager 1 tjänst såsom maskinmästare

i lönegraden RA 13, 1 tjänst som maskinist i lönegraden RA 10,

1 tjänst som chaufför i lönegraden RA 8 och 1 tjänst som eldare i lönegraden

RA 7. Samtliga dessa tjänster äro placerade vid huvudkontoret. Innehavarna

av de två förstnämnda befattningarna intaga personlig löneställning

i lönegraden RA 15 respektive RA 11.

Civilförvaltningens personalförbund har i sin förenämnda skrivelse den 1

november 1945 hemställt om att chaufförstjänsten skulle uppflyttas till lönegraden

RA 10 samt att tjänsten såsom eldare skulle höjas till lönegraden

RA 8 och att ytterligare en eldartjänst skulle inrättas i sistnämnda lönegrad

för att möjliggöra befordran för den nuvarande extra ordinarie eldaren i

lönegraden Eo 7 (anställd d. 15.5.1936). Vid de förda förhandlingarna ha

personalförbundets representanter emellertid såsom förut nämnts meddelat,

att frågan örn höjd lönegradsplacering för ifrågavarande personal finge komma

i sista hand bland förbundets önskemål.

Riksbankens representanter vid förhandlingarna ha icke funnit anledning

föreslå någon ändring i nuvarande löneställning för här avsedd personal.

Personalförhandlingar.

Vid de förhandlingar, som ägt rum med Civilförvaltningens personalförbund

i anledning av de i promemorian framlagda förslagen beträffande

vaktpersonalens lönegradsplacering, vidhöll förbundet i stort sett sina tidigare

yrkanden. Förbundet hemställde sålunda, såsom framställningen slutligt

bestämts, att de enligt fullmäktiges förslag i 9 lönegraden placerade 7

tjänsterna samt 2 tjänster i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 10 lönegraden

med benämningen bankexpeditörer, att en av vaktmästartjänsterna vid

vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö skulle höjas till sistnämnda

lönegrad, att antalet ordinarie vaktmästartjänster vid huvudkontoret skulle

ökas samt att någon reglering av hyrorna för vaktmästarbostäderna vid de

mindre avdelningskontoren icke borde vidtagas i samband med en uppflyttning

till RA 7 av vaktmästarna därstädes.

Från riksbankens sida erinrades, att promemorieförslaget innebure en ytterligare

förbättring utöver den, som kommit vaktpersonalen till del i samband

med omorganisationen år 1943 samt att fullmäktige näppeligen kunde

sträcka sig längre under den nya övergångsperioden. Vad hyrorna beträffade,

vore dessa i allmänhet lägre än de som tillämpades inom den övriga

statsförvaltningen.

Fullmäktige.

Fullmäktige ha vid övervägande av de synpunkter, personalförbundet framfört

på frågan örn höjd löneställning för vissa vaktmästartjänster, icke

funnit sig böra frångå vad i promemorian härutinnan föreslagits.

I fråga örn antalet ordinarie bankvaktmästartjänster i 7 lönegraden vid

huvudkontoret anse sig fullmäktige böra i så måtto biträda personalförbundets

framställning, att fullmäktige tillstyrka en interimistisk ökning under

den nya övergångstiden av dessa tjänster med fyra, varjämte antalet

ordinarie eldare i samma lönegrad vid huvudkontoret bör ökas med en.

Någon ändring av tjänsteförteckningen för riksbanken på grund av att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

bankvaktmästartjänster i lönegraden RA 6 icke vidare skulle finnas i banken

torde ej erfordras.

Beträffande reglering av hyrorna för tjänstebostäder, upplåtna till vaktmästare

vid de 23 mindre kontoren, i samband med vaktmästartjänsternas

höjning från 6 till 7 lönegraden vid dessa kontor, hava fullmäktige icke

funnit anledning frångå vad i promemorian anförts och föreslagits. Därest

riksdagen godkänner fullmäktiges förslag, hava fullmäktige sålunda för avsikt

att per den 1 januari 1947 göra en översyn av nu utgående hyresbelopp

för här ifrågavarande bostäder. I de fall då en större hyreshöjning

skulle i och för sig anses motiverad än som motsvaras av den löneökning,

som befattningshavaren erhåller genom en uppflyttning från 6 till 7 lönegraden,

torde hyresregleringen, i vad den avser det överskjutande beloppet,

få tillämpas först från och med den 1 juli 1947 i samband med den

lönereglering, som då torde komma att träda i kraft.

Lönenämnden.

Lönenämnden, som funnit fullmäktiges förslag beträffande vaktpersonalen

vara väl avvägt, har tillstyrkt detsamma.

I särskilt yttrande hava tre ledamöter av nämnden (herrar Wallenborg,

Sandén och Falk) uttalat, att lönenämnden bort justera den enligt deras mening

oriktiga placeringen av 5 bankvaktmästare i lönegraden RA 9. Dessa

borde hänföras till lönegraden RA 10, varvid de nuvarande befattningshavarna

utan ansökan skulle konstitueras i 10 graden, detta så mycket mera

som de ända sedan 28 år tillbaka åtnjöte lön enligt sist nämnda 10 lönegrad

men endast komme att uppbära pension efter 9 graden. De 2 bankvaktmästare,

som av bankofullmäktige ytterligare föreslagits i 9 lönegraden, borde

hänföras till 10 lönegraden, då de förutom sin nuvarande lön enligt 7 lönegraden

hade arvoden å 696 kronor och sålunda redan uppbure mot RA 10

svarande löneförmåner.

E. Personalen vid. sedeltryckeriet och pappersbruket.

Promemorian.

Gällande personalförteckning och övergångsplan uppta endast en ordinarie

tjänst vid riksbankens pappersbruk, nämligen som direktör i lönegraden

RC 4 (grundlön 16 000). Detsamma är förhållandet vid sedeltryckeriet.

Till den nuvarande direktören vid sedeltryckeriet utgår övergångsvis ett

personligt arvode utöver lönen av 2 000 kronor för år. Direktören vid pappersbruket

åtnjuter representationsbidrag med 1 200 kronor för år.

Såsom direktörens närmaste man finnes vid sedeltryckeriet anställd en

ingenjör i lönegraden Eo 27 och vid pappersbruket en driftsingenjör i lönegraden

Eo 26. Därjämte finnes en laborator i lönegraden Eo 26 placerad

vid sedeltryckeriet men med tjänstgöringsskyldighet även vid pappersbruket.

Tjänstemannapersonalen vid sedeltryckeriet utgöres i övrigt av en kamrerare,

förordnad tills vidare i lönegraden Eo 22, en bokhållare och kassör

i lönegraden Eo 21, en faktor i lönegraden Eo 20, en gravör i lönegraden

Eo 17, en fabriksbokhållare i lönegraden Eo 15, 4 nattvakter i lönegraden

Eo 6 samt en eldare likaledes i lönegraden Eo 6. Dessutom tjänstgör vid

sedeltryckeriet ett kontorsbiträde från huvudkontoret.

