Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1946-03-19 · 163 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 149 av 163 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i
den till riksdagen den 4 januari 1946 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
A. Jordbruksdepartementet.
l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 1 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för jordbruksdepartementet fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar
med 313 300 kronor, vilket belopp med 5 200 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden
mellan utgiftsökningar å sammanlagt 14 100 kronor och utgiftsminskning av
8 900 kronor.
Av utgiftsökningen hänföra sig 3 000 kronor till förslag örn inrättande i
stället för den nuvarande lagbyråchefstjänsten i lönegrad C 5 av en befattning
i lönegraden G 8 såsom chef för departementets rättsavdelning. Förslaget
har av departementschefen motiverats dels med att en betydande ökning
av författningsarbetet inom departementet inträtt under de senare åren,
vilket gjort, att arbetsbördan och ansvaret för lagbyråchefen blivit särskilt
krävande, dels ock att beredningen inom departementet av bland annat de
väntade förslagen rörande jordbrukets rationalisering och örn ändringar i
gällande skogsvårdslagstiftning under de närmaste åren torde komma att
ställa lagbyrån inför ett mycket stort antal svårbemästrade lagstiftningsfrågor
av betydande räckvidd.
Bihang tilt riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 1.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Av utgiftsökningen utgöra vidare (11 100 — 8 900 =) 2 200 kronor merutgift
till följd av förslag att, med indragning av en förste kanslisekreterarbefattning
i lönegrad Eo 26, å departementets stat uppföra en befattning såsom
kansliråd i lönegrad A 30. Departementschefen har i detta ämne anfört förutom
annat följande:
»Förutom å två byråer — lantbruksbyrån och skogsbyrån — med var
sitt kansliråd som chef äro de till expeditionschefens avdelning hörande
ärendena fördelade å fyra särskilda föredragande (i regel förste kanslisekreterare).
Denna uppdelning av ärendena mellan de så att säga ordinarie
byråerna och särskilda föredragande har sin grund dels i nödvändigheten
att avlasta något av kanslirådens ursprungliga arbetsbörda och dels i tillkomsten
av nya grupper av ärenden. Sedan lagen om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet trätt i kraft från och med den 1 januari
innevarande år, kan förutses, att ett icke ringa antal ärenden av grannlaga
och omdömeskrävande natur kommer att tillföras departementet. Jordpolitiskt
sett ha de givetvis intimt samband med ärendena angående bolags fastighetsförvärv,
vilka för närvarande handläggas å departementets skogsbyrå.
Att inrangera dem under nämnda byrå, vilken redan nu har behov av
lättnad i arbetsbördan, synes uteslutet. Det torde emellertid vara uppenbart,
att ifrågavarande ärenden äro av den art att de, i likhet med vad som ansetts
beträffande ärendena angående bolags fastighetsförvärv, böra beredas
av en befattningshavare med kansliråds ställning. Jag anser mig med hänsyn
härtill böra förorda, att från och med den 1 juli 1946 inrättas en tredje
kanslirådstjänst i lönegrad A 30. Härigenom kommer departementet att efter
nämnda tidpunkt förfoga över samma antal dylika tjänster som under tiden
före år 1926, då beslut fattades om indragning av en kanslirådsbefattning.
Då till den nye befattningshavarens föredragning torde kunna överlämnas
jämväl vissa för närvarande å särskilda föredragande ankommande ärendegrupper,
varigenom en rationellare ordning för departementsarbetet blir möjlig,
har jag funnit mig böra föreslå, att den nuvarande befattningen såsom
förste kanslisekreterare i lönegrad Eo 26 indrages i samband med kanSlirådstjänstens
inrättande.»
Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande framställning biträdes av utskottet som alltså
hemställer,
att riksdagen må
1) för jordbruksdepartementet fastställa följande
Personaliörteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare................................ C 10
1 expeditionschef................................ C 8
1 chef för rättsavdelning ........................ C 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Befattning Lönegrad
3 kansliråd .....................................A 30
4 förste kanslisekreterare ........................ A 26
4 andre kanslisekreterare.........................A 21
1 registrator .................................... A 15
1 kansliskrivare.................................A 11
1 förste expeditionsvakt .......................... A 7
1 kanslibiträde .................................. A 7
2 expeditionsvakter .............................A 5
3 kontorsbiträden ...............................A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 föredragande i regeringsrätten ................ Eo 29
1 andre kanslisekreterare .......................Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdeparte
-
mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................... » 182 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal , . » 72 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 34 700
Summa kronor 313 300;
3) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 313 300 kronor.
2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Under punkt
2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 45 000 kronor, vilket belopp med 4 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår, ökningen hänför sig till uppräkning
med 2 000 kronor av en var av anslagsposterna övriga expenser och
publikationstryck. Som motivering angives, att de under posterna upptagna
beloppen visat sig otillräckliga, vartill komme att för nästa budgetår torde
räknas med en något utökad personal.
Med tillstyrkande av bifall litt framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa eli förslagsanslag av 45 000
kronor.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
under punkt 3 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för lantbruksstyrelsen fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
543 000 kronor, vilket belopp med 2 500 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen utgöra (400 + 400 +
400 =) 1 200 kronor merutgift till följd av förslag om överförande å ordinarie
stat av en befattning som byråinspektör i lönegraden Eo 24 och två
befattningar som byråingenjör i lönegraden Eo 21, Under arvodesposten
är för närvarande inräknat ett belopp av 1 200 kronor för eventuellt tillläggsarvode
åt byråchefen å kulturtekniska byrån. Vid tillsättandet av tjänsten
efter nuvarande befattningshavarens avgång torde kunna ifrågakomma
lantbruksingenjör. Då emellertid sådan befattningshavare med nu utgående
övergångsersättning skulle vid förordnande eller fullmakt a byrachefstjänsten
få vidkännas löneminskning, har departementschefen ansett möjlighet
böra beredas för Kungl. Maj :t att fastställa ett särskilt tilläggsarvode. Arvodesposten
har av denna anledning uppräknats med 1 200 kronor. I övrigt
hänför sig utgiftsökningen till uppräkning med hänsyn till medelsåtgången
av beloppet för vikariatsersättningarna med 1 500 kronor samt av posten
rörligt tillägg med 2 200 kronor. Slutligen har av skäl, som chefen för finansdepartementet
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma utgifter
anfört, posten provisoriskt lönetillägg till tjänstemän vid stuteribyrån uppräknats
med 2 500 kronor. Av utgiftsminskningen, 6 100 kronor, utgöra (3 600
— 2 500 =) 1 100 kronor minskning på grund av löneklassförändringar samt
(3 000 + 1 000 + 1 000 =) 5 000 kronor minskning till följd av ombildning
av en arvodesbefattning som förste byråsekreterare och två dylika befattningar
som kontorsbiträden till extra ordinarie tjänster i 24 respektive 4
lönegraden. Av den till 543 000 kronor förordade anvisningen under förevarande
anslag beräknas å stuteribyrån belöpa 42 200 kronor, att utgå av
totalisatormedel.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
1) för lantbruksstyrelsen fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
I generaldirektör .............................
1 chef för stuteribyrån.........................
5 byråchefer .................................
Lönegrad
. C 12
. C 5
. A 30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
5
Befattning Lönegrad
1 byrådirektör .................................. A 28
1 byrådirektör .................................. A 26
2 förste byråingenjörer .......................... A 26
1 byråinspektör ................................ A 24
1 byråinspektör för mejeriärenden.................. A 24
1 förste byråsekreterare .......................... A 24
1 kamrerare .................................... A 24
1 statskonsulent i får- och getskötsel................ A 24
1 statskonsulent i svinskötsel...................... A 24
2 byråingenjörer ................................ A 21
2 byråsekreterare................................ A 21
3 kansliskrivare ................................ A 11
1 kassör........................................ A 11
1 förste expeditionsvakt .......................... A 7
4 kanslibiträden ................................ A 7
2 expeditionsvakter .................. A 5
4 kontorsbiträden .............................. A 4
1 skrivbiträde................................... A 2
Anin. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden skall hål
las
obesatt, så länge en å övergångsstat uppförd statskonsulent i mejerihushållning
kvarstår i tjänst.
Tjänstemän å övergångsstat.
1 statskonsulent i boskapsskötsel .................. A 24
1 statskonsulent i mejerihushållning .............. A 24
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 byrådirektör för husdjursärenden .............. Eo 28
1 byrådirektör .............................. Eo 26
1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24
1 byråagronom .......................... Eo 21
1 byråsekreterare .............................. Eo 21
2 mejeriinspektörer ............................ Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas lills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 289 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 13 400
3. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis
................................ » 3 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ kronor 162 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 65 900
6. Kristillägg till tjänstemän vid stuteriby
rån,
förslagsvis .................... » 4 900
7. Provisoriskt lönetillägg till tjänstemän vid
stuteribyrån, förslagsvis ..... » 2 700
Summa kronor 543 000;
3) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 543 000 kronor.
4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Under punkt 4 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 87 700 kronor, innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 5 000 kronor. Densamma har motiverats med att
personalen å kulturtekniska byrån utökats och att avlöningarna till städningspersonalen
höjts.
Av det till 87 700 kronor äskade anslagsbeloppet beräknas å stuteribyrån
belöpa 8 000 kronor, att utgå av totalisatormedel.
I överensstämmelse med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 87 700 kronor.
5 :o) Lantbruksingcnjörsorganisationen: Avlöningar, förslagsanslag. Under
punkt 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 till
ändamålet anvisa ett belopp av 1 121 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 179
av herr Hallagård m. fl. samt 11:281 av herr Larsson i Luttra m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta om uppdelning av nuvarande Skaraborgs
läns lantbruksingenjörsdistrikt i två distrikt och i samband därmed
uppförande på lantbruksingenjörsorganisationens ordinarie stat av ytterligare
en lantbruksingenjörsbefattning i lönegrad A 29.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Kungl. Maj.ts framställning innefattar — förutom hemställan till riksda
gen
att för lantbruksingenjörsorganisationen godkänna ändrad avlönings
stat
— anslagsanvisning till avlöningar med 1 121 000 kronor, vilket belopp
med 23 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande bud
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
7
getår. Mot en av ökat medelsbehov föranledd höjning av posten avlöningar
till icke-ordinarie personal med 30 000 kronor svarar en minskning av posten
avlöningar till ordinarie tjänstemän med 6 700 kronor till följd av nedskrivning
med en tiondel av ett i denna post ingående för innevarande budgetår
till 67 400 kronor beräknat belopp till övergångsersättningar åt vissa
lantbruksingenjörer.
Departementschefen har med anledning av framställningar i ämnet dels
funnit det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
om anställningsvillkoren för tekniska biträden hos lantbruksingenjörerna,
dels ock ansett dessa biträden ävensom de tekniska biträdena hos lantmätarna
böra medgivas rätt att för avlöningsförbättring tillgodoräkna militär
tjänstgöring i anslutning till vad allmänna lönenämnden förordat.
I de föreliggande motionerna påtalas de olägenheter för allmänheten som
vållas genom alltför långa väntetider av upp till flera år på förrättningar i
och för ifrågasatta torrläggningsföretag, missförhållanden som gälla flertalet
lantbruksingenjörsdistrikt och visa tendens att förvärras eftersom arbetsbalansens
omfattning synes undergå ökning. I syfte att åstadkomma en
snabb rättelse härutinnan med avseende på Skaraborgs läns lantbruksingenjörsdistrikt,
där antalet balanserade förrättningar för närvarande är störst,
föreslå motionärerna uppdelning av detsamma i två distrikt samt inrättande
i samband därmed av en ny lantbruksingenjörsbefattning.
Jämväl för utskottet framstår det såsom i hög grad angeläget att få till
stånd en skyndsammare behandling av hithörande ärenden. Emellertid ha,
såsom motionärerna påpekat, riksdagens revisorer i sin berättelse till årets
riksdag behandlat ifrågavarande spörsmål samt påkallat åtgärder för vinnande
av rättelse på området, varför utskottet i detta sammanhang begränsar
sig till att allenast ingå på det i motionerna framförda yrkandet.
Såsom motionärerna framhållit torde det i första hand vara bristen på
tillräckliga arbetskrafter som förorsakat den anmärkningsvärda arbetsbalansen
inom Skaraborgs läns lantbruksingenjörsdistrikt. Huruvida en förstärkning
bör ske genom utökning av personalen på det nuvarande distriktet eller
genom distriktets uppdelning vill utskottet i avsaknad av ytterligare utredning
i ärendet lämna öppet. Då utskottet utgår från att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på frågan och snarast föranstaltar örn de åtgärder
som påfordras, anser sig utskottet i nuvarande läge icke böra föreslå någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionerna.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens uttalanden
i ärendet icke givit utskottet anledning till någon erinran, hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksingenjörsorganisationen,
alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 639 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis....................... » 362 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 119 100
Summa kronor 1 121 000;
2) till Lantbruksingenjör sorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 121 000
kronor.
B. att de likalydande motionerna I: 179 och II: 281 må
anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
6:o) Lantbruksingenjörsorganisationen: Omkostnader, förslagsanslag. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkten 6 — innebärande
anslagsminskning för ändamålet med 180 000 kronor till följd av
bortfallande av den för innevarande budgetår såsom engångskostnad upptagna
posten kontorsinventarier m. m. — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksingenjörsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 393 000 kronor.
7:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 7 innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för fiskeriintendenter m. m. godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
till avlöningar med 99 500 kronor, vilket belopp med 100 kronor
understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Posten särskilda
löneförmåner å förslagsvis 500 kronor, vilken post avser krigsriskersättning
till befattningshavare vid fiskeriadministrationen under den tid de
tjänstgöra ombord å fartyg för fiskeriundersökningar, föreslås skola utgå.
Mot denna minskning i medelsbehovet svarar en ökning med 400 kronor av
anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän föranledd av löneklassförändringar.
Utskottet. Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
9
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................kronor 70 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 16 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
................................ * 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » H OOP
Summa kronor 99 500;
2) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 99 500 kronor.
8:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 8 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
30 500 kronor.
9:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
punkt 9 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för lantbruksattachéer godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
till avlöningar med 86 400 kronor, vilket belopp med 15 000 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av anslagsanvisningen
hänföra sig 8 000 kronor till ökade medel för ortstillägg m. m. Departementschefen
anför i ämnet:
»För närvarande finnas två lantbruksattachéer, av vilka den ene med ett
verksamhetsområde omfattande Tyskland och Schweiz numera är stationerad
i Bern, under det att den andre, vilken såsom sitt verksamhetsområde
har Storbritannien, Irland och Holland, är stationerad i London. Därjämte
finnes en jordbruksrepresentant i Amerika. Med hänsyn till de förändringar
som inträtt i det internationella läget i Europa efter kriget, vilka förändringar
givetvis även påverkat jordbruksförhållandena, synas vissa omregleringar
i lantbruksattachéernas verksamhetsområden och stationeringsorter
vara påkallade, främst för den i Bern stationerade lantbruksattachén. Läget
har emellertid ännu icke vunnit den stabilitet, att det med full säkerhet
kan fastslås vilken omfattning, som lämpligen bör givas åt verksamhetsområdena.
Det torde därför vara ändamålsenligt, att Kungl. Majit erhåller befogenhet
att framdeles under beaktande av utvecklingen meddela närmare
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
bestämmelser i förberörda hänseenden. Härvid kunna emellertid medel komma
att erfordras för ett högre ortstillägg än det som för närvarande utgår
till sistnämnde befattningshavare, varjämte även utomeuropeiskt tillägg kan
ifrågakomma. På grund härav torde för dessa ändamål böra för nästa budgetår
beräknas 8 000 kronor.»
Under anslaget har vidare inräknats ett belopp av 7 000 kronor såsom särskilt
hyresbidrag åt attachéen i London från den tidpunkt denne frånträder
sin hyresfria bostad. Hyresbidraget har beräknats enligt samma grunder,
som för närvarande tillämpas i fråga örn utrikesförvaltningens tjänstemän.
Framställningen biträdes av utskottet som förty hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis... . kronor 60 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
-
nal ............................... » 22 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 3 300
Summa kronor 86 400;
2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 86 400 kronor.
10:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader, förslagsanslag. Under punkt 10
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor, vilket belopp med 6 900 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår, ökningen är föranledd av de förändringar
i lantbruksattachéernas verksamhetsområden, varom förmäles i det
under föregående punkt återgivna uttalandet av departementschefen.
Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
11
C. Lantbruksakademien m. m.
liro) Lantbruksakademien: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt 11
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels besluta, att den i lönegrad
Eo 22 uppförda befattningen som kamrerare och notarie skall från och med
den 1 juli 1946 utgå ur personalförteckningen för lantbruksakademien, dels
godkänna ändrad avlöningsstat för akademien, dels ock till avlöningar anvisa
ett förslagsanslag av 17 000 kronor. Anslagsäskandet innebär i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 200 kronor. Enligt
Kungl. Majits förslag skall den sedan år 1931 vakanthållna befattningen i
lönegrad A 22 som kamrerare och notarie hos akademien återbesättas, varvid
motsvarande extra ordinarie tjänst utgår ur personalförteckningen. Detta
medför en höjning av ordinarieposten med 9 000 kronor medan icke-ordinarieposten
å 9 100 kronor försvinner. På grund av en löneklassuppflyttning
föreslås vidare ordinarieposten höjd med ytterligare 300 kronor.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) besluta, att den i lönegrad Eo 22 uppförda befattningen
som kamrerare och notarie skall från och med den 1 juli 1946
utgå ur personalförteckningen för lantbruksakademien;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................ kronor 20 500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 000
Summa kronor 23 500
Särskilda uppbördsmedel.
Av lantbruksakademiens medel ............ kronor 6 500
Nettoutgift kronor 17 000;
3) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.
12 :o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. lii. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Majits under punkt 12 gjorda framställning
— innebärande en för bestridande av kostnader för komplettering av biblio
-
Utskottet.
12 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tekets samlingar med 5 000 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,
bibliotek m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 17 000 kronor.
13:o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkt
13 gjorda framställning — innebärande anslagsminskning med 3 000 kronor
till följd av bortfallande av ett för innevarande budgetår såsom engångskostnad
upptaget belopp till anskaffande av inventarier m. m. — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 34 500
kronor.
14:o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m., reservationsanslag.
För ifrågavarande ändamål har 1945 års riksdag (prop. nr 62; r. skr.
nr 267) för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Anslaget disponeras av jordbrukets forskningsråd för främjande av
forskning på jordbrukets och angränsande områden samt lagringsforskning.
Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda förslag skulle anslaget för budgetåret
1946/47 upptagas med ett till 200 000 kronor förhöjt belopp. Anslagsförhöjningen
har av departementschefen motiverats sålunda:
»Det är uppenbarligen ett allmänt intresse av största betydelse, att forskningen
på jordbrukets område erhåller ett stöd som gör det möjligt för densamma
att bidraga till näringens vidare utveckling och framåtskridande.
Icke minst gäller detta med hänsyn till nödvändigheten av att även genom
forskningen bidrag lämnas till den rationalisering av jordbruket i vårt land
som måste komma till stånd. Det torde vara att förvänta, att på denna väg
avsevärda förbättringar kunna vinnas i jordbrukets produktions- och arbetsbetingelser.
I betraktande härav och då såsom forskningsrådet framhållit det
även avsetts att genom detta anslag stödja lagringsforskningen, vill jag tillstyrka,
att för nästa budgetår under förevarande anslag anvisas ett med
100 000 kronor förhöjt anslag.»
Utskottet. Anslagsäskandet föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
13
15:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 15 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för statens växtskyddsanstalt godkänna ändrad avlöningsstat —
anslagsanvisning till avlöningar med 205 400 kronor, vilket belopp med 25 300
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av anslagsökningen
hänföra sig 4 000 kronor till förslag örn ini''ättande tor anstaltens
kamerala uppgifter av en kansliskrivartjänst i lönegrad Eo 11. Befattningen
anses böra inrättas med hänsyn till att arbetsbördan för lantbruksakademiens
kamrerare och notarie efter tillkomsten av jordbrukets forskningsråd
vuxit så, att han icke längre torde böra belastas med uppdraget att
vara redogörare för växtskyddsanstalten. Vidare föreslås, att de nu från anslaget
till bekämpande av växtsjukdomar utgående kostnaderna för avlönande
av två kontorsbiträden och fem tekniska biträden skola överföras till
förevarande anslag, varvid, med biträdenas placering i Eo 4, erfordras en förstärkning
av anslagsmedlen med 18 000 kronor. Slutligen hava de för rörligt
tillägg avsedda medlen uppräknats med 3 300 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 38 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 141 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 24 700
Summa kronor 205 400;
2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 205 400 kronor.
16:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Under
punkt 16 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett
förslagsanslag av 73 000 kronor, vilket belopp med 8 800 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen hänföra
sig 2 000 kronor till förhöjning med hänsyn lill medelsåtgången av anslagsposten
för reseersättningar, 2 000 kronor till förhöjning, en var post med
1 000 kronor, av posterna övriga expenser samt instrument, apparatur m. m.
Utskottet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Viskottet.
för möjliggörande av komplettering av anstaltens bokbestånd samt viss nyanskaffning
av kontorsmaskiner och instrument, 3 400 kronor till ökning av
de för arbetskostnader avsedda medlen samt slutligen 1 400 kronor till höjning
av posten ersättning till försöksvärdar m. m.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
73 000 kronor.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.
17:o) Lantbrukshögskolau: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt 17
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet för nästa budgetår
anvisa ett belopp av 1 049 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 376, av herr Karlsson
i Stuvsta, vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att tekniska biträdet
Gösta Herbert Junhager vid jordbruksförsöksanstalten måtte uppflyttas till
lägst lönegrad Eo 9.
I fråga örn de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.
Kungl. Maj.ts framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för lantbrukshögskolan fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med
1 049 500 kronor, vilket belopp med 45 200 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden
mellan utgiftsökningar å sammanlagt 65 200 kronor och utgiftsminskningar
å tillhopa 20 000 kronor.
Av utgiftsökningen hänföra sig (7 600 — 6 700 =) 900 kronor till överförande
a ordinarie stat i lönegrad A 24 av befattningen som försöksgårdsföreståndare
vid Ugerups försöksgård samt 2 300 kronor till löneklassförändringar.
Vidare upptagas 6 000 kronor för inrättande av en assistentbefattning
vid institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära, 3 000 kronor
till arvode åt föreståndaren för maskintekniska institutionen samt 1 200
kronor till ersättning åt experter vid undervisningen i maskinlära. Under
posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagas vidare ökningar
till sammanlagt belopp av 48 300 kronor. Därav hänföra sig (6 000 +
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
15
15 600 + 9 000 =) 30 600 kronor till anställande av tillfällig arbetskraft vid
kansliet och institutionerna samt 17 700 kronor dels till anställande av en
lektor i lönegraden Eo 26 och ett tekniskt biträde i lönegraden Eo 4, dels
ock till uppflyttning till högre lönegrader av 17 lägre befattningshavare.
Slutligen beräknas för rörligt tillägg en ökning med 3 500 kronor.
Till följd av omändringar av tjänsterna som speciallärare i maskinlära
och som assistent vid institutionen för maskinlära samt överförande till
Alnarpsinstitutets stat av en assistentbefattning vid trädgårdsförsöken i Öjebyn
föranledas minskningar av tillhopa (10 800 + 6 800 + 2 400 —) 20 000 kronor.
Med anledning av den i ärendet väckta motionen har utskottet infordrat
utlåtande från lantbrukshögskolan vars styrelse däri anfört följande:
Junhagers lön efter inplaceringen i lönegrad Eo 7 uppgår till 403 kronor
5 öre, från vilket belopp avgår pensionsavdrag å sammanlagt 13 kronor
75 öre. Junhagers nettolön har sålunda utgått med 389 kronor 30 öre. Före
den 1 juli 1945 var Junhager underkastad tjänstepensionsreglementet för
arbetare. Hans arvode efter pensionsavdrag under tiden 1 januari—30 juni
1945 uppgick per månad till i genomsnitt 387 kronor 43 öre. Styrelsen bär
icke möjlighet enligt bestämmelserna i 7 och 8 §§ civila icke-ordinariereglementet
att placera honom i högre löneklass. Med hänsyn till Junhagers långa
tjänstetid och till hans väl vitsordade tjänstgöring skulle styrelsen gärna se,
att han kunde placeras i högre löneklass än löneklass 6. Tidigare, då åtskilliga
arvodesbefattningar vid högskolan överfördes till extra ordinarie befattningar,
gjorde styrelsen framställning till Kungl. Majit om rätt att placera
dessa i högre löneklass än den, till vilken de enligt 7 § 1 mom. nämnda reglemente
skolat hänföras. Det gällde här befattningshavare med ända upp till
20 års väl vitsordad tjänstgöring. Framställningen kunde icke bifallas av
Kungl. Majit. Med hänsyn härtill har styrelsen icke ansett sig kunna göra
någon sådan framställning beträffande Junhager.
Vad härefter angår frågan om högre lönegradsplacering för Junhager har
denna fråga icke tidigare varit underställd styrelsen.
Med hänsyn till arbetets art anser sig styrelsen kunna förorda befattningens
uppflyttning i lönegrad Eo 9. Härvid må dock framhållas, att vissa tekniska
biträden och instilutionsvaktmästare vid högskolan ha lika krävande
uppgifter att utföra, varför lika berättigade önskemål om uppflyttning i högre
lönegrad kunna komma att framställas från vissa av dessa befattningshavare.
Vid sitt utlåtande hade högskolestyrelsen fogat yttrande av föreståndaren
för jordbruksförsökanstalten vilken tillstyrkt bifall till motionen.
1 anledning av den i ärendet väckta motionen örn uppflyttning i lönegrad Utskottet.
av viss befattningshavare vid lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt
vill utskottet framhålla att den nuvarande inplaceringen i lönegrad synes ha
skett i överensstämmelse med gällande bestämmelser. Vad styrelsen anfört
angående högre lönegradsplacering av ifrågavarande befattningshavare synes
utskottet emellertid böra föranleda att ärendet göres till föremål för prövning
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
hos Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill anser sig utskottet för närvarande icke
böra föreslå någon riksdagens åtgärd på grund av motionen.
Då förevarande anslagsberäkningar i övrigt icke föranleda någon utskottets
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionen II: 376,
1) för lantbrukshögskolan fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
14 professorer .................................. A 30
1 laborator .................................... A 26
1 sekreterare .................................. A 26
4 statsagronomer .............................. A 26
1 bibliotekarie.................................. A 24
1 förste kemist ................................ A 24
6 försöksgårdsföreståndare ...................... A 24
1 kamrerare......................... A 22
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 maskinist .................................... A 10
1 trädgårdsmästare ............................ A 10
2 förste expeditionsvakter ...................... A 7
5 institutionsvaktmästare ...................... A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 hantverkare .................... A 6
5 kontorsbiträden .............................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 2 0.
2 lektorer .................................... Eo 26
1 försöksgårdsföreståndare...................... Eo 24
17 förste assistenter ............................ Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ..................... kronor 351 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. » 146 900
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 17
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ kronor 449 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 101900
Summa kronor 1 049 500;
3) till Lantbruksliögskolan: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 049 500 kronor.
18:o) Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Ma,j:ts förslag under punkt 18 — innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en minskning med 1 100
kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 216 700
kronor.
19:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 19 om uppförande av anslaget med 218 000
kronor innebär i jämförelse med anvisningen för innevarande budgetår en
minskning med 2 500 kronor. Mot avförande från anslaget av ett för innevarande
budgetår såsom engångsutgift upptaget belopp av 75 200 kronor
svara ökade äskanden av tillhopa 72 700 kronor. Följande poster hava uppräknats
med härefter angivna belopp, nämligen posten institutioner och samlingar
med 40 000 kronor till 100 000 kronor — i vilket belopp inräknats
10 000 kronor, som överföras till förevarande anslag från högskolans omkostnadsanslag
— posten apparatur m. m. vid baljväxtlaboratoriet med 1 000
kronor till 5 000 kronor, posten utrustning till övningslaboratoriet vid institutionen
för växtodlingslära med 1 500 kronor till 2 500 kronor, posten fortsatta
jordbruksförsök med 1 700 kronor till 3 950 kronor, posten exkursioner
med 2 000 kronor till 5 000 kronor, posten försökskostnader, avseende
anstalten för husdjursförsök, med 4 200 kronor till 26 000 kronor samt posten
försöksinventarier för anstalten för husdjursförsök med 7 300 kronor till
10 000 kronor. Vidare har för fotografisk utrustning och elektrisk ugn till
övningslaboratoriet vid institutionen för växtodlingslära upptagits ett belopp
av 3 000 kronor, för torrläggnings- och planeringsarbeten samt redskap m. m.
vid botanisk-genetiska trädgården 5 000 kronor, för apparatur och undervisningsmateriel,
avseende institutionen för husdjurens avels- och raslära, 3 000
kronor samt för försökskostnader vid öjebyns försöksgård 4 000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
218 000 kronor.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 1.
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
20 :o) Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek, reservationsanslag. Under punkt 20 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor,
vilket belopp med 21 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Av anslagsbeloppet avses hälften eller 17 500 kronor såsom
ett engångsanslag för att möjliggöra utfyllandet av de under krigsåren
uppkomna bristerna i bibliotekets bokbestånd.
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
21 :o) Lantbrukshögskolan: Stipendier. Under punkt 21 hai Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 10 600 kronor, innebärande
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning
med 2 600 kronor. Densamma är föranledd av att stipendiebeloppen nied
hänsyn till de ökade levnadsomkostnaderna ansetts böra höjas för licentiatstuderande
till 1 300 kronor och för övriga studerande till 800 kronor.
Utskottet. Utskottet som tillstyrker framställningen hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Stipendier för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 600 kronor.
22 :o) Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag.
Under punkt 22 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor, vilket belopp med 5 000
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Som
skäl för höjningen har anförts, att det under krigsåren nedsatta underhållsanslaget
medfört, att det erforderliga byggnadsunderhållet endast kunnat
delvis genomföras. Det äskade beloppet motsvarar icke fullt en procent avby
ggnademas värde.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Majits framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Underhåll av
byggnader m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
23 :o) Lantbrukshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag.
Under punkt 23 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
19
Till grund för Kungl. Maj :ts anslagsäskande ligger en av styrelsen för lantbrukshögskolan
i skrivelse den 21 augusti 1945 gjord framställning, däri styrelsen
— i samband med framställning örn anslag till uppförande av fem arbetarbostäder
vid Kungsängen jämte tvätt- och badstuga m. m. samt av bostadsbyggnad
för sju ladugårdselever — hemställt örn anslag med 3 000 kronor
till maskiner i nämnda tvättstuga samt med 7 000 kronor till möbler
och inventarier i elevbostäderna. Departementschefen har i ärendet anfört
följande: 1 •«
»I samband med behandlingen av anslagsäskandena under kapitalbudgeten
har jag för avsikt att tillstyrka, att medel beviljas för nyssnämnda av styrelsen
föreslagna byggnadsarbeten. Med hänsyn härtill och då beräkningen av kostnaderna
för ifrågavarande anskaffning av maskiner, möbler och inventarier
icke giver anledning till erinran från min sida, vill jag förorda, att för nästa
budgetår ett belopp av sammanlagt 10 000 kronor anvisas för ändamålet i
form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan: Inredning
och utrustning.»
Utskottet — som har för avsikt att tillstyrka berörda av Kungl. Majit under
kapitalbudgeten äskade anslagsanvisning för byggnadsarbeten — hemställer
i enlighet med Kungl. Majits förevarande framställning,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
24:o) Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar, reservationsanslag.
Under punkt 24 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett reservationsanslag av 107 200 kronor, vilket belopp med 11 700 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Ökningen
hänför sig med 5 000 kronor till förhöjning av anslagsmedlen för undersökningar
rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter, med 3 500
kronor för fullföljande av de påbörjade agropedologiska undersökningarna
över kalkningens inverkan på växtnäringstillståndet i sura, utlakade jordar
samt med 3 200 kronor för avslutande av de pågående bevattningsförsöken.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 107 200 kronor.
25:o) Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning rörande avclssvin. Under
punkt 25 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att lill ändamålet för
nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 37 200 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 165
av herr Bondeson m. fl. samt II: 368 av herrar Nilsson i Göingegården och
Jonsson i Malmgrava, vari hemställts att riksdagen ville besluta
att arvodet för den i motionerna angivne assistenten skall utgå efter lönegrad
21, samt
att anslaget för avkastningsbedömning rörande avelssvin i övrigt liöjes med
4 025 kronor för budgetåret 1946/47.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas lill
dessa.
I skrivelse den 21 augusti 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan framhållit,
att med hänsyn till ökade kostnader till följd av kristiden och på
grund av skärpt försöksteknik en höjning av anslaget med 2 000 kronor vore
ofrånkomlig.
Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka höjning av förevarande
anslag.
Med anledning av den föreliggande motionen har utskottet införskaffat utlåtande
från styrelsen för lantbrukshögskolan som däri anfört följande.
Den assistent, som vid husdjursförsöksanstalten skall lia hand om ledningen
av ifrågavarande verksamhet samt ansvara för resultatens bearbetning,
har sådana arbetsuppgifter och ansvar att det vore väl motiverat örn
han placerades som förste assistent i lönegrad Eo 21. I sina anslagsäskanden
för nästa budgetår har även husdjursförsöksanstaltens föreståndare hemställt,
att arvodet till ifrågavarande assistent måtte höjas till 8 675 kronor,
vilket skulle motsvara den lön som utginge till förste assistent i lönegrad
Eo 21 ortsgrupp F. Då styrelsen räknade med att lantbruksstyrelsen utredning
om svinstamkontrollens framtida organisation skulle föreligga inom den
närmaste framtiden, ansåg sig styrelsen då icke kunna förorda någon förändrad
löneställning för ifrågavarande assistent. Lantbruksstyrelsen ifrågavarande
utredning kan nu uppenbarligen icke bli färdig till sådan tid att resultatet
av den kan föreläggas årets riksdag. Med hänsyn härtill synes det
styrelsen nu skäligt att ifrågavarande assistent kunde få ett arvode, som motsvarade
lönegrad Eo 21. Styrelsen får därför tillstyrka motionärernas förslag
örn höjt arvode till nämnda befattningshavare.
Styrelsen anser sig icke kunna underlåta att i detta sammanhang framhålla
följande rörande omkostnaderna vid försöksstationerna i Åstorp och Hallsberg.
För budgetåret 1939/40 utgick till omkostnaderna vid nämnda stationer
sammanlagt omkring 15 400 kronor. För innevarande budgetår har för ifrågavarande
ändamål anvisats omkring 15 250 kronor. Anslaget till omkostnaderna
är sålunda, trots den inträdda fördyringen av alla förbrukningsartiklar
och löner samt höjd ersättning till försöksvärdarna, mindre än före
kriget, vilket givetvis medfört mycket betydande svårigheter för verksamhetens
behöriga bedrivande. Med hänsyn till den utredning lantbruksstyrelsen
verkställer i ärendet ansåg sig styrelsen icke kunna förorda hela den höjning
föreståndaren för husdjursförsöksanstalten begärt. Styrelsen framhöll
dock i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår, att en höjning av
medlen till försöksstationernas omkostnader och vikariatsersättning, med
hänsyn till ökade kostnader till följd av kristiden samt på grund av skärpt
försöksteknik, vore ofrånkomlig. Styrelsen förordade alt för vardera försöks
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
21
stationen anvisades ett med 1 000 kronor förhöjt anslag. De poster styrelsen
ansåg närmast böra höjas vore vikariatersättning, reseersättningar, arbetskostnader
samt resultatens bearbetning. Av vad sålunda framhållits torde
framgå att en höjning av anslagen till försöksstationernas omkostnader är i
hög grad av behovet påkallad.
Vid högskolestyrelsens utlåtande var fogat yttrande av föreståndaren för
lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstatt vilken tillstyrkt den i motionerna
gjorda framställningen.
