Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om införande av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och därtill anslutna billinjer.

1946-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1946:3, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om införande av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och därtill anslutna billinjer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1946 kl. 12 m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning av

väckt motion angående utredning om införande av genomgående

taxeberäkning mellan järnväg och därtill anslutna billinjer.

I en inom första kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion nr 99 har herr Gustaf Karlsson m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla, att Kungl. Maj :t med beaktande av de i motionen

anförda synpunkterna ville föranstalta örn utredning bl. a. av frågan om genomgående

taxeberäkningar mellan järnväg och därtill anslutna billinjer.

Av motionen framgår, att motionärerna önska, utredning rörande följande

problem, nämligen dels örn införande av genomgående taxeberäkning mellan

järnväg och därtill anslutna billinjer, dels örn utvidgad tillämpning av s. k. veckoslutsbiljetter

sålunda, att de skola gälla även vid busslinjer samt att dylika biljetter

må lösas jämväl vid andra stationer än sådana som äro belägna i städer, dels ock

om utsträckt giltighetstid för månadsbiljetter för skolbarn.

I övrigt får utskottet beträffande motiveringen hänvisa till den i andra

kammaren väckta likalydande motionen nr 186.

Även 1945 års riksdag hade att pröva motionsvis framlagda förslag örn

införande av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och därtill anslutna

billinjer.

Sålunda hemställdes i en vid sistnämnda års riksdag väckt motion I: 217,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder för införande

snarast möjligt av genomgående taxeberäkning mellan statsbanorna och

statens järnvägars busslinjer i Bohuslän. Första kammarens andra tillfälliga

utskott hemställde i sitt uti ärendet avgivna utlåtande nr 8, att motionen icke

måtte föranleda till någon första kammarens åtgärd. Denna hemställan bifölls

av kammaren. Av utskottets berörda utlåtande framgår, att utskottet, som väl

insåg, att avsaknaden av i motionen åsyftad genomgående taxeberäkning kunde

verka betungande för trafikanterna, dock icke ansåg frågan lämpligen böra upptagas

till särskild behandling för Bohusläns del, bland annat med hänsyn till att

principens införande i en landsdel kunde antagas giva anledning till motsvarande

krav från andra håll. Utskottet uttalade vidare en förväntan, att 1944

års trafikutredning skulle komma att taga ställning till frågan örn införande

i ökad omfattning av samtrafik mellan järnväg och billinjer i hela riket. — En

i andra kammaren väckt motion nr 351, som var av lika lydelse som motionen

1: 217, avslogs också av sistnämnda kammare.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 12 sami. 2 avd. Nr 3—4. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.

Vidare föreslogs i en vid 1945 års riksdag inom andra kammaren väckt

motion nr 405 utredning bland annat i fråga örn tillämpning av genomgående

zontariffer mellan statens järnvägar och av staten drivna trafikföretag på landsvägarna.

I anledning av sistnämnda motion beslöt riksdagen på förslag av första

kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 16) och andra kammarens

tredje tillfälliga utskott (utlåtande nr 15) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att motionen måtte överlämnas till 1944 års trafikutredning för att tagas

i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Enligt beslut den 20 juli 1945 har Kungl. Maj :t överlämnat berörda riksdagsskrivelse

till trafikutredningen.

Över den till behandling nu förevarande motionen hava yttranden inhämtats

från järnvägsstyrelsen, skolöverstyrelsen och 1944 års trafikutredning ävensom

från handelskamramas nämnd.

Järnvägsstyrelsen uttalar beträffande frågan om införande av genomgående

taxeberäkning mellan järnväg och därtill anslutna billinjer, att styrelsen anser

det naturliga vara att avvakta resultatet av 1944 års trafikutrednings arbete,

innan statsmakterna gå att fatta något ytterligare beslut i ämnet. Järnvägsstyrelsen

tillägger, att styrelsen för sin del ingalunda vill motsätta sig att en utredning

sedermera kommer till stånd; styrelsen finner det fastmer självfallet, att

i motionen framförda önskemål och synpunkter böra upptagas till prövning

och ägnas vederbörligt beaktande vid de undersökningar beträffande kommunikationsväsendets

planering på längre sikt, vilka enligt styrelsens mening böra igångsättas,

sedan trafikutredningens — på den närmare efterkrigstidens förhållanden

inriktade -— arbete slutförts. Enär emellertid jämväl dessa undersökningar böra

vara förutsättningslösa, måste järnvägsstyrelsen bestämt avstyrka, att nu göres

något sådant klart positivt uttalande för själva principen, såsom i motionerna

förordas.

Beträffande spörsmålen rörande veckoslutsbiljetter samt månadsbiljetter för

skolungdom anför järnvägsstyrelsen följande.