Vid pappersbruket äro, förutom direktören och driftsingenjören, anställda

en kontrollingenjör i lönegraden Eo 23, en brukskamrer i lönegraden Eo

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

31

22, en pappersmästare i lönegraden Eo 20, en fabriksbokhållare i lönegraden

Eo 15 samt ett e. o. kontorsbiträde i 4 lönegraden.

I anledning av att herr Wallberg i sin utredning angående riksbankens

organisation föreslog inrättande av vissa ordinarie tjänster vid sedeltryckeriet

och pappersbruket uttalade fullmäktige i sin skrivelse den 17 maj

1943 att, ehuru det ur vissa synpunkter kunde vara motiverat att bereda

tjänstemannapersonalen vid riksbankens industrier ordinarie anställning,

fullmäktige likväl med hänsyn till svårigheten att överblicka personalbehovet

och den för de olika befattningarna lämpliga löneställningen ansågo

sig böra föreslå bibehållande tills vidare av dittills varande anställningsvillkor

för ifrågavarande personal.

Visserligen ha sedan dess förhållandena i någon mån stabiliserats främst

vid pappersbruket. Emellertid vill det synas som om frågan ännu icke

kommit i det läge,^ att ett avgörande lämpligen bör träffas, huruvida någon

eller några av ifrågavarande tjänster böra överföras å ordinarie stat. För

övrigt torde vid bifall till 1945 års lönekommittés förslag beträffande de

extra ordinarie tjänstemännens löneställning spörsmålet bliva av mindre

betydelse än tidigare.

lil. Kompensation för »listad vikariatsersättning m. m.

Promemorian.

Den 4 maj 1944 meddelade fullmäktige beslut angående kompensation till

vissa tjänstemän, som gatt miste om vikariatsersättning eller felräkningspenningar

i anledning av riksbankens omorganisation. Enligt de därvid fastställda

grunderna skulle kompensation utgå i fall, då tjänstemannen innehaft

ständiga förordnanden i högre lönegrad resp. å tjänst med felräkningspenningar

under minst två ar före den 1 januari 1944. Kompensationen skulle

motsvara eljest utgående vikariatsersättning med därå belöpande rörligt tilllägg

och kristillägg i den lönegrad, inom vilken tjänstemannen haft regelmässiga

förordnanden under kvalifikationstiden, resp. halva felräkningspenningarna.

I den män tjänstemannen efter omorganisationen fått förordnanden,

skulle i princip vikariatsersättningen avgå från kompensationen.

Sedermera meddelade fullmäktige den 3 maj 1945 beslut angående kompensation

för mistad vikariatsersättning i vissa fall, då tjänsteman visserligen

icke haft ständiga förordnanden i högre lönegrad, men han erhållit dylika

förordnanden minst hälften av den tid han varit i tjänst under kvalifikationstiden,

d. v. s. under åren 1942—1943. Vid beräkningen av kompensationen

utgick man från en efter förordnandetidens längd under kvalifikationstiden

glidande skala. Sålunda medgavs kompensation med 90 % av stadgad

vikariatsersättning, om avbrottet uppgått till högst 10 °/o av hela tjänstgöringstiden

under kvalifikationsåren, medan kompensationen skulle utgöra

60 °/o, när avbrottet motsvarade 40,1 lill 50 °/o av kvalifikationstiden.

För tjänstemän vid de 23 mindre avdelningskontoren meddelades sistnämnda

dag särskilda föreskrifter i ämnet, enligt vilka kompensation skulle

kunna utgå till vissa av dessa tjänstemän även i fall, då de före omorganisationen

kunnat påräkna regelmässigt återkommande förordnanden under 3

månader eller något kortare tid per år.

Sorn generellt villkor för erhållande av kompensation föreskrevs bl. a., alt

tjänstemannen, om den tidigare organisationen fortfarande varit gällande,

skulle lia kunnat påräkna förordnanden i huvudsakligen samma utsträckning

som under kvalifikationstiden. Tjänstemannen måste med andra ord ha

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

ådagalagt sådan duglighet och användbarhet att dylika förordnanden normalt

kunnat ifrågakomma. Kompensation skulle vidare utgå endast örn

den uppginge till minst 10 kronor per månad för tjänsteman i 22 eller högre

lönegrad och minst 5 kronor per månad för tjänsteman i lägre grad. Kompensationen

skulle upphöra, när tjänstemannen befordrades. Utbetalningen av

kompensationen skulle ske kvartalsvis vid tillämpning av de den 4 maj 1944

meddelade föreskrifterna och eljest årsvis efter individuell prövning. Vissa

detaljregler förbigås i detta sammanhang.

I samtliga fall förutsattes att kompensationen skulle upphöra med utgången

av innevarande år, om riksdagen icke annorledes bestämde.

De tjänstemän, som efter sagda grunder skulle kunna ifrågakomma till

kompensation efter den 1 januari 1947, framgå av bilaga.1 Högsta belopp

som under år 1945 utbetalades till någon, som fortfarande är berättigad till

kompensation, var ca 625 kronor. Beloppet utgick till en tjänsteman i lönegraden

RA 26, vilken under kvalifikationstiden haft ständiga förordnanden i

lönegraden RA 30.2 Av övriga mera betydande kompensationsbelopp — 400

å 500 kronor per år — vilka utgingo under år 1945, skulle sannolikt 4 å 5 st.

komma att vara aktuella även under år 1947, om nuvarande grunder skulle

erhålla fortsatt giltighet.

Kostnaden för kompensationen har successivt minskats beroende pa att

flera tjänstemän, som varit berättigade till ersättning, erhållit befordran, tilldelats

förordnanden eller avgått med pension.

Fråga uppkommer nu, huruvida kompensation bör utgå även efter utgången

av år 1946. Något berättigat anspråk härpå kan icke resas från tjänstemännens

sida, eftersom någon fortsatt kompensation icke ställts i utsikt.

Ur administrativ synpunkt vore det också önskvärt, om kompensationen kunde

avvecklas, eftersom beräkningen av kompensationen vållar ett visst arbete.

Emellertid vill det synas som om utgången av innevarande år icke vöre den

lämpligaste tidpunkten. Kompensationen synes i stället böra upphöra den 1

juli 1947, då, under förutsättning att 1945 års lönekommittés förslag godkännes

av riksdagen, samtliga statstjänstemän erhålla en avsevärd löneökning.

För den ovan nämnda tjänstemannen i lönegraden RA 26 t. ex. utgör

löneökningen 1 068 kronor per år. Med avdrag av en beräknad kompensation

på ca 600 å 625 kronor blir nettoökningen ca 450 kronor per år.

Förslagsvis skulle sålunda kompensation utgå enligt nu gällande grunder

för tiden 1 januari—30 juni 1947 för att därefter helt upphöra.

Felräkning spenningar utgå numera endast till tjänstemän, som innehade

därmed förenad tjänst före den 1 januari 1944 och som fortfarande uppehålla

dylik tjänst. Ett avsteg kan sägas ha gjorts, i det att en tjänsteman,

som under åtskilliga år före nämnda tidpunkt på förordnande uppehållit

kassörstjänst, av fullmäktige medgivits få behålla felräkningspenningarna.