Vad angår motionärernas yrkande om förhöjning av arvodet åt den assistent
som har att leda avkastningsbedömningen rörande avelssvin vid lantbrukshögskolans
husdjursförsöksanstalt, synes denna fråga böra uppmärksammas
vid pågående utredning inom lantbruksstyrelsen rörande ifrågavarande
verksamhets framtida organisation. Jämväl övriga anslagsfrågor som
berörts av motionärerna torde böra bliva föremål för omprövning vid nyssnämnda
utredning. I avvaktan härpå anser sig utskottet — som visserligen
har ett intryck av att förevarande anslag är väl knappt tillmätt — icke nu
böra föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av de föreliggande motionerna.
Därvid förutsätter emellertid utskottet att, därest lantbruksstyrelsens
utredning icke skulle vara slutförd vid beredandet av anslagsäskandena
för budgetåret 1947/48, förslag i anslutning till motionerna likväl kommer att
framläggas för nästa års riksdag. Utskottet biträder sålunda departementschefens
beräkning av oförändrat anslag till ändamålet för budgetåret 1946/47.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 37 200 kronor.
B. att de likalydande motionerna 1:165 och 11:368 må
anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
26:o) Lanlbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök
m. m, I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
all riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala
gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 89 000 kronor.
27 :o) Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- oell lantmannaskolor. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 27 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändat belopp — hemställer utskottet,
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast
försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
22 000 kronor.
28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitui: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 28 innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 402 500 kronor, vilket belopp
med 33 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å tillhopa
107 800 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 74 100 kronor. Utgiftsökningen
hänför sig till anslagsposterna avlöningar till ordinarie tjänstemän
och rörligt tillägg med respektive 101 000 och 6 800 kronor. Utgiftsminskningen
åter åbelöper anslagsposterna arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj:t samt avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med respektive 25 500 och 48 600 kronor. Beräkningen har följande utseende:
Vad
angår medelsbehovet under anslagsposten avlöningar till ordinarie
tjänstemän medföra följande av departementschefen förordade överföringar
å ordinarie stat en med 105 100 kronor ökad belastning. Av beloppet hänföra
sig 9 500 kronor till ombildning av befattningen som föreståndare för
statens trädgårdsförsök i lönegrad Eo 28 till professorstjänst i A 30, 18 700
respektive 54 900 kronor till uppförandet å ordinarie stat av de två statsagronombefattningarna
i 26 lönegraden och de sju ämneslärarbefattningarna vid
lantbruksavdelningen och mejeriskolan i 24 lönegraden samt 22 000 kronor
till uppflyttning av de tre ämneslärarbefattningarna vid trädgårdsavdelningen
från Eo 20 till A 24. Å andra sidan minskar medelsbehovet med 2 300
kronor i anledning av att en kontorsbiträdestjänst tills vidare icke skall
tagas i anspråk och med omkring 1 800 kronor på grund av löneklassförändringar.
Anslagsposten ökas sålunda med (105 100 — 2 300 — 1 800 =)
101 000 kronor.
I fråga örn arvodesposten medför förslag om uppförande å extra ordinarie
stat av arvodesbefattningarna som försöksledare vid Rånna och Nyckelby
försöksstationer samt som trädgårdsmästare vid Alnarp och nämnda försöksstationer
ett minskat medelsbehov under posten av (8 900 + 9 600 + 2 X
5 100 + 2 X4 700 =) 38 100 kronor. Å andra sidan ökar posten — på grund
av förslag örn överflyttande till institutets avlöningsstat av två assistentbefattningar,
den ena från Alnarps trädgårdars och den andra från lantbrukshögskolans
stat, samt inrättandet av en ny assistentbefattning å trädgårdsekonomiska
byrån —- med 12 600 kronor. Arvodesposten upptages följaktligen
minskad med (—- 38 100 + 12 600 =) 25 500 kronor.
I fråga örn posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal medföra de
av departementschefen förordade överföringarna å ordinarie stat av extra
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
23
ordinarie befattningar ett med 98 200 kronor minskat medelsbehov. Genom
uppförandet av en arvodesbefattning som kontorsbiträde i lönegrad Eo 4
minska vidare utgifterna under posten med 600 kronor. Av departementschefen
tillstyrkta förslag örn uppflyttning av befattningen som föreståndare
för trädgårdsekonomiska byrån från Eo 24 till Eo 26, ombildning av arvodesbefattningarna
som försöksledare vid Rånna och Nyckelby och som trädgårdsmästare
vid trädgårdsförsöken å Alnarp, Rånna och Nyckelby till extra ordinarie
befattningar i 24 respektive 13 lönegraderna samt överflyttning av
bokhållar- och kassörstjänsterna från staterna för Alnarps egendom, mejeri
och trädgårdar till extra ordinarie befattningar i 15 respektive 11 lönegraden
föranleda däremot en höjning av anslagsposten med (400 4" 6 200 4~ 6 600 4"
6 600 + 3 200 + 3 500 + 3 700 + 3 100 =) 33 300 kronor. På grund av förslag
örn inrättande av en kanslibiträdes- och en laboratoriebiträdesbefattning
i Eo 7 samt en vaktmästarbefattning i Eo 5 ävensom uppförande å extra ordinarie
stat av en kontorsbiträdesbefattning i Ex 4 och en skrivbiträdesbefattning
i Ex 2 ökar vidare medelsbehovet under posten med 6 900 kronor.
Posten har slutligen höjts med 6 500 kronor för arvoden till speciallärare —
ökningen sammanhänger huvudsakligen med förslag om beräknande av ett
arvode å 4 800 kronor till speciallärare i allmän kemi och lantbrukskemi
samt örn uppräkning med omkring 1 700 respektive 1 000 kronor av för
speciallärararvoden i maskinlära och vid ladugårdsförmanskursen avsedda
belopp — med 2 100 kronor för avlöning åt ett kontorsbiträde i Ex 4 samt
med 1 400 kronor för vikariatsersättningar. Förevarande post upptages sålunda
minskad med (98 200 — 600 4~ 33 300 4~ 6 900 4" 6 500 4“ 2 100 4~
1 400 =) 48 600 kronor.
Slutligen föreslås anslagsposten rörligt tillägg höjd med 6 800 kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
1) för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 professorer .................................. A 30
2 statsagronomer .............................. A 26
5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... A 24
2 ämneslärare vid mejeriskolan .................. A 24
3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen .......... A 24
1 förste vaktmästare ............................ A 7
1 eldare av 2:a klass ............................ A 5
2 vaktmästare .................................. A 5
1 kontorsbiträde ................................ A 4
Utskottet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 föreståndare för lantbruksavdelningen .......... Eo 28
1 föreståndare för trädgårdsavdelningen .......... Eo 28
1 föreståndare för trädgårdsavdelningens driftsekonomiska
byrå .............................. Eo 26
1 försöksledare vid Nyckelby trädgårdsförsöksstation Eo 24
1 försöksledare vid Rånna trädgårdsförsöksstation Eo 24
1 kamrerare .................................. Eo 22
4 förste assistenter ............................ Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas från och med
budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 147 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 46 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 170100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 38 600
Summa kronor 402 500;
3) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 402 500 kronor.
29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader,
förslagsanslag. Under punkt 29 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för
ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 176 300 kronor, vilket belopp med
19 400 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I efterföljande uppställning angivas de ökningar respektive minskningar i
förhållande till gällande omkostnadsstat, som departementschefen funnit sig
böra förorda för budgetåret 1946/47:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
25
Gällande
Dep:ehefens förslag
omkostnads-
stat
ökning
Minskning
Utgifter.
kronor
kronor
kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis......................
500
2. Reseersättningar, förslagsvis ....................
11000
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ........
40 000
b) Övriga expenser, högst......................
57 000
5 000
4. Publikationstryck, förslagsvis....................
5 000
1000
5. Övriga utgifter:
a) Underhåll av byggnader, förslagsvis ........
18000
3 000
b) Skatter och försäkringar, förslagsvis ........
3 600
c) Kosthåll för elever, förslagsvis..............
161 300
d) Hälso- och sjukvård, förslagsvis ............
900
e) Utställningsmateriel, fotografering m. in., för-
slagsvis ................................
1500
500
f) Ersättning till Alnarps egendom för dagsver-
ken och körslor, förslagsvis ..............
4 500
g) Ersättning till Alnarps trädgårdar för under-
håll av parken, högst....................
2 500
h) Till täckande av möjligen uppkommande för-
lust å rörelsen vid Alnarps mejeri, högst..
15 000
i) Ersättning till Skaraborgs läns hushållnings-
sällskap för lokalhyra, högst ............
7 000
j) Nyanläggning av försök med körsbärsträd vid
Rånna försöksstation, högst..............
1000
k) Ersättning till Norrlands trädgårdsskola i
Söråker för personalkostnader m. m., högst
6 000
3 000
1) Trädgårdsförsök vid Öjebyn, högst..........
—
m) Inköp av mjölk för mejeriförsöken efter av-
drag för försålda produkter, förslagsvis. ...
1500
n) Förbrukningsartiklar för mejeriförsöken, för-
slagsvis ................................
3 500
o) Förbrukningsartiklar och gödslingsmedel, av-
seende trädgårdsförsöken, förslagsvis......
20 000
2 000
p) Inköp av inventarier för trädgårdsförsöken,högst
—
10 000
q) Inköp av levande växter och frö, förslagsvis..
4 000
500
r) Dagsverken m. in., förslagsvis..............
70 000
10 000
s) Bokinköp och bokbindning för Rånna och
Nyckelby försöksstationer, förslagsvis......
800
t) Driftkostnader vid en ladugårdsförmanskurs,
förslagsvis ..............................
2 800
1400
u) Diverse utgifter, förslagsvis ................
1500
Summa utgifter
43S900
35 900
500
35 400
Särskilda uppbördsmedel.
1. Hyres- och arrendeinkomster ..................
33 900
2. Undervisnings- och kostavgifter för elever........
127 600
3. Ersättning av Alnarps egendom för arbete av elever
39 500
6 000
4. Försäljning av köksväxter, bär och frukt........
29 000
10 000
5. Försäljning av jordbruksprodukter..............
32 000
2 000
6. Ersättning för kontrollodlingar för statens centrala
frökontrollanstalt ............................
6 000
3 000
7. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors räk-
ning ........................................
2 000
8. Bokföringsavgifter till den driftsekonomiska byrån
12 000
5 000
Summa uppbördsmedel
282 000
21 000
5 000
16 (MM)
Sammandrag.
Utgifter ..........................................
438 900
35 400
Särskilda uppbördsmedel ..........................
282 000
16 000
Nettoutgift
150 900
19 400
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
U tskotlet.
Utskottet.
Utskottet.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgård
sinstitut: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 176 300 kronor.
30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.,
reservationsanslag. Under punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kronor, innebärande
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 3 000
kronor. Denna har motiverats med att materialanslagen under flera år varit
otillräckliga och att en ändamålsenlig undervisning icke kunde bedrivas utan
tillgång på lämplig undervisningsmateriel. Genom anslagsförhöjningen kommer
anslaget att utgå med samma belopp som för budgetåret 1939/40.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut:
Materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 18 000 kronor.
31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och
bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag. Under punkt 31
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor, vilket belopp med 1 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Höjningen har motiverats med
att sedan engelsk och amerikansk facklitteratur beräknas åter bliva tillgänglig
det vore önskvärt att i nödig omfattning kunna anskaffa dylik litteratur.
Vidare har framhållits prisökningen på böcker och tidskrifter samt för bokbindning.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 000
kronor.
32 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.
Detta anslag är för budgetåret 1945/46 uppfört med 5 000 kronor. Anslaget
disponeras med 2 400 kronor till stipendier, 2 100 kronor till studieresor och
500 kronor till resebidrag till elever vid mejeriskolan.
Enligt Kungl. Maj :ts framställning under punkt 32 skulle anslaget för budgetåret
1946/47 förhöjas med 1 000 kronor. Höjningen avses skola gälla det
för studieresor avsedda beloppet.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
27
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks--, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 6 000 kronor.
33: o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Utrustning, reservationsanslag.
Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Till grund för anslagsäskandet ligger en av institutsstyrelsen gjord framställning,
vari hemställts örn anvisande av 285 000 eller alternativt 305 000
kronor till uppförande och utrustning av en institutionsbyggnad för husdjurslära
m. m. samt en samlingssal vid institutet. Av nämnda belopp hänföra
sig 265 000 respektive 285 000 kronor till byggnadskostnad^-, medan i
båda alternativen 20 000 kronor avse kostnader för utrustning av institutionsbyggnaden
och samlingssalen med möbler och inventarier. I ärendet
har sedermera från anstaltsstyrelsen införskaffats en förteckning upptagande
de möbler och inventarier som ansetts erforderliga.
Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 27 september 1945 icke
haft något att erinra mot anstaltsstyrelsens beräkning av kostnaderna för
erforderliga inventarier m. m.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag har för avsikt att vid anmälan denna dag av frågan örn medelsanvisning
under kapitalbudgeten hemställa örn anslag till uppförande av förenämnda
byggnader. I nu förevarande sammanhang torde emellertid böra
äskas medel för byggnadernas utrustande med möbler och inventarier. Storleken
av det av anstaltsstyrelsen för ändamålet ifrågasatta beloppet, 20 000
kronor, föranleder ej någon erinran från min sida.»
Utskottet — som har för avsikt att tillstyrka berörda av Kungl. Maj:t under
kapitalbudgeten äskade anslagsanvisning för byggnader vid institutet
— hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts föresvarande framställning,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 kronor.
34:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 34 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
U tskottet.
35:o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- oell skogsstuderande, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 35 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
36:o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis framställning under punkt 36
— innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
förhöjning med 4 700 kronor för beredande av statsbidrag till avlönande av
ytterligare en ämneslärarinna — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 47 700 kronor.
37 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 37 innefattar —
förutom hemställan till riksdagen att för lantbruksskolan vid Ultuna godkänna
ändrad stat — anslagsanvisning tilli skolan med 31 200 kronor, vilket
belopp med 1 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Statförslaget avviker från den nu gällande staten i följande hänseenden:
posten Övriga utgifter har höjts med 6 500 kronor, vilket sammanhänger med
att delposten ersättning till Ultuna egendom för kosthåll uppräknats från
24 200 kronor till 30 700 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda delpost har
högskolestyrelsen utgått från samma medelpris per kostdag som under budgetåret
1944/45, 2 kronor 50 öre, men höjt antalet kostdagar från 9 840 till
12 300. Då styrelsen jämväl räknat med ett större antal elevdagsverken har
inkomstposten ersättning från Ultuna egendom för dagsverken ökats, nämligen
med 4 900 kronor till 33 500 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Grundbelopp ....... kronor 16 680
b) Arvodesförhöjningar,
förslagsvis ........ » 2 640
c) Vikariatsersättningar,
förslagsvis ......... 5 380 kronor 19 700
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
29
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonal .............................. kronor 2 350
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 2 900
4. Barntillägg, förslagsvis................. » 650
Summa kronor 25 600
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis ............ kronor 400
2. Expenser, förslagsvis .................. » 6 300
3. övriga utgifter, förslagsvis.............. » 36 000
Summa kronor 42 700
Särskilda uppbördsmedel.
Elevavgifter, 12 elever å 300 kronor........ kronor 3 600
Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken
............................... » 33 500
Summa kronor 37 100
Sammandrag.
Utgifter:
Avlöningar ..............kronor 25 600
Omkostnader .............> 42 700 kronor 68 300
Särskilda uppbördsmedel ................ » 37 100
Nettoutgift kronor 31 200;
2) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 31 200 kronor.
38:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Inventarier m. m. för lantbruksskolan
vid Ultuna, reservationsanslag. Under punkt 38 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av
36 000 kronor.
Till grund för anslagsäskandet ligger en framställning i ämnet av styrelsen
för lantbrukshögskolan vid Ultuna, vari — i samband med framställning
om anslag till vissa byggnadsarbeten vid skolan bestående av ombyggnad av
internatsbyggnaden samt nybyggnad av skolhus och vissa personalbostäder
— hemställts örn anslag med 36 000 kronor för inredning och möblering av
skolbyggnaden, fyra nya elevrum, rum för kökspersonal samt ett dagrum.
Departementschef en har i ärendet anfört:
»I samband med behandlingen av anslagsäskandena under kapitalbudgeten
har jag för avsikt att förorda, att medel ställas till förfogande för nyss
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
nämnda av styrelsen föreslagna byggnadsarbeten. Med hänsyn härtill och då
kostnadsberäkningarna för ifrågavarande inredningsarbeten och möbelinköp
icke föranleda någon erinran från min sida, vill jag förorda, att för nästa
budgetår ett belopp av 36 000 kronor anvisas för ändamålet. Det sålunda erforderliga
beloppet torde böra anvisas i form av ett reservationsanslag, benämnt
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Inventarier m. m. för lantbruksskolan
vid Ultuna.»
Utskottet -— som har för avsikt att tillstyrka berörda av Kungl. Majit
under kapitalbudgeten äskade anslagsanvisning för byggnader vid skolan
— hemställer i enlighet med Kungl. Maj :ts förevarande framställning,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Inventarier m. m. för lantbruksskolan vid Ultuna för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 36 000 ki*onor.
39 :o) Lägre lantbruksundervisning lii. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp, förslaganslag. I enlighet med Kungl. Majits under
punkt 39 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
40: o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor, reservationsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår med hänsyn till en
beräknad reservation av 2 900 kronor uppfört med 9 100 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis under punkten 40 gjorda
framställning om anslagsanvisning för ändamålet för budgetåret 1946/47
med 12 100 kronor hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 12 100 kronor.
41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt lantbruks-, lantmanna-
oell lanthushållsskolor: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt 41
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 1 867 000 kronor, vilket belopp med 93 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
I detta samband har utskottet till behandling, såvitt angår förevarande
punkt, förehaft två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydan
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
31
de motioner, nämligen 1:98 av herr Wahlund m. fl. samt 11:179 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts att 1939 års riksdagsbeslut omedelbart måtte genomföras
beträffande statens medverkan till anskaffande av skoljordbruk.
1 fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Enligt lantbruksstyrelsens, av departementschefen godkända beräkningar
uppgår för budgetåret 1946/47 behovet av lönemedel för olika slag av
skolor till följande belopp:
Skolor
Grund-
löner
kronor
Ålders-
tillägg
kronor
Special-
lärare
kronor
Rörligt
tillägg
kronor
Vi-
kariats-
ersätt-
ning
kronor
Arvoden
till
semester-
vikarier
kronor
Summa
kronor
Lantbruksskolor...........
102480
15 840
5 000
17 748
1000
_
142 068
Lantmannaskolor.........
753 850
142 920
39 200
134 515
5 000
—
1 075 485
Lanthushållsskolor.........
460 112
71 425
23 600
79 730
5 000
10 000
649 867
Summa kronor
1816 442
230185
67 800
231993
11000
10 000
1867 420
I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen framhållit, att det beräknade
medelsbehovet för samtliga skolor, i runt tal 1 867 000 kronor, överstege det
för innevarande budgetår anvisade beloppet med 93 000 kronor. Skillnaden
berodde huvudsakligen på att styrelsen räknat med en ökning av den helårsanställda
lärarpersonalen. En ny lantmannaskola vid Nedre Finsta i Skederid
i Stockholms län beräknades nämligen börja sin verksamhet under läsåret
1946/47. Vissa skolor, som erhållit statsbidrag till nybyggnader, kunde
under nästa budgetår taga de nya lokalerna i anspråk och därvid utvidga
undervisningen med ytterligare kurser.
Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag i samband med omorganisationen
av den fasta lägre lantbruksundervisningen skulle för anskaffande av
skoljordbruk för lantmanna- och lanthushållsskolornas undervisningsbehov
statslån kunna utlämnas av medel, anvisade å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd. Vid 1940 års lagtima riksdag beslöts emellertid av
statsfinansiella skäl att med anvisandet av medel för ändamålet skulle anstå
tills vidare. När frågan om anordnandet av skoljordbruk på grund av väckta
motioner vid 1944 års riksdag ånyo behandlades uttalade jordbruksutskottet
att det fann angeläget att 1939 års beslut kunde omedelbart genomföras. I dåvarande
läge ansåg sig dock utskottet icke böra tillstyrka detta, men räknade
med att Kungl. Maj:t så snart förhållandena det medgåve skulle framlägga
förslag om uppskovets hävande. När nu efter världskrigets upphörande
ändrade förhållanden synas komma att inträda, utgår utskottet ifrån att förslag
i ämnet framlägges för riksdagen.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Departementschefens beräkning av avlöningsanslaget för nästa budgetår
föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,
A. att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning inni.
: Understöd dt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 867 000 kronor;
B. att de likalydande motionerna 1:98 och II: 179 i förevarande
del må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
42 :o) Lägre lantbruksundervisning m, in.: Understöd åt lantbruks-, lantmanna-
och lanthushållsskolor: Driftkostnader, förslagsanslag. Under punkt
42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 630 000 kronor, vilket belopp i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår innebär en ökning med 31 000 kronor.
Enligt lantbruksstyrelsens, av departementschefen godkända beräkningar
har anslagsbehovet för bidrag till driftkostnader vid de olika slagen av skolor
under budgetåret 1946/47 uppskattats till följande belopp:
Skolor
Grundbidrag
kronor
Tilläggsbidrag
kronor
Summa
kronor
Lantbruksskolor.............................
54 000
16 500
70 500
Lantmannaskolor............................
243 000
57 500
300 500
Lanthushållsskolor...........................
219 600
40 000
259 600
Summa kronor
516600
114 000
630600
Beräkningen av anslaget har icke föranlett erinran från utskottets sida,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. lii.:
Understöd åt lantbrukslantmanna- och lanthushållsskolor:
Driftkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 630 000 kronor.
43:o) Lägre lantbruksundervisning m. ni.: Bidrag tili särskilda utbildningskurser,
reservationsanslag. För innevarande budgetår är detta anslag
med hänsyn till en beräknad reservation av 50 000 kronor uppfört med
53 900 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att för ändamålet för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 56 700 kronor. Vid anslagsbeloppets
utmätande har hänsyn tagits till att vid utgången av innevarande budgetår
å anslaget kan beräknas en reservation av 73 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
33
1) I: 169 av herr Carlström m. fl., likalydande med II: 283 av herr Hceggblom
m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte höja anslaget till bidrag till
särskilda utbildningskurser med 10 000 kronor för att möjliggöra anordnande
av utbildningskurs för ungdomsinstruktörer;
2) 1: 170 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med II: 286 av herr
Haeggblom m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte höja anslaget till bidrag till särskilda utbildningskurser
med 10 000 kronor för att möjliggöra anordnande av utbildningskurs för
cementeringsförmän, samt
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn utredning rörande utbildning
av djurskötare inom fjäderfä-, får- och pälsdjursskötseln;
3) I: 171 av herr Hagman m. fl., likalydande med II: 285 av herr Larsson
i Karlstad m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta att anslaget till
bidrag till särskilda utbildningskurser måtte upptagas med ett till 66 700
kronor förhöjt belopp för att möjliggöra anordnande av utbildningskurs för
cementeringsförmän i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med 119 800 kronor. Detta belopp utgör
skillnaden mellan ett beräknat medelsbehov av 192 875 kronor och en
beräknad anslagsreservation av omkring 73 000 kronor.
Ur lantbruksstyrelsens yttrande inhämtas bland annat följande.
Beträffande utbildningskurserna för jordbruks-, husdjurs- och ungdomsinstruktörer
har lantbruksstyrelsen erinrat, att styrelsen i sitt den 28 juni
1945 avgivna förslag angående genomförandet av den vid 1944 års riksdag
beslutade omorganisationen av hushållningssällskapen och deras verksamhet
räknat med att hos sällskapen skulle finnas anställda 110 jordbruksinstruktörer,
29 husdjursinstruktörer och 26 ungdomsinstruktörer. Styrelsen har
vidare uttalat, att flertalet av befattningarna såsom jordbruks- och husdjursinstruktörer
visserligen torde komma att besättas med hos sällskapen tidigare
anställda vandringsrättare och överassistenter, men att ett ganska stort utbildningsbehov
trots detta förelåge, något som särskilt gällde i fråga om ungdomsinstruktörer.
Därest hushållningssällskapens omorganisation skulle träda
i kraft från och med den 1 januari 1947, har lantbruksstyrelsen funnit
det nödvändigt att under år 1946 anordna tre instruktörskurser, en var örn
125 dagar. Kostnaderna för varje kurs ha beräknats till högst 10 000 kronor.
Såsom motivering för anordnande av utbildningskurser för cementeringsförmän
har lantbruksstyrelsen anfört, att betydande förluster åsamkades
jordbruket därför att cementeringsarbeten ofta anförtroddes åt personer, som
icke besutte tillräcklig yrkesskicklighet. Då det kunde förväntas, att cementeringsarbetena
på landsbygden komme att erhålla större omfattning sedan
kriget avslutats och då betydande belopp av statsmedel årligen anvisades såsom
bidrag eller lån för utförande av dylika arbeten på landsbygden, borde
statsbidrag utgå till utbildningskurser för cementeringsförmän. Kostnaderna
för en dylik kurs örn 28 dagar med 25 elever lia av styrelsen beräknats till
10 000 kronor.
kultång till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 1.
3
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Medelsbehovet för nästa budgetår har av Kungl. Maj.t beräknats på följande
sätt. (Till jämförelse medtages fördelningen å olika ändamål av medelsbehovet
för löpande budgetår.)
Utbildningskurser för kontrollassistenter (20 kurser)....
» » ladugårdsförman ..............
» » svinskötare.....................
» » ladugårdsskötare (40 kurser).....
» » ladugårdspersonal..............
» i beteskultur och ängsskötsel........
» för mjölkbedömare (2 kurser).......
Fortbildningskurser för mejeripersonal (2 längre och 3
kortare kurser)...................................
Utbildningskurs för hemkonsulenter (1 kurs)..........
För budget-
För budget-
året 1945/46
året 1946/47
kronor
kronor
20 000
20 000
10 200
23 950
6 500
6 500
42 000
42 000
10 000
10 000
3 500
3 500
1700
1 700
10 000
10 000
—
12 000
103 900
129 650
I fråga om undervisningskurserna för ladugårdsförman har medelsbehovet
beräknats med hänsyn till de vid 1945 års riksdag beslutade grunderna för
denna undervisnings anordnande. Därvid har räknats med att under nästa
budgetår 55 elever skola genomgå dessa kurser. Statsbidraget har därför
upptagits med (55 X 200=) 11 000 kronor till de praktiska utbildningskurserna,
(3 X 1 200 + 55 X 120 =) 10 200 kronor till de teoretiska utbildningskurserna
och (55 X 50 =) 2 750 kronor till elevernas resekostnader.
Vad angår utbildningskursen för hemkonsulenter har hittills anordnats endast
en sådan kurs. Med hänsyn till svårigheterna att återbesätta ledigblivna
hemkonsulentbefattningar med kompetenta krafter har departementschefen
ansett, att under nästa budgetår ytterligare en sådan kurs bör komma till
stånd. Enligt departementschefens mening böra i densamma i första hand
deltaga de hos hushållningssällskapen nu anställda hemkonsulenter, som tidigare
icke genomgått hemkonsulentkurs, men bör tillfälle att deltaga i kursen
beredas även ett 20-tal andra elever. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit eller lantbruksstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande
utbildningen. Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka
lantbruksstyrelsen förslag, att för nästa budgetår under ifrågavarande
anslag skulle upptagas medel till utbildningskurser för ladugårdsföreståndare,
jordbruks-, husdjurs- och ungdomsinstruktörer, fjäderfäskötare,
fårherdar, fårägare, cementeringsförmän och pälsdjursskötare.
Till en början torde få erinras om att utskottet vid behandlingen av förevarande
anslagstitel för innevarande budgetår förklarade att utskottet fann
stort behov föreligga av ytterligare utbildningskurser för hemkonsulenter,
fårherdar och fårägare samt fjäderfäskötare, särskilt för hemkonsulenter,
men att utskottet likväl icke kunde föreslå anslag till någon utvidgning av
d(yi kursverksamhet som Kungl. Majit i dåvarande läge ansett nödigt begränsa
på sätt som framginge av propositionen. Frågan örn anordnande av
ytterligare specialkurser på området syntes utskottet emellertid böra tagas
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
35
under förnyat övervägande inom sådan tid att förslag därom kunde framläggas
för 1946 års riksdag. I Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning har
också räknats med anordnande av en utbildningskurs för hemkonsulenter.
Beträffande den ifrågasatta utbildningskursen för ungdomsinstruktörer har
lantbruksstyrelsen — som i sitt förslag angående genomförandet av den vid
1944 års riksdag beslutade omorganisationen av hushållningssällskapen räknat
med att hos sällskapen skulle finnas anställda 26 ungdomsinstruktörer
— anfört att, därest hushållningssällskapens omorganisation skulle träda
i kraft den 1 januari 1947, det vore nödvändigt att under år 1946 anordna en
dylik kurs. Av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till bidrag till
hushållningssällskapen (p. 81 här nedan) framgår emellertid alt departementschefen
ansett genomförandet av omorganisationen böra uppskjutas i
avvaktan på 1942 års jordbrukskommittés blivande förslag. Under angivna
förhållanden finner utskottet icke tillräcklig anledning föreligga att för närvarande
på grund av de likalydande motionerna I: 169 och II: 283 överväga
medelsanvisning för ändamålet.
Lantbruksstyrelsens förslag örn anordnande av utbildningskurs för cementeringsförmän
har upptagits i motionerna 1: 170 och II: 286, likalydande,
samt I: 171 och II: 285, jämväl likalydande. I motionerna I: 170 och II: 286
hemställes därjämte om utredning rörande utbildning av djurskötare inom
fjäderfä-, får- och pälsdjursskötseln. Att berörda yrkesmän böra ha erforderlig
utbildning finner utskottet uppenbart. Emellertid utgår utskottet ifrån
att lantbruksstyrelsen även i fortsättningen beaktar ifrågavarande angelägenheter
samt att Kungl. Maj:t i mån förhållandena det påkalla och medgiva
framlägger förslag i ämnet för riksdagen. Utskottet anser sig därför i nuvarande
läge icke böra föreslå någon åtgärd på grund av ifrågavarande motioner.
Under åberopande av det anförda och då utskottet även biträder Kungl.
Maj:ts framställning i övrigt, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 169 och II: 283, likalydande,
1:170 och 11:286, likalydande, ävensom 1:171 och
II: 285, jämväl likalydande, till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till särskilda utbildning skurser för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 56 700 kronor.
44 :o) Lägre lantbruksundervisning in. ni.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor,
förslagsanslag. Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
alt för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 200 500 kronor, vilket belopp
med 36 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Fördelningen av anslagsbeloppet mellan de skolor, till vilka bidrag utgår
från förevarande anslag, framgår av följande tabell, i vilken till jämförelse
medtagits motsvarande bidrag för löpande budgetår.
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Skola
Avlöningar
Driftkostnader
Summa
1945/46
kronor
beräknat
för 1946/47*
kronor
1945/46
kronor
beräknat
för 1946/47
kronor
1945/46
kronor
beräknat
för 1946/47
kronor
Gålö..............
32 290
33 240
23 797
25 880
56 087
59 120
Vittjärvsgården ...
30 258
31 257
14 400
23 400
44 658
54 657
Sorsele............
15 162
30 977
14 400
18 000
29 562
49 477
Pålkem ...........
19 286
24 888
14 400
16 200
33 686
37 217
Summa kronor
96 996
120 362
66 997
83 480
163 993
200471
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning — och med förmälan att utskottet
kommer att avgiva särskilt utlåtande över den till utskottet hänvisade
motionen I: 230 om vissa ändringar i grunderna för statsbidrag till ifrågavarande
skolor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till jordbrukets grkesskolor för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 200 500 kronor.
45:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre
Iantbruksundervisningsanstalter m. m., förslagsanslag. Beträffande Kungl.
Majrts framställning under punkt 45 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
46 :o) Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag lill byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter, reservationsanslag. Under punkt
46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor. Krån anslaget skola
utdelas bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor
samt vid jordbrukets yrkessskolor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:98 av herr Wahlund m. fl., likalydande med 11:179 av herr Onsjö
m. fl., vari såvitt angår förevarande punkt hemställts att riksdagen ville
besluta att som bidrag till byggnadsarbeten vid vissa anstalter inom den lägre
lantbruksundervisningen för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 000 kronor;
2) I: 175 av herr Hagman m. fl., likalydande med II: 363 av herr Janson
i Frändesta m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte till byggnadsarbeten
vid lantmanna- och lanthushållsskolor samt vid jordbrukets yrkesskolor för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag å 4 000 000 kronor;
3) II: 32 av herrar Persson i Svensköp och Kristensson, vari hemställts
att riksdagen måtte såsom bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och
lanthushållskolor samt vid jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr l.
37
I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att till bidrag
till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor samt vid
jordbrukets yrkesskolor måtte för budgetåret 1946/47 anvisas ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.
Av de för ifrågavarande ändamål å riksstaten sammanlagt anvisade medlen,
6 600 000 kronor, lia redan beviljats statsbidrag till 19 skolor med tillhopa
4 990 300 kronor. Följaktligen finnas 1 609 700 kronor tillgängliga för
utlämnande av statsbidrag under innevarande budgetår. Ansökningar från 9
skolor örn statsbidrag med sammanlagt 1 725 110 kronor äro för närvarande
föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Dessutom ha till lantbruksstyrelsen inkommit
ansökningar örn statsbidrag till nybyggnader m. m. från 21 lantmanna-
och lanthushållsskolor samt jordbrukets yrkesskolor representerande
en sammanlagd byggnadskostnad av omkring 9 600 000 kronor, av vilket belopp
omkring 7 200 000 kronor skulle erfordras såsom statsbidrag. Skulle
för samtliga de byggnadsarbeten, rörande vilka ansökningar inkommit, beviljas
statsbidrag under nästa budgetår, bomme sålunda att erfordras ett anslag
av (1 725 110 + 7 200 000 — 1 609 700 =) 7 315 400 kronor. Därutöver
kunna enligt vad styrelsen har sig bekant förväntas inkomma ansökningar
örn byggnadsbolag från ett stort antal skolor.
Det synes lantbruksstyrelsen nödvändigt, att nu sedan fredsförhållanden
inträtt byggnadsarbetena vid lantbruksundervisningsanstalterna genomföras
i raskare takt än hittills för att skolorna skola kunna fylla sin viktiga uppgift.
Ehuru det vöre önskvärt, att samtliga de byggnadsarbeten, för vilka
ansökningar inkommit, kunde komma till utförande under nästa budgetår,
anser sig styrelsen dock icke böra räkna härmed, utan styrelsen föreslår, att
anslaget för budgetåret 1946/47 bestämmes till 4 000 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn till ifrågavarande skolors stora betydelse för landets jordbruk
anser jag, att även för nästa budgetår medel böra anvisas för byggnadsarbeten
vid skolorna. I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det önskvärt,
att dessa arbeten kunde ske i raskare takt än hittills, och jag vill därför förorda
en höjning av anslaget för nästa budgetår. I nuvarande läge är jag
dock icke beredd att tillstyrka en större ökning av anslaget än med 1 000 000
kronor till 2 600 000 kronor.»
Frågan örn medelsanvisning för byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolorna
dryftades ingående inom utskottet senast vid 1944 års riksdag,
då utskottet i sitt utlåtande bland annat underströk angelägenheten av
att medel i största möjliga utsträckning kunde ställas till förfogande för
igångsättande inom rimlig tid av redan planerade förbättrings- och utvidgningsarbeten
vid ifrågavarande skolor. I anslutning härtill vill utskottet
givetvis nu tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning om ökad anslagstilldelning
för att kunna befordra en raskare takt än hittills i byggnadsarbetena vid skolorna.
