Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4
1946-02-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1946:4, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4
Dokumentets text
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
7
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1946 kl. 11 fm.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr 4, i
anledning av väckt motion örn en översyn av riksheraldikerämbetets
former för organisation och finansiering.
I en inom första kammaren vackt, till dess första tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 243, av herrar Lindström och Elmgren, har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj: t hemställa örn en översyn av riksheraldikerämbetets
former för organisation och finansiering samt vidtagande
av de åtgärder, som en dylik översyn kan anses påkalla.
I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet får anföra följande.
De upplysningar rörande riksheraldikerämbetets former för organisation och
finansiering, som utskottet inhämtat, bestyrka motionärernas mening att detta
ämbetsverk har en ytterligt egenartad och för svensk statsförvaltning eljest
främmande karaktär. Ämbetsverket sysslade i enlighet med den ursprungliga
instruktionen av den 11 mars 1813 nästan uteslutande med uppgörande av
förslag till adliga vapen. I nuvarande tid har ämbetet tilldelats andra uppgifter.
Det har bl. a. att bringa ordning rörande statliga emblem m. m. och
att stå kommuner och institutioner till tjänst när det gäller utarbetande av
förslag till vapen och emblem och därmed sammanhängande frågor. I fråga
örn märken och beteckningar inom handeln har ämbetet uppgifter, som sammanhänga
med patentlagar, mönsterskydd etc. Det erhöll i följd av 1934 års
lag om skydd för vapen och andra officiella beteckningar år 1936 en ny
instruktion, varigenom dess uppgifter närmare preciserades och det blev fastare
infogat i statsförvaltningen. Beträffande dess finansiering bestämdes emellertid
ett säreget system. Förutom inkomster fran kommuner och privatpersoner,
som anlita dess tjänster, skulle ämbetet få uttaga ersättning även från statliga
institutioner. Det får anses vara ett icke lämpligt förhållande att ett statligt
verk anvisas att till stor del existera på sportler och att av andra statliga
institutioner ta betalt för sina tjänsteåligganden. Denna ordning kan icke
anses tillfredställande. Då ämbetsverket genom lagstiftning och instruktion
fått sig bestämda uppgifter ålagda men ämbetets organisation och sättet för
dess finansiering icke kan anses tillfredsställande med hänsyn till de krav,
som numera ställas på de olika organen inom statsförvaltningen, finnér ut
-
8 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
skottet i likhet med motionärerna att en översyn av ämbetets organisation är
påkallad.
Utskottet befarar att med verkets nuvarande organisation och arbetssätt det
icke blir nöjaktigt sörjt för att genom nyrekrytering nödig sakkunskap inom det
icke oviktiga heraldiska området uppehälles. Häri kan ligga en fara för framtiden.
Det har under utskottets behandling av ärendet framhållits att ämbetet som
varande av relativt begränsad omfattning måhända skulle kunna inordnas som
en särskild avdelning inom annat ämbetsverk eller statlig institution (exempelvis
riksarkivet), men utskottet kan icke bedöma bärigheten av denna tanke.
Vid en översyn av ämbetet torde även möjligheten av en sådan anordning
kunna prövas.
Med vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att första kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Majit hemställa örn en översyn av
riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering
samt vidtagande av de åtgärder, som en dylik översyn kan anses
påkalla.
Stockholm den 27 februari 1946.
På utskottets vägnar:
HERMAN ERICSSON.
Närvarande: herrar Ericsson, Persson, Söderkvist, Fahlander, Nilsson, Sundelin och Arrhén.*
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1946 - Caslon Press Boktryckeri
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.