I fråga om avvecklingen av mistade felräkningspenningar böra de av 1943

års riksdag godkända grunderna tillämpas även i fortsättningen. Detsamma

bör gälla även beträffande avvecklingen av vissa under den tidigare organisationen

utgående arvoden (jfr bankoutsk. uti. 76/1943 s. 144—147). Någon

särskild framställning härom erfordras icke.

I sin berättelse till årets bankoutskott hava fullmäktige lämnat en redogörelse

för riksbankens kostnader under åren 1938 samt 1942—1945 för

löner — exklusive rörligt tillägg, kristillägg, barntillägg, samt provisoriska

1 Här utesluten.

2 Kompensationen motsvarar kronor 2: 55 per tjänstgöringsdag inkl. mellanliggande sön- och

helgdagar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

33

lönetillägg — till riksbankens tjänstemannapersonal (se bankoutsk. uti. nr

1/1946, s. 17). Av redogörelsen framgår, att ifrågavarande löneutgifter nedgått

något sedan ar 1942. Det torde kunna konstateras, att örn omorganisationen

icke kommit till stand riksbankens lönekostnader skulle ganska avsevärt

ha överstigit nuvarande belopp med hänsyn till den betydande ökning av

riksbankens arbetsuppgifter, som inträtt under de senaste åren. Hur stort belopp

som faktiskt inbesparats kan emellertid ej angivas.

Fullmäktige.

Med anledning av den av tjänstemannen Gunnar Wrancke gjorda framställningen

(se s. 1) örn att även efter utgången av juni 1947 erhålla kompensation

för mistad vikariatsersättning vilja fullmäktige erinra örn att nu

gällande bestämmelser i ämnet — för vilka redogörelse lämnats i promemorian

— närmast föranletts av bankoutskottets av 1943 års riksdag godkända

uttalande i frågan (se bankoutsk. utlåtande 76/1943, s. 69). Enligt detta uttalande

synes utskottet ha förutsatt att eventuell kompensation skulle kunna

utgå »under viss avvecklingstid». Det ligger också i sakens natur, att kompensation

av här avsedd art icke kan få utgå under obegränsad tid. Vid utgången

av juni 1947 har kompensation lämnats under 3 72 år efter det att omorganisationen

började tillämpas. Som den 1 juli 1947 med hänsyn till den betydande

löneökning, som då beräknas inträda, får anses vara en lämplig tidpunkt

för kompensationens upphörande finna sig fullmäktige böra vidhålla

sitt förslag i detta hänseende.

Lönenämnden.

Lönenämnden vill erinra att i ett flertal fall särskilda arvoden skola utgå

tiH innehavarna av vissa befattningar utöver den fastställda lönen. Ehuru

lönenämnden i likhet med fullmäktige finner det mindre lämpligt att det vid

sidan av lönen enligt fastställd lönegrad utgår särskilda fasta arvoden, anser

sig lönenämnden likväl i förevarande sammanhang icke böra göra vidare

uttalande i detta spörsmål.

IV. Tjänstgöringstiden vid huvudkontoret, övertidsersättning

m. m.

Promemorian.

I sin berättelse till 1943 ars riksdag anmälde statsrevisorerna frågan angående

reglering av tjänstgöringstiden bl. a. vid riksbankens huvudkontor. I

sitt utlåtande över statsrevisorernas berättelse meddelade bankoutskottet

(uti. nr 9), att utskottet icke för det dåvarande ansåg sig böra göra något

särskilt uttalande i den av revisorerna väckta frågan, detta med hänsyn till

att banko!ullmäktige anmält, att frågan örn tjänstgöringstiden skulle av fullmäktige

upptagas till prövning inom den närmaste tiden.

Sedan långvariga förhandlingar ägt rum med personalorganisationerna vid

riksbanken hava fullmäktige den 20 juni 1946 utfärdat bestämmelser angående

reglering av tjänstgöringstiden vid huvudkontoret. Dessa bestämmelser

utgå i princip^ från en tjänstgöringsvecka av 42 timmar. Med hänsyn till

svårigheten att såsom i allmänhet sker vid den centrala statsförvaltningen

tillämpa kortare tjänstgöringstid under tre sommarmånader hava emellertid

fullmäktige i stället medgivit, alt tjänstgöringstiden för bank- och biträ
Bihang

till riksdagens protokoll 19i6. S sami. Nr 76. <>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

despersonal må, i den mån arbetets behöriga gång gör detta möjligt, nedsättas

till 40 timmar per helgfri vecka. I samband med att arbetstidens reglering

genomförts hava fullmäktige på framställning av personalorganisationerna

utnyttjat det i 26 § avlöningsreglementet för riksdagens verk lämnade

bemyndigandet alt medgiva att övertidsersättning må utgå i den mån ledighet

motsvarande övertiden icke kan beredas.

Enligt 2 mom. i förenämnda paragraf gäller bl. a. såsom villkor för utbetalande

av övertidsersättning, att en arbetstid fastställts icke understigande

7 timmar per dag eller 42 timmar per vecka. Vid de förhandlingar, som föregingo

arbetstidsregleringen, underströks från personalrepresentanternas sida

synnerligen kraftigt kravet på att övertidsersättning skulle få utbetalas —

under i övrigt i förenämnda paragraf angivna förutsättningar — så snart

tjänstgöringstiden (för bank- och biträdespersonal) överstege 40 timmar per

vecka. Som skäl härför har framhållits den omständigheten att den eljest

medgivna begränsningen av sommartiden slagits ut över hela året, varför

tjänstgöringstiden vid tillämpning av 40 timmars tjänstgöringsvecka faktiskt

skulle bli lika lång som för annan personal vid den centrala statsförvaltningen

med 42 timmars tjänstgöringsvecka.

Riksbankens representanter hava vid förhandlingarna utlovat att hos fullmäktige

tillstyrka att åtgärder skulle vidtagas för att tillmötesgå personalens

önskemål på denna punkt. Om fullmäktige biträda förhandlarnas förslag,

torde framställning böra göras om riksdagens medgivande att utan hinder

av bestämmelsen i 26 § 2 mom. avlöningsreglementet utbetala övertidsersättning

för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger 40

timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke kan kompenseras

genom motsvarande ledighet.

Från personalens sida har även framhållits, att det finge anses skäligt,

att åtminstone en del av lunchtiden finge inräknas i arbetstiden. I de av

fullmäktige utfärdade bestämmelserna har lunchtiden bestämts till V2 timme;

något hinder att under lunchtiden lämna banken finnes icke. Personalens

representanter lia emellertid gjort gällande, att det icke vore möjligt att

på så kort tid intaga lemch annorstädes, att för vissa tjänstemän svårighet

förelåg att uttaga lunchrasten på bestämd tid och att de ibland måste avbryta

rasten för att utföra tjänsteåliggande. Personalrepresentanterna ha

önskat, att frågan skulle anmälas för bankoutskottet.

Från fullmäktiges sida torde personalens framställning på denna punkt

icke böra föranleda annan åtgärd än att önskemålen delges utskottet.