En ytterligare höjning av anslaget såsom föreslagits i de föreliggande
Utskotte
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
motionerna finner utskottet med hänsyn till svårigheterna att anskaffa byggnadsmateriel
och erhålla byggnadstillstånd böra tills vidare anstå. Därest
emellertid under den närmaste tiden ett förbättrat läge på byggnadsmarknaden
skulle inträffa, synes det utskottet lämpligt att på tilläggsstat bevilja de
medel som kunna visa sig erforderliga utöver nu tillstyrkta belopp av
2 600 000 kronor.
Under åberopande av det anförda — och med förmälan att utskottet kommer
att avgiva särskilt utlåtande över den till utskottet hänvisade motionen
II: 294 örn ändrade grunder för bidrag till ifrågavarande byggnadsarbeten —
hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1:98
och 11:179 i förevarande del, 1:175 och 11:363, jämväl
likalydande, samt 11:32, till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 2 600 000 kronor.
47 :o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Avlöningar.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 47 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
48:o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Driftkostnader,
förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt
48 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
49 :o) Trädgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning, reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 49 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
50:o) Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag.
Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till ändamålet för nästa budgetår anvisa ett belopp av 51 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 172 av herr
Hagman m. fl. och II: 288 av herr Sveningsson m. fl., vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser
i trädgårdsskötsel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
56 000 kronor.
39
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1945/46 upptaget med 40 000 kronor,
varav 20 000 kronor avsetts till utbildningskurser för trädskötare i södra
och mellersta Sverige, 2 500 kronor till en 10 dagars trädgårdskurs för småbrukare
m. fl. vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker, 7 500 kronor till utbildningskurser
för trädgårdsskötare i norra Sverige och ambulerande trädgårdskurser
samt 10 000 kronor till anordnande av kurser i trädgårdsskötsel
vid vissa folkhögskolor.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till 56 000 kronor. Styrelsen har anfört bland
annat följande.
Inom södra och mellersta Sverige funnos vid årsskiftet 1944/45 sammanlagt
1 427 fruktodlarföreningar med sammanlagt något över 99 000 medlemmar
samt 1 340 anställda trädskötare. Då antalet trädskötare sålunda
väsentligt understiger antalet föreningar och en betydande del av nu verksamma
trädskötare icke erhållit någon kursutbildning, föreligger stort behov
av utbildningskurser för trädskötare, ett behov, som torde komma att
stegras till följd av alltmer ökad insikt om nödvändigheten av fruktodlingens
rationalisering. Det under år 1945 disponibla anslaget har medgivit utbildning
av endast 140 av 215 anmälda deltagare. För att möta utbildningsbehovet
erfordras ett belopp av omkring 30 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle ifrågavarande anslag för nästa budgetår
upptagas med ett med 11 000 kronor ökat belopp eller sålunda med 51 000
kronor. Av ökningen hänföra sig 5 000 kronor till utbildningskurser för trädskötare
i södra och mellersta Sverige samt 6 000 kronor till kurser i trädgårdsskötsel
vid vissa folkhögskolor och lantmannaskolor.
I anslutning till lantbruksstyrelsens förslag hemställa motionärerna örn höjning
av förevarande anslag med 5 000 kronor såsom ytterligare bidrag till
utbildningskurser för trädskötare i södra och mellersta Sverige. Under erinran
örn att departementschefens förslag om beräknande av 25 000 kronor
till ändamålet innebär en ökning i förhållande till löpande budgetår med
5 000 kronor, anser sig utskottet för närvarande icke böra tillstyrka motionärernas
yrkande.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt föranlett erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 172 och
II: 288, till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i
trädgårdsskötsel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 51 000 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
51 :o) Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket,
reservationsanslag. Under punkt 51 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till ändamålet för nästa budgetår anvisa ett oförändrat belopp
av 1 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 231, av herrar
Albertsson och Björck, vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att anslaget
till Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket
måtte för budgetåret 1946/47 höjas med 1 200 kronor till 2 400 kronor.
Beträffande skälen till stöd för motionen får uskottet hänvisa till denna.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte uppföras med ett till 2 400 kronor förhöjt
belopp. Styrelsen har i sin skrivelse erinrat, att anslaget intill budgetåret
1940/41 under en följd av år varit uppfört med 2 400 kronor, samt framhållit,
att sedan världskriget numera avslutats ökade möjligheter att bedriva
studier i utlandet syntes föreligga. Anslaget borde därför åter uppföras
med 2 400 kronor för möjliggörande av att liksom tidigare två stipendier,
vartdera å 1 200 kronor, skulle kunna utdelas.
I likhet med Kungl. Majit anser utskottet att medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår bör beräknas till oförändrat belopp av
1 200 kronor. Utskottet kan sålunda icke biträda föreliggande motion om anslagets
uppförande med 2 400 kronor i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning
och med avslag å motionen I: 231, till Trädgårdsundervisningen:
Stipendier för högre utbildning i trädgdrdsfacket
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 200
kronor.
52 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område, reservationsanslag.
Till reseunderstöd för lantbrukets studerande har tidigare under flera
år anvisats anslag å riksstaten. Senast för budgetåret 1939/40 upptogs för
ändamålet ett reservationsanslag å 6 000 kronor. 1 enlighet med den av 1939
års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, föreskrevs
emellertid, att detta belopp icke skulle tagas i anspråk.
Under punkt 52 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
för ändamålet uppföra ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för framställning i ämnet av
lantbruksstyrelsen för egen del anfört följande:
»I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag önskvärt, att anslag ånyo beviljas
för att möjliggöra utlämnande av reseunderstöd för studier på jordbru
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
41
kets område. Med hänsyn till att jag icke ansett mig böra förorda anvisande
av särskilda reseanslag för speciella kategorier lärare, varom framställning
gjorts från olika håll, vill jag tillstyrka, att under förevarande anslag för
budgetåret 1946/47 anvisas ett något större belopp än lantbruksstyrelsen föreslagit
eller 25 000 kronor. Dispositionen av sagda belopp bör i likhet med
vad som varit fallet beträffande tidigare för ifrågavarande ändamål upptagna
anslag förbehållas Kungl. Maj:t. Anslaget bör givas reservationsanslags
karaktär.»
Då den studieverksamhet som möjliggöres genom bidrag från ifrågavarande
anslag är ägnad att på olika områden främja utvecklingen av landets
jordbruk, förordar utskottet bifall till Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
53 :o) Undervisning och studieresor för i det mindre jordbruket deltagande
män och kvinnor. Under punkt 53 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att under rubriken Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män
och kvinnor anvisa ett anslag av 113 500 kronor, vilket belopp med 43 500
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I detta samband har utskottet lill behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 232 av fru
Svensson och herr Persson, Ivar, samt II: 367 av herr Pettersson i Dahl
m. fl., vari hemställts att riksdagen till Undervisning och studieresor för i
det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor för budgetåret 1946/47
måtte besluta anvisa ett anslag av 138 500 kr. och att av detta anslag 25 000
kr. må användas till studieresor.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte uppföras med ett till 110 000 kronor förhöjt belopp.
Styrelsen har härvid överlämnat en framställning från Föreningen lantbruks-
och skogsbruksfilm, vari föreningen anhållit, att för budgetåret 1946/
47 måtte anvisas ett anslag av 30 000 kronor att användas till upptagning av
undervisningsfilmer och bildserier på jordbrukets och skogsbrukets områden.
Av lantbruksstyrelsens skrivelse inhämtas bland annat följande.
De med anslaget avsedda ändamålen föreslås av lantbruksstyrelsen skola
tillgodoses på sätt framgår av följande tablå, i vilken till jämförelse upptagas
för budgetåret 1945/46 beviljade belopp.
Utskottet.
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Beviljat Föreslaget
för 1945/46 för 1946/47
Hushållningssällskapens undervisningskurser .... 57 550 80 800
Annan undervisning ......................... 700 700
Instruktionskurser för lokala ledare inom Jordbrukarungdomens
förbund .................... 1 750 3 500
Undervisningsfilm och bildserier .............. 10 000 25 000
Summa kronor 70 000 110 000.
Styrelsen har framhållit, att hushållningssällskapen för 1944 års undervisningskurser
författningsenligt ägt erhålla statsbidrag med omkring 72 800
kronor men att de på grund av anslagets otillräcklighet endast uppburit
59 300 kronor. För tillgodoseende av det stora behovet under krisåren av reservmaskinskötare
i jordbruket hade hushållningssällskapen med anlitande
av statsbidrag, som av statens arbetsmarknadskommission beviljats för ändamålet,
anordnat kurser för utbildning av maskinskötare och särskilt då
traktorskötare. För anordnande av dylika kurser under år 1944 hade kommissionen
till hushållningssällskapen utanordna! icke mindre än omkring 68 300
kronor. Då arbetsmarknadskommissionen i fortsättningen icke torde komma
att understödja denna undervisningsverksamhet, men det för jordbrukets del
förelåge ett mycket stort behov av kunniga maskinskötare, borde hushållningssällskapen
beredas möjlighet att med bidrag från förevarande anslag
anordna kurser för utbildning av maskinskötare. Med hänsyn härtill syntes
anslaget till hushållningssällskapens undervisningskurser för nästkommande
budgetår böra höjas väsentligt. Frånsett dessa maskinskötarkurser hade nämligen
hushållningssällskapen på grund av det under krisåren starkt beskurna
statsbidraget till undervisningskurserna och sällskapens i allmänhet svaga
ekonomiska ställning måst rätt avsevärt inskränka sin undervisningsverksamhet
i övrigt. På grund härav och med hänsyn till undervisningskursernas i
allmänhet stora betydelse — särskilt under nu rådande förhållanden, då en
utvidgning i stället för en inskränkning av undervisningsverksamheten vore
i hög grad påkallad — samt i betraktande av hushållningssällskapens i regel
hårt ansträngda ekonomi och stora behov av statsbidrag för bestridande av
kostnaderna för ifrågavarande undervisning har lantbruksstyrelsen föreslagit,
att bidraget till kurserna måtte höjas till 80 800 kronor. Vidare har det synts
styrelsen vara av vikt, att ett tillräckligt antal lokala ledare funnes tillgängliga
för instruktionsverksamheten inom Jordbrukarungdomens förbund. På
grund härav har styrelsen föreslagit, att bidraget till denna verksamhet måtte
höjas med 1 750 kronor till 3 500 kronor. Enligt lantbruksstyrelsens mening
utgjorde framställningen av de filmer och bildserier, som skulle nyttjas vid
hushållningssällskapens och lantbruksundervisningsanstalternas verksamhet
ett viktigt led i främjandet av undervisning och upplysning på lanthushållningens
område. Då hushållningssällskapen och skolorna ej kunde erlägga så
höga hyresavgifter för filmerna, att dessa avgifter täckte kostnaderna för filmernas
framställning, kopiering och distribution och Föreningen lantbruksoch
skogsbruksfilm vidare saknade egna medel för filmproduktionen och icke
längre kunde från annat håll påräkna fortsatt ekonomiskt stöd, syntes det
nödvändigt, att föreningen kraftigare än hittills understöddes av det allmänna.
Med hänsyn härtill har styrelsen förordat, att föreningen för framställning av
undervisningsfilm och bildserier för budgetåret 1946/47 måtte erhålla ett
bidrag av 25 000 kronor.
Jordbrukets upplysning snämnd har i skrivelse den 31 augusti 1945 hemställt,
att ett belopp av 30 000 kronor måtte anvisas för upptagande av en
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
43
film belysande forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets och
trädgårdsodlingens områden.
Framställning från jordbrukets upplysningsnämnd har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.
Enligt styrelsens mening skulle en dylik film vara av stort
värde både för upplysningsverksamheten bland landets jordbrukare och för
propagandan om Sverige i utlandet.
I detta sammanhang torde få anmälas, alt norrlandskommittén i sitt betänkande
angående yrkesutbildningen i Norrland föreslagit, dels att ifrågavarande
anslag skulle erhålla sådan storleksordning, att de norrländska hushållningssällskapen
bleve i stånd att minst fördubbla sin verksamhet på detta
område, dels ock att anslag till studieresor, vilket icke utgått sedan år 1939,
åter skulle ställas till de norrländska hushållningssällskapens förfogande.
Kommitténs ifrågavarande förslag ha under remissbehandlingen föranlett
yttranden av lantbruksstyrelsen, lantbruksakademien, Jämtlands läns landsting,
Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk,
Jordbrukarungdomens förbund samt Sveriges agronom- och lantbrukslärarefcrbund,
vilka samtliga tillstyrkt förslagen.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att möjlighet bör beredas hushållningssällskapen
att med bidrag från förevarande anslag anordna kurser
för utbildning av maskinskötare. Även eljest synes en viss ökning av beloppet
till hushållningssällskapens undervisningskurser vara erforderlig. För
närvarande finner jag mig dock icke kunna tillstyrka, att nämnda belopp
höjes i vidare mån än styrelsen föreslagit eller till 80 800 kronor. För annan
undervisning bör beräknas oförändrat belopp av 700 kronor. Med hänsyn
till att jag har för avsikt att under en följande punkt föreslå en ökning
av bidraget till Jordbrukarungdomens förbund anser jag icke erforderligt, att
särskilda medel upptagas under förevarande anslag till instruktionskurser
för lokala ledare inom förbundet. För undervisningsfilm och bildserier synes
böra beräknas ett med 10 000 kronor höjt belopp eller alltså 20 000 kronor.
Ur upplysningssynpunkt skulle det vara av betydande värde, örn jämte undervisnings-
och instruktionsfilmer kunde regelbundet tillhandahållas mer
populärt lagda kortfilmer, vilka huvudsakligen belyste skilda avsnitt av försöks-
och forskningsverksamheten samt olika förbättringsmöjligheter för de
enskilda jordbruksföretagen. För framställning av dylik upplysningsfilm synes
i anslutning till de förslag, som framlagts av jordbrukets upplysningsnämnd,
för nästa budgetår ett belopp av 12 000 kronor böra anvisas. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter beträffande
användningen av de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen. För
närvarande anser jag mig icke böra förorda, att under ifrågavarande anslag
ånyo beräknas medel för studieresor. Med beaktande av vad sålunda anförts
synes förevarande anslag böra upptagas med (80 800 + 700 + 20 000 +
12 000=) 113 500 kronor.»
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Med anledning av motionärernas hemställan om anvisning under förevarande
anslagstitel av medel även till studieresor under hushållningssällskapens
medverkan, får utskottet erinra om att anslag till dylika resor utgått
tidigare, sålunda för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 med 50 000
kronor samt för budgetåret 1940/41 med 13 000 kronor. 1 statsverkspropositionen
till 1941 års riksdag förklarade emellertid dåvarande departementschefen
att han delade lantbruksstyrelsens uppfattning, att med hänsyn till det
statsfinansiella läget några medel för ändamålet icke borde upptagas för nästföljande
budgetår, med påföljd att ifrågavarande delpost avfördes från anslaget.
Såsom motionärerna anfört äro de besök på välskötta jordbruk som här
avses av stort värde för de däri deltagande, såsom ägnade att främja ett
höjande av det mindre jordbruket, särskilt vad gäller driftens anpassning
och rationalisering efter den aktuella situationens krav. Någon tvekan torde
icke råda örn behovet och nyttan av dylika studieresor. Utskottet vill därför
tillstyrka att statsanslag ånyo beviljas till ifrågavarande verksamhet och med
belopp som motionärerna föreslagit, 25 000 kronor. Med avseende på medlens
användning torde såsom motionärerna förutsatt böra tillämpas i huvudsak
enahanda grunder som tidigare. På Kungl. Majit torde få ankomma att
meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke föranlett
någon utskottets erinran.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat skulle anslaget — vars benämning
med hänsyn till det anförda bör ändras till Undervisning och studieresor
för i det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor — för
nästa budgetår behöva uppföras med ett till (113 500 + 25 000=) 138 500
kronor förhöjt belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits framställning
samt med bifall till de likalydande motionerna I: 232
och II: 367 till Undervisning och studieresor för i det mindre
jordbruket deltagande män och kvinnor för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 138 500 kronor.
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
54:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar, förslagsanslag. Under
punkt 54 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för statens hingstdepå och
stuteri fastställa ändrad avlöningsstat ävensom att till avlöningar anvisa ett
förslagsanslag av 342 300 kronor, att utgå av totalisatormedel. I jämförelse
med anvisningen för innevarande budgetår innebär anslagsäskandet en ökning
med 36 700 kronor.
Under icke-ordinarieposten har föreslagits en höjning med 6 400
kronor för beräknade löneklassförändringar samt för uppfattning dels från
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
45
lönegrad Eo 5 till Eo 6 av två befattningar som nattvakt och fyrtionio tjänster
som stallbetjänt, dels från lönegrad Ex 5 till Eo 6 av två stallbetjäntbefattningar,
dels ock från lönegrad Ex 5 till Ex 6 av fyra befattningar som
stallbetjänt. Ifrågavarande förbättring av anställningsvillkoren för stallpersonalen
har av lantbruksstyrelsen motiverats under hänvisning till svårigheterna
att erhålla lämplig stallpersonal, sedan de civila remontryttarna vid försvarsväsendet
inplacerats i lönegrad MEo 6. Vidare hava posterna rörligt tilllägg,
kristillägg och provisoriskt lönetillägg uppräknats med respektive 1 000,
1 100 och 28 500 kronor, sistnämnda post i anslutning till vad chefen för
finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört beträffande provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst. Mot angivna ökningar om tillhopa 37 000 kronor svarar en
minskning med 300 kronor av posten barntillägg.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
...........................kronor 44 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t ............ » 4 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
............................... » 171 000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän ........... » 1 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 32 700
6. Kristillägg, förslagsvis ................ » 34 900
7. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis..... » 49 500
8. Barntillägg, förslagsvis ............... » 4 000
Summa kronor 342 300;
2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 342 300 kronor.
55 :o) Statens hingstdcpåcr och stuteri: Omkostnader, förslagsanslag. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 55 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
Utskottet.
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
153 600 kronor.
56:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.
För detta ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 32 800 kronor.
Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under förevarande
anslagstitel för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 58 000
kronor. Av anslaget avses ca 49 200 kronor till reparation av unghäststallet
vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt 8 800 kronor för uppförande av en
ny, för fyra familjer avsedd ekonomibyggnad därstädes.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 58 000 kronor.
57 :o) Hästavelns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 57 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag
av 450 300 kronor, innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 30 000 kronor. Höjningen åbelöper posten
hästpremieringen och motiveras med att en ökning av medelsanvisningen till
föreslaget belopp erfordras, därest premieringen i fråga skall kunna genomföras
på tillfredsställande sätt.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 450 300 kronor.
58:o) Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsanslag. I enlighet med
beslut av 1945 års riksdag är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
till avsättning till stuteriväsendets fond å 3 030 000 kronor, till storleken
beräknat på så sätt, att för omföring till stuteriväsendets fond disponeras
ett belopp, motsvarande inflytande totalisatormedel, sedan för särskilda ändamål
anvisade, av dylika medel utgående anslagsbelopp frånräknats.
Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda framställning innebär anvisande såsom
avsättning för budgetåret 1946/47 till ifrågavarande fond av ett förslagsanslag
av 3 945 600 kronor.
Riksräkenskapsverket har i remissutlåtande den 1 oktober 1945 bland annat
funnit sig böra hemställa, att frågan örn upplösning av totalisatormed
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
47
lens specialbudget upptages till förnyad prövning och att anslaget för avsättning
till stuteriväsendets fond ersättes av ett anslag för utbetalning av de nu
direkt från fonden utgående bidrag, som verkligen komma stuteriväsendet
till godo, eller alternativt att detta syfte tillgodoses genom motsvarande höjning
av anslaget till hästavelns befrämjande.
I likhet med departementschefen vill utskottet till en början bestämt motsätta
sig riksräkenskapsverkets förslag att till övervägande upptaga frågan örn
upplösande av totalisatormedlens specialbudget, eftersom detta skulle kunna
medföra att totalisatormedlen i fortsättningen i mindre utsräckning än som
från början varit avsett komme hästaveln till godo.
Utskottet har tidigare tillstyrkt, att av totalisatormedel skulle under budgetåret
1946/47 för nedan angivna ändamål utgå följande belopp:
Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen:
Avlöningar ........................ kronor 42 200
Omkostnader ...................... » 8 000 kronor 50 200
Statens hingstdepåer och stuteri:
Avlöningar ........................ kronor 342 300
Omkostnader ...................... » 153 600
Byggnadsarbeten .................. » 58 000 » 553 90O
Hästavelns befrämjande.............................. » 450 300
Summa kronor 1 054 400.
Då i totalisatormedel under budgetåret 1946/47 kunna beräknas inflyta
5 000 000 kronor, torde i överensstämmelse med vad sålunda föreslagits anslaget
för avsättning till stuteriväsendets fond böra för samma budgetår upptagas
till förslagsvis (5 000 000 — 1 054 400 =) 3 945 600 kronor.
Av de medel, som sålunda tillföras stuteriväsendets fond, torde liksom tidigare
visst belopp böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för diverse ändamål,
ägnade att främja hästaveln. Utskottet har intet att erinra mot att
detta belopp, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, upptages till 360 000 kronor,
därav förslagsvis 200 000 kronor för inköp av fullblodshingstar för statens
räkning, respektive 20 000, 30 000 och 40 000 kronor såsom bidrag till Svenska
ridsportens centralförbund, Jockeyklubben och Svenska travsportens
centralförbund för utdelning såsom tävlings- och avelspris, 20 000 kronor för
utdelning av premier m. m. i enlighet med förslag av Avelsföreningen för
svenska varmblodiga hästen samt 50 000 kronor för understödjande åtgärder
i allmänhet på hästavelns område.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till stuteriväsendets fond
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 945 600
kronor.
Utskottets
48
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
59:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsavcln.
Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
ändamålet för nästa budgetår anvisa ett oförändrat belopp av 300 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 47 av herr Nilsson, Bror, m. fl., likalydande med II: 78 av herr Johansson
i Mysinge m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till
befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 333 000 kronor;
2) I: 235 av friherre Beck-Friis och herr Hagman, likalydande med II: 284
av herrar Andersson i Gisselås och Haggblom, vari hemställts, att riksdagen
måtte till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret 1946/47
bevilja ett anslag på sammanlagt 330 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
för budgetåret 1946/47 måtte uppföras med 333 000 kronor. Härvid har
styrelsen beräknat 285 000 kronor till tjurföreningsverksamhet, 38 000 kronor
såsom bidrag till avelsföreningar för nötboskap för stamboksföring samt 10 000
kronor till bekämpande av ofruktsamhet hos svensk kullig boskap. Den föreslagna
höjningen av anslaget är föranledd till ett belopp av 30 000 kronor av
ökat medelsbehov för tjurföreningsverksamheten samt till ett belopp av 3 000
kronor av stegrade utgifter för nyssnämnda avelsföreningars verksamhet.
I detta sammanhang har anmälts, att Västernorrlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott i skrivelse den 11 september 1945 hemställt, att
anslagsanvisningen för ifrågavarande ändamål måtte höjas i syfte att förhindra
att den utveckling av tjurföreningsverksamheten, som kommit till
stånd under de senare åren, bleve avbruten.
Departementschefen har ansett att de med förevarande anslag avsedda
ändamålen torde även under budgetåret 1946/47 böra tillgodoses inom en
kostnadsram av 300 000 kronor.
I samtliga föreliggande motioner föreslås uppräkning av anslaget med
30 000 kronor för tillgodoseende av ökat medelsbehov inom tjurföreningsverksamheten,
varjämte i motionerna I: 47 och II: 78 påyrkas anslagshöjning
med ytterligare 3 000 kronor för bestridande av stegrade utgifter inom avelsföreningarnas
verksamhet. Utskottet kan visserligen biträda de synpunkter
som ligga till grund för berörda anslagskrav vilka jämväl framförts av lantbruksstyrelsen,
och vill sålunda vitsorda behovet av ökad anslagsberäkning
för ifrågavarande verksamheter för befrämjande av nötboskapsaveln. I nuvarande
läge anser sig dock utskottet icke kunna tillstyrka en utvidgning av
den kostnadsram av 300 000 kronor för hithörande ändamål, vilken departementschefen
ansett sig böra vidhålla oförändrad för nästkommande budgetår.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
49
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:47 och 11:78, likalydande,
ävensom 1:235 och 11:284, jämväl likalydande, till
Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av
nötboskapsaveln för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
300 000 kronor.
60:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet.
Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda framställning om anvisande
för ändamålet av ett anslag av 333 000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet med
15 000 kronor. Av anslaget beräknas oförändrat skola utgå 298 500 kronor
till hushållningssällskapens verksamhet å ifrågavarande område, 9 000 kronor
till utarbetande och utgivande av berättelse över kontrollföreningsverksamheten
samt 2 500 kronor till kostnaderna för sammanträde inför kontrollnämnden
med överkontrollassistenterna. Till övervakning av kontrollföreningsverksamheten
genom kontrollnämnden har däremot beräknats ett från
8 000 kronor till 23 000 kronor förhöjt belopp. Departementschefen har i
detta ämne anfört:
»Till kontrollnämndens verksamhet utgår för närvarande bidrag av statsmedel
med 8 000 kronor. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, torde statsbidrag
med ytterligare 10 000 kronor för år räknat böra ställas till nämndens
förfogande för möjliggörande av en löneförbättring åt de hos nämnden anställda
överkontrollassistenterna. Av skäl som jag i det följande närmare
kommer att angiva har jag kommit till den uppfattningen att omorganisationen
av hushållningssällskapen bör anstå ytterligare någon tid. Jämväl
ställningstagandet till frågan om ändring av kontrollnämndens verksamhet
och i anslutning därtill skärpning av ladugårdskontrollen synes nied hänsyn
härtill böra uppskjutas. På grund härav bör medelsbehovet för nämndens
verksamhet beräknas enligt nyss angivna grunder för hela budgetåret
1946/47. Å riksstaten för detta budgetår torde emellertid även böra anvisas
medel för genomförande av ifrågavarande löneförbättring från och med
den 1 januari 1946. På grund härav synes medelsbehovet för nästa budgetår
för kontrollnämndens verksamhet böra upptagas med
Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet hem- utskottet.
10 000
8 000 + 10 000 +
23 000 kronor.»
ställer,
att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd
åt kontrollföreningsverksamhet för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 333 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 1.
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
61 :o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkt 61
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet för nästa budgetår
anvisa ett oförändrat belopp av 109 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 25 av
herr Elofsson, Gustaf, m. fl. samt II: 33 av herr Norup m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte besluta höja anslaget för biodlingens främjande till
10 000 kronor för nästa budgetår.
Beträffande skälen till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen, med överlämnande
av en framställning från Sveriges fjäderfäavelsförening örn statsbidrag till
föreningen med 50 000 kronor, hemställt, att anslaget för budgetåret 1946/47
måtte uppföras med 116 200 kronor. Härvid har lantbruksstyrelsen för främjande
av svin-, får-, get- och fjäderfäaveln samt biskötseln beräknat respektive
35 000, 36 000, 2 000, 38 200 och 5 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär beräkningen en ökning av beloppet
för får- och fjäderfäavelns främjande med respektive 5 000 och 2 200
kronor. Höjningen av anvisningen för fåravelns främjande är föranledd av
att antalet baggföreningar och fårsambetesföreningar under de senare åren
avsevärt ökats, under det att uppräkningen av beloppet till fjäderfäavelns
främjande motiveras bland annat av större medelsbehov för den av Sveriges
fjäderfäavelsförening bedrivna avels- och upplysningsverksamheten.
I anledning av föreliggande motioner om ökat anslag till biskötseln torde
böra erinras om att riksdagen på hemställan av utskottet (utlåtande nr 4)
antagit ett av Kungl. Majit framlagt förslag till förordning örn bekämpande
av smittsamma sjukdomar hos bin. Denna nya förordning innebär bland
annat att de kostnader för bestämmelsernas tillämpning, vilka hittills bestritts
av enskilda organisationer, i fortsättningen skola gäldas av allmänna
medel. Med hänsyn till det ekonomiska stöd som sålunda lämnats biodlarna
anser sig utskottet icke böra under här förevarande anslagsrubrik tillstyrka
höjning av det utav departementschefen beräknade beloppet av 5 000 kronor
till biskötselns främjande.
Åberopande det anförda och då utskottet även i övrigt biträder departementschefens
förslag under förevarande punkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 25 och
lii 33, till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 109 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
51
F. Veterinärväsendet m. m.
62:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Majit har under
punkt 62 föreslagit riksdagen att till ändamålet för nästa budgetår anvisa
ett belopp av 604 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 79
av herr Mannerskantz och friherre Beck-Friis samt II: 145 av herr Liedberg,
vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels om uppflyttande nu av lärartjänsten
i hovbeslags- och anspannslära samt hovsjukdomar från lönegrad
A 26 till A 28 och dels om ett uttalande om önskvärdheten av att sagda lärartjänst
på sakligt motiverade grunder snarast sättes i paritet med veterinärhögskolans
övriga avdelningar, vad beträffar tjänsteställning och lönegrad.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Kungl. Maj.ts framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för veterinärhögskolan fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
604 700 kronor, vilket belopp med 22 500 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan
utgiftsökningar å sammanlagt 30 900 kronor och utgiftsminskningar å
tillhopa 8 400 kronor.
Utgiftsökningen hänför sig till anslagsposterna avlöningar till ordinarie
tjänstemän samt avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med respektive
23 000 och 7 900 kronor. Utgiftsminskningen, 8 400 kronor, åbelöper posten
arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit. Beräkningen
har följande utseende:
Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän har höjts med (3 500 + 3 200
+ 3 200 + 3 200 + 10 400 =) 23 500 kronor på grund av förslag om överförande
av en institutionsvaktmästare, en bilförare, en gårdskarl, en eldare
och tre djursjukvårdare å ordinarie stat samt med 3 700 kronor till följd av
beräknade löneklassförändringar. Å andra sidan har posten minskats med
4 200 kronor i anledning av att med inrättandet av en kontoristbefattning i
lönegraden Eo 9 en kanslibiträdesbefattning i lönegrad A 7 vakanssättes. Posten
uppföres följaktligen ökad med (23 500 + 3 700 — 4 200 =) 23 000 kronor.
Under arvodesposten beräknas en minskning å (7 200 + 1 800 =) 9 000
kronor med hänsyn till att sysslomansbefattningen föreslås ombildad till en
extra ordinarie intendenttjänst samt till att sekreterararvodet avsetts skola
indragas. Emellertid har ifrågavarande post höjts med 600 kronor för avlönande
av en speciallärare i allmän veterinär författningskunskap. Posten
upptages alltså minskad med (9 000 — 600 =) 8 400 kronor. Vad angår
posten avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal har densamma uppräk
-
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
näts med (4 400 -b 400 "b 200 "b 200 ~b 300 =) 5 500 kronor på grund av
förslag om ändrad löneställning för ett kanslibiträde, två kontorsbiträden,
en extra eldare, en extra gårdskarl samt tre extra djurskötare, med (8 000 +
6 400 -b 3 100 + 3 000 =) 20 500 kronor för avlöning till en intendent, en
assistent, ett röntgenbiträde och en djursjukvårdare, med 900 kronor för
sekreterarhjälp åt högskolans styrelse och rektor samt med 3 200 kronor till
beräknade löneklassförändringar. Då å andra sidan föreslås överförande av
en institutionsvaktmästare, en bilförare, en gårdskarl, en eldare och tre djursjukvårdare
å ordinarie stat medför detta en minskning under icke-ordinarieposten
av (3 300 + 3 000 + 3 000 + 3 000 +9 900 =) 22 200 kronor. Posten
upptages följaktligen ökad med (5 500 -+- 20 500 + 900 + 3 200 — 22 200 =)
7 900 kronor.
I sina anslagsäskanden den 22 augusti 1945 har styrelsen för veterinärhögskolan
bland annat föreslagit uppflyttning av tjänsten såsom lärare i hovbeslag
och läran örn hovens sjukdomar från lönegrad A 26 till A 28 under
motivering att de övriga avdelningsföreståndarbefattningarna vid högskolan
äro placerade i 30 lönegraden samt att olikheterna i avdelningsföreståndamas
arbetsuppgifter icke synas vara av väsentlig natur.
Statskontoret har i utlåtande anfört att den av högskolestyrelsen föreslagna
uppflyttningen i lönegrad A 28 av befattningen som lärare i hovbeslag
och läran örn hovens sjukdomar senast varit föremål för prövning av 1939
års tjänsteförteckningssakkunniga, vilkas förslag ledde till en omprövning
vid 1942 års riksdag av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid allmänna
civilförvaltningen. Då denna fråga så nyligen varit föremål för övervägande
och några nya omständigheter sedan dess icke tillkommit beträffande
med tjänsten förenade arbetsuppgifter, kan statskontoret icke förorda
bifall till framställningen i denna del.
Allmänna lönenämnden har i utlåtande anfört följande i förevarande del.
Enligt gällande stadgar för veterinärhögskolan tillsättes befattningen som
lärare i hovbeslag och läran örn hovens sjukdomar i samma ordning som
professurerna vid högskolan. Under erinran tillika, att enligt den omorganisation
av veterinärinrättningen i Skara, som träder i kraft den 1 januari
1946, såväl försöksledare som klinikchef vid denna inrättning skola hänföras
till 28 lönegraden, får lönenämnden tillstyrka högskolans förslag om uppflyttning
av ifrågavarande lärare från A 26 till A 28.
Departementschefen har beträffande högskolestyrelsens förslag angående
ombildning av ifrågavarande lärartjänst i lönegrad A 26 förklarat sig för
närvarande icke kunna biträda detsamma.
Av förestående redogörelse och vad motionärerna anfört synes framgå att
goda skäl tala för ombildning beträffande tjänsteställning och lönegrad av
tjänsten som lärare i hovbeslag och läran örn hovens sjukdomar. Enligt utskottets
mening bör därför denna fråga tagas under omprövning av Kungl.
Maj:t samt därav föranlett förslag framläggas för nästa års riksdag. I avbidan
härpå torde de i ämnet väckta motionerna icke böra föranleda någon
riksdagens anslagsberäkning för närvarande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
53
Utskottet som i övrigt helt biträder vad departementschefen föreslagit under
förevarande punkt, hemställer,
A. att riksdagen må
1) för veterinärhögskolan fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
9 professorer ........................ A 30
1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar A 26
1 preparator ................................... A 10
1 verkmästare ..... A 10
1 maskinist av 2:a klass.......................... A 9
2 sjukvårdarförmän ............................ A 8
1 fodermarsk .................................. A 7
1 förste expeditionsvakt.......................... A 7
5 institutionsvaktmästare ........................ A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 ladugårdsförman .............................. A 7
2 sjukvårdarförmän ............................ A 7
1 vaktmästare, tillika automobilförare............. A 7
2 eldare av lia klass ............................ A 6
2 hovslagare ................................... A 6
1 bilförare ..................................... A 5
3 djursjukvårdare .............................. A 5
1 eldare av 2:a klass ............................ A 5
1 gårdskarl .................................... A 5
1 port- och telefonvakt .......................... A 5
Tjänsteman å övergångsstat.
1 maskinist .................................... A 10
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
2 prosektorer ................................ Eo 26
7 laboratorer .................................. Eo 26
1 intendent ................................... Eo 24;
Anm. Den på ordinarie stat upptagna befattningen som maskinist av 2:a
klass skall hållas obesatt, sä länge den på övergångsstat uppförde maskinisten
kvarstår i tjänsten.
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Utekottet.
54 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlöningsstal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 227 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. » 22 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 284 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 70 800
Summa kronor 604 700;
3) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 604 700 kronor;
B. att de likalydande motionerna I: 79 och II: 145 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.
63:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 63 örn anslag för ändamålet med 179 100 kronor
innebär jämfört med anvisningen för innevarande budgetår en ökning med
24 000 kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å
sammanlagt 30 700 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 6 700 kronor.
Av utgiftsökningen hänföra sig 21 000 kronor till uppräkning av anslagsposten
övriga expenser, 7 700 kronor till inköp av apparatur samt 2 000 kronor
till anordnande av en rastgård m. m. vid patologisk-anatomiska avdelningen.