Civila veckoslutsbilj etter, vilka finnas inrättade för järnvägsresor i ett mycket

begränsat antal stationsförbindelser, för närvarande endast ett 80-tal vid hela

statsbanenätet, infördes i huvudsakligt syfte att främst för befolkningen i städer

eller stadsliknande samhällen underlätta resor på korta sträckor till badorter

samt till stationer med sportstugebebyggelse eller pensionatrörelse, där tillfällen

till vila och reaktion i annan miljö erbjuda sig. Ehuru som nämnt dessa biljetter

av naturliga skäl i regel gälla frän städer, förekomma dock fall, då biljetterna

gälla från landsstationer till städer. Något principiellt eller formellt hinder att

rubba på hittillsvarande fördelningsordning förefinnes självfallet icke. En annan

sak är, huruvida en vidgad tillämpning av systemet med veckoslutsbilj etter är

lämplig. Det må nämligen erinras örn, att på grund av trafikansvällningen vid

veckosluten och därav förorsakade trafiksvårigheter styrelsen flera gånger varit

betänkt på att helt indraga dessa biljetter.

Vid statens järnvägars billinjer förekomma icke veckoslutsbiljetter. Styrelsen

hyser också mycket starka betänkligheter att genom nedsättning av biljettpriset

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.

vid veckosluten stimulera till ökad trafik hos ett trafikmedel, där kapaciteten

är så starkt begränsad, och där r esan d e anil o prinsen vid veckoslutet redan utan

nedsatta priser bereder stora svårigheter beträffande vagnhållningen.

Vad härefter angår motionärernas önskemål, att den nedsättning, som nu

beredes skolbarn för resor till och från skolorna, bör få en tidsbestämning, som

ej är knuten till viss månads slut utan till terminens slut, får styrelsen framhålla,

att styrelsen väl kan tänka sig, att skolkort inrättas, gällande för hel

lästermin. Huruvida en sådan biljettform kan anses önsklig från vederbörande

målsmans sida, kan ifrågasättas. Det är nämligen att märka, att avgiften för

skolkort måste erläggas för hel termin, vilket säkerligen i många fall kan bli

betungande.

Järnvägsstyrelsen avstyrker motionen.

1944 års trafikutredning har lämnat en ingående redogörelse beträffande

frågan om införande av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och därtill

ansluten billinje. Utredningen anför bland annat, att åtskilliga osäkerhetsfaktorer

föreligga beträffande transportkostnaderna och följaktligen även beträffande de

taxor, som ur ekonomisk synpunkt därav betingas, men att man uppenbarligen

börjar successivt erhålla fastare hållpunkter för bedömandet. Redan om ett eller

annat år torde situationen i hög grad ha klarnat — mindre dock genom generella

utredningar än genom trafikföretagens faktiska dispositioner.

Sammanfattningsvis anför trafikutredningen följande.

Utredningen anser icke tiden vara inne för ett ståndpunktstagande till

förmån för ett alhnänt införande av ifrågavarande taxeprincip. Ej heller torde

en utredning med så allmänt syfte nu kunna giva verklig vägledning. Däremot

kan man tänka sig att principen i begränsad utsträckning praktiskt prövas.

Sistnämnda spörsmål torde under alla förhållanden inom kort komma under

behandling. Det kan nämligen väntas, att norrlandskommittén, efter samråd

med trafikutredningen, kommer att framlägga förelag i sådant syfte, vilka efter

remissbehandling torde få i behövlig omfattning kompletteras och överarbetas

av järnvägsstyrelsen. Under sådana förhållanden torde någon särskild riksdagens

åtgärd icke erfordras.

Skolöverstyrelsen, som yttrar sig endast beträffande önskemålet om ändrade

bestämmelser i fråga örn giltighetstiden för månadsbiljetter, som utfärdas för

skolungdom, anser det ur skolväsendets synpunkt självfallet vara önskvärt, att

biljettkostnaderna för det betydande antal lärjungar i lägre och högre skolor,

som anlita järnvägsförbindelserna för sina skolfärder, hållas så låga som möjligt.

Överstyrelsen anmärker, att införandet av terminsbiljetter av många målsmän

sannolikt icke skulle, även om priset sattes jämförelsevis lågt, uppfattas såsom

någon ekonomisk lättnad, eftersom målsmännen i sådant fall skulle gå miste örn

den fördel med uppdelning av biljettkostnaden på flera betalningstillfällen under

terminen, som månadsbiljetterna erbjuda.

Handélskamrarnos nämnd anför i huvudsak följande:

Nämnden är visserligen icke främmande för de fördelar i form av billigare

trakter, som åtminstone på kort sikt kunna beredas trafikanterna genom den av

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 12 sami. 2 (wd. Nr 3—4. 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.

Utskottet.

motionärerna föreslagna zontaxeberäkningen. I längden tror nämnden emellertid

att transportväsendet bäst gagnas av att taxeberäkningen för de olika kommunikatiorismedlen

grundas på självkostnadsprincipen för vart och ett av dem.

Endast därigenom kunna trafikanterna tillgodogöra sig de kostnadsbesparande

rationaliseringar, som den tekniska utvecklingen möjliggör inom kommunikationsväsendet.

