Sök i Ratio Lex

Memorial angående resekostnadsersättning åt vissa hos 1946 års riksdag anställda tjänstemän.

1946-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1946:9, Memorial angående resekostnadsersättning åt vissa hos 1946 års riksdag anställda tjänstemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1946 kl. 1 em.

Memorial angående resekostnadsersättning åt vissa hos 1946 års

riksdag anställda tjänstemän.

I skrivelse den 20 februari 1946 till bankoutskottet ha ordförandena i första

och andra lagutskotten hemställt, att bankoutskottet måtte förorda, att hos

innevarande års riksdag anställd tjänsteman, vilken icke är bosatt i Stockholm

eller dess förorter, må äga åtnjuta resekostnadsersättning för resa i

andra klass till och från Stockholm vid riksdagstjänstgöringens början och

slut ävensom för en hem- och återresa i samma reseklass för varje påbörjad

trettiodagarsperiod av tjänstgöringstiden.

Till stöd härför anföres följande:

»Genom beslut av 1944 års riksdag medgavs, att hos samma riksdag anställd

tjänsteman, som icke hade sitt hemvist i Stockholm eller dess förorter,

finge åtnjuta resekostnadsersättning för resa i II klass till och från Stockholm

vid riksdagstjänstgöringens början och slut ävensom för en hemresa

i samma klass under riksdagsperioden. Vid fjolårets riksdag lämnades de då

anställda tjänstemännen motsvarande medgivande, därvid antalet hem- och

återresor på det allmännas bekostnad under riksdagsperioden emellertid ökades

från en till två. I sitt den 10 september 1945 avgivna betänkande har den

s. k. riksdagsvaktmästarkommittén föreslagit att ett särskilt stadgande örn

resekostnadsersättning skulle införas i avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen

anställda tjänstemän. Förslaget är utformat i överensstämmelse med

det av 1945 års riksdag fattade beslutet.

Det synes emellertid rimligt att antalet fria hem- och återresor ökas. De

befattningshavare för vilka denna fråga närmast har betydelse ha sina hem

och ordinarie anställning i landsorten. Med hänsyn till riksdagstjänstens tillfälliga

natur ställer det sig ekonomiskt alltför påfrestande för dem av tjänstemännen

som äro gifta att medföra familjen till Stockholm. För närvarande

lägger även läget å bostadsmarknaden hinder i vägen härför. Framför allt

för de gifta tjänstemännen men även för de övriga synes det vara av stor

betydelse alt möjligheterna att kunna komma till hemorten för personliga

angelägenheters ordnande icke äro alltför få. Det kan erinras örn önskvärdheten

eller nödvändigheten för tjänstemännen att resa hem i anledning av

exempelvis högtidsdagar inom familjen, sjukdomsfall o. d. De tjänstemän,

varom här är fråga, äro så bundna av sin tjänstgöring i riksdagen att en

vistelse i hemorten måste bli av synnerligen kort varaktighet; en hemresa

kan knappast sträcka sig utöver en eller annan dae. Även med hänsyn härtill

är det för ifrågavarande tjänstemän av stor vikt att antalet fria hemresor

ökas. Det må även framhållas att de tjänstemän, varom här är fråga,

Bihang tili riksdagens protokoll 1946. S sami. Nr 9—10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 9.

Utskottet.

endast äro få till antalet, varför frågan ur det allmännas synpunkt icke

torde vara av större ekonomisk betydelse.

Vad angår antalet fria resor synes det skäligt att tjänstemännen tillerkännas

rätt till åtminstone en fri hemresa för varje påbörjad trettiodagarsperiod

av tjänstgöringstiden.

Då de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna för riksdagens tjänstemän

icke torde få återverkande kraft synes det vara rimligt att förevarande fråga

tages upp till särskild behandling av bankoutskottet.

På grund härav hemställes att bankoutskottet måtte förorda en utsträckning

av rätten till fria hemresor enligt vad ovan anförts, att gälla tills vidare

under innevarande riksdag.»

Såsom framgår av ovan intagna skrivelse ägde de vid fjolårets riksdag anställda

tjänstemän, som icke voro bosatta i Stockholm eller dess förorter, åtnjuta

ersättning av allmänna medel — förutom för resa till och från Stockholm

vid riksdagstjänstgöringens början och slut — för två hem- och återresor

under riksdagsperioden. Med hänsyn till vad som anföres i skrivelsen

finner sig utskottet böra förorda, att antalet fria hemresor under riksdagstiden

ökas till en för varje påbörjad tjänstgöringsperiod örn trettio dagar.

Föreskrift örn här ifrågavarande resekostnadsersättning torde böra intagas

i avlöningsbestämmelserna för riksdagens personal i samband med en

blivande revision av bestämmelserna. I avvaktan härå torde — såsom jämväl

i skrivelsen förutsatts — för innevarande riksdag särskilt beslut i ämnet

böra meddelas.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att hos 1946 års riksdag anställd

tjänsteman, vilken icke är bosatt i Stockholm eller dess

förorter, må äga åtnjuta resekostnadsersättning för resa i

andra klass till och från Stockholm vid riksdagstjänstgöringens

början och slut ävensom för en hem- och återresa i

samma klass för varje påbörjad trettiodagarsperiod under

tjänstgöringstiden; dock att ersättning icke må utgå enligt

högre reseklass än som verkligen kommit till användning.

Stockholm den 12 mars 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 9.

3

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker*,

Leander*, Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, Nilsson i Landskrona, Wiberg* och Persson

i Norrby.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.