Sök i Ratio Lex

Utlåtande över väckt motion örn framläggande av en plam för utveckling och inriktning av landets produktiva resurser m. m.

1946-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1946:8, Utlåtande över väckt motion örn framläggande av en plam för utveckling och inriktning av landets produktiva resurser m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1946 kl. 12 m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över väckt

motion örn framläggande av en plam för utveckling och inriktning

av landets produktiva resurser m. m.

I en inom första kammaren väckt., till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 189, lia herrar Ohman och Linderot föreslagit, dels att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att så snart ske kan och senast vid 1947

års lagtima riksdag en plan framlägges för utvecklingen och inriktningen

av landets produktiva resurser, i vilken samhällsekonomiska plan den direkta

statsbudgeten ingår som en reglerande och balanserande faktor, samt att i fortsättningen

regelbundet framläggas dylika planer, dels ock att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer örn förslag angående inrättande av ett permanent

statligt planeringsverk eller planeringsinstitut för uppgörande av de nödvändiga

planerna och prognoserna för samhällsekonomiens utveckling.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från konjunkturinstitutet,

Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige,

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Samtliga de

hörda organisationerna avstyrka motionen.

Konjunkturinstitutet yttrar sig icke örn den politiska och organisatoriska frågan

men ifrågasätter lämpligheten av att konjunkturinstitutet skulle inlemmas i

ett eventuellt planeringsverk. Institutet anser, att en klar boskillnad bör göras

mellan institutet såsom fristående vetenskaplig forskningsinstitution och den planering,

som från politiska premisser verkställes av andra statliga instanser, vilket

icke kan hindra, att institutet bör ha att verkställa en del av de utredningar på

vilka planeringen måste grundas.

Industriförbundet framhåller, att vårt land icke är någon isolerad ekonomisk

enhet med obegränsade möjligheter till autonom långsiktig planeringspolitik. En

general planering för flerårsperioder är därför praktiskt ogenomförbar. Erforderlig

statlig konjunkturpolitisk och kortsiktig ekonomisk planering bör kunna utformas

inom ramen av den förefintliga förvaltningsorganisationen.

Kooperativa förbundet påpekar, att det utmärkande för vårt folkhushåll är

dess stora beroende av världsmarknaden, vilket bl. a. visas av att exportkvoten

före kriget uppgick till mellan Vi och Vm Eftersom exportindustrierna alltid

komma att beröras av växlingarna på världsmarknaden, är det betydelsefullt, att

det inre produktionsprogrammet inte bara göres omfattande utan också elastiskt.

En i detalj utarbetad plan för produktionslivet i ett högindustrialiserat och av

världsmarknaden beroende folkhushåll innebär i sig själv en bundenhet, som är

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 12 sami. 2 avd. nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

ägnad att motverka i stället för att främja effektiv beredskap mot en utifrån

kommande ekonomisk kris. Inte ens den mest omsorgsfulla planering av ett lands

produktionsliv kan förutse, när en från världsmarknaden kommande kris kan

bryta ut eller av hur lång varaktighet den kommer att bli. Åtgärder för att möta

nedgång i sysselsättningen inom exportindustrierna äro visserligen nödvändiga i

varje krisbekämpande program, men de torde bli mera verksamma, örn de kunna

lämpas efter läget än örn de ingå i ett på lång sikt bundet investeringsprogram.

Att sätta sin lit till väsentligen en expansion av den inhemska efterfrågan för

övervinnande av en depression torde få anses som ett betydligt sämre hjälpmedel

i en krissituation än en politik, som tar sikte på att snabbt och smidigt flytta

investeringarna från det ena till det andra området.

Landsorganisationen anser, att kravet på en långsiktig planering av samhällsekonomien

bör tillgodoses och att årliga prognoser och planer ha ett visst

berättigande, varför de i varje års budget förefintliga prognoserna borde erhålla

en fastare utformning. Dylika planer och prognoser få emellertid icke göras

alltför detaljerade och torde i allmänhet böra uppgöras med breda marginaler.