Lönenämnden.

Fullmäktige ha hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att bemyndiga

fullmäktige att till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet eller

icke-ordinariereglementet för riksdagens verk är tillämpligt, utbetala övertidsersättning

för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger

40 timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke kan kompenseras

genom motsvarande ledighet. Ett bifall till förevarande förslag,

som förutsätter en ändring av föreskrifterna i 26 § 2 mom. avlöningsreglementet

för riksdagens verk, skulle emellertid föranleda, att riksbankens personal

skulle komma i en annan och förmånligare ställning än motsvarande

personal vid riksgäldskontoret och de statsmyndigheter, å vilka civila avlöningsreglementet

m. fl. äro tillämpliga. För sistnämnda personal utgår

övertidsersättning endast för tjänstgöringstid utöver fullgjord arbetstid av

7 timmar per dag eller 42 timmar per vecka, oberoende av om s. k. sommar
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

35

tid tillämpas eller icke. Med hänsyn härtill och då enligt lönenämndens mening

sådana skäl icke äro förhanden, som för riksbankens del böra föranleda

avsteg från de vid förvaltningen i övrigt tillämpade principerna i fråga om

övertidsersättning, anser sig lönenämnden icke böra tillstyrka bifall till fullmäktiges

sålunda gjorda hemställan.

Ledamoten Falk har i särskilt yttrande anfört i huvudsak följande:

Principiellt är i riksbanken arbetsveckans längd grundad på de för statsförvaltningen

gällande bestämmelserna örn 42 timmars arbetsvecka. Vid de

statliga verken utgår emellertid under de tre sommarmånaderna en daglig

förkortning av arbetstiden, som sammanlagt per sommar ger en arbetstidsminskning

av, 117 timmar. Riksbanksledningen har från början grundat sin

ståndpunkt pa, att en dylik förkortad tjänstgöringstid på sommaren för riksbankens

del icke är tekniskt genomförbar. Tjänstemännen ha icke i princip

gatt med härpå men likväl accepterat ledningens tankegång, att sommartiden

skulle kunna kompenseras pa annat sätt. Ledningens förslag härvidlag

har varit, att sommartiden skulle slås ut över hela året och utgå med 2 timmar

pei vecka, vilka skulle placeras på lördagen för att då möjliggöra tidigare

arbetsavslutning. Härigenom skulle veckoarbetstiden nedgå till 40

timmar.

Då följaktligen såväl riksbanksledningen som tjänstemännen äro helt införstådda

med omöjligheten att riksbankens personal medgives den förmån

av speciell sommartid, som personalen vid andra statens verk — jämväl vissa

riksdagens - kommer i åtnjutande av, synes den av riksbankens ledning

föreslagna åtgärden att övertidsersättning får utbetalas efter 40 timmars

arbetsvecka rimlig och skälig.

Härutöver hemställes, att personalens önskemål örn lunchtidens inräknande,

helt eller delvis, i arbetstiden måtte bifallas.

Fullmäktiges hemställan.

Ovan har av fullmäktige i förhållande till det ursprungliga förslaget tillstyrkts

dels uppfattning av en tjänst (vid huvudkontoret) från 22 till 24

lönegraden, dels ökning av antalet tjänster i 18 lönegraden med 2 (l vid vartdera

kontoret i Göteborg och Malmö) och motsvarande minskning av antalet

tjänster i 16 lönegraden, dels ökning av antalet kontoristtjänster i lönegraden

RA 9 med 2 och dels ökning av antalet bankvaktmästartjänster i 7 lönegraden

med 4 och av antalet eldartjänster i samma lönegrad med 1. I övrigt

hava fullmäktige icke funnit anledning föreslå ändring i de i promemorian

framlagda förslagen, bortsett från att fullmäktige lämnat bankombudsmannen

E. Falks framställning om överföring å indragningsstat utan erinran.

Det må i detta sammanhang omnämnas, att den nu gällande avlöningsoch

pensionsstaten för riksbanken, fastställd av 1944 års riksdag (se bankoutsk.

ull. nr 64), är i behov av revision. Den upptar inga medel för provisoriska

lönetillägg, och några belopp för övertidsersättningar lia icke heller

beräknats. Eftersom man kan förutsätta, att nya avlöningsgrunder komma

alt tillämpas för tjänstemännen från och med den 1 juli 1947, torde det

vara lämpligt avvakta lill nästa år med förslag lill ny avlönings- och pensionsstat.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Under hänvisning till vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att med tillämpning från och med

den 1 januari 1947

1) godkänna vid skrivelsen fogat förslag till ram för tjänstetillsättningar

inom riksbanken (övergångsplan II)1, att tillämpas tills vidare till och med

den 31 december 1949;

2) bemyndiga fullmäktige att utan ansökningsförfarande konstituera nuvarande

bankvaktmästare i lönegraden RA 6 å de föreslagna bankvaktmästartjänstema

i lönegraden RA 7 vid avdelningskontoren;

3) bemyndiga fullmäktige att till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet

eller icke-ordinariereglementet för riksdagens verk är tillämpligt, utbetala

övertidsersättning för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger

40 timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke

kan kompenseras genom motsvarande ledighet;

4) godkänna vad fullmäktige i övrigt föreslagit.

Skulle bankoutskottet biträda ombudsmannen E. Falks framställning, få

fullmäktige vidare hemställa, att utskottet — med vidtagande av därav föranledd

ändring i den nya övergångsplanen — ville föreslå riksdagen att med

tillämpning från och med den 1 januari 1947 bemyndiga fullmäktige att

överföra Falk till indragningsstat med avlöningsförmåner i enlighet med vad

ovan sagts.

Utskottets yttrande.

Under den tid, som förflutit efter 1943 års riksdags beslut örn riksbankens

omorganisation, ha fullmäktige, på sätt framgår av utredningen i ärendet,

successivt genomfört vissa rationaliseringsåtgärder och tekniska omläggningar

i riksbankens inre organisation. Härvid ha vissa smärre jämkningar

ansetts påkallade i den år 1943 godkända organisationsplanen. Vad sålunda

förekommit föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

I samband med riksbankens omorganisation fastställdes en ram för tjänstetillsättningar

inom riksbanken (övergångsplan), avsedd att tillämpas från och

med den 1 januari 1944 till och med den 31 december 1946. Det förutsattes

därvid, att örn övergången till den nya personalstaten (personalplanen)

vilken innefattade en i förhållande till övergångsplanen reducerad personaluppsättning

företrädesvis i mellangradema — icke hunne fullbordas före

den 1 januari 1947, fullmäktige skulle inkomma med förslag till de ändringar

i övergångsplanen, som då kunde finnas pakallade.