Som utgiftsminskning redovisas dels bortfallande av ett för innevarande budgetår
såsom engångsanslag anvisat belopp av 2 150 kronor, dels avrundning
av posten sjukvård m. m. med 50 kronor, dels ock uppräkning av det överskott
å högskolans rörelse, som uppdebiteras å förevarande anslag med 4 500
kronor.
Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran, varför utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning hemställer,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 179 100
kronor.
64:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 64 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet av
ett reservationsanslag av 67 200 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning av anslaget med 6 200 kronor. Av ökningen
avses 5 200 kronor för uppräkning av institutionsanslagen till högskolans
olika avdelningar till samma belopp som utgått under budgetåret 1939/40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
55
samt 1 000 kronor för ytterligare höjning av institutionsanslaget till patologisk-anatomiska
avdelningen. Sistnämnda höjning har bland annat motiverats
med hänvisning till att undersökningsmaterialet vid ifrågavarande avdelning
starkt stegrats.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 67 200
kronor.
65 :o) Veterinärliögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 65 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp ■—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinårhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 5 500 kronor.
66:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 66 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.
67 :o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar, förslagsanslag. Vid 1944
års riksdag beslöts (r. skr. nr 402), att verksamheten vid veterinärinrättningen
i Skara skulle från och med tidpunkt, som sedermera bestämdes, omorganiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen nr 188/1944
framlagt förslag. Enligt beslut av 1945 års riksdag (prop. nr 94; r. skr. nr 268)
har den nya organisationen genomförts från och med den 1 januari 1946.
Till avlöningar vid inrättningen under tiden 1 januari—30 juni 1946 har 1945
års riksdag under förenämnda anslagstitel anvisat ett förslagsanslag av 9 000
kronor. Kungl Majit har den 1 juni 1945, med tillämpning tills vidare från och
med den 1 januari 1946, för inrättningen fastställt dels personalförteckning
(statsliggaren s. 760), dels ock avlöningsstat, upptagande såsom nettoutgift
9 000 kronor eller skillnaden mellan utgifter till belopp av 37 800 kronor och
särskilda uppbördsmedel till belopp av 28 800 kronor.
Under punkt 67 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för veterinärinrättningen
för budgetåret 1946/47 dels godkänna ändrad avlöningsstat, dels
ock till avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 18 500 kronor. Med hänsyn
Utskottet.
56
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
till att anslagsberäkningen avser helt budgetår hava de i nu gällande avlöningsstat
upptagna posterna i den föreslagna staten uppförts med i stort sett fördubblade
belopp. Härutöver har å staten uppförts en arvodespost å 400
kronor avseende ersättning till ledamöterna i nämnden för utövandet av den
omedelbara ledningen av inrättningen.
Framställningen biträdes av utskottet som förty hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis ........................ kronor 11 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis.......................... » 55 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 8 400
Summa kronor 76 100
Särskilda uppbördsmedel.
Bidrag av enskilda medel ................ kronor 57 600
Nettoutgift kronor 18 500;
2) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 18 500 kronor.
68:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader, förslagsanslag. Under
denna anslagstitel har för innevarande budgetår till omkostnader vid inrättningen
under tiden 1 januari—30 juni 1946 anvisats ett förslagsanslag av
13 900 kronor. Såsom under nästföregående punkt nämnts, har verksamheten
vid inrättningen i enlighet med riksdagens beslut (prop. nr 188/1944 och
94/1945; r. skr. nr 402/1944 och 268/1945) omorganiserats från och med den
1 januari 1946.
Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 900 kronor. Till sjukvård
m. m., reseersättningar, expenser och publikationstryck beräknas i förhållande
till nu gällande stat dubbla belopp eller 200, 4 200, 38 000 och 1 000 kronor.
Till övriga utgifter har i anslutning till propositionen nr 188/1944 beräknats ett
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
57
från 2 300 kronor till 12 600 kronor förhöjt belopp, medan de särskilda uppbördsmedlen,
vilka i sistnämnda proposition upptagits med 24 800 kronor, uppräknats
från 10 100 kronor till 25 100 kronor. Från anslaget beräknas skola
bestridas jämväl resekostnads- och traktamentsersättningen åt ledamöterna i
veterinärinrättningens nämnd.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
30 900 kronor.
69 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Majit har under förevarande punkt föreslagit riksdagen att till ändamålet
för nästa budgetår anvisa ett belopp av 745 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 166 av
herr Bondeson m. fl. samt II: 369 av herr Nilsson i Göingegården m. fl., vari
hemställts att riksdagen måtte besluta, att förslagsanslaget till Statens veterinärmedicinska
anstalt: Avlöningar måtte höjas med 10 000 kronor till 755 000
kronor i och för avlöning till en assistent åt konsulenten i svinsjukdomar.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för statens veterinärmedicinska anstalt fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat -—- anslagsanvisning till avlöningar
med 745 000 kronor, vilket belopp med 64 900 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör
skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt lil 600 kronor och utgiftsminskningar
å tillhopa 46 700 kronor. Utgiftsökningen hänför sig med
101 100 kronor till anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän, med
2 500 kronor till arvodesposten samt med 8 000 kronor till posten rörligt tilllägg.
Utgiftsminskningen, 46 700 kronor, åbelöper posten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Beräkningen har följande utseende:
Med hänsyn till förslag örn uppfattning av två tjänster som avdelningsföreståndare
från lönegrad A 26 lill A 28, ombildning av en avdelningsföreståndarbefattning
i lönegrad Eo 26 till en sådan befattning i A 28, omändring av
två Iaboratorstjänster till befattningar i lönegrad A 26 samt inplacering av
sekreterartjänsten i lönegrad A 24, två första laboratoriebiträdesbefattningar
i lönegrad A 11, en maskinmästartjänst i lönegrad A 10, tre vaktmästaroch
tre laboratoriebiträdesbefattningar i lönegrad A 7, en tjänst som vaktmästare
i lönegrad A 6, två befattningar som gårdskarl respektive hästskötare
i lönegrad A 5 och fem tekniska biträdesbefattningar i lönegrad A 4, bar an
-
VUlcottet.
58
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
slagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän i förhållande
till vad som gäller för innevarande budgetår höjts med (1 800 +
10 200 -t- 18 600 + 8 900 + 8 500 + 4 200 + 11 500 + 10 500 + 4 000 -f
3 100 + 3 300 + 16 500 =) 101 100 kronor. Arvodes posten har å
ena sidan uppräknats med 3 500 kronor på grund av förslag om höjning
av arvodet till konsulenten i fjäderfä- och pälsdjurssjukdomar men har
å andra sidan minskats med 960 kronor i samband med uppfattning av två
avdelningsföreståndarbefattningar i lönegrad A 28. Arvodesposten uppföres
med hänsyn härtill ökad med i runt tal 2 500 kronor. Posten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal har å ena sidan —
på grund av förslagen örn överförande å ordinarie stat av en befattning såsom
avdelningsföreståndare, två laboratorsbefattningar, en sekreterartjänst,
två förste laboratoriebiträdesbefattningar, en maskinmästartjänst, fyra vaktmästar-
och tre laboratoriebiträdestjänster, två befattningar som gårdskarl
respektive hästskötare samt fem tekniska biträdestjänster —- minskats med
(11 300 + 16 000 + 8 500 + 8 100 -f 4 000 + 14 600 + 9 900 + 2 900 +
3 100 + 15 500=) 93 900 kronor, men har å andra sidan höjts med 47 200
kronor, därav med (19 200 + 10 000=) 29 200 kronor för avlönande av tre
assistenter i lönegrad Ex 21 och fyra tillfälliga biträden, med 10 000 kronor
för förstärkning av beloppet till vikariatsersättningar samt med 8 000 kronor
på grund av beräknade löneklassförändringar och automatiska kostnadsstegringar
för biträdespersonalens avlönande. Ifrågavarande post uppföres i anslutning
härtill minskad med (93 900 — 47 200 =) 46 700 kronor. Posten
rörligt tillägg har slutligen uppräknats med 8 000 kronor.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har styrelsen för statens veterinärmedicinska
anstalt bland annat — under framhållande av att arbetsuppgifterna vid
anstalten under senare år väsentligt utökats -— gjort framställning örn medel
för avlönande av en assistent såsom biträde åt konsulenten i svinsjukdomar.
I detta sammanhang har styrelsen framhållit, att hos konsulenten i svinsjukdomar
för närvarande tjänstgjorde en assistent, som avlönades med enskilda
medel. Sveriges slakteriförbund, som tillskjutit ifrågavarande medel, hade
emellertid förklarat, att något belopp för berörda ändamål icke kunde påräknas
från förbundet för tiden efter den 30 juni 1946.
Statskontoret har i utlåtande anfört, att ämbetsverket icke kan förorda,
att avlöningen till den medhjälpare åt konsulenten i svinsjukdomar, vilken
från och med år 1944 anställts och avlönats av medel, som Sveriges slakteriförbund
ställt till förfogande, övertages av statsverket.
Departementschefen har såsom framgår av förestående redogörelse för
Kungl. Maj:ts framställning i förevarande del tillstyrkt att medel för nästa
budgetår beräknas för anställande av ytterligare tre assistenter i lönegrad
Ex 21.
i
Utskottet. Liksom motionärerna finner utskottet det vara angeläget att vid anstalten
upprätthålla den assistentbefattning hos konsulenter} i svinsjukdomar, vilken
för närvarande avlönas med medel från enskilt håll. Ehuru dylika medel
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
59
tyvärr icke kunna påräknas för nästa budgetår, anser sig dock utskottet i
nuvarande läge icke kunna tillstyrka att statsanslaget för anstalten såsom
motionärerna påyrka uppräknas med belopp, motsvarande avlöningen till
ännu en assistentbefattning utöver de ytterligare tre som upptagits i Kungl.
Maj:ts framställning. I stället vill utskottet begränsa sig till en hänvisning
örn att vid tillsättandet av sistberörda befattningar bör övervägas huruvida
möjlighet finnes att tillmötesgå motionärernas önskemål.
Åberopande det anförda och biträdande även Kungl. Maj:ts förslag i övrigt
hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 166 och
II: 369,
1) för statens veterinärmedicinska anstalt fastställa föl
-
jande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare .................................. C 7
3 avdelningsföreståndare ........................ A 28
2 laboratorer .................................. A 26
1 sekreterare .................................. A 24
2 första laboratoriebiträden ...................... A 11
1 maskinmästare av 3:e klass..................... A 10
1 kontorist...................................... A 9
1 vaktmästare, tillika preparator.................. A 8
2 kanslibiträden ................................ A 7
4 laboratoriebiträden ............................ A 7
1 stallförman................................... A 7
4 vaktmästare .................................. A 7
1 vaktmästare .................................. A 6
1 gårdskarl..................................... A 5
3 hästskötare ................................... A 5
4 kontorsbiträden ............................... A 4
5 tekniska biträden .............................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 laborator .................................... Eo 26
1 konsulent i svinsjukdomar .................... Eo 24
4 laboratorer .................................. Eo 24;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
60
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 183 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 17 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 457 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 86 800
Summa kronor 745 000;
3) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 745 000
kronor.
70 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader, förslagsanslag.
Under punkt 70 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 431 100 kronor, vilket belopp med 2 300 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp
utgör skillnaden mellan utgiftsökningar till sammanlagt belopp av
29 800 kronor och utgiftsminskningar av tillhopa 27 500 kronor. Posten övriga
expenser och publikationstryck hava uppräknats med respektive 1 000
och 300 kronor. Vidare har medelsanvisningen för städningsersättningar
m. m. ökats med 3 500 kronor. Slutligen har för inköp av bakteriologiska
preparat från utlandet upptagits en ny omkostnadspost å 25 000 kronor. För
bränsle, lyse och vatten samt yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar
m. m. beräknas däremot en till (26 000 + 1 500 =) 27 500 kronor
uppgående minskning av medelsbehovet.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis framställning och hemställer,
att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 431 100 kronor.
71 :o) Veterinärstaten: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Majits framställning
under punkt 71 innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för veterinärstaten fastställa ändrad personalförteckning och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 978 800 kronor,
vilket belopp överstiger anvisningen för innevarande budgetår med
8 000 kronor. Med hänsyn till att antalet distriktsveterinärtjänster föreslås
ökat med fem till 262 har anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän
uppräknats med 24 000 kronor. Vidare har posten rörligt tillägg ökats med
4 000 kronor. Mot angivna ökningar örn tillhopa 28 000 kronor svarar en
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
61
minskning av anslagsmedlen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med 20 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande framställning och hemställer
sålunda,
att riksdagen må
1) för veterinärstaten fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
24 länsveterinärer .............................. A 24
262 distriktsveterinärer, lön enligt löneplan F........ —
Tjänsteman å övergångsstat.
1 länsveterinär (i Dalarnas övre länsveterinärdistrikt) A 20;
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 583 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 33 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ » 120 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 242 000
Summa kronor 1 978 800;
3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 978 800 kronor.
72:o) Veterinärstaten: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
punkt 72 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag
av 52 000 kronor innebär i förhållande till innevarande budgetår
en med 8 000 kronor ökad anslagsanvisning. ökningen hänför sig till posten
reseersättningar och motiveras av hittillsvarande medelsåtgång.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kronor.
Utskottet.
62
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
73 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 73 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 3 000 kronor.
74 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag. Kungl.
Majit har under punkt 74 föreslagit riksdagen att till ändamålet för nästa
budgetår anvisa ett oförändrat belopp av 1 500 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 290, av herr Hansson
i Skediga, vari hemställts att riksdagen till åtgärder mot tuberkulos hos
nötkreaturen måtte besluta anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor för
budgetåret 1946/47 och att av detta anslag 1 000 000 kronor måtte ställas till
förfogande för utrensning av tuberkulos inom mindre besättningar.
I motionen föreslås därjämte viss ändring i bestämmelserna rörande anslagets
användning. Rörande skälen till stöd för motionen hänvisas till
denna.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 samt hemställt, att för ifrågavarande
ändamål måtte uppföras ett anslag av 1 900 000 kronor. Styrelsen
har beräknat medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1946/47 i enlighet
med följande tablå, i vilken till jämförelse upptagits uppgifter jämväl rörande
belastningen å anslaget under budgetåret 1944/45.
Belastning Förslag
1944/45 1946/47
kronor kronor
I. Åtgärder inom tuberkulosfria områden ...... 350 613:78 175 000
II. Statlig tuberkulinkontroll ................ 735 730:72 710 000
III. Klinisk tuberkuloskontroll .................. 514 720:63 475 000
IV. Åtgärder vid juver- och könstuberkulos ...... 31 269:43 25 000
V. Utrensning av tuberkulos inom mindre besätt
ningar
................................ 290 100:— 500 000
VI. övriga utgifter ..........................17 810: 66_15 000
Summa kronor 1 940 245: 22 1 900 000.
Beträffande anslagsberäkningarna har medicinalstyrelsen anfört väsentligen
följande.
Kostnaderna för åtgärder inom de tuberkulosfria områdena (I) väntas
under nästa budgetår huvudsakligen komma att hänföra sig till den fortlö
pande
kontroll, som alltjämt är nödvändig inom dessa områden.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
63
Den statliga tuberkulinkontrollen (II) har under budgetåret 1944/45 visat
fortsatt betydande nyanslutning. Ehuru styrelsen genom förlängning av intervallen
mellan kontrollundersökningarna söker nedbringa kostnaderna i görligaste
mån, torde för ifrågavarande ändamål böra upptagas ett oförändrat
belopp av 710 000 kronor.
Anslutningen till den kliniska tuberkuloskontrollen (III) har minskat i omfattning.
Den 31 december 1944 uppgick anslutningen till i Tunt tal 125 000
djur mot 136 000 ett år tidigare. För 1946 torde kunna förväntas en anslutning
av 110 000 djur. Statsbidraget till hushållningssällskap för varje till
klinisk tuberkuloskontroll anslutet djur synes böra utgå med ett oförändrat
belopp av 2 kronor 50 öre.
Till åtgärder vid tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur (IV)
torde ett något reducerat belopp bliva erforderligt.
Efterfrågan på bidrag till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar
(V) har blivit allt större. Med hänsyn härtill och då en
ganska betydande eftersläpning av bidrag inträffat för hushållningssällskapen,
torde för nästa budgetår ett belopp av 500 000 kronor erfordras för
detta ändamål.
Till övriga utgifter (VI) — anskaffning av öronmärken av skilda slag, anslag
vid gränserna till fria och skyddade områden m. m. — torde böra beräknas
15 000 kronor.
Statskontoret har i remissutlåtande den 26 september 1945 icke haft något
att erinra mot medicinalstyrelsens anslagsäskande.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreaturen fortskrider
i stort sett i enlighet med den grundplan, som antogs av statsmakterna
vid 1941 års riksdag. Anslutningen till den kliniska tuberkuloskontrollen
har jämväl under senast förflutna år minskats i samband med att
besättningar såsom praktiskt taget fria från tuberkulos kunnat överföras till
tuberkulinkontrollen. Under kalenderåret 1945 har för varje till den av
hushållningssällskapen anordnade kontrollen anslutet djur över två års ålder
utgått ett statsbidrag om 2 kronor 50 öre. Bidraget synes även för kalenderåret
1946 böra utgå med nämnda belopp.
I annat sammanhang denna dag kommer jag att föreslå, att för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar under innevarande
budgetår må —- utöver tidigare medgivna 250 000 kronor — disponeras ytterligare
250 000 kronor av ifrågavarande anslag. Under nästa budgetår torde
för detta ändamål böra få användas ett belopp av 500 000 kronor. Därest
riksdagen icke har något att erinra häremot, lärer det sedermera få ankomma
på Kungl. Majit alt efter förslag från medicinalstyrelsen meddela
beslut örn medlens fördelning mellan olika hushållningssällskap.
Med hänsyn till svårigheten alt för närvarande mera bestämt bedöma medelsbehovet
torde förevarande anslag för nästa budgetår böra upptagas med
oförändrat belopp av 1 500 000 kronor.»
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag synes utskottet lämpligt avvägt,
finner utskottet icke anledning biträda motionärens hemställan att för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar under nästa
Utskottet.
64
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
budgetår måtte beräknas ett med 500 000 kronor till 1 000 000 kronor förhöjt
belopp samt att i anslutning därtill anslaget måtte uppföras med 2 000 000
kronor. Utskottet anser sig icke heller böra tillstyrka i motionen framfört
förslag örn sådan ändring i bestämmelserna rörande anslagets användning
att det högsta statsbidrag som må tilldelas en och samma ägare av mindre
besättning ökas till 2 000 kronor mot för närvarande 500 kronor.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att, därest medelsåtgången under
nästa budgetår skulle påkalla ökad anslagstilldelning för utrensning av
tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar, frågan därom torde liksom
för innevarande budgetår kunna regleras över tilläggsstat.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionen II: 290, till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder
mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
75:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 75 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens
veterinårbakteriologiska laboratorier för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 88 000 kronor.
76:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 76
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor.
77 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts
under punkt 77 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
65
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.
78:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter, förslagsanslag. Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för ändamålet för nästa budgetår anvisa ett oförändrat belopp
av 100 000 kronor.
I detta sammanhang får utskottet erinra örn att riksdagen i enlighet med
utskottets hemställan (utlåtande nr 4) antagit ny förordning om bekämpande
av smittsamma sjukdomar hos bin, varvid avsetts att vissa därav uppkommande
kostnader skola bestridas av medel från ifrågavarande anslag.
Utskottet som emellertid icke har något att erinra mot att anslaget förslagsvis
bestämmes till oförändrat 100 000 kronor hemställer,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
79:o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m., förslagsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 79 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk
och grädde m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
80 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 80 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 19-16. 10 samt. Nr 1.
5
66
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
G. Lanthushållning i allmänhet.
81 :o) Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag. Under punkt 81
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 4 537 300 kronor, vilket belopp med 345 500 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 167 av herrar Bondeson och Persson, Ivar, likalydande med II: 371
av herrar Hansson i Skegrie och Persson i Svensköp, vari hemställts att riksdagen
måtte anvisa ett med 2 000 kronor förhöjt anslag till Bidrag till hus
hållningssällskapen för budgetåret 1946/47 att utgå såsom statsbidrag till avlöning
av ytterligare en vandringsrättare hos Malmöhus läns hushållningssällskap;
2)
I: 226 av herr Nilsson, Bror, och herr Hagman, vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att hos hushållningssällskapen anställda befattningshavare
skola av det till sällskapen utgående anslaget beredas samma provisoriska
lönetillägg under budgetåret 1946/47 som av Kungl. Majit äskas i propositionen
nr 3 till innevarande års riksdag till vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl.
Vad angår de skäl som anförts till stöd för nämnda motioner får utskottet
hänvisa till dessa.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, dels att det för hushållningssällskapens allmänna
verksamhet avsedda beloppet med hänsyn till att sällskapens ekonomiska
ställning försämrats under de senare åren höjes med 300 000 till 3 600 000
kronor, dels att bidragsbeloppet till avlönande av jordbrukskonsulenter med
hänsyn till ökat medelsbehov för ålderstillägg ökas med 5 000 kronor, dels
ock att beloppen för förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden
och till förmedling av lån från jordbrukets maskinlånefond
uppräknas med respektive 3 000 och 38 000 kronor. Mot sagda utgiftsökningar
örn tillhopa 346 000 kronor svarar en minskning av medelsbehovet för
bidrag till hemkonsulenter med 500 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att 1942 års jordbrukskommitté i
sitt blivande betänkande kommer att framlägga förslag rörande statsmakternas
medverkan i den framtida rationaliseringsverksamheten på jordbrukets
område. Enligt vad kommittén meddelat lia härvid inom kommittén vissa preliminära
beslut fattats i fråga om förslagen beträffande den organisatoriska
formen för den statliga verksamheten till rationaliseringens befrämjande.
Då dessa förslag även ha avseende på hushållningssällskapens framtida uppgift
och verksamhet, har jag ansett genomförandet av den vid 1944 års riksdag
beslutade omorganisationen av sällskapen böra uppskjutas i avvaktan
på jordbrukskommitténs utredning och förslag.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
67
För nästa budgetår torde statsbidrag till sällskapen böra utgå för samma
ändamål, till vilka hittills bidrag ställts till förfogande. Emellertid anser jag
med hänsyn till att sällskapens ekonomiska ställning under senare år otvivelaktigt
försämrats, att en höjning av det för sällskapens allmänna verksamhet
avsedda beloppet bör ske till 3 600 000 kronor. Hinder torde icke böra
möta att av detta belopp viss del efter Kungl. Maj:ts bestämmande får särskilt
disponeras för att möjliggöra den ytterligare provisoriska löneförbättring
för hushållningssällskapens befattningshavare som kan befinnas påkallad.
Jag förutsätter, att en sådan provisorisk förbättring icke skall föregripa frågan
om befattningshavarnas löneställning efter en omorganisation.»
Vid fjolårets riksdag uttalade utskottet sitt beklagande över att genomförandet
av den vid 1944 års riksdag beslutade omorganisationen av hushållningssällskapen
kommit att fördröjas, men utgick ifrån att ärendet skulle
kunna slutbehandlas vid 1946 års riksdag. Då emellertid såsom departementschefen
anfört 1942 års jordbrukskommittés blivande förslag även ha
avseende på hushållningssällskapens framtida uppgift och verksamhet, synes
detta förhållande jämväl utskottet böra motivera ett fortsatt uppskov med
förevarande reform.
Med hänsyn till att hushållningssällskapens ekonomiska ställning under
senare år betydligt försämrats finner utskottet sällskapen alltjämt, i väntan
på den tillämnade omorganisationen, vara i trängande behov av ökat
anslag för sin verksamhet, varför utskottet vill tillstyrka den av departementschefen
föreslagna höjningen med 300 000 kronor av anslaget till ändamålet.
I samband härmed har departementschefen förklarat att hinder icke bör
möta mot att av nämnda anslagsökning för hushållningssällskapens allmänna
verksamhet viss del må efter Kungl. Maj:ts bestämmande särskilt disponeras
för att möjliggöra den ytterligare provisoriska löneförbättring för sällskapens
befattningshavare som kan befinnas påkallad. Med beaktande härav har
utskottet icke funnit lämpligt att såsom föreslagits i motionen I: 226 här
överväga en fixering av blivande lönetillägg.
Vad angår de likalydande motionerna I: 167 och II: 371 om beräknande
av anslag till statsbidrag för anställande av ytterligare en vandringsrättare
hos Malmöhus läns hushållningssällskap, anser utskottet härmed böra bero
tills vidare.
Under åberopande av det anförda får utskottet — som även i övrigt biträder
departementschefens anslagsberäkningar under förevarande punkt
— hemställa,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 167
och II: 371, till Bidrag till hushållningssällskapen för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 537 300 kronor;
B. att motionen I: 226 ina anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Utskottet.
68
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
82 :o) Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i samband
med vissa kristidsåtgärder m. m. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 82 — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilt bidrag till hushållningssällskapen
för kostnader i samband med vissa kristidsåtgärder
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 200 000
kronor.
83 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, reservationsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 83 —
innebärande i förhållande till innevarande budgetår en med hänsyn till medelsbehovet
under anslaget med 20 000 kronor ökad anvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
84 :o) Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre
jordbruk, reservationsanslag. Medelsbehovet under förevarande anslag har
för löpande budgetår beräknats till 21 000 kronor. På grund av beräknad
reservation har emellertid anslagsanvisningen kunnat begränsas till 10 000
kronor.
Under punkt 84 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
uppföra anslaget med 12 000 kronor. Därvid har räknats med oförändrat
medelsbehov av 21 000 kronor samt 9 000 kronor såsom reservation
å anslaget.
Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Befrämjande av mindre jordbruk:
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.
85 :o) Jordbruksekonomisk undersökning, reservationsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 85 — innebärande
i förhållande till innevarande budgetår en med 7 000 kronor minskad
anvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbruksekonomisk undersökning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
103 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
69
86.-o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 86
innefattar — förutom hemställan till riksdagen att för statens centrala frökontrollanstalt
fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad
avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 632 500 kronor, vilket
belopp med 62 100 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal har uppräknats
med tillhopa 51 100 kronor, därav dels med 1 500 kronor för att möjliggöra
uppflyttning av en assistentbefattning i lönegrad Eo 16 till förste
assistenttjänst i Eo 21, dels med 2 200 kronor för att möjliggöra ombildning
av tio frökontrollbiträdesbefattningar i lönegrad Ex 4 till dylika befattningar
i Eo 4, dels med 41 900 kronor för att tillgodose behovet
av medel till avlöningar till extra befattningshavare, timavlöningar och övertidsersättning,
dels ock med 5 500 kronor för täckande av ökat medelsbehov
till följd av beräknade löneklassförändringar. Vidare har posten rörligt tilllägg
uppräknats med 11400 kronor. Mot sagda utgiftsökningar örn tillhopa
(51 100 + 11 400=) 62 500 kronor svarar en minskning på grund av beräknade
löneklassplaceringar med 400 kronor å anslagsposten avlöningar till
ordinarie tjänstemän.
Framställningen biträdes av utskottet som alltså hemställer,
att riksdagen må
1) för statens centrala frökontrollanstalt fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare .................................. A 30
2 frökontrollanter .............................. A 24
1 fältkontrollant ................................ A 24
1 kassör ...................................... A 14
2 laboratoriebiträden ........................... A 11
1 frökontrollbiträde ............................ A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 vaktmästare .................................. A 7
1 frökontrollbiträde ........................... A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 filialföreståndare ............................ Eo 24
1 fältassistent .................................. Eo 21
1 förste assistent .............................. Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala frökontrollanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Utskottet.
70
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlönlngsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
......................... kronor 72 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ » 495 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 64 400
Summa kronor 632 500;
3) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 632 500 kronor.
87 :o. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 87 gjorda
framställning om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag av 276 000
kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
ökning av anslagsbeloppet med 23 000 kronor. Höjningen hänför sig med
3 000 kronor till posten sjukvård m. m. och med 20 000 kronor till posten
fältkontroll. För uppräkningen av sjukvårdsposten har åberopats, att under
åren 1944 och 1945 ett relativt stort antal timavlönade biträden antagits som
extra tjänstemän. Höjningen av posten fältkontroll har bland annat motiverats
med hänvisning till att den starkt ökade verksamheten medfört, att
posten under senare år regelbundet måst överskridas.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. lii.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 276 000 kronor.
88:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 88 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
-—■ hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understöd åt lokala frökontrollanstalter för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
89:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 89 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1946/47 an
visa
ett anslag av 25 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
71
90:o) Befrämjande av fröodlingen ni. m.: Statens linnämnd m. m., förslagsanslag.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 90 gjorda
framställning —- innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens linnämnd m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 91
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 322 700 kronor.
92: o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsundersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 92 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning
av lin m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 50 000 kronor.
93:o) Befrämjande av fröodlingen m. lii.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsliolm. Kungl. Maj:ts under
punkt 93 gjorda framställning om anslagsanvisning för ändamålet med
125 000 kronor innebär i jämförelse med anvisningen för innevarande budgetår
en ökning med 25 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 184, av herr Karlsson
i Stuvsta, vari hemställts att anslaget till Weibullsholms växtförädlingsanstalt
tills vidare måtte utgå med oförändrat belopp av 100 000 kronor.
Beträffande skälen till stöd för motionen får utskottet hänvisa till denna.
I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31 augusti 1945 överlämnad
framställning lia W. Weibull aktiebolag och Weibullsholms växtförädlingsanstalt
anhållit om ett med 85 000 kronor till 185 000 kronor förhöjt anslag
för nästa budgetår samt till motivering av anslagsäskandet anfört bland annat
följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
72
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
För nästa budgetår beräknas utgifterna för växtförädlingsverksamheten
komma att uppgå till 370 200 kronor. Harvid lia emellertid kostnaderna för
sortäkthetskontroll genom statens centrala frökontrollanstalt icke medräknats.
Då det enligt bolagets och växtförädlingsanstaltens uppfattning synes
riktigt att tillämpa en beräkningsgrund, enligt vilken statens bidrag motsvarar
hälften av växtförädlingskostnaderna, torde ett till 185 000 kronor förhöjt
statsanslag böra utgå för nästa budgetår. De avvikelser, som från och
med budgetåret 1933/34 till och med innevarande budgetår skett från denna
princip, innebära en merulgift för W. Weibull aktiebolag av sammanlagt
471 930 kronor. Ehuru det hittills varit möjligt för bolaget att bära denna
merutgift och alltså trots oundviklig kostnadsstegring upprätthålla växtförädlingsarbetet
i ungefär samma omfattning som tidigare, har bolaget dock
nu kommit till den bestämda uppfattningen, att örn icke den av bolaget
begärda anslagsregleringen kommer till stånd betydande nedskärningar i
verksamheten måste vidtagas. Växtförädlingen arbetar direkt på framställning
och vidmakthållande av för jordbruk och trädgårdsskötsel omistligt
material, och värdet av detta arbete är av sådan storleksordning, att avbrott
och inskränkningar däri måste betraktas som i hög grad ofördelaktiga från
det allmännas synpunkt.
I skrivelsen har vidare lämnats en översikt över omfattningen av växtförädlingsverksamheten
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt, varjämte vissa
jämförelser uppdragits med förhållandena på annat håll.
Lantbruksstyrelsen, som tillstyrkt ett anslag av 150 000 kronor, har yttrat
i huvudsak följande.
Under en följd av år har styrelsen förordat ökad anslagsanvisning till
verksamheten vid Weibullsholm. Styrelsen har härvid hävdat den uppfattningen,
att det är önskvärt att denna verksamhet kan upprätthållas i huvudsakligen
oförändrad omfattning. För jordbrukets utveckling samt för livsmedelsförsörjningen
spelar den sålunda en mycket viktig roll. En nedskärning
av verksamhetens omfattning skulle otvivelaktigt bliva till allvarligt men
för växtodlingens framåtskridande. Det synes därför oundgängligen nödvändigt,
att statens bidrag till verksamheten nu avsevärt höjes. Styrelsen vill
i likhet med bolaget hävda den principiella uppfattningen, att utgifterna för
ifrågavarande verksamhet böra till omkring 50 procent ersättas av staten.
Med hänsyn till nuvarande budgetläge vill styrelsen dock icke för närvarande
föreslå så stor ökning av anslaget som tillämpningen av denna princip skulle
medföra, utan styrelsen begränsar sitt förslag örn medelsanvisning för nästa
budgetår till att avse ett belopp av 150 000 kronor.
Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett, att med
hänsyn till växtförädlingsverksamhetens stora betydelse för jordbruket en
höjning av bidraget till Weibullsholms växtförädlingsanstalt nu borde vidtagas.
Emellertid har han för närvarande icke kunnat förorda en större ökning
av ifrågavarande anslag än med 25 000 kronor till 125 000 kronor.
I motionen har bland annat framhållits att försöksverksamheten på jordbrukets
område för närvarande är föremål för behandling av 1945 års jordbruksförsöksutredning
vars förslag bör avvaktas, innan statsmakterna öka
sitt ekonomiska stöd åt här ifrågavarande anstalt under det att andra privata
firmor på området icke komma i åtnjutande av statsbidrag. Vidare erinrar
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
73
motionären örn att staten icke har någon representant i anstaltens ledning.
Utskottet vill icke bestrida att ur antydda synpunkter ett visst berättigande
kan ligga i motionärens uppfattning att förevarande anslag borde tills vidare
bibehållas vid oförändrat belopp. Med hänsyn till den stora betydelsen för
jordbruket av växtförädlingsverksamheten vid anstalten anser sig emellertid
utskottet böra tillstyrka den av departemenschefen beräknade ökningen
av anslaget med 25 000 kronor till 125 000 kronor, vilken för övrigt ingalunda
kan anses motsvara den under senare år inträffade minskningen av
penningvärdet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionen II: 184, till Befrämjande av
fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.
94 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 94 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar
med 138 500 kronor, vilket belopp med 25 200 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal har uppräknats med 25 500 kronor. Det ökade medelsbehovet
betingas av den fortgående utökningen av anstaltens verksamhet.
Denna medför å andra sidan jämväl högre analysinkomster, vilka oavkortade
inlevereras till statsverket. Mot anslagsökningen svarar en minskning
med 300 kronor å de för rörligt tillägg avsedda medlen.
Framställningen biträdes av utskottet som alltså hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 43 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ » 83 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 10 400
Utskottet.
Summa kronor 138 500;
74
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
2) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 138 500
kronor.
95:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 95 gjorda framställning
—■ innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
ökning med 1 700 kronor avseende anslagsposten övriga expenser — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 45 500 kronor.
96:o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 96 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 27 000 kronor.
97 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station, förslagsanslag.
I enlighet med Kungl. Majlis under punkt 97 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
98:o) Bidrag till plantskolekontroll. Tillstyrkande bifall till Kungl. Majits
framställning under punkt 98 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
99:o) Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag. Under punkt 99 har
Kungl. Majit föreslagit xäksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 80 000 kronor, vilket belopp med 10 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
75
Departementschefen har i ärendet anfört:
»I enlighet med vad jag föreslagit under punkt 15 torde från och med nästa
budgetår två kontors- och fem laboratoriebiträden, vilkas avlöningar hittills
utgått från förevarande anslag, böra överflyttas till växtskyddsanstaltens avlöningsstat.
Härigenom skulle medelsbehovet under anslaget minska med omkring
24 000 kronor. Såsom jag anfört under nyssnämnda punkt torde emellertid
böra övervägas, att från ifrågavarande anslag bevilja statsbidrag till
växtskyddsverksamhet i Linköping och Skara. Medel för detta ändamål torde
därför böra beräknas under anslaget. Med hänsyn härtill och till storleken av
de från anslaget för innevarande budgetår anvisade beloppen förordar jag,
att anslaget till Bekämpande av växtsjukdomar för nästa budgetår uppräknas
med 10 000 kronor till 80 000 kronor.»