Enligt landsorganisationens mening föreligga för närvarande icke förutsättningar

för en detaljerad långtidsplanering för hela näringslivet. Det ifrågasatta

planeringsverket synes ej heller vara ett lämpligt organ för den mera begränsade

uppgiften att planlägga verksamheten inom vissa områden. Det måste bli ett

jätteämbetsverk, som skulle leda till administrativa otympligheter. Effekten

skulle minskas och byråkratiseringen växa, om allt skulle dragas samman till

ett enda allomfattande planeringsverk. Däremot anser landsorganisationen

det angeläget, att investeringsverksamheten inom skilda områden bättre koordineras,

vilket förutsätter erforderliga resureer och utredningsorgan. Ett eller flera

permanenta samhälleliga organ böra dessutom tillskapas, som äro kapabla att

handlägga de stora strukturrationaliseringsfrågor, som äro till finnandes inom

avsevärda delar av näringslivet.

Lantbruksförbundet kan icke finna, att förverkligandet av det i motionen

framförda önskemålet skulle för jordbrukets del medföra några fördelar, som

skulle kunna uppväga olägenheterna.

Riksförbundet landsbygdens folk är av den uppfattningen, att ”planeringskommissionens”

arbete först bör bli föremål för ytterligare prövning och analys

och att man för jordbrukets del bör avvakta de förslag, som komma att framläggas

av 1942 års jordbruksutredning, innan mera konkreta projekt utformas.

För egen del får utskottet anföra följande.

En planering i stort för utnyttjande av landets produktiva resurser bör

enligt utskottets uppfattning helt visst vara av värde för alla parter. Utskottet

anser emellertid, att planeringsverksamheten, örn den skall giva önskat resultat,

bör bedrivas efter väsentligen andra linjer än som i motionen angivits. Det får

nämligen anses helt uteslutet, att i ett samhälle som vårt, vars näringsliv är i så

hög grad baserat på export, såsom i motionen föreslagits göra upp detaljerade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8. 3

flerårsplaner, vilka skulle kunna garantera en på samma gång fullständig och

effektiv samt jämn sysselsättning inom alla delar av näringslivet. Dylika planer

skulle svårligen kunna anpassas efter de i stor utsträckning oförutsebara konjunkturväxlingarna

på världsmarknaden. Det synes i stället vara angeläget, att

planeringsverksamheten tager sikte på att i största omfattning söka lämpa de

åtgärder, som behöva vidtagas, allt efter det aktuella lägets krav för att på så

sätt så effektivt som möjligt söka motverka ogynnsamma inflytelser utifrån på

det ekonomiska livet.

Utskottet anser det önskvärt, att de årliga prognoser för samhällsekonomien,

som redan nu regelmässigt lämnas, örn möjligt erhålla en fastare utformning!

Vidare föreligger enligt utskottets mening ovedersägligen på vissa områden av

näringslivet behov av rationalisering i olika avseenden, därvid även samhällets

medverkan kan visa sig erforderlig. Utskottet kan däremot icke dela motionärernas

uppfattning i fråga om lämpligheten att för ändamålet inrätta ett planeringsverk

av i motionen angivet slag. Det förefaller utskottet i stället mera ändamålsenligt,

om statsmakterna i samverkan med det enskilda näringslivet fortsätta på

de vägar, som redan beträtts, och i görligaste mån söka bringa samstämmighet

mellan enskilda och samhälleliga åtgärder för vinnande av en jämn och trygg

utveckling.

Utskottet vill dessutom erinra örn att riksdagen de senaste åren begärt ett

flertal utredningar inom olika områden av samhällslivet, vilka skulle ha till ändamål

att — envar inom sitt område — få till stånd en planering på längre sikt.

Utskottet syftar härvid på de av riksdagen begärda utredningarna dels angående

åtgärder mot landsbygdens avfolkning (riksdagens skrivelse 1944: 437), dels

angående befolknings- och näringsförhållanden i Sverige (riksdagens skrivelse

1945: 536), dels ock angående samhällsplanering och beskattning av jordvärdestegring

m. m. (riksdagens skrivelse 1945: 538). I allt fall synas resultaten

av dessa utredningar böra avvaktas, innan ytterligare åtgärder vidtagas.

Då utskottet såsom av det anförda framgår icke kan finna, att ett bifall till

motionen skulle medföra ökade förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av

landets produktiva resurser eller för ökad behovstillfredsställelse, får utskottet

hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1946.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

Närvarande: Herrar Ekströmer, Heuman, Franzon*, Nils Elowsson, Albert Andersson,

Birger Andersson, Rosenberg* och Rannberg *

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

av herr Ekströmer.

Reservation

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden, 1946

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.