Fullmäktige ha under hösten 1946 latit verkställa en fullständig översyn

av riksbankens personalorganisation och därvid undersökt behovet av antalet

ordinarie tjänster i de olika lönegraderna i samband med en detaljgranskning

av arbetsuppgifterna. Utredningen har visat, att tiden ännu icke

^~Här~utesluten. Fullmäktiges förslag är likalydande med utskottets förslag enligt Bilaga 1,

dock har en befattning som bankombudsman i RA 24 uteslutits i sistnämnda förslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

37

är inne att övergå på en mera definitiv personalplan. Storleken av den nuvarande

ordinarie personalen överensstämmer alltjämt i stort sett med gällande

övergångsplan. Samtliga tekniska omläggningar ha ännu ej helt genomförts,

varför det i nuvarande läge ej är möjligt att på längre sikt överblicka

personalbehovet. Att en övergång till personalplanen icke kunnat genomföras

beror dessutom på inträdd ökning av arbetsuppgifterna, liksom

även på att övergången ansetts böra göras så mjuk som möjligt med hänsyn

till personalens befordringsförhållanden. Då härtill kommer, att frågan om

riksbankens verksamhetsområde är föremål för utredning av 1945 års bankkommitté,

ha fullmäktige funnit önskvärt att en ny övergångsplan fastställes

att gälla tillsvidare under en ny treårsperiod eller intill utgången av år 1949

(jfr bilagorna 2 och 3).

I likhet med lönenämnden finner sig utskottet på de av fullmäktige anförda

skälen kunna tillstyrka ett fortsatt provisorium av personalorganisationen

för en tid av ytterligare tre år. Liksom den nuvarande övergångsplanen

utgör den nu föreslagna en ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken,

varvid det åligger fullmäktige att vid uppkommande vakanser pröva frågan,

huruvida ledigbliven tjänst bör återbesättas. Utskottet förutsätter, att fullmäktige

i sinom tid inkomma med förslag beträffande personalorganisationen

efter utgången av den nya treårsperioden.

De i den föreslagna övergångsplanen redovisade förändringarna i antalet

ordinarie tjänster och i tjänsternas lönegradsplacering har utskottet sammanställt

i härvid fogade bilaga 4. Av denna framgår, att det totala antalet ordinarie

tjänster vid huvudkontoret bibehållits praktiskt taget oförändrat. Jämkningarna

i lönegradsplaceringar äro också av jämförelsevis begränsad omfattning.

Det rör sig här väsentligen örn en av utrikesrörelsens utvidgning

betingad uppflyttning av vissa kvalificerade tjänster, varemot antalet befattningar

i RA 22 skulle reduceras och tjänsterna delvis ersättas med befattningar

i RA 20. Beträffande biträdespersonalen vid huvudkontoret innefattar

däremot förslaget en icke obetydlig ökning av antalet ordinarie tjänster. Förändringarna

beträffande personaluppsättningen vid avdelningskontoren äro

av ringa storleksordning. I fråga örn bankpersonalen innebär förslaget justeringar

av lönegradsplaceringama med i stort sett bibehållen personaluppsättning.

Vidare skulle en uppflyttning av samtliga vaktmästare vid de mindre

avdelningskontoren från 6 lill 7 lönegraden äga rum, varvid nuvarande innehavare

utan ansökningsförfarande skulle konstitueras i den högre lönegraden.

1 samband härmed skulle en reglering av hyresersältningarna för åt sistnämnda

vaktpersonal upplåtna tjänstebostäder vidtagas. För banken i dess

helhet skulle, såsom bilaga 3 utvisar, ökningen av antalet ordinarie befattningshavare

enligt förslaget utgöra 24, därav 21 avse biträdespersonal.

Såvitt utskottet kunnat linna, synas de förslag till ändringar i personalorganisationen,

som innefattas i den nya övergångsplanen, väl motiverade.

Utskottet har därför funnit sig böra tillstyrka det föreliggande förslaget. Med

anledning av vissa utav lönenämnden gjorda påpekanden beträffande den av

fullmäktige föreslagna utökningen av tjänster på löneplan RC, tillsatta me
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

deist förordnande tills vidare, vill utskottet emellertid — under hänvisning

till sitt år 1943 gjorda uttalande i ämnet — framhålla, att inom utskottet

tvekan rått rörande lämpligheten av den nu ifrågasatta ökningen av dylika

tjänster. Utskottet har likväl med hänsyn till övergångsplanens karaktär av

ett provisorium icke velat påyrka avvikelse från förslaget på denna punkt.

Fullmäktige och lönenämnden ha förklarat sig icke hava något att erinra

mot bifall till en av bankombudsmannen E. Falk gjord framställning att

bliva överförd till indragningsstat. Vid prövning av denna fråga har utskottet

funnit sig böra tillstyrka, att Falk efter den nya övergångsplanens ikraftträdande

vid tidpunkt, som fullmäktige må finna lämplig, överföres på indragningsstat

med lön enligt ortsgrupp C och med de löneförmåner i övrigt,

som gälla för statstjänstemän å indragningsstat i allmänhet, utan rätt för

honom att uppbära det arvode å 500 kronor, som år 1943 tillerkänts honom

i samband med riksbankens övertagande av inkomsterna av proklamaförteckningen.

I samband med 1943 års omorganisations genomförande ha fullmäktige

med stöd av vissa utav samma års bankoutskott gjorda uttalanden tillerkänt

en del tjänstemän, som gått miste örn vikariatsersättning eller felräkningspenningar

i anledning av omorganisationen, viss kompensation därför. Fullmäktige

hava nu förutsatt, att kompensation för mistad vikariatsersättning

icke skall utgå efter den 30 juni 1947. Med hänsyn till att förmånen i fråga

avsetts vara av övergångsnatur, har utskottet för sin del icke något att erinra

mot fullmäktiges ståndpunkt.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet, lia fullmäktige nyligen utfärdat

bestämmelser angående reglering av tjänstgöringstiden vid huvudkontoret.

Dessa bestämmelser bygga i princip på en tjänstgöring per vecka av 42

timmar. Med hänsyn till att någon avkortning av tjänstetiden under sommarmånaderna

i enlighet med vad som i regel äger rum inom den centrala statsförvaltningen

icke ansetts genomförbar inom riksbanken, har medgivits, att

tjänstgöringstiden för bank- och biträdespersonal må, i den mån arbetets

behöriga gång gör detta möjligt, begränsas till 40 timmar per helgfri vecka.

För att i detta hänseende söka tillmötesgå personalens önskemål ha fullmäktige

ansett sig böra hemställa örn medgivande att utbetala övertidsersättning

för överskjutande tid, i den mån ledighet motsvarande övertiden icke kan

beredas. Lönenämnden har framhållit, att fullmäktiges förslag innebär, att

riksbankens personal skulle komma i en förmånligare ställning än övrig

statsanställd personal, till vilken övertidsersättning endast kan utgå för tjänstgöring

utöver fullgjord arbetstid av 42 timmar per vecka. Med hänsyn

härtill har lönenämnden avstyrkt bifall till fullmäktiges ifrågavarande hemställan.

I likhet med lönenämnden finner sig utskottet av principiella skäl icke

kunna tillstyrka bifall till fullmäktiges förslag på förevarande punkt.