Utskottet har under punkt 15 biträtt departementschefens förslag örn överflyttande
av förenämnda två kontors- och fem laboratoriebiträden till växtskyddsanstaltens
avlöningsanslag. Vid sådant förhållande och då anslagsberäkningen
i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
100:o) Bidrag till Svenska vall- och mosskulturföreningen. Kungl. Maj:ts
under punkt 100 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av ett
anslag å 222 500 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning av anslagsbeloppet med 17 000 kronor. Med anlitande
av vissa tillfälliga inkomster utbetalar föreningen för närvarande
till sina tjänstemän 5 procent dyrtidstillägg utöver de 25 procent, för vilka
medel beräknats vid anslagsanvisningen, ävensom viss provisorisk avlöningsförbättring.
Kostnaderna härför uppgå till omkring 17 000 kronor för
år. För att möjliggöra för föreningen att fortsätta härmed även om de tillfälliga
inkomsterna skulle bortfalla anser sig departementschefen böra förorda,
att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 17 000 kronor till
222 500 kronor.
Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag lill Svenska vall- och mosskulturföreningen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 222 500 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
101:o) Särskilt bidrag till Svenska vall- oell mosskulturföreningen för
anskaffande av konstgödselmedel. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
76
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Maj:ts framställning under punkt 101 — innebärande anslagsanvisning föi
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilt bidrag till Svenska vall- och
mosskulturföreningen för anskaffande av konstgödselmedel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 34 000 kronor.
102:o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. I enlighet nied Kungl.
Maj.ts under punkt 102 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska förening
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
103:o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 103 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Föreningen för växtförädling
av fruktträd för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 12 000 kronor.
104 :o) Bestridande nied allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader, förslagsanslag. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts ununder
punkt 104 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
105 :o) Fraktlindring för kalk, förslagsanslag. Utan erinran mot Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 105 — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fraktlindring för kalk för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
106:o) Statens sockernämnd, förslagsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts under
Punkt 106 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sockernåmnd för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
77
107 :o) Bidrag till gödseivårdsanläggningar, reservationsanslag. Tillstyrkande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 107 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till gödseivårdsanläggningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
108: o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av
mejerikonsulenter lii. m., förslagsanslag. Biträdande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 108 — innebärande i förhållande till innevarande budgetår
en med hänsyn till ökat behov av medel till ålderstillägg med 500 kronor
ökad anvisning —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 111 400 kronor.
109 :o) Befrämjande av mejerihanteringen in. m.: Bidrag till Svenska
smörprovningarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 109 gjorda
framställning -—■ innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med 1 400 kronor ■—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 23 100 kronor.
110:o) Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 110 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
lilio) Prisrabattering å vissa livsmedel. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt lil kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva ullåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
112:o) Förmalningsersättningar, förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 112 kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
78
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
113:o) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 113
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Revision
av jordbrukskasserörelsen m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 53 000 kronor.
114:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen,
förslagsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkt
114 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en minskning med 19 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 144 000 kronor.
115:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från Statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m., förslagsanslag. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 115 —■ innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare av
lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
116:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 116 innefattar, förutom
hemställan till riksdagen att för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
fastställa ändrad avlöningsstat, anslagsanvisning till avlöningar med
108 800 kronor, vilket belopp med 25 100 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan
utgiftsökningar å sammanlagt 28 500 kronor och utgiftsminskningar å
tillhopa 3 400 kronor. Beräkningen har följande utseende: Av utgiftsökningen
åbelöpa posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 27 900 kronor.
Därav hänföra sig 9 100 kronor till förslag örn omändring av en arvodesbefattning
som montör till extra ordinarie befattning samt av en kanslibiträdesbefattning
till en kontoristtjänst i lönegrad Eo 9. Vidare beräknas arvoden
åt en ingenjör med 6 600 kronor, åt en montör med 4 800 kronor, åt
ett biträde med 3 600 kronor samt åt ett biträde med 3 300 kronor. Slutligen
upptagas 500 kronor för vikariatsersättningar. Som utgiftsökning upptages
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
79
vidare ökning av posten rörligt tillägg med 600 kronor. Nu berörda båda
anslagsposter hava sålunda ökats med tillhopa (27 900 + 600 =) 28 500 kronor.
Mot denna ökning svarar en minskning av anslagsmedlen under posten
ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden m. fl. med 3 400 kronor. Sistnämnda
post har å ena sidan minskats med 5 100 kronor motsvarande arvodet
å förberörda montörsbefattning, som föreslås omändrad till extra
ordinarie tjänst, men å andra sidan ökats med dels 1 100 kronor för uppräkning
av det för arvoden till provningsnämndernas ledamöter och andra sakkunniga
avsedda beloppet, dels ock med 600 kronor avseende arvode åt ett
juridiskt biträde.
Framställningen har icke föranlett någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. kronor 16 400
2. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga bi
träden
m. fl., förslagsvis............ » 17 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal,
förslagsvis .................... » 68 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 600
Summa kronor 108 800;
2) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
108 800 kronor.
117 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader,
förslagsanslag. Under punkt 117 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 20 700 kronor, innebärande i
förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning nied
5 000 kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden melan utgiftsökningar
om sammanlagt 11 000 kronor samt uppräkning med 6 000 kronor av
de särskilda uppbördsmedel under anslaget. Utgiftsökningen fördelar
sig sålunda: Posten reseersättningar har med hänsyn till medelsåtgången
under posten samt för alt möjliggöra gemensamma överläggningar mellan
personalen och provningsnämnderna vid huvudavdelningen och avdelningarna
i Alnarp uppräknats med 3 000 kronor. Då anstalternas verk
-
Utskottet.
80
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
samhet under senare år erhållit en ökad omfattning och då utgifterna för
kontrollen av pastöriseringsapparater numera böra redovisas å anstalternas
stat, har vidare posten övriga expenser höjts med 3 500 kronor. Slutligen
har posten byggnader, reparationer och hyror höjts med 2 500 kronor, varjämte
för bestridande av kostnaderna för anstalternas flyttning till nya
lokaler och för iordningställande av de gamla lokalerna uppförts en ny omkostnadspost,
benämnd flyttningskostnader m. m., å 2 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen
och hemställer fördenskull,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 20 700 kronor.
118:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstaltcr: Utrustning, reservationsanslag.
Under punkt 118 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
under förevarande anslagstitel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 17 500 kronor. Med anslaget avses skola bestridas dels inredning
för 1 500 kronor av biblioteksrummet i anstaltens nya byggnad, dels
ock följande utrustning för tillhopa 16 000 kronor nämligen en personsökaranläggning,
en körväg, en omformare och två dragkraftmätare.
Utan erinran mot förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 17 500 kronor.
119:o) Statens maskin- oell redskapsprovningsanstaltcr: Byggnadsarbeten,
reservationsanslag. I samband med beslut örn inrättande av ett jordbrukstekniskt
institut har 1945 års riksdag (prop. nr 37; r. skr. nr 272) godkänt
förslag om uppförande av en nybyggnad för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.
Institutet har nämligen avsetts skola övertaga de lokaler,
som nu disponeras av anstalterna. Nybyggnaden har kostnadsberäknats
till 695 500 kronor. Av detta belopp ha för innevarande budgetår i form av
ett särskilt reservationsanslag anvisats 400 000 kronor.
Under punkt 119 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under förevarande
anslagstitel för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av
410 000 kronor.
Efter redogörelse för framställningen i ärendet av styrelsen för anstalterna
har departementschefen för egen del anfört:
»För budgetåret 1946/47 torde anslag böra beviljas för slutförande av de
arbeten avseende nybyggnad för statens maskin- och redskapsprovningsan
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
81
stalter, för vilkas igångsättande medel anvisats å den löpande riksstaten.
Med hänsyn till vad anstalternas styrelse anfört angående behovet av särskilda
lokaler för hållbarhetsundersökningar m. m. vill jag icke motsätta
mig genomförandet av de föreslagna ändringarna i den ursprungliga byggnadsplan.
Härigenom skulle totalkostnaderna för nybyggnaden öka i förhållande
till tidigare beräknade 695 500 kronor med 114 500 kronor till
810 000 kronor. Då för ändamålet redan anvisats 400 000 kronor skulle, vid
bifall till vad jag nu förordat, den för budgetåret 1946/47 erforderliga anslagsanvisningen
utgöra 410 000 kronor.»
I anslutning till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 410 000 kronor.
120 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. Jämlikt bemyndigande av
1945 års riksdag (prop. nr 37; r. skr. nr 272) har Kungl. Majit träffat avtal
med jordbrukstekniska föreningen angående inrättande och drivande av
ett institut för forskning och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska
området. Staten skall enligt avtalet bland annat upplåta för institutets
verksamhet lämpliga byggnader vid Ultuna ävensom till institutets disposition
ställa den utrustning och de inventarier, som erfordras för verksamheten.
Genom årliga anslag skall staten bidraga till bestridande av kostnaderna
för verksamheten vid institutet ävensom för dettas allmänna administration.
Statens bidrag beräknas vid full utbyggnad av verksamheten
uppgå till 250 000 kronor per år. Föreningen skall bidraga med ett årligt belopp
av lägst 40 000 kronor vid full utbyggnad av verksamheten. Beträffande
de närmare detaljerna rörande institutets organisation och verksamhet
m. m. hänvisas till förenämnda proposition nr 37/1945.
Såsom framgår av propositionen skall institutet, sedan en nybyggnad uppförts
för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, övertaga den byggnad
vid Ultuna, som nu disponeras av bland andra nämnda anstalter. För
nyanskaffning av utrustning och inventarier för institutet har räknats med
ett sammanlagt belopp av 142 000 kronor. För ändamålet är i gällande riksstat
uppfört ett reservationsanslag av 84 000 kronor.
Institutet har den 1 juli 1945 påbörjat en provisorisk verksamhet i lokaler,
som dessförinnan disponerades av jordbrukstekniska föreningen. Denna
verksamhet har under löpande budgetår beräknats kunna hållas inom en
kostnadsram av 200 000 kronor, medan staten för institutet vid full utbyggnad
skulle sluta å 345 000 kronor. Till bidrag till institutets verksamhet för
innevarande budgetår har anvisats ett obetecknat anslag av 146 000 kronor.
Under punkt 120 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bidrag till
jordbrukstekniska institutet för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
203 000 kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 1. 6
Utskottet.
82
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Viskottet.
Vidare har Kungl. Maj:! under punkt 121 föreslagit riksdagen att till utrustning
för samma institut för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 58 000 kronor.
Till grund för anslagsäskandena ligga framställningar i ämnena av institutsstyrelsen,
som däri hemställt örn medelsanvisning med av Kungl. Maj:t
föreslagna belopp.
Departementschefen har i ärendena anfört följande:
»I enlighet med institutsstyrelsens förslag torde för nästa budgetår till
kostnaderna för institutets verksamhet, vilka kostnader vid full utbyggnad
beräknats till 250 000 kronor, böra upptagas ett anslag av 203 000 kronor.
För budgetåret 1946/47 torde anslag även böra beviljas för den nyanskaffning
av utrustning för jordbrukstekniska institutet, som förutsatts i 1945
års riksdagsbeslut men vartill medelsanvisning icke skett för innevarande
budgetår. Till utrustning för jordbrukstekniska institutet är såsom förut
nämnts å löpande riksstat uppfört ett anslag av 84 000 kronor. Enär hela
medelsbehovet för nyanskaffning av utrustning och inventarier beräknats till
142 000 kronor, skulle för detta ändamål behöva anvisas ytterligare 58 000
kronor.»
Utskottet finner icke anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
anslagsäskanden. Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt
gör framställning beträffande anslaget till utrustning för jordbrukstekniska
institutet hemställer utskottet nu,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 203 000 kronor.
121 :o) Utrustning för jordbrukstekniska institutet, reservationsanslag. Under
åberopande av vad utskottet under föregående punkt anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utrustning för jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 58 000 kronor.
122 :o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.
Under punkt 122 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under förevarande
anslagstitel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000
kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för framställning i ärendet av
elektrifieringsberedningen för egen del i ärendet anfört följande:
»Såsom framgår av det anförda ha under de senaste krisåren för befrämjande
av landsbygdens elektrifiering anvisats anslag å sammanlagt 30 000 000
kronor, varav 7 000 000 kronor för innevarande budgetår. Enligt vad elektrifieringsberedningen
anfört torde emellertid dessa medel före utgången av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
83
budgetåret komma att vara helt förbrukade. I anledning härav har jag för avsikt
att i annat sammanhang denna dag tillstyrka, att å tilläggsstat äskas
ett belopp av 2 000 000 kixxnor till förstärkning av innevarande budgetårs
anslag. Då det är synnerligen önskvärt, att ifrågavarande bidragsverksamhet
fullföljes även under nästa budgetår, torde medel för ändamålet böra
äskas jämväl å riksstaten för sagda budgetår. Med hänsyn till svårigheterna
att nu med någon större säkerhet bedöma medelsbehovet finner jag mig
kunna biträda elektrifieringsberedningens förslag om anvisande av 7 000 000
kronor. Därest så skulle visa sig behövligt, torde ytterligare medel senare
kunna äskas på tilläggsstat. Liksom för närvarande torde erforderliga belopp
för upprätthållande av elektriska länsföreningars i Norrland verksamhet
samt för undersökningar rörande landsbygdens elektrifiering få tagas i
anspråk från detta anslag.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 000 kronor.
123:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten. Enligt
ligt kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 211) angående stadgar för allmänna
lantbruksmöten anordnas mötena dels distriktsvis (distriktslantbruksmöten),
för vilket ändamål riket är indelat i 6 distrikt, dels ock för hela riket (rikslantbruksmöten)
sålunda, att under en tidsperiod av 15 år må hållas ett
distriktslantbruksmöte inom varje distrikt samt därefter ett rikslantbruksmöte.
Hittills ha distriktslantbruksmöten hållits år 1935 i Axvall för västra
distriktet, år 1937 i Malmö för södra distriktet, år 1939 i Rommehed för
bergslagsdistriktet, år 1942 i Norrköping för östra distriktet och år 1944 i
Umeå för norra distriktet. I avseende å kostnaderna för lantbruksmötena har
i princip räknats (se IX H. T. 1931 s. 267) med ett årligt statsanslag av
25 000 kronor samt ett årligt anslag från hushållningssällskapen, motsvarande
1 procent å de sällskapen årligen tilldelade allmänna statsanslagen. Av
de sålunda inflytande medlen skulle årligen 4/s överlämnas till bestyrelsen
för närmast följande distriktslantbruksmöte och återstoden användas för anordnande
av rikslantbruksmötet. För ändamålet ha anvisats 25 000 kronor
för vart och ett av budgetåren 1931/32 och 1934/35—1939/40, 40 000 kronor
för budgetåret 1942/43, 20 000 kronor för budgetåret 1943/44 och 70 000
kronor för vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46. För budgetåren
1932/ 33, 1933/34, 1940/41 och 1941/42 har icke anvisats något anslag.
Under punkt 123 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bidrag till
bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 12 000 kronor.
I skrivelse den 1 oktober 1945, varöver utlåtanden avgivits den 1 novemver
1945 av lantbruksstyrelsen och den 29 oktober samma år av statskon
-
Utskottet.
84
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tord, ha hushållningssällskapens fullmäktige hemställt, att förevarande anslag
för nästa budgetår måtte uppföras med 25 000 kronor. Vid skrivelsen
fanns fogad av fullmäktiges förvaltningsutskott verkställd utredning med
förslag till nya stadgar för allmänna svenska lantbruksmöten.
I sitt förenämnda remissutlåtande har lantbruksstyrelsen upptagit det
framlagda stadgeförslaget till granskning. Styrelsen har därvid funnit sig i
vissa närmare angivna principiella delar icke kunna biträda förslaget i fråga.
På grund härav har styrelsen ansett önskvärt, att en mera fullständig utredning
i ämnet komme till stånd, därvid icke blott hushållningssällskapens förvaltningsutskott,
jordbrukets ekonomiska organisationer och vissa avelsdjursföreningar
utan även maskinutställarnas intresseförening borde beredas
tillfälle att framföra sina meningar. Samtidigt har styrelsen emellertid förutsatt,
att, vilken form för allmänna lantbruksmöten som än kunde komma
att beslutas, statsbidrag såsom hittills skulle utgå för mötenas anordnande.
Med hänsyn härtill har styrelsen tillstyrkt, att för budgetåret 1946/47 anvisades
ett anslag av 25 000 kronor för detta ändamål.
Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket icke kunde finna anledning
föreligga att — sedan distriktslantbruksmötena slopats — fördela medelsanvisningen
å riksstaten till lantbruksmötena på flera budgetår. Dessa utgifter
syntes nämligen icke vara av den storleksordning, att en dylik uppdelning
kunde anses påkallad. I stället borde riksdagen i anslutning till tidpunkten
för lantbruksmötes hållande fatta beslut örn det bidrag som av
statsmedel ansåges böra utgå till dylikt möte.
Lantbruksstyrelsen har vidare med skrivelse den 3 augusti 1945 överlämnat
en av hushållningssällskapens fullmäktiges förvaltningsutskott tillstyrkt
framställning av bestyrelsen för femte allmänna svenska distriktslantbruksmötet
i Umeå 1944 om ytterligare statsbidrag med 12 000 kronor till täckande
av kostnaderna för mötet.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Jag är icke beredd att på grundval av'' den nu föreliggande utredningen
fatta ståndpunkt till frågan örn den framtida organisationen av de allmänna
svenska lantbruksmötena. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att
detta spörsmål bör bliva föremål för ytterligare utredning och överväganden.
Jag har därför för avsikt att inom den närmaste tiden låta igångsätta en
dylik utredning. Vid sådant förhållande torde icke nu böra beräknas några
medel till kostnaderna för anordnande av framtida lantbruksmöten. Vidkommande
framställningen från bestyrelsen för 1944 års distriktslantbruksmöte
i Umeå vill jag med hänsyn till vad i ärendet upplysts i likhet med
lantbruksstyrelsen icke motsätta mig, att ett ytterligare statsbidrag av 12 000
kronor anvisas till bestridande av kostnaderna för detta lantbruksmöte. Ett
belopp av 12 000 kronor torde sålunda i anslutning till vad statskontoret
anfört böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår under förevarande
anslag.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
85
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört tillstyrker
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för lantbruksmöten för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 12 000 kronor.
124 :o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 124 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under förevarande anislagstitel för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 125 000 kronor, vilket belopp med 25 000
kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Förhöjningen av anslagsbeloppet
motiveras av departementschefen med den gagnande verksamhet,
som Jordbrukarungdomens förbund utövar.
Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 125 000
kronor.
125:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. Under punkt 125 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet för nästa budgetår anvisa
ett oförändrat anslag av 25 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:36 av
herr Lindén m. fl. och II: 77 av herr Orgard m. fl., vari hemställts
att en utredning måtte verkställas angående Samfundets för hembygdsvård
verksamhet i syfte att utröna på vilket sätt samfundets erfarenheter och program
bäst må kunna utnyttjas på olika i motionerna berörda områden samt
att anslaget till Samfundet för hembygdsvård måtte höjas med 10 000 kronor
eller till 35 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 30 augusti 1945 har Samfundet för hembygdsvård hemställt
om ett till 55 000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår. Såsom
stöd för sin framställning har samfundet bland annat anfört, att samfundet
under åren 1937—1943 för sin verksamhet, i främsta rummet den som gällde
byggnadskulturens främjande, erhållit bidrag från Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse men att vidare bidrag från stiftelsen icke kunde påräknas.
Samfundet har förklarat, att på grund härav och då hittillsvarande statsanslag
och medlemsavgifter vore otillräckliga för att bestrida samfundets
verksamhet i nuvarande omfattning, samfundet vore nödsakat att, därest
icke förhöjt statsanslag kunde erhållas, under nästa budgetår så kraftigt be
-
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
86 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
skära sin verksamhet, att en rad betydelsefulla uppgifter måste lämnas obeaktade.
Egnahemsstyrelsen har i remissutlåtande den 25 september 1945 förklarat,
att, ehuru styrelsen för närvarande icke bestämt kunde yttra sig om det
erforderliga bidragsbeloppets storlek, styrelsen ej ville göra någon erinran
mot att det av samfundet äskade anslaget anvisades för nästa budgetår. Styrelsen
har emellertid ansett önskvärt, att en närmare prövning av samfundets
verksamhet företoges i syfte att åstadkomma största möjliga effektivitet
av verksamheten samt få till stånd erforderligt samarbete med annan likartad
verksamhet som för närvarande bedreves med hjälp av statsmedel.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då det enligt min mening icke finnes anledning för staten att övertaga de
av samfundets kostnader, som tidigare bestritts medelst i samfundets skrivelse
omförmälda enskilda bidrag, anser jag mig icke för närvarande kunna
tillstyrka någon ytterligare ökning av anslaget. Della bör således för nästa
budgetår uppföras med oförändrat belopp, 25 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
användning.»
Av de föreliggande motionerna synes framgå att samfundet ännu icke ernått
en tillfredsställande jämvikt mellan verksamhetens omfattning och de
härför tillgängliga ekonomiska resurserna, med påföljd att, i mån som enskilda
medel saknats för verksamhetens upprätthållande, stegrade krav kommit
att ställas på bidrag från statens sida. Såsom departementschefen anfört
kan det givetvis icke anses tillhöra en god hushållning att statsverket
utan vidare påtager sig ökade kostnader för samfundet av den anledningen
att medel från enskilt håll icke längre kunna påräknas. I sålunda uppkomna
läge delar utskottet egnahemsstyrelsens uppfattning att en närmare
prövning av samfundets verksamhet bör företagas så att statsmakterna
även få möjlighet att överblicka dennas ställning i förhållande till annan
likartad verksamhet som för närvarande bedrives genom statsorgan eller med
statligt stöd. Jämväl motionärerna synas vara inne på liknande tankegångar
när de föreslå utredning angående samfundets verksamhet i syfte att utröna
på vilket sätt dess erfarenheter och program bäst må kunna utnyttjas på
olika hithörande områden. Med hänsyn till det anförda och då utskottet
finner samfundets syftemål vara en betydelsefull samhällelig angelägenhet
vill utskottet tillstyrka, att genom Kungl. Maj:ts försorg verkställes erforderlig
utredning i ämnet som kan läggas till grund för ett bedömande av frågan
i vilken utsträckning staten bör lämna bidrag till samfundet. Utan att vilja
föregripa en dylik undersökning tillåter sig utskottet framkasta tanken huruvida
icke en sådan avgränsning av samfundets verksamhet hör eftersträvas
att samfundet i fortsättningen inriktas i främsta rummet på upplysning och
propaganda inom hembygdsvården, medan de mera praktiska arbetsuppgifterna
exempelvis inom byggnadsverksamheten och vägbyggandet lämpligen
förutsättas bliva tillgodosedda av andra befintliga organ på dessa områden.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
87
Med det anförda har utskottet redan givit en antydan om att utskottet i
likhet med departementschefen icke är berett att för närvarande tillstyrka
förhöjning av anslaget till samfundet, utan bör resultatet av den här förordade
utredningen föreligga innan en anslagsökning till ändamålet tages
under övervägande. Utskottet kan följaktligen icke biträda motionärernas
yrkande om anslagsökning för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 36
och II: 77 i anslagsfrågan, till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 25 000
kronor.
B. att de likalydande motionerna 1:36 och II: 77 i övrigt
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört och föreslagit.
126:o) Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 126 gjorda anslagsäskande för budgetåret 1946/47 med 400 000
kronor innebär oförändrad medelsanvisning för ändamålet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 144, av herr Andersson
i Hedensbyn m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte till bidrag till ladugårdsförbättringar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.
Rörande skälen till stöd för motionen får utskottet hänvisa till denna.
För ifrågavarande ändamål ha för budgetåren 1936/37—1941/42 anvisats
reservationsanslag å tillhopa 1 400 000 kronor. För budgetåren 1942/43 och
1943/44 ha medel för ändamålet icke anvisats å riksstaten. För tillgodoseende
av medelsbehovet i anslagets syfte under sistnämnda båda budgetår har riksdagen
emellertid med avseende å ett vart av budgetåren i fråga medgivit,
att det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
(B) till Bidrag lill ladugårdsförbättringar — vilket anslag motiverats
av arbetslöshetspolitiska skäl och således hade karaktär av beredskapsanslag
— finge till ett belopp av 250 000 kronor under respektive budgetår
tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna.
Å riksstaten för budgetåren 1944/45 och 1945/46 ha för ändamålet
anvisats reservationsanslag av 250 000 respektive 400 000 kronor.
Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t av de för ifrågavarande ändamål
tillgängliga medlen tilldelat vissa hushållningssällskap understöd att
av sällskapens förvaltningsutskott användas till bidrag till ladugårdsförbättringar
inom sådana områden, där behovet av dylika förbättringar är
särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med hän
-
88
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
syn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång på lämpligt virke, långa
avstånd och dåliga kommunikationer. I samband härmed ha jämväl meddelats
särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidragen. I
fråga örn storleken av de bidrag, som av hushållningssällskap må beviljas
för här ifrågavarande ändamål, har för de medelstilldelningar, som skett under
innevarande budgetår, föreskrivits, att bidrag till bestridande av kostnaderna
för reparation eller annat förbättringsarbete i ladugård, vari inbegripes
uppförande av ny ladugård i stället för befintlig sådan, icke må beviljas
till belopp överstigande 400 kronor per nötkreatursenhet; dock att, då särskilda
skäl därtill äro, bidrag må utgå med högst 500 kronor per sådan enhet.
Kungl. Maj:t har vidare jämlikt riksdagens beslut av ifrågavarande medel
disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet av ändamålsenliga
förslag till dylika förbättringsarbeten samt vidtagandet av andra åtgärder,
ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet. Anslagsdispositionen
har från och med budgetåret 1940/41 skett i överensstämmelse med ett av
jordbruksutskottet vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19 gjort, av
riksdagen godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag, varom här
är fråga, borde utgå i första hand inom de norrländska länen och Göteborgs
och Bohus län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena
vöre likartade med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter
prövades föreligga.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt om oförändrat
anslag för nästa budgetår. Styrelsen har härvid anfört, att de för
verksamheten för närvarande disponibla medlen, omkring 536 400 kronor,
i- huvudsak torde komma att förbrukas före utgången av innevarande budgetår.
Med hänsyn till det stora behov av bidrag, som gjort sig gällande under
senare år, har styrelsen beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 400 000
kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Behovet av statsbidrag till ladugårdsförbättringar är otvivelaktigt fortfarande
stort. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda lantbruksstyrelsen
förslag om att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 400 000 kronor.
Av ifrågavarande anslag torde Kungl. Majit i anslutning till vad tidigare
medgivits böra få disponera erforderligt belopp för att möjliggöra utarbe:
landet av ändamålsenliga förslag till förbättringsarbeten eller vidtagandet
av andra åtgärder ägnade att främja ifrågavarande verksamhet. Bidragstilldelningen
till de olika jordbrukarna bör i likhet med vad som nu gäller
handhavas av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. För
bidragens användning böra föreskrivas i huvudsak samma villkor, som för
närvarande gälla för åtnjutande av bidrag från förevarande anslag. Vid verksamhetens
handhavande bör bland annat tillses, att bidrag icke beviljas för
förbättringsarbeten å fastighet, som kan antagas inom en nära framtid komma
att sammanslås med annan fastighet eller uppdelas för komplettering av andra
fastigheter i syfte att åstadkomma bärkraftiga jordbruk.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
89
Under erinran om att förevarande anslag vid fjolårets riksdag höjdes med
150 000 kronor anser sig utskottet icke nu böra biträda motionärernas yrkande
om ytterligare ökning av anslaget till 600 000 kronor, utan synes ett
oförändrat belopp av 400 000 kronor böra beräknas till ändamålet för nästa
budgetår. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionen II: 144, till Bidrag till ladugårds!örbåttringar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
127 :o) Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för teknisk
konsulentverksamhet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts framställning
under punkt 127 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmåstareförbund
för teknisk konsulentverksamhet för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 6 500 kronor.
128:o) Bidrag till uppförande av siloanläggningar, reservationsanslag.
Kungl. Majit har under punkt 128 föreslagit riksdagen att till ändamålet för
nästa budgetår anvisa ett belopp av 100 000 kronor, innebärande en anslagsökning
med 50 000 kronor.
Utskottet har i detta sammanhang förehaft en inom första kammaren
väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 234, av herr Nilsson, Bror, m. fl.,
vari hemställts att riksdagen måtte till bidrag till uppförande av siloanläggningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av kronor 200 000.
Beträffande skälen till stöd för motionen hänvisas till denna.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte för nästa budgetår anvisas ett till 200 000 kronor
förhöjt anslag. Lantbruksstyrelsen har härvid framhållit, att hushållningssällskapen
under budgetåren 1943/44 och 1944/45 beviljats medel för
utlämnande av bidrag av här ifrågavarande slag med sammanlagt 119 025
respektive 227 800 kronor och att intresset för foderensileringen, bland annat
till följd av pågående propagandaverksamhet, kunde förväntas stiga ytterligare
bland jordbrukarna. Styrelsen har därför beräknat medelsbehovet under
förevarande anslag för budgetåren 1945/46 och 1946/47 till sammanlagt omkring
450 000 kronor. Enär enligt lantbruksstyrelsens beräkning för tillgodoseende
av med anslaget avsedda ändamål under budgetåret 1945/46 i runt tal
Utskottet.
90
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
246 000 kronor komme att stå till förfogande, har styrelsen funnit anslaget
böra för nästa budgetår bestämmas till 200 000 kronor.
Statens livsmedelskommission har i remissutlåtande den 25 september 1945
tillstyrkt det framställda anslagsäskandet.
Med hänsyn till önskvärdheten att underlätta anskaffandet av siloanläggningar
har departementschefen i likhet med lantbruksstyrelsen ansett, att
medel för ändamålet borde anvisas även för budgetåret 1946/47. Emellertid
borde en anslagsanvisning för sagda budgetår av 100 000 kronor få anses
till fyllest.
I likhet med motionärerna anser utskottet att statsmedel alltjämt böra ställas
till förfogande för att främja tillkomsten i största möjliga utsträckning av
siloanläggningar. Då emellertid förevarande statsunderstöd främst torde ha
betydelse i propagandasyfte och nyttan av ifrågavarande vetenskapliga upptäckt
numera torde vara allmänt känd bland jordbrukarna, synes utskottet
för närvarande knappast finnas anledning att tillstyrka högre anslag till
ändamålet än som beräknats av departementschefen, innebärande för övrigt
en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 50 000 kronor. Motionärernas
yrkande om ytterligare anslagshöjning torde sålunda icke böra biträdas
av riksdagen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionen I: 234, till Bidrag till uppförande
av siloanläggningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
129:o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. Under
punkt 29 har departementschefen anmält, att med hänsyn till förefintlig behållning
å tidigare för ändamålet anvisade anslag anvisning icke tarvas för
budgetåret 1946/47. Detta har utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
130:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond,
förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis framställning
under punkt 130 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med 62 000 kronor samt att anslaget omändras
från obetecknat anslag till förslagsanslag — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
91
131 :o) Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda framställning om anvisande
för ändamålet av ett reservationsanslag av 110 000 kronor innebär
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet
med 35 000 kronor. Höjningen har motiverats med att med hänsyn
till den betydelse kommitténs forskningar äga för rationaliseringssträvandena
inom jordbruket kommittén borde beredas möjligheter att utvidga sin
verksamhet.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.
132 :o) Jordbrukets upplysningsnämnd. Under punkt 132 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 42 000 kronor,
vilket belopp med 2 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår, ökningen hänför sig med 600 kronor till förhöjning
av arvodet till ett kontorsbiträde samt med 1 400 kronor till förhöjning av
medelsanvisningen till tryckningskostnader och bildtjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 42 000 kronor.
133:o) Fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering m. m.,
reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 133 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser rörande jordbrukets
rationalisering m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 75 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
92
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
in. m.
134:o) Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 134 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen örn godkännande av ändrad avlöningsstat för egnahemsstyrelsen
— anslagsanvisning till avlöningar med oförändrat belopp av
238 000 kronor. I avlöningsstaten föreslås sådan ändring att ett belopp av
5 500 kronor, avsett till arvode åt en byggnadskontrollant, överföres från arvodesposten
till icke-ordinarieposten.
Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för egnahemsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 114 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t .......... » 7 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 86 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 29 300
Summa kronor 238 000;
2) till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 238 000
kronor.
135:o) Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.
Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 135
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrel
sen:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett för
slagsanslag
av 70 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
93
136 :o) Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Handhavande av bostadsförbättringsverksamhet.
Jämlikt Kungl. Maj:ts under punkt 136 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen:
Handhavande av bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.
137:o) Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Majrts framställning under punkt 137 innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för egnahemsnämnderna godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 803 500 kronor, vilket belopp
med 18 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt
28 500 kronor och en utgiftsminskning av 10 000 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 5 000 kronor till uppflyttning till högst lönegrad Eo 18
av egnahemsnämndernas assistenter, 18 000 kronor till anställande av tillfällig
personal hos nämnderna, 4 000 kronor för täckande av ökat medelsbehov
till följd av löneklassförändringar samt 1 500 kronor till uppräkning
av de för rörligt tillägg avsedda medlen. Utgiftsminskningen, 10 000 kronor,
åbelöper arvodesposten och motiveras med de senare årens medelsåtgång.
Utskottet biträder Kungl. Majrts framställning och hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för egnahemsnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 308 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. > 45 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 360 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 90 500
Summa kronor 803 500;
2) till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 803 500
kronor.
Utskottet.
94
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
138:o) Egnaliemsbildning: Egnahemsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag.
Under punkt 138 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ändamålet
för nästa budgetår anvisa ett oförändrat belopp av 270 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 227 av friherre
Beck-Friis m. fl. och II: 289 av herr Stjärne m. fl., vari hemställts
att riksdagen ville besluta, att anslaget å 270 000 kronor till Egnahemsbildning:
Egnahemsnämnderna: Omkostnader höjes till 290 000 kronor för möjliggörande
av en ökning av den däri ingående posten till reseersättningar med
20 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har egnahemsstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 280 000 kronor
förhöjt belopp. Anslagshöjningen faller helt på posten reseersättningar, vilken
föreslås uppräknad med 10 000 kronor till 170 000 kronor, och motiveras med
hänvisning till medelsåtgången för ändamålet under budgetåret 1944/45,
169 000 kronor, samt den igångsatta verksamheten för inventering av ofullständiga
jordbruk. Styrelsen har i detta sammanhang framhållit, att alltför
knappt tillmätta medel för reseersättningar kunde motverka en effektiv användning
av egnahemsnämndernas arbetskraft samt försena behandlingen
av sådana ärenden, som krävde besiktning på stället.
I remissutlåtande den 17 oktober 1945 har statskontoret icke framställt någon
erinran mot egnahemsstyrelsens förslag.
Departementschefen har ansett att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
borde bibehållas vid nuvarande belopp, 270 000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat från egnahemsstyrelsen har posten reseersättningar
för egnahemsnämnderna under senare år visat sig otillräcklig,
med påföljd att behandlingen av ärenden som påkallat besiktning på stället
blivit försenad eller ock att betalningen av verkställda resor måst uppskjutas
i viss omfattning tills medel blivit tillgängliga för nästföljande budgetår.
En dylik ordning kan givetvis icke anses tillfredsställande, varför skäl för
en uppräkning av ifrågavarande delpost såsom föreslagits av egnahemsstyrelsen
och motionärerna i och för sig torde föreligga. Då emellertid här är
fråga örn ett förslagsanslag, synas dock erforderliga medel kunna ställas till
förfogande utan ökad anslagsberäkning för ändamålet. I enlighet med det
anförda torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp,
270 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt avslag å de likalydande motionerna I: 227 och II:
289, till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
270 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
95
139 :o) Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Handhavandc av bostadsförbättringsverksamhet.