Det är enligt nämndens uppfattning icke uteslutet, att den tekniska

utvecklingen kan komma att medföra att biltransporter även på ganska

långa avstånd bli ekonomiskt fördelaktigare än järnvägstransporter. Det vore

under sådana förhållanden ut veckl in gshäm ni ande att tvångsmässigt låsa fast taxesäftningen

inom ett i stark utveckling varande trafikmedel till det taxeläge, som

tillämpas för ett äldre transportmedel. Den av motionärerna föreslagna taxeberäkningen

gynnar därjämte den inom statsförvaltningen alltmer påtagliga tendensen

att undvika att visa vad olika rörelsegrenar verkligen kosta, vilket i sista hand

måste leda till en förtäckt subvention i en eller annan form. Ytterst skulle det

i så fall bli en politisk bedömningsfråga, om trafikanterna inom en viss bygd

skulle få en dylik subvention.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker nämnden bifall till

motionen. Därest utskottet emellertid skulle anse sig böra tillstyrka en utredning

i frågan, hemställer nämnden att den icke — såsom. motionärerna föreslagit —

genom direktiv ges en från början bestämd inriktning, utan att den blir helt

förutsättningslös. Då nämnden inhämtat att såväl 1944 års trafikutredning som

norrlandskommittén syssla med hithörande frågor och även inbördes samrått däri,

utgår nämnden ifrån som självfallet, att resultatet av pågående utredningar

avvaktas innan nya igångsättas.

För egen del får utskottet anföra följande.

Avsaknaden av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och billinje måste

mångå gånger verka betungande för trafikanterna, särskilt i sådana landsdelar,

där befolkningen för sina resor och transporter i betydande omfattning är hänvisad

att begagna båda dessa färdmedel. Utskottet anser därför den i motionen

väckta frågan örn införande av dylik taxeberäkning förtjänt av uppmärksamhet.

Av den lämnade redogörelsen framgår emellertid, att den vid 1945 års riksdag

framlagda motionen II: 405, som bland annat avsåg frågan om införande av

genomgående taxeberäkning mellan järnväg och billinje, efter riksdagens hemställan

av Kungl. Maj :t överlämnats till 1944 års trafikutredning för att tagas

i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag. I sitt yttrande över den till

behandling nu föreliggande motionen har trafikutredningen icke ansett sig kunna

förorda en generellt syftande utredning av frågan örn genomgående taxeberäkning,

utan rekommenderat, att principen till en början praktiskt prövas i begränsad

utsträckning. Av yttrandet framgår, att det kan förväntas att norrlandskommittén

i samråd med trafikutredningen inom kort kommer att framlägga

vissa förelag i sådant syfte. Vid nu angivna förhållanden anser utskottet anledning

saknas att från riksdagens sida påkalla några ytterligare åtgärder i förevarande

angelägenhet. Utskottet vill dock uttala, att då fragan har betydelse icke

allenast för Norrland, utskottet förutsätter, att jämväl andra landsdelars behov

av genomgående taxeberäkning mellan järnväg och billinje kommer att beaktas

vid ärendets fortsatta behandling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3. 5

Vidkommande härefter frågan rörande veckoslutsbiljetter anser utskottet

även vad motionärerna härutinnan föreslagit värt beaktande. Den på grund av

materielbristen för närvarande begränsade trafikkapaciteten finner utskottet dock

mana till försiktighet i fråga örn åtgärder, som kunna stimulera till ökat antal

resor. Utskottet anser sig därför för närvarande icke böra förorda utsträckt tilllämpning

av veckoslutsbiljetter men förutsätter, att järnvägsstyrelsen, så snart

förhållandena så medgiva, kommer att upptaga frågan till närmare övervägande.

Motionärerna ha slutligen föreslagit, att den nedsättning av biljettpriset,

som nu beredes skolbarn för resor till och från -skolorna-, bör få en tidsbestämning,

som ej är knuten till viss månads slut utan till terminens slut. Även utskottet

anser önskvärt, att den förmån av nedsättning- i biljettpriset, som månadsbiljett

innebär, kan få åtnjutas jämväl i de fall, där kalendermånaden till någon del

faller utanför skolterminen. Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande uttalat, att

styrelsen väl kunde tänka sig, att skolkort inrättades, gällande för hel lästermin.

Såsom järnvägsstyrelsen och även skolöverstyrelsen framhållit, torde det kulma

ifrågasättas, huruvida en sådan biljettform kan anses önskvärd ur målsmännens

synpunkt, då lösandet av dylik för hel termin gällande biljett ofta skulle bliva

betungande; de nuvarande månadsbiljettema erbjuda den fördelen att biljettkostnaden

uppdelas på flera betalningstillfällen under terminen. Enligt utskottets

uppfattning bör emellertid undersökas, huruvida man icke kunde finna någon

annan lämplig form för realiserandet av förevarande tanke, exempelvis genom

att i erforderlig omfattning utsträcka giltighetstiden för den första respektive

sista månadsbiljetten för terminen mot en proportionsvis skedd förhöjning av

biljettpriset. Då utskottet förutsätter, att järnvägsstyrelsen, därest så visar sig

praktiskt genomförbart, kommer att vidtaga åtgärder för vinnande av motionens

syfte i nu förevarande del, anser sig utskottet ej böra förorda att från riksdagens

sida göres någon framställning i frågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1946.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: herrar Ekströmer, Heuman, Franzon, Nils Elowsson, Albert

Andersson* Albertsson och Ramberg.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.