Vad fullmäktige i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

39

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande förslag, må

1) godkänna härvid såsom Bilaga 1 fogat förslag till ram

för tjänstetillsättningar inom riksbanken (öv ergång spion II),

att tillämpas från och med den 1 januari 1947 till och med

den 31 december 1949;

2) bemyndiga fullmäktige att utan ansökningsförfarande

konstituera nuvarande bankvaktmästare i lönegraden RA 6 å

de föreslagna bankvaktmästartjänsterna i lönegraden RA 7

vid avdelningskontoren; samt

3) bemyndiga fullmäktige att till indragningsstat överföra

bankombudsmannen E. Falk, med rätt för denne att åtnjuta

avlöning enligt ortsgrupp C.

Stockholm den 12 december 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén*, Friggeråker, Lindblom, Fahlander*,

Grym och Persson i Älvdalsåsen;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson, Johnsson

i Kastanjegården*, Sundberg*, Svensson i Alingsås, fru Humla och herr Fagerholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Bilaga 1.

Förslag

till

ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (övergångsplan II)

avsedd att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1949.

Befattningar Lönegrad

1 Riksbankschef ............................................ RC 13

1 Vice riksbankschef ........................................ RC 12

2 Bankdirektörer ............................................ RC 8

2 Direktörer vid avdelningskontor (i Göteborg och Malmö) ...... RC 4

1 Direktör vid pappersbruket ................................ RC 4

1 Direktör vid sedeltryckeriet ................................ RC 4

7 Bankokommissarier ........................................ RC 2

23 Direktörer vid avdelningskontor (i andra städer än Göteborg och

Malmö) ................................................. RC 1

3 Bankkamrerare ............................................ RC a

2 Bankkamrerare ........................................... RC b

1 Sekreterare ............................................... RC b

1 Bankombudsman .......................................... RA 27

7 Bankkamrerare ........................................... RA 26

15 Bankkamrerare ........................................... RA 24

1 Intendent ................................................. RA 24

35 Bankkamrerare och bankrevisorer .......................... RA 22

1 Sekreterare ............................................... RA 22

15 Bankkassörer ............................................. RA 20

23 Bankrevisorer ............................................. RA 20

33 Förste kammarskrivare .................................... RA 18

16 Bankkassörer ............................................. RA 18

50 Kammarskrivare .......................................... RA 16

1 Övervaktmästare .......................................... RA 16

4 Förste kontorsskrivare ..................................... RA 14

1 Maskinmästare ............................................ RA 13

1 Biträdande Övervaktmästare ................................ RA 12

6 Kontorsskrivare ........................................... RA 11

1 Förste bankvaktmästare ................................... RA 10

1 Maskinist................................................. RA 10

7 Förste bankvaktmästare .................................... RA 9

8 Kontorister ............................................... RA 9

1 Chaufför ................................................. RA 8

54 Bankvaktmästare (därav 26 vid huvudkontoret, 5 vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö och 23 vid övriga kontor) .... RA 7

2 Eldare ................... RA 7

12 Kameralbiträden .......................................... RA 7

1 Gårdskarl ................................................ RA 5

32 Kontorsbiträden ........................................... RA 4

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

41

Anm. 1. Så länge chefen för nuvarande räkenskapsavdelningen kvarstår i tjänst, utbytes en

tjänst som kamrerare i lönegraden RA 26 mot en bankokommlssarietjänst i lönegraden RA 30.

2. Tjänster i lönegraderna RA 22, 20 och 18 samt i lönegraden RA 16 som kammarskrivare

må ej återbesättas, i den mån övertalig personal kvarstår i tjänst inom högre lönegrad

än den, vartill tjänsten är hänförd. Det förhållandet, att vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö finnas övertaliga tjänstemän i lönegraden RA 22, skall

dock icke utgöra hinder för tjänstetillsättningar vid annat kontor.

3. Två av de å övergångsplanen upptagna tjänsterna som kontorist i lönegraden RA 9 må

tillsättas endast i den mån antalet kontorsskrivare i lönegraden RA 11 nedgår under 8.

4. Så länge nuvarande kamrerare i lönegraden RA 24 vid kontoren i Malmö, Falun och

Karlstad kvarstå i innehavande befattningar, ökas antalet kamrerstjänster i sagda lönegrad med

3 och minskas antalet kamrerstjänster i lönegraden RA 22 med motsvarande antal. Vikariatsförordnanden

skola dock meddelas i 22 lönegraden. I den mån avgång sker utbytas tjänsterna

mot kamrerstjänster i sistnämnda lönegrad.

5. Så länge nuvarande kassörer i lönegraden RA 20 vid avdelningskontoren i Karlskrona

och Mariestad kvarstå i innehavande befattningar, ökas antalet kassörstjänster i sagda lönegrad

med 2 och minskas antalet kassörstjänster i lönegraden RA 18 med motsvarande antal. Vikariatsförordnanden

skola dock meddelas i 18 lönegraden. När nuvarande innehavare av här avsedd

befattning lämnar densamma utbytes tjänsten mot kassörstjänst i sistnämnda lönegrad.

6. Tjänsten som maskinmästare i lönegraden RA 13 må ej tillsättas, så länge nuvarande

maskinisten i lönegraden RA 15 kvarstår i tjänst. Tjänsten som maskinist i lönegraden RA 10

må ej tillsättas, så länge nuvarande biträdande maskinisten i lönegraden RA 11 kvarstår i tjänst.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Bilaga 2.

Sammanställning, utvisande fördelningen på riksbankens huvud

kontor och avdelningskontor av ordinarie tjänster inom

olika lönegrader.

I. Huvudkontoret och industrierna.

A. Bankpersonal.

Före d. x/i 1944

Personal-

Övergångs-

Fullmäktiges

förslag

Nuvarande

gällande pers.- förteckning

planen

plan I

(Övergångs-

personal

Tjänsteställning

plan II)

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Riksbankschef ..........

i

RC 13

i

RC

13

i

RC 13

i

RC 13

i

RC 13

Vice riksbankschef......

i

RG 12

i

RC

12

i

RC 12

i

RC 12

i

RC 12

2

RC

8

2

RC 8

2

RC 8

2

RC 8

Andre deputerade ......

2

RC 5

Direktör vid sedeltryc-

kenet................

1

RG 4

1

RC

4

1

RC 4

1

RC 4

1

RC 4

Direktör vid pappersbru-

ket ..................

1

RG 1

1

RC

4

1

RC 4

1

RC 4

1

RC 4

Bankråd................

4

RG 1

_

_

*9

RA 30

7

RC

2

{J,

RC 2

RA 30

7

RC 2

7

RC 2

Bankombudsman........

1

RA 27

1

RA

27

1

RA 27

1

RA 27

1

RA 27

Bankkamrerare ........

8

RA 26

/ 1

RC

a

26

1

RC a

RA 26

3

RC a

RA 26

1

45

RC a

RA 26

\ 6

RA

6

5

1

RA 26

1

RG

b

i

RC b

i

RC b

1

RG b

Bankkamrerare ........

5

RA 24

/ l

RC

b

24

2

RC b

RA 24

2

8

RB b

RA 24

1

RC b

RA 24

l 5

RA

5

5

Bankombudsman........