Under punkt 139 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 80 000 kronor, vilket belopp
med 10 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Höjningen motiveras med att med hänsyn till den avsevärda utökning
av bostadsförbättringsverksamheten, varom beslut fattades vid 1945
års riksdag, det torde vara nödvändigt, att medel ställas till förfogande för
täckande av sådana merkostnader för egnahemsnämnderna, som föranledas
av verksamhetens utvidgning.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna:
Handhavande av bostadsförbättringsverksamhet för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
140:o) Egnahemsbildning: Egnahemsorganens byggnadsrådgivning. Detta
anslag, som är avsett för rådgivning i landsbygdens byggnadsfrågor genom
egnahemsnämnderna i Värmland, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, är för innevarande budgetår uppfört med
140 500 kronor. Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit föreskrivit,
att i samband med egnahemsorganisationens byggnadsrådgivning skulle uttagas
arvoden enligt särskild av Kungl. Majit fastställd taxa, samt förordnat,
att ifrågavarande taxeinkomster skulle tagas till uppbörd å förevarande anslag.
Kungl. Majits under punkt 140 gjorda framställning om anslagsanvisning
för ändamålet för budgetåret 1946/47 med 75 000 kronor innebär sålunda i
relation till anvisningen för innevarande budgetår en minskning med 65 500
kronor. I ärendet har egnahemsstyrelsen framhålilt, att verksamheten i fråga
syntes böra vara under budgetåret 1946/47 organiserad efter samma linjer
som för innevarande budgetår. Efter hand som den nya organisationen hunnit
verka och därmed taxeinkomster inflyta i samband med byggnadsrådgivningen,
torde kunna förväntas, att rådgivningsverksamheten bleve i stort
sett självförsörjande. Under övergångstiden uppstode emellertid för bestridande
av löpande utgifter ett visst medelsbehov, som måste tillgodoses genom
anvisande av ett särskilt anslag.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Egnahemsorga
nens
byggnadsrådgivning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 75 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
96
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
141:o). Egnahemsbildning: Egnahcmsorganens byggnadskontroll. Till gäldande
av kostnaderna för kontroll över den statsunderstödda bostadsbyggnadsverksamheten
på landsbygden är för innevarande budgetår uppfört ett
anslag av 130 000 kronor. Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit
förklarat hinder icke möta för egnahemsstyrelsen att såsom villkor för åtnjutande
av lån eller bidrag av allmänna medel till bostadsbyggnadsverksamhet
på landsbygden föreskriva, att vederbörande byggherre skulle sörja
för sådan kontroll på byggnadsplatsen, som av egnahemsnämnd enligt egnahemsstyrelsens
direktiv kunde godkännas. Härjämte har Kungl. Majit förordnat
att för löpande kontroll å byggnadsplatsen, som utövades genom
egnahemsorganisationens försorg, skulle uttagas arvoden enligt särskild av
Kungl. Majit fastställd taxa samt att ifrågavarande taxeinkomster skulle tagas
till uppbörd å förevarande anslag. Samtidigt har Kungl. Majit fastställt
stat för anslagets användning (statsliggaren s. 799) och i anslutning därtill
föreskrivit, att för egnahemsorganens allmänna översyn av kontrollverksamheten
och slutbesiktningar av byggnadsföretag skulle i den mån så befunnes
lämpligt anlitas därför skickade, i de olika byggnadsorterna verksamma
personer, vilka icke vore fast anställda hos egnahemsorganisationen.
Kungl. Majits under punkt 141 gjorda framställning örn anslag för ändamålet
för budgetåret 1946/47 med 150 000 kronor innebär i förhållande till
anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 20 000 kronor. Departementschefen
har betonat angelägenheten av att ifrågavarande byggnadskontroll
blir så effektiv som möjligt samt framhållit, att de hittills vunna erfarenheterna
av verksamheten icke tilläte några bestämda slutsatser rörande
taxeinkomsternas storlek.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Egnahemsorganens
byggnadskontroll för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 150 000 kronor.
142 :o) Egnahemsbildning: Bidrag till Lantbruksförbundets byggnadsförening.
I överensstämmelse med Kungl. Majits framställning under punkt
142 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Bidrag till Lantbruksförbundets
byggnads!örening för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
143:o) Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahemsombuden, förslags
anslag.
Kungl. Majits under punkt 143 gjorda anslagsäskande för nästa bud
getår
med 50 000 kronor innebär oförändrat anslagsbelopp.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
97
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:45 av herr Albertsson, likalydande med 11:81 av herrar Svensson i
Ljungskile och Sandberg, vari hemställts
att riksdagen måtte uttala sig för en höjning av egnahemsombudens arvoden
i enlighet med egnahemsstyrelsens förslag, samt
att till Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahemsombuden för budgetåret
1946/47 måtte anvisas ett förslagsanslag av 55 000 kronor;
2) II: 146 av herrar Ericsson i Sörsjön och Edberg, vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att ersättning till egnahemsombud måtte bestämmas
till sex kronor för varje ärende varmed ombud i mera väsentlig
utsträckning tagit befattning, dock högst sexton kronor för en och samma
dag, samt
att till Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahemsombuden för budgetåret
1946/47 måtte anvisas ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
Kungl. Maj:t har den 7 juni 1940 bemyndigat egnahemsstyrelsen att i
huvudsaklig överensstämmelse med de i propositionen nr 130/1940 angivna
grunderna fastställa årsarvoden för egnahemsombuden. Enligt berörda
grunder skulle arvodena åt egnahemsombuden, vilka arvoden årligen i efterhand
borde fastställas av egnahemsstyrelsen efter förslag av egnahemsnämnderna,
beräknas efter fyra kronor för varje ärende, varmed ombud i
någon mera väsentlig utsträckning tagit befattning, dock med högst tolv
kronor för en och samma dag. Den efter dessa grunder beräknade årsersättningen
har förutsatts böra kunna jämkas med hänsyn till det allmänna
intresse och den duglighet, som egnahemsombud ådagalagt vid fullgörandet
av sitt uppdrag. Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Maj:t medgivit,
att egnahemsombud för biträde i egnahemsorganisationens jordanskaffningsverksamhet
för komplettering av ofullständiga jordbruk skall för sådant
fastighetsärende, som resulterar i förvärv av fastighet, kunna tillerkännas
arvode av tolv kronor. Beträffande föreskrifter rörande användningen av
förevarande anslag hänvisas i övrigt till statsliggaren s. 799.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har egnahemsstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte anvisas ett med 5 000 kronor till 55 000 kronor förhöjt
anslag för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har till motivering av sin
hemställan — vilken åsyftar sådan ändring i gällande grunder för egnahemsombudens
arvoden att ersättningen å fyra kronor per ärende samt maximiersättningen
å tolv kronor per dag skulle höjas till sex respektive sexton kronor
— anfört i huvudsak följande.
Hos egnahemsstyrelsen har från egnahemsnämnder vid upprepade tillfällen
anmälts, att bland egnahemsombuden rådde missnöje med den enligt
deras mening alltför låga ersättning, som utginge för deras bestyr med egna
Bihanq
till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 1. 7
98
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
hemsärenden. Av denna anledning hade ett flertal fall av avsägelser förekommit,
och det hade ofta visat sig svårt att för lediga poster såsom egnahemsombud
förvärva fullgoda arbetskrafter. Då det för egnahemsverksamheten
vore av vikt att ute i bygderna vara representerad av vakna och påpassliga,
med ortens jordbruks- och bostadsförhållanden väl förtrogna personer,
borde därför ersättningen till egnahemsombud höjas. Egnahemsstyrelsen
vill understryka vad sålunda från egnahemsnämndernas sida anförts.
Vid övervägande av frågan vilken form en förbättring av ersättningen till
egnahemsombuden borde givas har styrelsen stannat för att det torde vara
enklast och även i övrigt lämpligt att allenast höja den nuvarande ersättningens
belopp per ärende, för närvarande fyra kronor, liksom även maximum
för vad som må utgå för arvode samma dag, för närvarande tolv kronor.
Styrelsen vill föreslå, att ifrågavarande ersättningar skola beräknas
efter sex kronor för varje ärende, varmed ombud i någon mera väsentlig
utsträckning tagit befattning, dock högst med sexton kronor för en och
samma dag. I övrigt torde oförändrade grunder böra tillämpas.
Vid bifall till här framförda förslag om förbättrade ersättningar till egnahemsombuden
kommer medelsåtgången å förevarande anslag att öka. Denna
ökning torde kunna beräknas till omkring 10 000 kronor per kalenderår.
Då ersättningarna utbetalas i efterskott per kalenderår, skulle alltså för
budgetåret 1946/47, därest den nu ifrågasatta förändringen träder i tillämpning
från den 1 juli 1946, en höjning av anslaget med 5 000 kronor kunna
antagas vara tillräcklig.
Statskontoret har i remissutlåtande den 17 oktober 1945 funnit sig böra
erinra örn att ersättning för uppdrag av bisysslokaraktär hittills icke ansetts
böra höjas.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Vad i ärendet anförts synes mig giva vid handen, att nu utgående ersättningar
till egnahemsombuden i vissa fall få anses vara alltför snävt tillmätta.
Jag kan emellertid icke tillstyrka, att nämnda ersättningar nu uppräknas
i den utsträckning som av egnahemsstyrelsen föreslagits. Höjningen
torde enligt min mening böra begränsas sålunda, att ersättningarna från
och med den 1 juli 1946 komma att beräknas efter fem kronor — mot för
närvarande fyra kronor — för varje ärende, varmed ombud i någon mera
väsentlig utsträckning tagit befattning, dock högst till femton kronor —
mot tolv kronor enligt nu gällande regler — för en och samma dag. I övrigt
torde beträffande bestämmandet av ersättningar åt egnahemsombuden böra
tillämpas oförändrade grunder.
I avvaktan på någon tids erfarenhet av de av mig föreslagna ändrade grunderna
för egnahemsombudens ersättningar synes ifrågavarande anslag för
nästa budgetår böra bibehållas vid nuvarande belopp, 50 000 kronor.»
Liksom i egnahemsstyrelsens anslagsäskande påtalas i de föreliggande
motionerna svårigheterna att erhålla och behålla lämpliga personer såsom
egnahemsombud ute i orterna. Då detta förhållande torde främst bero på att
nu utgående ersättning för egnahemsombudens arbete måste anses vara alltför
snävt tillmätt och att ombuden därför förorsakas betydande ekonomisk
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
99
uppoffring när de skola avskilja arbetstid åt egnahemsärenden, bör enligt
motionärernas mening — med hänsyn till vikten av att till egnahemsverksamheten
knytas bästa möjliga ortsrepresentanter — rättelse härutinnan vidtagas
med det snaraste. Vad departementschefen i sådant syfte förordat,
nämligen att ifrågavarande ersättningar från och med den 1 juli 1946 skola
beräknas efter fem kronor — mot för närvarande fyra kronor — för varje
ärende, varmed ombud i någon mera väsentlig utsträckning tagit befattning,
dock högst till femton kronor — mot hittills tolv kronor — för en och samma
dag, finna motionärerna icke vara tillfyllest; de tillstyrka i stället höjning
av ersättningarna till sex kronor respektive sexton kronor i enlighet med
egnahemsstyrelsens framställning vilken de anse erbjuda minimum för en
ändring. Utskottet vill för sin del icke bestrida att den av Kungl. Maj:t ifrågasatta
förhöjningen kan komma att visa sig väl knappt tilltagen. För närvarande
anser sig dock utskottet böra stanna vid att biträda Kungl. Maj:ts
förslag.
Åberopande det anförda och då utskottet intet har att erinra mot att ifrågavarande
förslagsanslag i avvaktan på någon tids erfarenhet uppföres med
oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 45 och
II: 81 ävensom å II: 146, till Egnahemsbildning: Ersättningar
åt egnahemsombuden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
144 :o) Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare,
förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 144 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag
till egnahemslåneförmedlare för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
145 :o) Egnahemsbildning: Avsättning till fonden för premielån till egnahemslåntagare.
Under punkt 145 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett anslag av 2 500 000 kronor, vilket belopp med
500 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:46 av herr Andersson, Alfred, och herr Albertsson, likalydande med
II: 80 av herrar Svensson i Ljungskile och Sandberg, vari hemställts att riksdagen
vid behandling av anslag lill Egnahemsbildning: Avsättning till fonden
100
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
för premielån till egnahemslåntagare för budgetåret 1946/47 icke måtte lämna
några nya direktiv för verksamhetens bedrivande;
2) 1:61 av herr Nilsson, Bror, m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte
besluta
att till Egnahemsbildning: Avsättning lill fonden för premielån till egnahemslåntagare
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 000 000 kronor;
samt
att icke godkänna departementschefens under denna punkt gjorda uttalande
att endast innehavare av »verkligt bärkraftiga jordbruk» skulle komma i
åtnjutande av premielån;
3) II: 185 av herr Svensson i Grönvik m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att till Egnahemsbildning: Avsättning till fonden
för premielån till egnahemslåntagare för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 3 000 000 kronor; samt
att riksdagen i avvaktan på de förslag, som torde vara att förvänta i syfte
att rationalisera jordbruket, icke måtte godtaga departemenschefens av motionärerna
berörda i propositionen gjorda uttalanden.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har egnahemsstyrelsen anhållit, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med ett till 3 000 000
kronor förhöjt belopp. Härvid har styrelsen — under erinran att enligt 17 §
kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten
premielån icke må beviljas till belopp överstigande 3 000 kronor,
där ej egnahemsstyrelsen efter prövning för särskilt fall medgiver, att sådant
lån må uppgå till högst 4 500 kronor — hemställt om sådan ändring i förenämnda
bestämmelse, att maximigränsen för premielån höjdes till 4 000
respektive 6 000 kronor. Till motivering av sitt förslag har egnahemsstyrelsen
anfört i huvudsak följande.
Enligt kungörelsen nr 589/1940 må, utöver egnahemslån och skogslån, beviljas
premielån där det med hänsyn till arten och omfattningen av de åtgärder,
som erfordras för fastighetens iordningställande, befinnes skäligt, att
egnahemslånesökande erhåller bistånd till täckande av kostnaderna för dessa
åtgärder. I Kungl. Maj:ts brev den 19 juli 1940 ha meddelats närmare föreskrifter
rörande beviljande av premielån. Dessa föreskrifter innebära i huvudsak
följande. Premielån må beviljas egnahemslåntagare, som åsyftar att
genom väsentligt nyodlings-, byggnads- eller grundförbättringsarbete i avsevärd
mån förbättra eller utvidga med annat egnahemslån förvärvad eller
utvidgad fastighet eller att genom nyodling och nybyggnad bilda ett helt
och hållet nytt jordbruk. För erhållande av premielån skall upprätthållas
krav på, att de avsedda arbetena ur social och ekonomisk synpunkt befinnas
önskvärda samt att låntagaren med hänsyn till såväl sin ekonomiska ställning
som arbetenas kostnadskrävande art kan antagas vara ur stand att
verkställa desamma utan stöd av ytterligare statsmedel utöver tilldelat egnahemslån.
Nyodlingsarbete må i regel icke räknas såsom väsentligt, där icke
minst ett hektar jord nyodlas. För att byggnadsarbete må räknas såsom vä
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
101
sentligt skola för fastigheten erforderliga ekonomihus eller bostadshus antingen
nyuppföras eller ock underkastas större om- eller tillbyggnad eller sådan
om- eller tillbyggnad, som föranledes av förvärv av tillskottsjord.
Egnahemsstyrelsen kan vitsorda, att premielånen ha en mycket viktig
uppgift att fylla i egnahemsverksamheten. För jordbruket är det ett livsvillkor,
att de särskilda brukningsdelarna anordnas och utrustas så rationellt
som möjligt. I det ständigt fortgående arbetet mot detta mål böra de ekonomiskt
svagt ställda förvärvarna av jordbruksegnahem beredas möjlighet att
deltaga. De redan färdiga fastigheter, som förvärvas med stöd av egnahemslån,
äro ofta sådana där byggnadsbeståndet är behäftat med betydande
brister eller där behovet av grundförbättringar är framträdande. I regel äro
emellertid åtgärder till avhjälpande av dessa brister eller genomförande av
förbättringar av antydda slag så kostnadskrävande, att de på grund av
egnahemsförvärvarens svaga ekonomi måste ställas på en obestämd framtid.
1 samma riktning verkar även det förhållandet, att här avsedda åtgärder i
regel äro av den art, att de i vissa fall icke alls, i andra fall först efter viss tid
öka fastighetens avkastning eller avspegla sig i ett förhöjt bruksvärde. Erfarenheten
har emellertid givit vid handen, att det av både praktiska och psykologiska
skäl är av stor betydelse att själva starten för en egnahemsförvärvare
sker under så goda betingelser som möjligt. Jordbruket bör alltså redan
från början sättas i gott skick i vad avser såväl byggnadsbeståndet som jorden.
Vad nu sagts om kostnaderna för iordningställande av jordbruk gäller
i tillämpliga delar även då fråga är örn förvärv av tillskottsjord och givetvis
också i de numera dock mycket fåtaliga fallen av nybildning av egnahemsjordbruk.
För att premielånen skola kunna fylla sin här antydda uppgift få de icke
vara alltför små. I sådant avseende äro emellertid förhållandena enligt styrelsens
uppfattning för närvarande icke tillfredsställande. Detta sammanhänger
dels med att kostnaderna för genomförande av åtgärder, som bär
avses, väsentligt stigit sedan den nuvarande maximigränsen för premielån
fastställdes, varigenom denna gräns numera framstår som alltför snäv, dels
med att tillgången på medel för ändamålet varit så knapp i förhållande till
efterfrågan, att lånen genomsnittligt måst bestämmas till alltför låga belopp.
Hos styrelsen ha egnahemsnämnderna starkt understrukit nu anförda förhållanden
och hemställt om vidtagande av åtgärder för en höjning av maximigränsen
för premielån och örn rikligare medelstilldelning för beviljande
av dylika lån.
Egnahemsstyrelsen anser det för sin del ofrånkomligt att, därest premielånen
skola kunna fylla sin avsedda funktion, maximigränsen för lånen nu
höjes. Vad beträffar storleken av sådan höjning torde ett bestämmande av
premielånens högsta belopp till 4 000 kronor och efter prövning av egnahemsstyrelsen
för särskilt fall 0 000 kronor — motsvarande belopp ha i nu
gällande bestämmelser fastställts till 3 000 respektive 4 500 kronor — vara
väl motiverat, även örn man räknar med att den inträffade stegringen beträffande
byggnadskostnader och fastighetsvärden skall i viss mån gå tillbaka.
Då premielånens nuvarande maximibelopp på sin tid sattes i viss relation
till respektive fastighets värde, må här nämnas, att styrelsen vid behandling
i förevarande skrivelse av frågan örn behovet av förstärkning av
egnahemslånefonden i betraktande av de stegrade fastighetsvärdena föreslagit
en jämförlig höjning jämväl av maximigränsen för det värde som må läggas
till grund vid egnahemsbelåning av faslighet.
Vad beträffar medelsanvisningen för beviljande av premielån må framhållas,
att de under senare år anvisade anslagen visat sig vara alltför knappa
och pressat ned del genomsnittliga lånebeloppet per låntagare i så avsevärd
102
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
grad, att syftet med lånen mången gång icke blivit i behörig mån tillgodosett.
För att möjliggöra en viss höjning av lånebeloppen inom ramen för gällande
lånebestämmelser samt för tillgodoseende av den ökade efterfrågan på medel
som kan väntas uppkomma, därest den av styrelsen föreslagna höjningen
av maximigränsen för lånen genomföres, torde ifrågavarande anslag böra
höjas till 3 000 000 kronor.
I remissutlåtande den 17 oktober 1945 har statskontoret — under förmälan
att ämbetsverket icke funnit sig kunna biträda av egnahemsstyrelsen
framlagt förslag om ändrade grunder för beviljande av egnahemslån —
förklarat, att enligt statskontorets mening icke heller någon ändring beträffande
maximibeloppet för premielån borde ifrågakomma. Vid sådant förhållande
syntes någon uppräkning av förevarande anslag för detta ändamål
icke vara erforderlig. Anslaget borde fördenskull kunna för budgetåret
1946/47 upptagas med samma belopp som anvisats för innevarande budgetår
eller 2 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»Den med anlitande av ifrågavarande anslagsmedel bedrivna premielåneverksamheten
fyller såsom egnahemsstyrelsen anfört en synnerligen betydande
uppgift i den statliga egnahemsrörelsen. Vikten av att egnahemsförvärvaren
redan från början genom statens försorg beredes möjligheter att
på mest rationella sätt utvidga, utrusta eller eljest förbättra jordbruket kan
sålunda icke med tillräcklig skärpa understrykas. Av egnahemsstyrelsens
skrivelse i ärendet torde emellertid framgå, att kostnaderna för de med
premielånen avsedda åtgärderna stigit avsevärt sedan den nuvarande maxigränsen
för lånen fastställdes. En höjning av lånegränsen torde fördenskull
vara nödvändig, därest syftet med premielånen icke skall äventyras. För
närvarande må premielån icke beviljas till belopp överstigande 3 000 kronor,
där ej egnahemsstyrelsen efter prövning för särskilt fall medgiver, att sådant
lån må uppgå till högst 4 500 kronor. Därest nämnda belopp, såsom egnahemsstyrelsen
föreslagit, höjdes till 4 000 respektive 6 000 kronor, torde
premielåneverksamheten komma att vinna betydligt i effektivitet. En annan
medverkande faktor till att premielånen under senare år genomsnittligt
måst bestämmas till relativt låga belopp har av egnahemsstyrelsen angivits
vara den med hänsyn till efterfrågan alltför knappa tillgången på anslagsmedel.
Styrelsen har på grund härav föreslagit en från 2 000 000 till 3 000 000
kronor förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår. Under förutsättning att
premielån framdeles endast tilldelas egnahemslåntagare för åtgärder för
iordningställande av verkligt bärkraftiga jordbruk synes det enligt min mening
vara tillfyllest, därest ifrågavarande anslag för budgetåret 1946/47 bestämmes
till 2 500 000 kronor. Då understödjande av olämplig fastighetsbildning
kommer att i hög grad försvåra den rationalisering av landets jordbruk,
som framdeles måste komma till stånd, förutsätter jag alltså, att egnahemsorganen
beakta vikten av att i fortsättningen endast jordbruk av nyss
antydd beskaffenhet lämnas stöd genom egnahemsverksamheten. Det torde
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
103
få ankomma på Kungl. Majit att meddela de ändrade bestämmelser rörande
förevarande verksamhet, som vid bifall till vad i det föregående förordats
må befinnas påkallade.»
Till en början vill utskottet — med hänsyn till syftet med premielånen —
tillstyrka departementschefens i enlighet med egnahemsstyrelsens skrivelse
här framlagda förslag örn höjning av lånebeloppet — för närvarande 3 000
kronor, där ej egnahemsstyrelsen efter prövning för särskilt fall medgiver att
sådant lån må uppgå till högst 4 500 kronor -—• till 4 000 respektive 6 000
kronor.
Beträffande medelsanvisningen till ändamålet för nästa budgetår har i motionerna
1:61 och II: 185 hemställts örn anslagets höjande till 3 000 000 kronor
såsom egnahemsstyrelsen föreslagit. Under förutsättning att premielån
framdeles endast tilldelades egnahemslåntagare för åtgärder för iordningställande
av verkligt bärkraftiga jordbruk, har departementschefen funnit
det vara tillfyllest, därest anslaget för nästa budgetår bestämdes till 2 500 000
kronor mot 2 000 000 kronor för innevarande budgetår. Då ett understödjande
av olämplig fastighetsbildning enligt departementschefens uppfattning
skulle i hög grad försvåra den rationalisering av landets jordbruk som framdeles
måste komma till stånd, har i propositionen förutsatts att egnahemsorganen
skola beakta vikten av att i fortsättningen endast jordbruk av
nyss antydd beskaffenhet lämnades stöd genom egnahemsverksamheten. I
samtliga föreliggande motioner ha uttalats betänkligheter mot dessa departementschefens
uttalanden samt påyrkats alt desamma icke måtte godtagas
av riksdagen. Med anledning härav vill utskottet erinra om att departementschefen
vid remissdebatten i anledning av årets statsverksproposition (i
andra kammaren den 17 januari 1946) lämnat ett förtydligande att det icke
varit hans avsikt att i begreppet »bärkraftigt jordbruk» inlägga samma innebörd
som i »bärkraftigt familjejordbiuk». Departementschefen hade endast
velat uttala en varning för att medelst premielånen tillföra sådana jordbruk
förbättringsarbeten, beträffande vilka det redan nu vore uppenbart att
de i framtiden icke komme att bestå såsom självständiga jordbruk. I anslutning
till det här anförda må framhållas att utskottet givetvis delar departementschefens
uppfattning att olämplig fastighetsbildning icke bör stödjas
med statsmedel. Vad särskilt premielånen angår vill utskottet erinra att
dylika lån må utgå endast i förening med egnahemslån för jordbruksfastigheter.
Enligt för egnahemsverksamheten gällande grunder skola med sistnämnda
lån i första hand främjas förvärv av familjejordbruk, stödjordbruk
och tillskottsjord. Endast i särskilda fall må dock med egnahemslån stödjas
förvärv av jordbruk som ej Ilar full bärkraft, exempelvis då omständigheterna
äro sådana att förvärvaren kan stadigvarande påräkna lämpliga arbetstillfällen
på orten för utfyllnad av inkomsterna från jordbruket. Enligt
vad utskottet erfarit ägnas från egnahemsstyrelsens sida uppmärksamhet
åt vikten av att med egnahemslångivningen främjas en ur synpunkten av
Utskottet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
jordbrukets rationalisering och i övrigt ändamålsenlig fastighetsbildning.
Under sådana förhållanden och då utskottet på grund av vad i förevarande
ärende förekommit icke anser sig böra i vad departementschefen anfört i ämnet
inlägga någon avsikt att i nu behandlade del föreslå ändrade grunder för
utlämnande av premielån, synes något riksdagens särskilda yttrande härutöver
icke vara behövligt i anledning av motionerna, vilka alltså i förevarande
avseende torde få anses besvarade med vad utskottet här anfört. Vad så
angår beräkningen av anslagets storlek för nästa budgetår finner utskottet —
med beaktande även av det anförda — icke tillräcklig anledning att på grund
av de motions vis framförda yrkandena föreslå anvisning av högre belopp än
som ifrågasatts i propositionen, d. v. s. 2 500 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 61 och II: 185 i
vad angår anslagsfrågan, till Egnahemsbildning: Avsättning
till fonden för premielån till egnahemslåntagare för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 2 500 000 kronor;
B. att motionerna I: 46 och II: 80, likalydande, ävensom
motionerna I: 61 samt II: 185 i övrigt må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
146:o) Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning
av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. Detta anslag är för
innevarande budgetår med hänsyn till en beräknad reservation uppfört med
ett formellt belopp av 100 kronor.
Under punkt 146 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Efter redogörelse för framställning av egnahemsstyrelsen örn anslagets
uppförande med 100 000 kronor har departementschefen i ärendet anfört
följande:
»Av vad egnahemsstyrelsen anfört torde framgå, att någon anslagsreservation
knappast synes kunna påräknas vid utgången av innevarande budgetår.
På grund härav torde för budgetåret 1946/47 medel i vanlig ordning böra
äskas å anslaget. Vid beräknandet av medelsbehovet för nästkommande budgetår
böra beaktas jämväl de anspråk, som kunna komma att ställas på förevarande
anslag till följd av den pågående försöksverksamheten för åstadkommande
av bättre fastighetsarrondering i Norrland. I detta hänseende har
jag för avsikt att i annat sammanhang förorda, att under nästa budgetår av
anslaget högst 50 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår,
må disponeras för försöksverksamheten i fråga. Med beaktande av vad
nu sagts finner jag anslagsanvisningen böra bestämmas till ett högre belopp
än som av egnahemsstyrelsen ifrågasatts. Jag anser mig sålunda böra föreslå,
att anslaget för budgetåret 1946/47 upptages med 150 000 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
105
Av Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anslagsanvisning till den pågående
försöksverksamheten för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering
i Norrland upptagas under punkterna 158 och 159 i nionde huvudtiteln.
Därvid ifrågasättes att för verksamheten under budgetåret 1946/47
skola få disponeras högst 1000 000 kronor av egnahemslånefonden, högst
150 000 kronor av fonden för premielån till egnahemslåntagare och högst
50 000 kronor av ifrågavarande reservationsanslag till bidrag till inlösen av
vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk. Utskottet har för
avsikt att tillstyrka bifall till vad Kungl. Majit under berörda båda punkter
föreslagit. Vid sådant förhållande och då ej heller beräkningen i övrigt av
nu förevarande anslag givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen
av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
147 :o) Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar, förslagsanslag. Under
punkt 147 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att bidragstilldelningen
och anslagsanvisningen under nästa budgetår för ändamålet bestämmas till
oförändrade belopp av 125 000 kronor respektive 50 000 kronor.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 79, av herrar Johansson
i Norrfors och Andersson i Hedensbyn, vari hemställts att riksdagen till
Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar för budgetåret 1946/47 måtte
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Beträffande skälen till stöd för motionen hänvisas till denna.
1945 års riksdag har medgivit, att för budgetåret 1945/46 må beviljas statsbidrag
intill 125 000 kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och
Dalarna), ävensom för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har egnahemsstyrelsen anhållit, att bidragstilldelningen
och anslagsanvisningen för budgetåret 1946/47 måtte bestämmas
till oförändrade belopp av 125 000 respektive 50 000 kronor.
Jämväl utskottet anser att medel alltjämt böra ställas till förfogande för
byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna. Liksom Kungl.Majit
finner dock utskottet det tillfyllest, därest bidragsverksamheten för ändamålet
i enlighet med egnahemsstyrelsens framställning även under nästa budgetår
hålles inom samma kostnadsram som för närvarande. Utskottet kan
sålunda icke biträda den föreliggande motionen örn utvidgning av verksamheten.
I detta sammanhang vill utskottet tillfoga att det icke bör möta hinder
att med stöd av bidrag från förevarande anslag utlägga odlingsväg även till
område som utnyttjas för kulturbete.
Utskottet.
Utskottet.
106
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionen 11:79,
1) medgiva, att för budgetåret 1946/47 må beviljas statsbidrag
intill 125 000 kronor för byggande av odlingsvägar;
2) till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
148 :o) Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,
reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 148 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag
till vissa arbetarsmåbrukslåntagare för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
149:o) Egnahemsbildning: Kostnader i anledning av vissa jordanskaffningsföretag.
Under punkt 149 har departementschefen anmält, att med
hänsyn till förefintlig behållning å tidigare för ändamålet anvisat anslag anvisning
icke tarvas för budgetåret 1946/47. Detta har utskottet velat för
riksdagen
omförmäla.
150:o) Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa kronoparken
Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning om anvisande för
ändamålet av ett anslag å 105 000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en minskning av anslagsbeloppet med 28 900
kronor. Minskningen är föranledd av påräknade inkomster i form av arrendeavgifter
för kolonat.
Under erinran att 1943 års riksdag beslutat (prop. nr 138; r. skr. nr 303)
om nya grunder för upplåtelse av kronotorp å kronoparker i Norrland och
Dalarna, vilka grunder emellertid icke utan vidare äga tillämplighet å de
enligt äldre bestämmelser upplåtna lägenheterna, har departementschefen
i ärendet anfört bland annat följande:
»Såsom framgår av vad domänstyrelsen anfört torde det icke kunna förväntas,
att innehavare av här ifrågavarande kolonat komma att under år
1946 i någon större utsträckning övergå till de nya bestämmelserna angående
upplåtelse av kronotorp. Med hänsyn till svårigheterna att nu bedöma, huruvida
behov av ytterligare förlängning av de legofria åren kan komma att
föreligga efter den 1 juli 1946 för kolonatens innehavare, synes det lämpligt,
att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande att, därest så skulle befinnas
erforderligt, förordna om förlängning under ytterligare något år av de senast
av 1943 års riksdag beviljade lindringarna.i upplåtelsevillkoren för kolonaten.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Mot att Kungl. Majit erhåller bemyndigande som departementschefen
ifrågasatt, har utskottet intet att erinra. Med tillstyrkande i övrigt av bifall
till Kungl. Maj :ts förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisation
å vissa kronoparker för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 105 000 kronor.
151 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamlieten å Alträsks
kolonisationsområde, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Majits framställning under punkt 151 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
152 :o) Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning
under punkt 152 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
153:o) Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts under punkt 153 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
154 :o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.
Kungl. Majit har under punkt 154 föreslagit att bidragstilldelningen och anslagsanvisningen
till ändamålet för budgetåret 1946/47 bestämmes till oförändrade
belopp av 4 000 000 respektive 3 600 000 kronor.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) lii 132 av herr Pettersson i Rosta m. fl., vari hemställts att riksdagen
måtte
a) medgiva, att under budgetåret 1946/47 beviljas bidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 5 000 000 kronor; samt
b) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
2) lii 181 av herrar Sandberg och Boman i Kieryd, vari hemställts att riksdagen
måtte
a) medgiva, att under budgetåret 1946/47 må beviljas bidrag från statens
avdikningsanslag å tillhopa högst 5 000 000 kronor; och
Utskottet.
108
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
b) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
3) II: 183 av herr Karlsson i Stuvsta m. fl., vari hemställts att riksdagen
måtte
a) medgiva, att under budgetåret 1946/47 må beviljas bidrag från statens
avdikningsanslag å tillhopa högst 8 000 000 kronor;
b) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1935/36—-1944/45
den bestämda bidragssumman, de anvisade anslagsbeloppen och de från anslaget
utbetalade medlen.
Budgetår
Av riksdagen
bestämd högsta
bidragssumma
Anvisat
anslag
Utbetalade
belopp
kronor
kronor
kronor
1935/36 ...
..... 5 400 000
3 700 000
2 126 700
1936/37 ...
..... 3 300 000
3 700 000
3 309 080
1937/38 ...
..... 3 800 000
4 000 000
3 178 160
1938/39 ...
..... 2 400 000
2 700 000
3 601 820
1939/40 .. .
..... 3 800 000
3 000 000
2 725 240
1940/41 . ..
..... 4 800 000
2 000 000
2 220 135
1941/42 .. .
..... 1800 000
2 000 000
2 024 435
1942/43 .. .
..... 3 500 000
3 300 000
2 084 100
1943/44 .. .
..... 3 500 000
2 900 000
2 106 360
1944/45 ...
..... 3 500 000
2 900 000
2 270 877
För ifrågavarande ändamål ha vidare under budgetåren 1935/36—1944/45
utbetalats följande belopp från reservationsanslaget till torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, nämligen respektive omkring 1 920 400,
914 960, 595 560, 362 690, 191 250, 72 970, 42 080, 51 730, 29 740 och 12 920
kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att statens
avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 4 000 000 kronor
samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår måtte
bestämmas till högst 5 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.
Under budgetåret 1944/45 ha bidrag från ifrågavarande anslag beviljats
dels av Kungl. Maj:t till 7 företag med tillhopa 4 560 kronor, dels ock av
lantbruksstyrelsen till 772 företag med tillhopa 3 495 440 kronor eller sammanlagt
3 500 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1945/46 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 1 586 torrläggningsföretag, representerande
ett bidragsbelopp av omkring 9 300 000 kronor. Utöver nämnda
ansökningar torde under budgetåret nya dylika ansökningar kunna förväntas
inkomma till ett sammanlagt belopp av omkring 4 000 000 kronor.
För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande
som under året motsedda ansökningar skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning
av (9 300 000 + 4 000 000=) 13 300 000 kronor. För ändamålet
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
109
må emellertid beviljas bidrag från statens avdikningsanslag till ett belopp
av endast 4 000 000 kronor. Av för budgetåret 1945/46 föreliggande^ och påräknade
ansökningar om statsbidrag kunna sålunda ansökningar å ett belopp
av (13 300 000 — 4 000 000=) 9 300 000 kronor förväntas bliva överförda
till budgetåret 1946/47. Jämväl under sistnämnda budgetår torde nya
ansökningar om statsbidrag kunna förväntas inkomma till ett belopp av
omkring 4 000 000 kronor. För tillgodoseende under ifrågavarande budgetår
av ansökningar om statsbidrag skulle sålunda erfordras i runt tal (9 300 000
+ 4 000 000 =) 13 300 000 kronor.