1

RA 24

1

RA

24

i

RA 24

61

RA 24

i

RA 24

Intendent ..............

1

RA 22

RA 22

RA

24

i

RA 24

1

RA 24

i

RA 24

Bankkamrerare, sekrete-

2 48

f 14

RA

22

28

RA 22

16

RA 22

26

RA 22

rare, kassörer, revisorer

l 15

RA

20

15

RA 20

23

RA 20

611

RA 20

Förste kammarskrivare ..

19

RA 18

14

RA

18

19

RA 18

20

RA 18

20

RA 18

Kammarskrivare........

3 36

RA 16

17

RA

16

27

RA 16

27

RA 16

27

RA 16

139

91

120

121

113

1 6 vakanta fr. o. m. den 1/i 1943. 7 vakanta fr. o. m. den Vid 1944. — 2 9 vakanta fr. o. m.

den 1/i 1944. — 3 1 vakant. — 4 1 tjänst uppehälles av tjänsteman i RA 30. — 6 Enligt

utskottets förslag överförd på indragningsstat. — 6 Dessutom 2 tjänster ledigförklarade; 1 tjänsteman

är tilisv. placerad i Nyköping.

B. Biträdespersonal.

Tjänsteställning

Före d.x/i 1944

gällande pers - förteckning

Personal-

planen

Övergångs- plan I

Fullmäktiges

förslag

(Övergångs-

plan II)

Nuvarande

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Förste kontorsskrivare ..

4

RA 14

4

RA 14

4

RA 14

4

RA 14

Kontorsskrivare ........

12

RA 11

4

RA 11

4

RA 11

6

RA 11

8

RA 11

Kontorister ............

—

2

RA 9

12

RA 9

8

RA 9

—

Kameralbiträden........

5

RA 7

10

RA 7

9

RA 7

12

RA 7

9

RA 7

Kontorsbiträden ........

9

RA 4

18

RA 4

18

RA 4

28

RA 4

18

RA 4

2G

38

37

5S

39

1 Eventuellt 4 st.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

43

C. Vaktpersonal.

Tjänsteställning

Före d.''/i 1944

gällande pers.- förteckning

Personal-

planen

övergångs- plan I

Fullmäktiges

förslag

(Övergångs- plan II)

Nuvarande

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Övervaktmästare........

i

RA 15

i

RA 16

i

RA 16

i

RA 16

i

RA 16

Maskinmästare..........

i

RA 15

i

RA 13

i

RA 13

i

RA 13

>i

RA 13

Bitr. övervaktm.........

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

Maskinist ..............

i

RA 11

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

2i

RA 10

Förste bankvaktm.......

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

5

RA 9

5

RA 9

7

RA 9

5

RA 9

i i

RA 8

i

RA 8

i

RA 8

1

RA 8

i

RA 8

i i

RA 7

—

—

—

—

Bankvaktmästare........

30

RA 7

14

RA 7

24

RA 7

26

RA 7

24

RA 7

Eldare..................

1

RA 7

1

RA 7

1

RA 7

2

RA 7

1

RA 7

37

26

36

41

36

1 Uppehåll av tjänsteman i KA 15. — 2 Uppehälles av tjänsteman i RA 11.

II. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Före d. */i 1944

gällande pers- förteckning

Personal-

Övergångs-

Fullmäktiges

förslag

Nuvarande

Tjänsteställning

planen

plan I

(Övergångs- plan II)

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Direktörer..............

2

RG 4

2

RG 4

2

RC 4

RA 26

2

RG 4

RA 26

2

RC 4

RA 26

Bankkamrerare..........

/ 2

\ 2

RA 26

RA 24

2

RA 26

RA 22

2

2

2

2

2

RA 22

2

RA 22

42

RA 22

Bankrevisorer, Göteborg

5

RA 22

1

RA 22

RA 20

3

RA 22

{i

RA 22

RA 20

4

RA 22

> , Malmö ..

5

RA 22

1

RA 22

RA 20

3

RA 22

u

RA 22

RA 20

2

RA 22

Bankkassörer, Göteborg..

3

RA 22

1

RA 20

RA 18

1

1

RA 20

RA 18

2

RA 20

{J

RA 22

RA 18

> , Malmö ..

2

RA 22

i

1

RA 20

RA 18

1

1

RA 20

RA 18

2

RA 20

2

RA 20

Förste kammarskrivare,

Göteborg ............

5

RA 18

i

RA 18

4

RA 18

3

RA 18

3

RA 18

Förste kammarskrivare,

Malmö................

4

RA 18

RA 16

1

RA 18

RA 16

P.

RA 18

RA 16

3

RA 18

RA 16

3

RA 18

RA 16

Kammarskrivare, Gbg ..

>7

4

4

2

2

> , Malmö

5

RA 16

3

RA 16

4

RA 16

2

RA 16

4

RA 16

Kontorister ............

2

RA 9

2

RA 9

Kameralbiträden........

24

RA 7

2

RA 7

RA 4

Kontorsbiträden ........

2

2

R\ 4

4

RA 4

RA 7

RA 5

n

RA 4

RA 7

RA 5

Bankvaktmästare........

6

RA 7

41

RA 7

RA 5

6

RA 7

85

1

Gårdskarlar ............

2

RA 5

1

1

RA 5

61

54

34

42

36

35

1 1 vakant och 1 tjänstledig. — 2 Vakanta. — 3 3 i Göteborg, 2 i Malmö. — 1 I Malmö

personlig löneställning i RA 24. — 6 I Göteborg. — 6 3 i Goleborg, 2 i Malmö.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bankoutskottets utlåtande nr 76.

lil. Övriga kontor (de 23 mindre).

Tjänsteställning

Före d.Vi 1944

gällande pers.- förteckning

Personal-

planen

Övergångs- plan I

Fullmäktiges

förslag

(Övergångs- plan II)

Nuvarande

personal

1 •

< +*

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Direktörer..............

23

RC 1

23

RG 1

23

RC 1

23

RC 1

23

RC 1

f 14

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

Bankkamrerare ........

\ 9

RA 22

16

RA 22

16

RA 22

16

RA 22,

216

RA 22

/ 8

RA 20

''8

RA 20

7

RA 20

9

RA 20

Bankkassörer ..........

23

RA 20

\15

RA 18

15

RA 18

16

RA 18

14

RA 18

Förste kammarskrivare ..

23

RA 18

11

RA 18

7

RA 18

7

RA 17

Kammarskrivare........

28

RA 16

19

RA 16

12

RA 16

19

RA 16

16

RA 16

Bankvaktmästare........

23

RA 6

23

RA 6

23

RA 6

23

RA 7

23

RA 6

148

lil

115

118

115

1 Enligt fullmäktiges beslut har en tjänst i RA 20 ersatts med en tjänst i RA 18 (Sundsvall),

varför antalet tjänster i RA 20 blir 7 och i RA 18 16. — 1 2 Varav 2 tjänster uppehållas

av tjänstemän i RA 24.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

45

Bilaga 3.

Sammanställning

utvisande antalet ordinarie befattningar inom hela riksbanken,

fördelade på olika lönegrader.