Till undvikande av att, såsom tidigare varit fallet, ansökningarna om statsbidrag
på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och till allvarlig
olägenhet för avdikningsverksamheten bliva avgjorda först efter flera års
väntan, synes bidragstilldelningen böra så avvägas, att anhopningen av torrläggningsärenden
hos lantbruksstyrelsen må om möjligt kunna successivt
minskas. Med hänsyn härtill torde bidragstilldelningen från anslaget under
budgetåret 1946/47 icke böra sättas lägre än till 5 000 000 kronor. Även med
en bidragstilldelning av denna storleksordning torde det i varje fall icke
bliva möjligt att under budgetåret tillgodose andra än de med hänsyn till
nyttighetsgraden mest angelägna företagen.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»Såsom av det förut anförda framgår ha under de senare åren anspråken
på bidrag från ifrågavarande anslag nått en sådan omfattning, att de icke på
långt när kunnat tillgodoses. Sålunda funnos hos lantbruksstyrelsen vid början
av löpande budgetår oavgjorda bidragsansökningar till ett belopp av
icke mindre än omkring 9 000 000 kronor. En följd härav har blivit, att de
bidragssökande i regel måste vänta en avsevärd tid innan deras ansökningar
komma i tur att avgöras. Emellertid må erinras, att bidragstilldelningen från
avdikningsanslaget för löpande budgetår avsevärt höjdes i förhållande till
tidigare budgetår. Det är ock att märka, att med hänsyn till att statsmakterna
ännu icke tagit ståndpunkt till frågan om jordbrukets framtida rationalisering,
en viss försiktighet synes böra iakttagas med beviljande av medel från
anslaget. Ehuru det givetvis i betraktande av angelägenheten av att förkorta
den långa väntetiden för bidragsansökningarnas avgörande vore önskvärt
med en ökad bidragstilldelning till förevarande verksamhet, finner jag mig
likväl i nuvarande läge icke kunna förorda högre tilldelning än för innevarande
budgetår, eller 4 000 000 kronor. I anslutning härtill synes medelsanvisningen
under avdikningsanslaget även för nästa budgetår böra bestämmas
till 3 600 000 kronor.»
Vid fjolårets riksdag, då den statsunderstödda torrläggningsverksamheten
blev föremål för en genomgripande reformering, förklarade utskottet att
ifrågavarande verksamhet vore av sådan betydelse för höjande av jordbrukets
avkastningsförmåga och för rationalisering av jordbruksdriften att den
i hög grad borde förtjäna statens stöd. Såsom departementschefen erinrat
höjdes samtidigt bidragstilldelningen från avdikningsanslaget för innevarande
budgetår avsevärt i förhållande till tidigare budgetår. Riksdagen anslöt
sig därvid till vad 1942 års torrläggningssakkunniga anfört örn att del
löpande behovet av statsbidrag till torrläggningsverksamheten för närvarande
borde beräknas lill 4 000 000 kronor årligen. Utskottet förutsatte emelieé
U Iskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tid att så snart omständigheterna det medgåve en oltad medelsanvisning till
avdikningsanslaget skulle möjliggöra avskaffande av den rådande balansen
å bidragsansökningar samt undanröjande av den långa väntetid på statsbidrag
som de därtill berättigade företagen på grund av bristande anslag måste
underkasta sig.
Vad angår de nu föreliggande motionerna om utvidgning av bidragsverksamheten
torde det anförda ha tydligt givit vid handen att även utskottet
anser detta vara i hög grad påkallat. Emellertid förefinnas fortfarande —
förutom hänsynen till det statsfinansiella läget — vissa omständigheter som
böra beaktas härvidlag och som tala för iakttagande av varsamhet när det
gäller att med statsunderstöd befordra torrläggningsverksamheten. En lång
tids erfarenhet har givit vid handen att sådana stora vanskligheter möta vid
bedömandet av ett torrläggningsföretags nyttighetsgrad och ekonomiska bärkraft
att dessa mana till försiktighet med igångsättandet av dylika företag.
De nuvarande höga kostnaderna för ett torrläggningsföretags genomförande
kunna bliva mycket betungande för deltagarna i företaget vid ett eventuellt
försämrat konjunkturläge i fortsättningen för jordbruket. Planläggningen av
jordbrukets framtida rationalisering som nu slår på dagordningen kan tänkas
komma att öva inflytande på riktlinjerna för torrläggningsverksamhetens
fortsatta bedrivande. Enligt vad utskottet kunnat finna är det följaktligen
åtskilliga faktorer som göra sig gällande i spörsmålet angående avvägningen
av torrläggningsverksamhetens omfattning. Hänsynen till dessa synes utskottet
bjuda att såsom departementschefen föreslagit tills vidare bibehålla den
ram som uppdrogs vid förra årets riksdag. De i ämnet väckta motionerna
torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd för närvarande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna II: 132, II: 181 och
II: 183,
1) medgiva, att under budgetåret 1946/47 må beviljas bidrag
från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 4 000 000
kronor;
2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000
kronor.
155:o) Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 155 — innebärande att bidragstilldelningen och anslagsanvisningen
för budgetåret 1946/47 bestämmas till oförändrade belopp av
4 500 000 respektive 3 000 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
lil
1) medgiva, att Kungl. Maj:t må för år 1947 bevilja statsanslag
intill 4 500 000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.;
2) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
156:o) Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 156 innebär anslagsanvisning till
ändamålet för nästa budgetår med oförändrat belopp av 400 000 kronor.
Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:233 av herr Nilsson, Bror, m. fl., likalydande med 11:366 av herr
Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte till Grundförbättringar:
Bidrag till täckdikningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av kronor 800 000;
2) II: 182 av herr Karlsson i Stuvsta m. fl., vari riksdagen föreslagits att till
Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor.
Rörande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte för budgetåret 1946/47 uppföras med oförändrat belopp
av 400 000 kronor. Styrelsen har härvid räknat med att någon anslagsreservation
icke skulle komma att stå till förfogande vid ingången av sistnämnda
budgetår. Emellertid har styrelsen erinrat om att styrelsen vid tidigare
tillfällen ifrågasatt riktigheten av att lämna bidrag utan återbetalningsskyldighet
till täckdikning.
I fråga örn storleken av de under de senaste tio budgetåren till förfogande
ställda medlen och de av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen har
lantbruksstyrelsen lämnat följande uppgifter:
Av riksdagen
Av hushållnings-
till förfogande
sällskapen sökta
Budgetar
ställda medel
bidragsbelopp
kronor
kronor
1936/37 .....
....... 1 000 000
2 557 000
1937/38 .....
....... 500 000
1 827 000
1938/39 .....
........ 600 000
1 569 259
1939/40 .....
........ 500 000
1 496 044
1940/41 .....
....... 200 000
897 459
1941/42 .....
........ 200 000
1 084 202
1942/43 .....
........ 200 000
1 147 270
1943/44 .....
....... 400 0001
1 228 321
1944/45 .....
........ 400 000
1 499 779
1945/46 .....
........ 400 000
1 777 930
112
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då medel för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas även för nästa
budgetår och då från min sida icke finnes något att erinra mot lantbruksstyrelsens
beräkning av medelsbehovet, förordar jag, att anslaget upptages
med oförändrat belopp av 400 000 kronor. Liksom under innevarande budgetår
bör vid tilldelningen av bidrag särskild hänsyn tagas till vederbörandes
ekonomiska förhållanden. Sålunda bör sökande, som beträffande storleken
av brukad åkerareal är berättigad till bidrag men som har en god ekonomisk
ställning, antingen icke tilldelas bidrag eller allenast erhålla ett reducerat bidrag.
»
I de föreliggande motionerna föreslås med hänsyn till rådande medelsbehov
ökad anslagstilldelning för täckdikningsverksamheten. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en ändamålsenlig täckdikning är i särskilt
hög grad ägnad att främja jordbrukets avkastningsförmåga och därigenom
bereda jordbrukarna förbättrad ställning. Erinras må i anslutning härtill att
lantbruksstyrelsen anser täckdikning vara i och för sig så pass lönsam att
styrelsen ifrågasätter riktigheten av att härtill lämna statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.
Under förutsättning att såsom departementschefen anfört
vid bidragsgivningen i fortsättningen liksom för närvarande särskild
hänsyn tages till vederbörandes ekonomiska förhållanden, anser sig utskottet
böra vidhålla sin ståndpunkt att statsmedel böra ställas till förfogande
för ändamålet, därvid en medelväg mellan motionärernas och lantbruksstyrelsen
uppfattningar bör sökas. Den avvägning av anslaget för nästa
budgetår som departementschefen förordat och som innebär oförändrad
medelsanvisning av 400 000 kronor, finner utskottet lämpligen böra tillstyrkas.
Utskottet har härvid tagit hänsyn till — förutom det statsfinansiella
läget — även det förhållandet att för närvarande råder knapphet på såväl
arbetskraft som materiel för ifrågavarande verksamhet. Skulle sådana förändringar
inträffa inom den närmaste tiden att i stället arbetslöshet uppstår,
bör enligt utskottets mening tagas under övervägande att på tilläggsstat
anvisa ytterligare medel till ändamålet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 233 och II: 366, likalydande,
ävensom II: 182, till Grund förbättringar: Bidrag till
täckdikningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
157 :o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag,
reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt
157 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
113
att riksdagen må till Grundförbättringar: Förrättningskostnader
till vissa torrläggningsföretag för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
158: o) Kostnader för viss försöksverksamhet för åstadk ömmande av
bättre fastighetsarrondering i Norrland, reservationsanslag. För innevarande
budgetår har 1945 års riksdag (prop. nr 22; r. skr. nr 116) anvisat dels till
Kostnader för viss försöksverksamhet för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering
i Norrland ett reservationsanslag av 70 000 kronor, dels ock
till Bidrag lill genomförandet av vissa arronderingsåtgärder i Norrland ett
reservationsanslag av 150 000 kronor. Från förstnämnda anslag avses skola
bestridas administrationskostnaderna för lokala jordnämnderna i Västernorrlands
och Norrbottens län. Därjämte har 1945 års riksdag medgivit, att för
ifrågavarande arronderingsverksamhet under budgetåret 1945/46 må disponeras
högst 1 000 000 kronor av egnahemslånefonden, högst 150 000 kronor av
fonden för premielån till egnaheinslåntagare och högst 50 000 kronor av
reservationsanslaget till bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning
av ofullständiga jordbruk.
Under punkt 158 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret
1946/47 till Kostnader för viss försöksverksamhet för åstadkommande av
bättre fastighetsarrondering i Norrland anvisa ett reservationsanslag av
90 000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit under punkt 159 föreslagit riksdagen att för samma
budgetår till Bidrag till genomförandet av vissa arronderingsåtgärder i
Norrland anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Härjämte ifrågasättes, att jämväl för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande
verksamhet skola få disponeras högst 1 000 000 kronor av egnahemslånefonden,
högst 150 000 kronor av fonden för premielån till egnahemslån tagare
och högst 50 000 kronor av reservationsanslaget till bidrag till inlösen av
vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk.
Jämlikt de av riksdagen godkända grunderna för ifrågavarande verksamhet
skall lantmätare, sorn handhar av lokal jordnämnd föranledd förrättning,
i stället för den efter taxa utgående ersättningen erhålla av Kungl.
Majit fastställt arvode. Enligt uttalande av departementschefen skola kostnaderna
för dessa arvoden icke vidare bestridas från anslaget till jordnämndernas
administrationskostnader utan i likhet med övriga ifrågakommande
lantmäterikostnader från anslaget till Bidrag till genomförandet av vissa
arronderingsåtgärder i Norrland.
Kungl. Majits berörda båda framställningar hava icke givit utskottet anledning
lill erinran, varför utskottet under förevarande punkt hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för viss försöksverksamhet
för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering i Norrland
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
90 000 kronor.
U tskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 10 sami. Nr 1.
8
114
J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
159:o) Bidrag till genomförandet av vissa arronderingsåtgärder i Norrland,
reservationsanslag. Under åberopande av vad utskottet under föregående
punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag tili genomförandet av vissa arronderingsåtgärder
i Norrland för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
160:o) Kostnader för torrläggningsnämnder, förslagsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 160 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för torrläggningsnämnder
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.
161 :o) Jordbrukskommissioner, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt
161 gjorda framställning innebär oförändrad anslagsanvisning för ändamålet
med 70 000 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet gjort följande uttalande:
»1945 års riksdag medgav (prop. nr 172; r. skr. nr 350 och 359), att kostnaderna
för sammanträden med kommissionernas ordförande för information
finge utgå från förevarande anslag. Det har emellertid även visat sig önskvärt,
att en del av de personer, som mera allmänt anlitas såsom synemän i
arrendetvister, få sammankallas för upplysning och information rörande tilllämpningen
av den nya arrendelagen och med denna lagstiftning sammanhängande
frågor. Vissa av jordbrukets organisationer ha förklarat sig villiga
att bära utgifterna för rese- och traktamentsersättningar till de deltagande
synemännen. De kostnader som kunna uppstå för föredragshållare och lokaler
m. m. ha däremot ansetts böra gäldas av statsmedel. Därest riksdagen
icke har något att erinra häremot, torde anslaget redan under löpande budgetår
få användas även för nu angivet ändamål. Någon höjning av anslaget
torde icke behöva ifrågakomma för täckande av kostnaderna för nu berörda
sammanträden. Anslaget synes alltså för nästa budgetår böra uppföras med
oförändrat belopp av 70 000 kronor.»
Departementschefens förberörda uttalande har icke givit utskottet anledning
till erinran.
I anslutning till Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukskommissioner för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
115
162:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag. Jämlikt
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 162 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1946/47 anvisa eit förslagsanslag av 100
kronor.
163:o) Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden,
reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 163 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen -
anmäla.
I. Fiskeriväsendet.
164 :o) Undersöknings- oell försöksanstalten för sötvattensfisket: Avlöningar,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 164 innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att för undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
41 000 kronor, vilket belopp med 2 500 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall den nuvarande extra ordinarie personalen
vid anstalten från och med nästa budgetår överföras till ordinarie
stat. Undantag göres beträffande den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen
vid anstalten, som föreslås omändrad till en kanslibiträdestjänst i lönegraden
Eo 7. De befattningshavare, som sålunda skola uppföras å ordinarie stat, äro
två laboratorer, en fiskmästare och en vaktmästare. Laboratorerna och vaktmästaren
hänföras till samma lönegrader som för närvarande, d. v. s. till
26 respektive 5 lönegraden. Befattningen som fiskmästare uppflyttas däremot
i enlighet med förslag av lantbruksstyrelsen från 10 till 12 lönegraden.
I överensstämmelse härmed har i avlöningsstaten för anstalten upptagits en
ny anslagspost å 29 300 kronor, nämligen för avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Posten avlöningar till icke-ordinarie personal har reducerats till ett
belopp av 6 700 kronor, avsett för avlöning till förberörda kanslibiträde, för
arvoden till extra arbetskraft samt för vikariatsersättningar. För rörligt tilllägg
har slutligen beräknats ett belopp av 5 000 kronor.
Framställningen biträdes av utskottet som alltså hemställer,
att riksdagen må
1) för undersöknings- och försöksanstalten för sötvallensfisket
fastställa följande
Utslcottet.
116
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 laboratorer .................................... A 26
1 fiskmästare ................................... A 12
1 vaktmästare .................................. A 15;
2) godkänna följande avlöningsstat för undersöknings- och
försöksanstalten för sötvattensfisket, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................ kronor 29 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 6 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. * 5 000
Summa kronor 41 000;
3) till Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfiskel:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 41 000 kronor.
165:o) Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket: Omkostnader,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 165 om anvisande
för ändamålet av ett förslagsanslag å 27 700 kronor innebär i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet
med 10 600 kronor, ökningen hänför sig med 500 kronor till posten
laboratoriekostnader, med likaledes 500 kronor till posten fiskeförsök m. m.
samt med 9 600 kronor till posten underhåll av byggnader och dammar
m. m. Sistnämnda post har genom den föreslagna förhöjningen uppräknats
till 11 000 kronor, vilket belopp beräknats vara erforderligt för utförande av
oundgängliga reparationsarbeten i fiskmästarbostaden, i anstaltens huvudbyggnad
och å de på gårdsplanen befintliga trapporna, för nödvändiga justeringar
och reparationer av anstaltens vattenledningssystem samt för översyn
av fiskdammarna. Enligt verkställda kostnadsberäkningar draga reparationsarbetena
å byggnader och trappor en kostnad av 7 000 kronor, medan för genomgång
av vattenledningssystemet och översyn av dammarna beräknas
2 860 respektive 1 140 kronor.
Anlagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 27 700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
117
166 :o) Fisketillsynsmyndigheten: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 166 gjorda framställning innefattar hemställan till riksdagen
att för fisketillsynsmyndigheten dels godkänna ändrad avlöningsstat,
dels ock till avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 46 200 kronor. I förhållande
till innevarande budgetår innebär anslagsäskandet en förhöjning av
anvisningen med 11 600 kroor. ökningen hänför sig till upptaga de å avlöningsstaten
av en labora torst jänst med årsarvode av 11 500 kronor. Härjämte
upptagas 100 kronor till vikariatsersättningar.
Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för fisketillsynsmyndigheten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis., kronor 11600
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonal ............................ » 30 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 300
Summa kronor 46 200;
2) till Fisketillsynsmyndigheten: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 46 200 kronor.
167:o) Fisketillsynsmyndigheten: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 167 om anslagsanvisning för ändamålet
med 21 500 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning av anslagsbeloppet med 6 800 kronor. Posterna reseersättningar,
övriga expenser samt bibliotek och litteratur hava höjts med respektive
3 000, 300 och 500 kronor. Härjämte har upptagits en särskild post å
3 000 kronor för anskaffande av viss apparatur samt möbler till arbetsrum,
inköp av facklitteratur m. m. Samtliga höjningar äro föranledda av det under
nästföregående punkt angivna förslaget om inrättande av ytterligare en
laboratorsbefattning hos fisketillsynsmyndigheten.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fisketillsynsmyndigheten: Omkostna
der
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 21 500
kronor.
Utskottet.
U Iskottet.
118
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
168:o) Svenska hydografisk-biologiska kommissionen: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 168 gjorda framställning innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att för svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad
avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 69 900 kronor, vilket
belopp med 4 400 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har höjts med
4 000 kronor, därav med 2 000 kronor för uppfattning från lönegrad Eo 24
till Eo 26 av två laboratorer, med 1 500 kronor för höjning av arvodena
till fyrskeppspersonal samt med 500 kronor för täckande av ett ökat medelsbehov
på grund av löneklassförändringar. Vidare har posten rörligt tillägg
uppräknats med 400 kronor.
Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) för svenska hydrografisk-biologiska kommissionen fastställa
följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
4 laboratorer .................................Eo 26
1 byråingenjör ..................................Eo 24;
2) godkänna följande avlöningsstat för svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis., kronor 6 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
-
nal, förslagsvis ...................... » 58 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 8 200
Summa kronor 72 900
Särskilda uppbördsmedel.
Bidrag av enskilda medel ................ kronor 3 000
Nettoutgift kronor 69 900;
3) till Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
69 900 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
119
169:o) Svenska liydografisk-biologiska kommissionen: Omkostnader, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 169 om anvisande för
ändamålet av ett förslagsanslag å 46 600 kronor innebär i förhållande till
anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet med
1 600 kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar av
tillhopa 4 000 kronor och utgiftsminskningar örn sammanlagt 2 400 kronor.
Av utgiftsökningen hänföra sig 500 kronor till posten övriga expenser för
inköp av litteratur för havsfiskelaboratoriet, 1 000 kronor till posten publikationstryck
samt 2 500 kronor till posten instrument och laboratoriekostnader.
Som utgiftsminskningar noteras bortfallande av två såsom engångsanslag för
innevarande budgetår anvisade belopp å respektive 1 200 och 1 100 kronor.
Vidare hava uppbördsmedlen under anslaget uppräknats med 100 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen:
Omkostnader för hudgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 46 600 kronor.
170:o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 170 innefattar —- förutom
hemställan till riksdagen om godkännande av ändrad avlöningsstat för statens
fartyg för fiskeundersökningar — anslagsanvisning till avlöningar med
85 500 kronor, vilket belopp med 10 900 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 10 500 kronor till
avlöningsförhöjning enligt de nya avtalen för handelsflottan åt viss personal
å undersöknings- och bevakningsfartyget för havsfiskets behov (Skagerak)
ävensom till vikariatsersättningar samt 400 kronor för att möjliggöra höjning
av arvodena till tre besättningsmän å undersökningsfartyget för fiskeriadministrationen
(Eystrasalt).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 176, av herr Lundberg
m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte godkänna Kungl. Maj:ts framställningar
under punkterna 170 och 171 med de ändringar som i motionen föreslagits
ävensom
1) till Statens fartyg för fiskeriundersökningar: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 116 548 kronor; samt
2) till Statens fartyg för fiskeriundersökningar: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa elt förslagsanslag av 134 400 kronor.
Rörande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.
Med den i ämnet väckta motionen avses alt medel skola ställas till förfogande
i sådan omfattning att undersökningsfartyget Eystrasalt med utökad
personal skall kunna hållas i gång under större delen av året. Departeinents
-
Utskottet.
Utskottet.
120
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
chefen har i enlighet med lantbruksstyrelsen framställning räknat med oförändrad
sysselsättning för ifrågavarande fartyg. Motionärernas synpunkter på
frågan om utvidgade undersökningar för åstadkommande av en effektivisering
av fisket i Östersjön, särskilt det dominerande strömmingsfisket, finner
utskottet förtjäna beaktande och i fortsättningen — då enligt motionärernas
uppfattning en försämrad lönsamhet i näringen är att befara — böra uppmärksammas
av lantbruksstyrelsen som förutsättes framlägga därav påkallade
förslag. I nuvarande läge anser emellertid utskottet att kostnaderna för
verksamheten böra kunna begränsas på sätt som beräknats i propositionen.
När sålunda utskottet icke kan biträda motionärernas yrkande om ökat avlöningsanslag
under förevarande punkt, torde det av motionärerna beräknade
behovet av höjt anslag för omkostnader under nästföljande punkt bortfalla.
Då departementschefens anslagsberäkningar ej heller i övrigt föranlett någon
utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj-.ts framställning
och avslag å motionen II: 176,
1) godkänna följande avlöningsstat för statens fartyg för
fiskeundersökningar, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Statens undersöknings- och bevaknings fartyg för havsfiskets
behov.
1. Avlöningar till icke-ordi
narie
personal, förslagsvis kronor 70 450
2. Rörligt tillägg, förslagsvis » 5 000
3. Särskilda löneförmåner till
icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............750 kronor 76 200
Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.
1. Arvode, bestämt av Kungl.
Maj :t ................ kronor 3 600
2. Avlöningar till övrig icke
ordinarie
personal, förslagsvis
.............. » 4 780
3. Särskilda löneförmåner till
icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............ »___920 kronor 9 300
Summa kronor 85 500;
2) till Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 85 500
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
121
171 :o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Omkostnader, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 171 om anvisande för ändamålet
av ett förslagsanslag å 128 400 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet med 19 700
kronor. Höjningen hänför sig till kostnadsökningar för undersöknings- och
bevakningsfartyget för havsfiskets behov (Skagerak) med 2 200 kronor å
posten underhåll och utrustning samt med 7 500 kronor å posten undersökningsmateriel.
Vidare upptagas 10 000 kronor för kompletterande sillrekognosceringar.
Mot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet intet att erinra, varför utskottet
— under hänvisning tillika till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört — hemställer,
att riksdagen må till Statens fartyg för fiskeundersökningar:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 128 400 kronor.
172:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår med hänsyn till en beräknad reservation
av omkring 6 000 kronor uppfört med 108 000 kronor.
Under punkt 172 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
anvisa ett med 8 000 kronor till 116 000 kronor förhöjt anslag för ändamålet.
Höjningen har sin grund i att någon reservation å anslaget icke
är som för innevarande budgetår påräknelig samt att å anslaget beräknas
förefinnas ett underskott av omkring 2 000 kronor.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
116 000 kronor.
173:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag.
Under punkt 173 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett reservationsanslag av 58 000 kronor, vilket belopp med 8 500 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen
avses 8 075 kronor till förhöjning av bidraget till Södra Sveriges fiskeriförening
och motiveras med vikten av att undervisningen på ifrågavarande område
är tillfredsställande ordnad och att ett tillräckligt antal elever kunna
beredas tillfälle att genomgå skolan.
I enlighet med Kungl. Majits framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 58 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
U tskottet.
122
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
174:o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 174 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för befrämjande
av fiske på avlägsna fiskevatten för budgeåret 1946/47
anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
175:o) Premier för deltagande i sillfiske vid Island, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 175 gjorda framställning -— innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Premier för deltagande i sillfiske vid
Island för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
#
176:o) Bidrag till reglering av handeln med färsk strömming och sill
m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 176 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till reglering av handeln med
färsk strömming och sill m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 100 kronor.
177:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Kungl. Maj:t har under punkt 177 föreslagit riksdagen att till ändamålet
för nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 150 000 kronor, att
avräknas mot automobiIskattemedlen.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 60 av herr Lodenius m. fl., likalydande med II: 112 av herr Jonsson
i Skedsbygd m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte till gottgörelse till
fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 300 000 kronor;
2) I: 240 av herr Mannerskantz, likalydande med II: 365 av herr Larsson i
Karlstad m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte till gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 350 000 kronor, att avräknas mot bensinskattemedlen.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt om oförändrat
anslag av 150 000 kronor för nästa budgetår. Härvid har styrelsen anfört
bland annat följande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
123
Under de senare åren har vid den statliga ransoneringen av motorbränsle
ej ren bensin tilldelats fiskarena utan huvudsakligen blandningar av sprit
och bensin. Under budgetåret 1944/45 ha sålunda till fiskare enligt av länsstyrelserna
lämnade uppgifter utdelats sammanlagt 2 474 184 liter motyl 25,
i vilken blandning bensin ingår med 75 procent. De tilldelade kvantiteterna
torde helt ha förbrukats. I allt torde alltså under budgetåret 1944/45 vid
det yrkesmässiga fisket ha använts 1 855 638 liter ren bensin. Med nuvarande
skattesats, 37 öre per liter, lia fiskarena för nämnda kvantitet i skatt
erlagt sammanlagt 586 586 kronor.
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt torde
för budgetåret 1946/47 emellertid närmast böra beräknas med hänsyn till
storleken av de under innevarande budgetår erlagda skattebeloppen. Även
under detta budgetår har motyl ställts till fiskerinäringens förfogande, ehuru
det ännu torde vara ovisst, huru stor denna tilldelning i sin helhet kan komma
att bliva. Då emellertid såväl under budgetåret 1944/45 som tidigare under
en lång följd av år av fiskarena erlagts betydligt större belopp i bensinskatt,
än som restituerats till dem, måste det anses skäligt att, även om
mot förmodan ifrågavarande skatt under innevarande budgetår icke skulle
komma att uppgå till sammanlagt 150 000 kronor, anslaget ändock bibehålies
med oförändrat belopp.
Statens livsmedelskommission har i remissutlåtande den 18 september 1945
förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till vad lantbruksstyrelsen
sålunda föreslagit.
Departementschefen bar anfört följande i ärendet:
»Den gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt,
som ifrågasättes för budgetåret 1946/47, torde såsom lantbruksstyrelsen framhållit
böra beräknas med hänsyn till storleken av under innevarande budgetår
erlagt skattebelopp. Enligt vad jag under december 1945 inhämtat från
lantbruksstyrelsen kunna fiskarenas bensinskattebelopp för löpande budgetår
antagas komma att betydligt överstiga det till restitution föreslagna beloppet,
150 000 kronor. I betraktande härav torde intet vara att erinra mot att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres med sagda belopp.»
Med hänsyn till föreliggande stora behov för fiskerinäringen av ifrågavarande
medel samt lill att fiskarenas bensinskattebelopp för innevarande budgetår
kommer att betydligt överstiga det till restitution föreslagna beloppet
kan onekligen såsom motionärerna anfört goda skäl förebringas flir en böjning
av förevarande anslag. Under erinran örn att anslaget vid fjolårets riksdag
höjdes från 100 000 till 150 000 kronor, anser sig utskottet i nuvarande
läge böra stanna vid alt tillstyrka Kungl. Majlis framställning örn oförändrad
restitution för nästa budgetår.
I detta sammanhang och närmast med hänsyn till att i ämnet återkommande
motioner tyda på skilda meningar rörande grunderna för beräkningen
av ifrågavarande anslag, vill utskottet framhålla önskvärdheten av ett
klarläggande från Kungl. Maj:ts sida i vad mån viss relation mellan erlagd
bensinskatt och påräknelig restitution är avsedd att upprätthållas eller vilken
annan beräkningsgrund som bör iakttagas.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
Utskottet.
124
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
och med avslag å motionerna I: 60 och II: 112, likalydande,
samt 1:240 och 11:365, jämväl likalydande, till Gottgörelse
till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 150 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
178:o) Ersättning till strandägare för lidstad fiskerätt m. m., förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt
178 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
179:o) Understöd åt fiskare. För detta ändamål anvisades senast för budgetåret
1942/43 ett reservationsanslag av 50 000 kronor. Anslaget disponeras
i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 281)
angående anslag av statsmedel för beredande av tillfälligt understöd åt fiskare,
vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen nr 110/1940.
Enär den å anslaget uppkomna behållningen beräknas vara tillräcklig för
tillgodoseende av medelsbehovet för verksamheten under såväl innevarande
som nästa budgetår, hemställer utskottet i anslutning till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 179,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd åt
fiskare må under budgetåret 1946/47 användas för med
anslaget avsett ändamål.
180:o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap ni. m. Under denna anslagstitel
ha för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag
av tillhopa 351 000 kronor, därav för sistnämnda budgetår 25 000 kronor.
Däremot ha för budgetåren 1940/41 och 1941/42 icke anvisats några medel
för ifrågavarande ändamål. Genom beslut den 30 juni 1942 medgav Kungl.
Maj:t, att det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget finge under budgetåret
1942/43 användas för med anslaget avsett ändamål. Efter beslut av riksdagen
har sedermera medgivits, att sistnämnda anslag finge disponeras även
under budgetåren 1943/44—1945/46. För användningen av anslaget ävensom
av statens fiskredskapslånefond, från vilken fond kan utgå låneunderstöd
till fiskare vid förlust av eller skada å fiskredskap, gälla i propositionen
nr 77/1935 angivna, av riksdagen godkända grunder.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
125
Då det kan antagas att av det för budgetåret 1939/40 för bidragsverksamheten
anvisade anslaget en ej obetydlig behållning kommer att förefinnas vid
innevarande budgetårs utgång och att denna behållning kommer att vara
tillräcklig för bestridande av här ifrågavarande utgifter även under nästa
budgetår, hemställer utskottet i anslutning till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 180,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till fiskare
för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret
1946/47 användas för med anslaget avsett ändamål.
181 :o) Främjande av beredning oell avsättning av fisk lii. m. Kungl.
Majit har under punkt 181 föreslagit riksdagen medgiva, att det å riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande av
beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret 1946/47 användas
för med anslaget avsett ändamål.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 97
av herr Arrhén m. fl. och II 359 av herr Utbult m. fl., vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att för främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. ett belopp av 300 000 kronor ställes till Kungl. Maj :ts förfogande utöver
det belopp som för närvarande är disponibelt för samma ändamål.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisas
till dessa.
Under förevarande anslagstitel anvisades för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av 400 000 kronor. För budgetåren 1942/43—1945/46 upptogs
däremot icke något anslag för ändamålet. Med anlitande av anslaget ha, i enlighet
med bestämmelser som Kungl. Majit utfärdat för varje särskilt fall, utlämnats
bidrag för åstadkommande av prisreglering av fisk ävensom för
andra åtgärder till fiskavsättningens främjande. 1945 års riksdag medgav,
att anslaget finge under budgetåret 1945/46 användas för med detsamma avsett
ändamål.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen anfört följande.
Vid ingången av budgetåret 1945/46 förelåg å anslaget en behållning av
359 808 kronor.
Under de senaste budgetåren lia ur detta anslag anvisats medel, utom för
stödjande av fiskarenas ekonomiska organisationer, företrädesvis för anordnande
av isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, vilka medel dock endast i ringa
utsträckning behövt tagas i anspråk. Från och med innevarande budgetår
ha medel för sistnämnda verksamhet beviljats under särskild anslagstitel.
Tidigare anvisades ur anslaget medel huvudsakligen för anordnande av prisregleringar
å fisk.
I samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår framhöll styrelsen,
att örn den prisreglerande verksamheten lieträffande fisk, vilken verksamhet
handhades av statens livsmedelskommission och statens priskontroll
-
Utskottel.
126
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
nämnd, åter komme att bekostas med medel från detta anslag, det vore
sannolikt, alt den behållning, som då förefanns å anslaget, icke på långt när
komme att förslå. På grund härav hemställde styrelsen om en anslagsanvisning
för budgetåret 1945/46 å 500 000 kronor. I 1945 års statsverksproposition
erinrades om att Kungl. Majit den 20 oktober 1944 uppdragit åt livsmedelskommissionen
att verkställa utredning rörande den prisreglerande verksamheten
på fiskets område. Med hänsyn härtill ansågs för det dåvarande
några ytterligare medel icke böra anvisas under anslaget.
Förenämnda utredningsuppdrag har sedermera av Kungl. Majit den 31
juli 1945 överlämnats till särskilda sakkunniga — 1945 års fiskeriutredning
— vilka ännu icke hunnit slutföra detsamma. På grund härav anser styrelsen
sig sig icke i detta sammanhang kunna taga ställning till det eventuella
behovet av medel för prisregleringsverksamheten på fiskets område. För
övriga ändamål, till vilka bidrag böra lämnas ur ifrågavarande anslag, torde
reservationen å anslaget förslå under såväl innevarande som nästa budgetår.
Med hänsyn till det anförda saknar lantbruksstyrelsen anledning att nu
föreslå anvisande av medel för nästa budgetår å förevarande anslag. Enär
emellertid vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation å
anslaget skulle, utan särskilt medgivande av riksdagen, komma att överföras
till budgetutjänmingsfonden, får styrelsen hemställa, att Kungl. Majit täcktes
föreslå riksdagen, att ifrågavarande anslag må jämväl under budgetåret
1946/47 disponeras för därmed avsett ändamål.
I utlåtande den 26 oktober 1945 har statens livsmedelskommission förklarat
sig för sin del icke ha något att erinra mot bifall till lantbruksstyrelsens
framställning.
1945 års fiskeriutredning —• som i skrivelse den 8 september 1945 hemställt
om anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag av 100 kronor
till reglering av priset å fisk — har i remissutlåtande den 12 oktober 1945
yttrat väsentligen följande.
Utredningen, som helt nyligen påbörjat sitt arbete, har ännu icke hunnit
överblicka eller taga ställning till de åtgärder, som synas böra understödjas
med medel från reservationsanslaget till Främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m. Vad särskilt angår behovet av medel för den prisreglerande
verksamheten har utredningen vid sin hemställan örn ett formellt
förslagsanslag av 100 kronor till reglering av priset på fisk letts av den uppfattningen,
att det under nästa budgetår bör föreligga möjligheter att med
medel anvisade under nionde huvudtiteln anordna prisregleringar å fisk
men att det åtminstone får anses mycket osäkert, huruvida behållningen å
ifrågavarande reservationsanslag förslår härtill. Å andra sidan är det på
nuvarande stadium omöjligt att uppskatta storleken av de belopp, som komma
att krävas för detta ändamål, varför det synes lämpligast att medlen
härför anvisas under ett särskilt förslagsanslag.