Lönegrad

Före d. 1/i

1944 gäl- lande pers.- förteck- ning

Personal-

planen

Över-

gångs-

plan I

Prome- morie- förslaget

(över- gångs- plan II)

Fullmäk- tiges

förslag

(Över- gångs- plan II)

Nu-

varande

personal

RC 13

1

1

1

1

1

3

RG 12

1

1

1

1

1

1

RC 8

—

2

2

2

2

2

RC 5

2

—

—

—

—

_•

RC 4

3

4

4

4

4

4

RC 2

—

7

7

7

7

7

RC 1

28

23

23

23

23

23

RA 30

9

—

(1)

—

—

_

Bankpersonal____

RA 27

1

1

1

1

1

1

RC a

—

1

1

3

3

1

RA 26

11

8

8

7

7

7

RC b

—

3

3

3

3

2

RA 24

22

14

14

16

l17

14

RA 22

73

34

52

37

36

51

RA 20

23

27

24

38

38

22

RA 18

51

33

55

47

49

48

RA 16

76

43

47

52

50

49

Summa

301

202

243

242

1242

233

|

RA 14

_

4

4

4

4

4

RA 11

12

4

4

6

6

8

Bitr.-personal ... .<

RA 9

—

4

4

6

8

RA 7

9

12

9

12

12

9

1

RA 4

9

20

20

32

32

19

Summa

30

44

41

60

62

40

RA 16

_

1

1

1

1

1

RA 15

2

—

—

_

_

RA 13

—

1

1

1

1

1

RA 12

1

1

1

1

1

1

RA 11

1

—

_

_

Vaktpersonal____•

RA 10

—

2

2

2

2

2

RA 9

—

5

5

7

7

5

RA 8

1

1

1

1

1

1

RA 7

38

19

31

51

56

30

HA 6

23

23

23

_

23

RA 5

2

1

1

1

1

1

Summa

68

54

66

65

70

65

Totalsumma

2 395»

300

350

367

»374

8 338

1 Häri ingår en befattning (bankombudsman), som av'' utskottet föreslås till överförande å

indragningsstat.

2 Härutöver tjänstgjorde 129 icke-ordinarie tjänstemän och en reservpersonal av i medeltal

per dag 118.

8 Härutöver tjänstgöra 156 icke-ordinarie tjänstemän och en reservpersonal av i medeltal per

dag 94.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

Bilaga 4.

Tablå

utvisande den ökning (+), resp. minskning (—) i antalet ordinarie tjänster i

riksbanken, som den föreslagna övergångsplan II innebär i förhållande

till nu gällande övergångsplan I.

1. Huvudkontoret.

Bankkamrerare

Bankkamrerare, revisorer

» >

Förste kammarskrivare ..

A. Bankpersonal.

. RG a + 2

. RA 26 - 1

RG b + 2

- 2

RA 24 + 4

- 1

. RA 22 - 12

. RA 20 4- 8

. RA 18 + 1

Summa1 + 1

Utrikesexp. och vaiutagruppen.

Kontorscentralen.

Kontorscentralen och remboursexp.

Utrikesexp. och valutagruppen.

Inlåningsexp., utrikesexp., revisionskontoret och

sedelräkningsgruppen.

Depositaexp.

B. Biträdespersonal.

Kontorsskrivare................ RA 11 + 2

Kontorister.................... RA 9+6

Kameralbiträden .............. RA 7+3

Kontorsbiträden................ RA 4 + 10

Summa + 21

C. Vaktpersonal.

Förste bankvaktmästare.......... RA 9+2

Bankvaktmästare ................ RA 7 + 2

Eldare .......................... RA 7 + 1

Summa + 5

II. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Bankrevisor, Göteborg .......... RA 22 — 2

> > RA 20 + 2

Bankrevisor, Malmö............. RA 22 — 2

> > RA 20 + 2

Bankkassör, Göteborg............RA 20 + 1

> » ............ RA 18 - 1

Bankkassörer, Malmö............ RA 20 + 1

. RA 18 - 1

lie kammarskrivare, Göteborg.... RA 18 — 1

Kammarskrivare, Göteborg...... RA 16 — 2

Kammarskrivare, Malmö ........RA 16 — 2

Kontorister .................... RA 9 — 2

Kontorsbiträden ................ RA 4 + 2

Bankvaktmästare................ RA 7 — 1

Summa — 6

III. Övriga kontor.

Bankkassörer .....

J .....

lie kammarskrivare

Kammarskrivare...

Bankvaktmästare ..

RA 20 - 1

RA 18 + 1

RA 18 - 4

RA 16 + 7

RA 7 + 23

RA 6-23

Summa + 3

Här har hänsyn ej tagits till den föreslagna indragningen av en bankombudsmansbefattning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

47

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning............................................................. j

I. Huvudkontorets organisation .................................... 2

II. Riksbankens personalorganisation ............................... 3

Fråga om ny övergångsplan........................................ 3

Löneställningen för

A. Direktionen m. m....................................... 6

B. Bankpersonalen......................................... 5

1. Huvudkontoret............................................... 6

a) Bankokommissarier (RC 2) ................................. 6

b) Kamrerare m. fl. i RA 26, RC a, RA 24 och RC b........... 6

c) Ombudsmanstjänsterna..................................... 8

d) Kamrerare, revisorer och kassörer m. fl. i lönegraderna RA 22

och RA 20............................................... 8

e) Förste kammarskrivare i lönegraden RA 18................... 12

f) Kammarskrivartjänster i lönegraden RA 16................... 13

2. Avdelningskontoren........................................... 16

a) Direktörer................................................ 16

b) Kamrerare................................................ 17

c) Kassörer och övrig bankpersonal............................. 17

3. Sammanfattning m. m........................................ 21

C. B i t r äd e s p e r s o n a 1......................... 22

1. Huvudkontoret............................................... 22

2. Avdelningskontoren.............................. 24

D. Vaktpersonal............................................. 25

a. lVakimästarpersonalen......................................... 25

1) Huvudkontoret............................................ 25

2) Kontoren i Göteborg och Malmö ............................ 27

3) Övriga kontor............................................. 28

b. Maskinpersonal m. fl......................................... 29

III. Kompensation för mistad vikariatsersättning m. m............... 31

IV. Tjänstgöringstiden vid huvudkontoret, övertidsersättning m. m... 33

Fullmäktiges hemställan......................................... 35

Utskottets yttrande............................................. 36

Bilaga 1. Förslag till ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (övergångsplan

II)...................................................... 40

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Sid.

Bilaga 2. Sammanställning utvisande fördelningen på riksbankens huvudkontor

och avdelningskontor av ordinarie tjänster inom olika lönegrader..... 42

Bilaga 3. Sammanställning utvisande antalet ordinarie befattningar inom hela

riksbanken, fördelade på olika lönegrader............................. 45

Bilaga 4. Tablå utvisande den ökning ( + ), resp. minskning (-) i antalet

ordinarie tjänster i riksbanken, som den föreslagna övergångsplan II innebär

i förhållande till den nu gällande övergångsplan 1.................. 46

468891. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.