Enär, som förut nämnts, utredningen för närvarande i övrigt saknar hållpunkter
för ett eget bedömande av medelsbehovet beträffande förevarande
anslag, finner utredningen sig icke böra framställa erinringar mot vad lantbruksstyrelsen
i ärendet anfört.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att den vid utgången av inne
varande
budgetår möjligen förefintliga reservationen å ifrågavarande an
slag
bör få disponeras även under nästa budgetår. Härtill torde riksdagens
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
127
medgivande böra inhämtas. Jag kan däremot icke förorda, att förslag på sätt
1945 års fiskeriutredning ifrågasatt nu förelägges riksdagen örn anvisande
för budgetåret 1946/47 av ett särskilt förslagsanslag till reglering av priset
på fisk. Frågan härom torde framdeles, då större klarhet erhållits rörande
vilka åtgärder som lämpligen böra vidtagas på förevarande område, ånyo
få upptagas till övervägande.»
Utskottet har intet att erinra mot att förefintlig reservation å ifrågavarande
anslag må disponeras även under nästa budgetår. Därest såsom motionärerna
befara avsättningssvårigheter komma att uppstå för fiskets produkter
och tillgängliga medel visa sig otillräckliga för att avhjälpa dessa, synes det
utskottet lämpligen böra övervägas att anvisa ytterligare erforderliga medel
på tilläggsstat. Utskottet finner sålunda icke anledning att biträda motionärernas
yrkande om att redan nu ställa ökat anslag till förfogande för ändamålet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 97 och
II: 359, medgiva, att det å riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisade reservationsanslaget till Främjande av beredning
och avsättning av fisk lii. m. må under budgetåret 1946/47
användas för med anslaget avsett ändamål.
182 :o) Isbrytarlijälp åt fiskarbefolkningen, för slag san slag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 182 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.
183:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag.
Under punkt 183 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1946/47 under förevarande anslagstitel anvisa ett reservationsanslag av
43 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:68
av herr Karlsson, Gustaf, m. fl. och 11:99 av herr Persson i Vinberg m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
för budgetåret 1946/47 måtte anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronox-.
Rörande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 60 000 kronor. Sty
-
ff isfcoftef.
128
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
reisen har härvid utgått ifrån att för underhåll och drift av fiskefyrar m. m.
skulle anvisas ett belopp av 8 550 kronor. Härjämte har styrelsen föreslagit
en medelsanvisning av 51 400 kronor för utförande av vissa nya säkerhetsanordningar.
Bland sistberörda åtgärder upptager styrelsen ett belopp av
17 000 kronor för anskaffande av en lys- och ljudboj för angöring av Falkenbergs
hamn.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet till 43 000 kronor, varav
8 600 kronor för underhåll och drift av säkerhetsanordningar av olika slag
samt 34 400 kronor till nyanläggning m. m. av vissa säkerhetsanordningar,
därvid emellertid förslaget om utläggande av en lys- och ljudboj vid Falkenberg
för närvarande icke ansetts kunna biträdas.
Utskottet har ingen erinran att framställa mot att medel anvisas för de
åtgärder som tillstyrkts av departementschefen. Vad angår förslaget om anskaffande
av en lys- och ljudboj för angöring av Falkenbergs hamn finner
utskottet detsamma var väl motiverat med hänsyn till fiskets behov. Såsom
departementschefen anfört synes emellertid härmed kunna anstå till ett kommande
år. De i ämnet väckta motionerna om uppräkning av anslaget för möjliggörande
av sagda anordning torde sålunda för närvarande böra lämnas
utan bifall av riksdagen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1:68 och
11:99, till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 43 000
kronor.
J. Skogsväsendet.
184:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 184 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
185 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 185 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
186:o) Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
punkt 186 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
örn godkännande av ändrad avlöningsstat för skogshögskolan — an
-
\
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
129
slagsanvisning till avlöningar med oförändrat belopp av 240 000 kronor. Beträffande
avlöningsstaten föreslås sådan förändring, att posten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppräknas dels med 1 400 kronor till bestridande
av uppkommande vikariatskostnader under den tid, som biträdande
läraren vid skogshögskolans förlägggning i Garpenberg beredes partiell
tjänstledighet för utarbetande av kompendier i skogs- och fältmätning, dels
ock med 400 kronor med hänsyn till beräknade löneklassförändringar. Mot
sagda utgiftsökningar om tillhopa 1 800 kronor svarar en nedräkning på
grund av löneklassförändringar med samma belopp av anslagsposten avlöningar
till ordinarie tjänstemän.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 105 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t.............. > 24 995
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 83105
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 26 100
Summa kronor 240 000;
2) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
187 :o) Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 187 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 81 900 kronor.
188:o) Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 188 gjorda framställning —- innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500
kronor.
UIskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 1.
9
130
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
U tskottet.
189 :o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkt
189 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en ökning med 6 000 kronor varav 4 000 kronor avses till täckande av
de väsentligaste bristerna i bibliotekets bokbestånd — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
190:o) Skogshögskolan: Stipendier. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
under punkt 190 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 9 000 kronor.
191 :o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. För
innevarande budgetår är under denna anslagstitel upptaget ett reservationsanslag
av 21 100 kronor.
Under punkt 191 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret
1946/47 under anslagstiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor.
Härav avses 6 000 kronor för komplettering och renovering av möbler, utrustning
m. m. i skogshögskolans lokaler vid Experimentalfältet samt 2 000
kronor för anskaffande av en visp- och blandningsmaskin (inklusive erforderliga
elektriska ledningar o. d.) för elevköket vid högskolans förläggning
i Garpenberg.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
192 :o) Skogshögskolan: Byggnadsarbeten m. in., reservationsanslag. Under
punkt 192 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan:
Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor. Anslaget avses för utförande av de mest trängande reparationerna
å sådana äldre byggnader vid förläggningen i Malinsbo som disponeras
av skogshögskolan.
Framställningen biträdes av utskottet som hemställer,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
131
193 :o) Statens skogsinästarskola: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Majts
framställning under punkt 193 innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för statens skogsmästarskola godkänna ändrad avlöningsstat —- anslagsanvisning till avlöningar med 27 000 kronor, vilket belopp med 1 000
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen,
vilken helt hänför sig till icke-ordinarieposten, avses 600 kronor för
uppräkning av arvodet åt en vaktmästare och gårdskarl, 100 kronor till
vikariatsersättningar samt 300 kronor till bestridande av kostnader för renskrivning.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-
stämda av Kungl. Majit.............. kronor 3 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 20 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 2 700
Summa kronor 27 000;
2) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.
194 :o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 194 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet
av ett förslagsanslag av 13 200 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning av anslagsbeloppet med 3 200 kronor.
Följande poster hava uppräknats, nämligen posten reseersättningar med
1 000 kronor, posten bränsle, lyse och vatten med 800 kronor, posten övriga
expenser med 600 kronor samt posten underhåll av byggnader med 800
kronor.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
alt riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
13 200 kronor.
195 :o) Statens skogsmästarskola: Stipendier, förslagsanslag. Under punkt
195 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 9 000 kronor, vilket belopp med 4 000 kronor överstiger mot
-
Utskottet.
Utskottet.
132
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
svarande anvisning för innevarande budgetår. Höjningen har motiverats med
hänvisning till under 1945 beslutade ökningar av stipendiebeloppen för elever
vid de statsunderstödda lantmannaskolorna.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 9 000
kronor.
196:o) Statens skogsmästarskola: Utrustning, reservationsanslag. I samband
med inrättandet av statens skogsmästarskola anvisade 1944 års riksdag
för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 20 000 kronor, avsett
att disponeras för anskaffande av möbler, instrument, redskap, åskådningsmateriel
och andra inventarier för skolans behov.
Under punkt 196 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Statens
skogsmästarskola: Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor. Anslaget avses för bestridande av kostnaderna för
den ytterligare utrustning vid skolan, som erfordras för att undervisningen
därstädes skall kunna bestridas i den ordning, som förutsatts vid skolans
inrättande.
Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Utrustning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
197 :o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.
Under punkt 197 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Statens skogsmästarskola:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor. Av anslaget avses 7 400 kronor för vissa förbättringsarbeten
å yrkeslärarbostaden samt 1 600 kronor för utvändig renovering av
östra flygeln vid skolan.
Utskottet. Utskottet som biträder Kungl. Maj:ts framställning hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor.
198 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar, förslagsanslag. För
innevarande budgetår anvisade 1945 års riksdag till avlöningar vid statens
skogsförsöksanstalt — vars benämning i samband med att ny instruktion utfärdades
för ifrågavarande försöks- och forskningsverksamhet ändrats till
statens skogsforskningsinstitut — ett förslagsanslag av 425 200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
133
Under punkt 198 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för institutet
dels fastställa ändrad personalförteckning, dels godkänna ändrad avlöningsstat,
dels ock till avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 438 900 kronor. Anslagsäskandet
innebär sålunda i relation till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 13 700 kronor. Därav avses 11 100 kronor för avlöning
till en avdelningsföreståndare i lönegrad A 30, 800 kronor till täckande
av ökat medelsbehov till följd av löneklassförändringar, 100 kronor
för avlöningar till tillfälliga biträden samt 1 700 kronor för uppräkning av
posten rörligt tillägg.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må,
1) för statens skogsforskningsinstitut fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 chef ......................................... C 8
4 avdelningsföreståndare ........................ A 30
1 skogsmästare ................................ A 15
1 första laboratoriebiträde ...................... A 11
1 insti tution s vaktmästare ........................ A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
9 försöksledare ................................ Eo 26
7 assistenter .................................. Eo 21
1 byråsekreterare .............................. Eo 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 73 800
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 100
3. Avlöningar lill övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 312 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 52 200
Summa kronor 438 900;
3) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 438 900 kronor.
Utskottet.
134
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
199 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader, förslagsanslag. Under
punkt 199 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 143 600 kronor, vilket belopp med 14 100 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Följande poster
hava uppräknats, nämligen posten övriga expenser med 10 000 kronor, posten
publikationstryck med 4 000 kronor samt posten hantlangning med 1 700
kronor. Beträffande uppräkningen av posten övriga expenser har departementschefen
utgått från att ett belopp av 3 000 kronor överfiyttas till nu
förevarande omkostnadsanslag från reservationsanslaget till riksskogstaxering
och avverkningsstatistik. Mot utgiftsökningarna, sammanlagt 15 700
kronor, svara dels en sänkning med 1 500 kronor av posten bränsle, lyse
och vatten, dels ock uppförande i omkostnadsstaten under särskilda uppbördsmedel
av en inkomstpost å formellt 100 kronor till ersättning för vissa
uppdrag.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
143 600 kronor.
200 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning m. m., reservationsanslag.
För bestridande av kostnaderna för inredning och utrustning av skogsforskningsinstitutets
nybyggnad har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 132 900 kronor.
Under punkt 200 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Statens
skogsforskningsinstitut: Utrustning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor. Anslaget avses skola disponeras för
inredning och utrustning av den gamla institutionsbyggnaden, vars örn- och
tillbyggnad beräknats vara färdig vid förlidna årsskiftet.
Utskottet. I överensstämmelse med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
201 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å vissa försöksparker,
reservationsanslag. Under punkt 201 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å vissa
försöksparker för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 000
kronor. Med anslaget avses skola bestridas de mest trängande reparationsarbetena
å skogsforskningsinstitutets försöksparker vid Kulbäcksliden och
Tönnersjöheden.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 135
Mot framställningen har utskottet intet att erinra och hemställer förty,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten
d vissa försöksparker för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
202 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar, reservationanslag.
Under punkt 202 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
under förevarande anslagstitel i likhet med för innevarande budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 132 000 kronor. Av detta belopp avses 48 000 kronor
för produktionsundersökningar i fält, 27 000 kronor för produktionsutredningar
med stöd av insamlat material, 33 000 kronor till föryngringsundersökningarna
i Norrland, 15 000 kronor för avverkningsberäkningar
m. m., 3 000 kronor för kloratförsök samt 6 000 kronor för genetiska kvalitetsundersökningar.
Då utskottet icke har något att erim-a mot framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 132 000 kronor.
203 :o) Statens skogsforskningsintiiut: Riksskogstaxcring och avverkningsstatistik,
reservationsanslag. Under punkt 203 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att under förevarande anslagstitel för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000 kronor. I förhållande till anvisningen för
innevarande budgetår innebär anslagsäskandet en minskning med 3 000 kronor.
Densamma sammanhänger med under institutets omkostnadsanslag
(punkt 199) angivna förslag örn överförande från förevarande anslag till
omkostnadsanslaget av ett belopp av 3 000 kronor, avseende vissa expenskostnader
för statistiska avdelningen.
Utskottet som biträder Kungl. Majlis framställning hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering
och avverkning sstatistik för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kronor.
204:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduk(forskning, reservationsanslag.
I enlighet med Kungl. Majlis under punkt 204 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogsproduktforskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
136
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
205 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskole
m. m., förslagsanslag. Kungl. Maj :ts under punkt 205 gjorda framställning
om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag å 205 400 kronor innebär
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår ett med 19 000
kronor ökat anslagsbelopp.
Det beräknade anslagsbehovets fördelning på olika ändamål framgår av
följande uppställning, i vilken jämväl medtagits motsvarande
Maj.ts anslagsberäkning för innevarande budgetår:
belopp
i Kungl.
Statens skogsskolor:
1946/47
1945/46
1. Avlöningar och rörligt tillägg
2. Övriga utgifter:
kronor
70 400
70 400
Expenser och underhåll....
7>
36 500
33 500
Elevstipendier m. m.......
»
23 000
22 500
Domänstyrelsens inspektion
Rese- och traktamentsersätt-
»
500
500
ning för yrkeslärare.....
Kostnader för underhåll av
1 500
1 500
byggnader m. m.........
»
50 000
33 000
Kostnader för lokalstyrelser
»
1 400 183 300
1 400
162 800
Kolar skolor................
kronor
22 100
18 600
Summa kronor 205 400
181 400
Förutom omförmälda belopp å 181 400 kronor ha i anslaget för innevarande
budgetår inräknats 5 000 kronor, avsedda såsom ersättning till
statens domäners fond för förskottsvis bestridda utgifter för kompendier vid
den lägre skogsundervisningen.
Såsom framgår av uppställningen har uppräkning skett av posten expenser
och underhåll med 3 000 kronor, av posten elevstipendier med 500 kronor
samt av posten underhåll av byggnader m. m. med 17 000 kronor. Med hänsyn
till att under sistnämnda anslagspost för innevarande budgetår inräknats
23 000 kronor för vissa engångsutgifter för brandskydd och vattenförsörjning
vid Hällnäs skogsskola samt endast 10 000 kronor för så att säga normala
underhållskostnader, innebär uppräkningen av posten, att för sistberörda
kostnader komma att stå till förfogande 40 000 kronor mer än för löpande
budgetår. Slutligen hava kostnaderna för kolarskolorna uppräknats med 3 500
kronor, därav för rörligt tillägg 2 400 kronor och för elevstipendier 1 100
kronor. Mot angivna kostnadsökningar å tillhopa 24 000 kronor svarar en
avräkning av det i anslaget för innevarande budgetår inräknade belopp av
5 000 kronor, vilket avsetts såsom ersättning till domänfonden för förskottsvis
bestridda utgifter för kompendier vid den lägre skogsundervisningen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för statens skogsskolor m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 205 400 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
137
206 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig
personal, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 206 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med 6 300 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 255 100 kronor.
207 :o) Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 207 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
208:o) Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932
års lappmarkslag m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 208 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
209:o) Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde
vid virkesavverkning m. m., förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 209 kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
210:o) Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för kostnader
föranledda av inskränkningar med hänsyn till försvaret i rätten att avverka
skog, förslagsanslag. För detta ändamål är för innevarande budgetår
uppfört ett förslagsanslag av 60 000 kronor. Från anslaget avses skola bestridas
vissa kostnader, föranledda av lagen den 30 juni 1943 (nr 458) örn
inskränkning med hänsyn till försvaret i rätten att avverka skog, vilken lag
i enlighet med beslut av 1945 års riksdag förlängts att gälla till och med
den 30 juni 1946.
Under punkt 210 har Kungl. Maji föreslagit riksdagen att för budgetåret
1946/47 under anslagstiteln anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Ifrågavarande lagstiftning äger visserligen tillämpning endast till och med
den 30 juni 1945, men det torde kunna antagas, att en ytterligare prolongering
av lagen kommer att ske. Då medelsbehovet för de med förevarande anslag
138
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
avsedda ändamålen synes komma att avsevärt reduceras i samband med
avvecklingen av försvarsberedskapen, torde det få anses tillfyllest, därest
såsom skogsstyrelsen föreslagit anslagsanvisningen för nästa budgetår bestämmes
till 30 000 kronor.»
I anslutning till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstgrelser
för kostnader föranledda av inskränkningar
med hänsyn till försvaret i rätten att avverka skog för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
211 :o) Skogsvård m. in.: Statens skogsutdikningsanslag, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 211 innebär, att såväl bidragstilldelningen
som ock anslagsanvisningen för budgetåret 1946/47 fastställes till
samma belopp som för innevarande budgetår.
Biträdande Kungl. Majits framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1946/47
bevilja statsanslag intill 200 000 kronor för utlämnande av
statsbidrag till skogsutdikningsföretag;
2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
212 :o) Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Majlis framställning under punkt 212 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
213:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo, reservationsanslag. Under punkt 213 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1946/47 för ändamålet anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 164
av herr Andersson, Gustav Emil, m. fl., och lii 280 av herr Svensson i Vä
■m. fl., vari hemställts att riksdagen till Skogsvård m. m.: Väg och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo måtte anvisa ett reservationsanslag av
4 255 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
139
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500 000
kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo. För budgetåren 1934/35 och 1938/39—1945/46 ha för ändamålet
anvisats anslag av tillhopa 11 250 000 kronor, varav 2 000 000 kronor
å riksstaten för budgetåret 1945/46 och 500 000 kronor å tilläggsstat I för
samma budgetår. Beträffande bestämmelserna för anslagets användning hänvisas
till statsliggaren s. 827.
I skrivelse den 23 augusti 1945 har skogsstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 4 255 000 kronor. Styrelsen
har härvid anfört i huvudsak följande.
Enligt uppgifter från skogsvårdsstvrelserna och skogssällskapet ha dessa
organisationer beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under innevarande
och nästa budgetår till sammanlagt 17 467 400 kronor, i vilket
belopp icke inräknats några förvaltningsbidrag.
Läget på arbetskraftsmarknaden under kriget har verkat starkt återhållande
på skogsvägbyggnadsverksamheten. Skogsstyrelsen har under denna tid i
huvudsak endast tillstyrkt statsbidrag till sådana skogsvägar, som antingen
på grund av sin ringa omfattning kunnat utföras av skogsägarna själva jämte
hos dem anställda eller som haft uppenbar betydelse för landets bränsleförsörjning.
Hur stor betydelse ifrågavarande byggnadsverksamhet haft för
bränsleförsörjningen framgår av en undersökning, som skogsstyrelsen låtit
verkställa och som omfattar praktiskt taget, och i den mån så varit möjligt,
samtliga skogsvägar inom Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Kopparbergs,
Gävleborgs och Västernorrlands län, vilka byggts under tiden Vr
1940—31/i2 1944 med bidrag från skogsväganslaget. Under nämnda tid lia
nedlagts 318 230 dagsverken på vägarna och på desamma utkörts 2 341 709
m3t. bränn- och massaved. Detta innebär, att mot varje dagsverke, som
nedlagts på vägarbetena, svara 7,4 m3t. utkörd ved. Av den utkörda vedkvantiteten
torde den avgjort större delen icke ha kunnat utdrivas utan vägarnas
tillkomst, medan vägarna för den övriga delen inneburit arbetsbesparande
transporter. Statsbidrag har för ifrågavarande vägar utgått med 1 789 086
kronor, motsvarande 76 öre per kubikmeter utkörd ved. Det kan således med
fog göras gällande, att statsbidragen till skogsvägbyggnad under kriget inneburit
en effektiv och ur statens synpunkt billig åtgärd för underlättande av
landets bränsleförsörjning.
Emellertid torde det aktuella bränsleläget icke medgiva, att arbetskraft i
någon större omfattning ställes till förfogande för skogsvägbyggnad, vars betydelse
för bränsleförsörjningen dessutom minskas ju mer kristiden lider mot
sitt slut. A andra sidan kunna före eller under ifrågavarande budgetår sådana
förhållanden inträffa på bränsleanskaffnings- och arbetskraftsmarknaden,
att behovet av medel till skogsvägbyggande bör bedömas med hänsyn
lill normala fredsförhållanden. I sitt betänkande nr 3 har 1936 års skogsutredning
uppskattat anslagsbehovet för ifrågavarande bidragsverksamhet till
4,5 miljoner kronor per år under 10 år, örn del närmaste behovet av skogsvägbyggnader
skall fyllas.
Med hänsyn till vad ovan sagts har skogsstyrelsen bedömt behovet av statsanslag
för utdelning som byggnadsbolag under budgetåren 1945/46 och
1946/47 till respektive 3 000 000 och 4 000 000 kronor. I dessa belopp ingå
140
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
icke förvaltningsbidrag till skogsvårdsstyrelsema. Behovet härav beräknar
skogsstyrelsen till respektive 200 000 och 250 000 kronor. Från ifrågavarande
anslag ha tidigare anvisats medel till bestridande av kostnader för anordnande
av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Även under budgetåret 1946/47
torde sådan kursverksamhet erfordras. Kostnaderna härför beräknas till
5 000 kronor, eller samma belopp, som av Kungl. Maj:t anvisats för innevarande
budgetår.
Det totala medelsbehovet under ifrågavarande anslag för budgetåren 1945/
46 och 1946/47 kan sammanfattas enligt följande uppställning.
Budgetåret 1945/46:
Byggnadsbidrag..................... kronor 3 000 000
Förvaltningsbidrag .................. » 200 000
Kursverksamhet ................... 5 000 kronor 3 205 000
Budgetåret 1946/47:
Byggnadsbidrag..................... kronor 4 000 000
Förvaltningsbidrag .................. » 250 000
Kursverksamhet ................... »___5 000 kronor 4 255 000
Summa kronor 7 460 000.
Då av anslaget för närvarande återstår en odisponerad behållning av
1 000 000 ki‘onor, skulle brist komma att uppstå för innevarande budgetår
med (3 205 000 — 1 000 000 =) 2 205 000 kronor. Skogsstyrelsen kommer
därför att i annat sammanhang föreslå, att å tilläggsstat beviljas medel för
täckande av denna brist. För budgetåret 1946/47 skulle medelsbehovet
komma att uppgå till sammanlagt 4 255 000 kronor.
Statskontoret har i remissutlåtande den 26 september 1945 ställt sig tveksamt
inför den ifrågasatta höjningen av förevarande anslag.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»För verksamhetens bedrivande under budgetåret 1946/47 torde såsom
skogsstyrelsen föreslagit ytterligare anslag nu böra äskas av riksdagen. Jag
kan emellertid icke tillstyrka, att medel för ändamålet ställas till förfogande
1 sådan omfattning som av skogsstyrelsen ifrågasatts. I nuvarande läge torde
anslaget för nästa budgetår böra bibehållas vid samma belopp, 2 000 000 kronor,
som å riksstaten för löpande budgetår upptagits under förevarande anslagsrubrik.
Hinder torde icke böra möta att av anslaget högst 5 000 kronor
tagas i anspråk för anordnande av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad.»
Utskottet. Såsom skogsstyrelsen anfört äro ifrågavarande skogsvägar i nuvarande
läge av stor betydelse för bränsleförsörjningen. Icke minst med hänsyn härtill
har utskottet intet att erinra mot att till ändamålet anvisas ett belopp av
2 000 000 kronor för nästa budgetår. Vad angår motionärernas yrkande om
anslagets höjande i enlighet med skogsstyrelsens framställning anser sig utskottet
för närvarande icke kunna bedöma, huruvida läget på bränslemarknaden
kan befaras bliva sådant i fortsättningen att därav kan betingas
att ytterligare medel böra ställas till förfogande för ändamålet under nästa
budgetår. Skulle så bliva fallet bör det ankomma på den myndighet som när
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
141
mast har att följa utvecklingen på området att ingripa, varvid erforderliga
medel lämpligen kunna anvisas på tilläggsstat. Någon anslagsökning på grund
av de föreliggande motionerna synes utskottet sålunda icke vara nödvändig.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 164
och II: 280, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
214:o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 214
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
215:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar. Kungl. Maj:ts under
punkt 215 gjorda anslagsäskande för ändamålet med 5 000 kronor innebär
oförändrad medelsanvisning. Av anslaget avses 4 000 kronor för Svenska
skogsvårdsföreningen och 1 000 kronor för Norrlands skogsvårdsförbund.
Departementschefen har i detta sammanhang erinrat örn att 1945 års riksdag
medgivit, att Kungl. Majit finge för år 1945 tilldela föreningen för växtförädling
av skogsträd bidrag nied 45 000 kronor att utgå av domänfondens
driftsmedel. Därest erinran från riksdagens sida icke möter, anser departementschefen
ett lika stort bidrag av nämnda driftsmedel böra få tilldelas
föreningen även för år 1946.
Utskottet anser hinder icke böra möta mot den av departementschefen
ifrågasatta bidragstilldelningen åt föreningen för växtförädling av skogsträd.
I överensstämmelse med Kungl. Majlis framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
216:o) Skogsvård ni. m.: Bidrag till skogsvårdskurscr lii. m., förslagsanslag.
Under punkt 216 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Skogsvård
m. m.: Bidrag till skogsvårdskurser m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Utskottet.
142
Jorclbruksutskottets utlåtande nr 1.
I sitt betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland (SOU 1945:33)
har norrlandskommittén framlagt förslag rörande bland annat yrkesutbildning
för skogsarbetare. Kommittén har därvid uttalat, att inom skogsbruket
borde skapas en motsvarighet till den yrkesutbildningsverksamhet, som sedan
länge pågått inom industri, hantverk och handel. För yrkesutbildning avvuxna
skogsarbetare har kommittén föreslagit anordnande av bland annat
skogsvårdskurser och kurser i arbetsteknik och redskapsvärd.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Ur flera synpunkter är en ordnad yrkesutbildning på det skogliga området
önskvärd. Ökad yrkeskunskap torde vara ägnad att leda till förbättrade
försörjningsmöjligheter och höjd levnadsstandard. Även trivseln inom yrket
torde ökas. En förbättring på detta sätt av skogsarbetarnas ställning bör
också kunna utgöra en motvikt till den tilltagande svårigheten att rekrytera
skogsarbetarkåren. Frånsett speciella anordningar för utbildning av arbetslösa
från andra yrkesområden och för att tillgodose behovet av arbetskraft
inom skogsbruket under krisåren ha ännu icke några mera generella åtgärder
vidtagits från det allmännas sida för utbildning av skogsarbetare.
Behovet av yrkesutbildning på detta område synes emellertid göra sig så
starkt gällande, att åtgärder i förevarande hänseende ej längre böra anstå.
Jag finner mig således kunna ansluta mig till norrlandskommitténs uppfattning,
att inom skogsbruket bör skapas en motsvarighet till den yrkesutbildningsverksamhet,
som sedan länge pågått inom andra yrkesgrenar. Emellertid
är det uppenbart, att likartade åtgärder som de för Norrland föreslagna
äro motiverade även för andra delar av riket. Ur principiell synpunkt är det
också önskvärt, att yrkesutbildningen planlägges enhetligt för hela landet och
att den organisation, som beslutes, sedan modifieras med hänsyn till speciella
landsändars behov. Dessa skäl ha föranlett, att enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallats sakkunniga för att verkställa utredning rörande yrkesutbildningen
inom jordbruket och skogshanteringen. I avvaktan på denna
utredning torde det därför vara lämpligt, att den av kommittén föreslagna
verksamheten till en början bedrives endast i mindre omfattning och gives
försökskaraktär. Jag förordar därför, att ifrågavarande utbildningsverksamhet
under nästa budgetår begränsas till att avse ett mindre antal skogsvårdskurser
och kurser i arbetsteknik för körare av den art, som i det föregående
berörts. Något hinder att förlägga dessa kurser till andra delar av landet än
Norrland torde icke böra föreligga. Med igångsättande av specialkursen i
skogsbruk vid Bjärka-Säby lantbruksskola torde böra anstå tills vidare.
Vad angår skogsvårdskurserna synes vad norrlandskommittén i detta hänseende
föreslagit ändamålsenligt. Stipendierna till kursdeltagarna torde böra
utgå enligt samma grunder som komma att gälla för utlämnande av stipendier
till elever vid statsunderstödda lantmannaskolor, men resebidrag böra
ej utgå. Vad kommittén föreslagit i fråga om kurserna i arbetsteknik för
körare föranleder icke annan erinran från min sida än att stipendierna till
deltagarna i dessa kurser böra bestämmas till samma belopp som komma
att utgå till elever vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever.
J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.
143
Därest under nästa budgetår anordnas 4—5 skogsvårdskurser och 20—25
kurser i arbetsteknik för körare, torde sammanlagt 40 000 kronor böra anvisas
för ändamålet. Detta anslag synes böra i form av förslagsanslag anvisas
under anslagstiteln Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdskurser m. m. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter rörande
ifrågavarande kurser.»
Utskottet finner framställningen välmotiverad och hemställer i anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdskurser
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
217:o) Kurser för virkesmätare m. m. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 217 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp -—• hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för virkesmätare m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
218 :o) Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 218 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
219 :o) Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å kronoskogar
i Västerbottens elier Norrbottens län, förslagsanslag. Enligt Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 219 — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader i samband med upplåtande
av viss utsyningsrätt å kronoskogar i Västerbottens eller Norrbottens
län för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
220:o) Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag. Biträdande Kungl.
Maj:ts under punkt 220 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
Utskottet.
144
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
221 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, förslagsanslag. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 221 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
40 000 kronor.
K. Lantmäteriväsendet.
222 :o) Lantinäteristyreisen: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 222 innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för lantmäteristyrelsen fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med
347 400 kronor, vilket belopp med 10 600 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Höjningen avser medel för inrättande i
lönegrad Eo 26 av en byrådirektörsbefattning på styrelsens stadsbyrå, vilken
byrås arbete ökat avsevärt sedan den år 1936 erhöll sin nuvarande organisation.
Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
1) för lantmäteristyrelsen fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ................................ B 3
4 byråchefer .................................... A 30
4 byrådirektörer ................................ A 26
3 byråingenjörer ................................ A 21
1 kassör och bokhållare ........................ A 14
2 kansliskrivare ................................ A 11
1 arkivbiträde .................................. A 10
1 förste expeditionsvakt .......................... A 7
6 kanslibiträden ................................ A 7
2 expeditionsvakter .............................. A 5
6 kontorsbiträden .............................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
2 byrådirektörer
Eo 26;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
145
2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 212 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 95 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 39 900
Summa kronor 347 400;
3) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 347 400 kronor.
223:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 223 — innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 1 000 kronor avseende
anslagsposten publikationstryck — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 000
kronor.
224:o) Lantmäteristyrelsen: Kartiagningsarbeten, reservationsanslag. Under
punkt 224 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Lantmäteristyrelsen:
Kartiagningsarbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor. Framställningen har motiverats med nödvändigheten
av att åtgärder snarast vidtagas för att i den utsträckning så är möjligt
reparera och konservera lantmäteristyrelsens och lantmäterikontorets värdefulla
kartmaterial, vilket under krigsåren icke kunnat ägnas den vård och
underhåll som varit önskvärd.
Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartiagningsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
225 :o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 225 gjorda framställning innefattar, förutom hemställan
till riksdagen att för lantmäterikontoren i länen godkänna ändrad avlöningsstat,
anslagsanvisning till avlöningar med 1 284 900 kronor, vilket belopp med
12 800 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Posten avlöningar till icke-ordinarie personal har å ena sidan uppräknats
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 1. 10
Utskottet.
146
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
med 6 600 kronor för avlöning till en assistent i lönegrad Eo 21 och med
15 000 kronor för anställande av tillfällig personal men å andra sidan minskats
med 1 500 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar. Posten
upptages sålunda ökad med (6 600 T- 15 000 — 1 500=) 20 100 kronor. Mot
denna ökning av utgifterna svara minskningar till sammanlagt belopp av
7 300 kronor. Därav hänföra sig till posten avlöningar till ordinarie tjänstemän
3 300 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar och till posten
avlöningar till tjänstemän å övergångsstat 4 000 kronor till följd av att en
assistent numera avgått ur tjänsten.
Framställningen biträdes av utskottet som hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................. kronor 474 900
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,
förslagsvis .................. » 12 200
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
till-
lägg
Titel
An-
tal
Kro-
nor
2 200
1500
150
Assistent i Väster-
norrlands län____
1
3 850
2 200
1500
—
Annan assistent____
1
3 700
Summa kronor
7 550
Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen
å 500 kronor etter respektive 5, 10 och 15 år.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ....................... kronor 641 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 156 000
Summa kronor 1 284 900;
2) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 284 900 kronor.
226:o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 226 gjorda framställning om anvisande för ändamålet
av ett förslagsanslag å 209 000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår ett med 16 000 kronor ökat anslagsbelopp. Höjningen
hänför sig till uppräkning med hänsyn till medelsåtgången av pos
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
147
ten sjukvård med 2 000 kronor, av posten reseersättningar med 4 000 kronor
och av posten övriga expenser med 10 000 kronor.
Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
209 000 kronor.
227:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t har under punkt 227 föreslagit riksdagen att till
ändamålet för nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 716 000 kronor.
Utskottet har i samband härmed till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 228
av herr Nilsson, Bror, och herr Hagman samt II: 362 av herr Nolin m. fl.,
vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under förevarande
anslagstitel beräkna ett belopp av 240 000 kronor till provisorisk avlöningsförbättring
till viss biträdespersonal hos lantmätarna för nästa budgetår.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. fastställa ändrad
avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 716 000 kronor,
vilket belopp med 161 100 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar
å sammanlagt 165 500 kronor och en utgiftsminskning av 4 400 kronor. Av
utgiftsökningen hänföra sig 145 500 kronor till förhöjning av arvodesposten.
Sålunda föreslås delposten arvoden till extra lantmätare och aspiranter m. m.
å ena sidan höjd med 29 500 kronor för inrättande ur synpunkten att rekrytera
lantmäterikåren av ytterligare femton arvoden till extra lantmätare
och aspiranter samt å andra sidan minskad med 9 000 kronor på grund
av en beräknad besparing å detta belopp. Delposten i fråga upptages alltså
ökad med (29 500 — 9 000 —) 20 500 kronor. Vad angår delposten avlöningsförbättring
åt tekniska biträden upptages densamma med ett 5 000 kronor
högre belopp än i gällande stat. Härjämte har under arvodesposten
upptagits en ny förslagsvis beräknad delpost till provisorisk avlöningsförbättring
till viss biträdespersonal å 120 000 kronor. Med avlöningsförbättringen
avses att råda bot på de stora svårigheter, som yppat sig i avseende å
möjligheterna att med nu utgående löneförmåner på lantmäteridistrikten behålla
respektive förvärva lägre kvalificerad personal, d. v. s. tekniska biträden
samt kontorsbiträden och kartriterskor. Utöver angivna förhöjning
av arvodesposten med 145 500 kronor upptages jämväl en ökning av posten
tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare med 20 000 kronor, vadan
ökningarna sålunda sammanlagt uppgå till 165 500 kronor. Häremot svarar
Utskottet.
148
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
en minskning med hänsyn till beräknad medelsåtgång av posten avlöningar
till ordinarie tjänstemän med 4 400 kronor.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i utlåtande nr 2 punkt 7 angående
anslag å tilläggsstat till provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal
hos distriktslantmätare och extra lantmätare — därvid utskottet
biträtt Kungl. Maj:ts förslag i ämnet — samt under erinran om att sagda
utlåtande blivit godkänt av riksdagen, torde föreliggande motioner icke heller
i detta sammanhang böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Då departementschefens
beräkningar av förevarande avlöningsanslag även i övrigt
tillstyrkas av utskottet, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 228
och II: 362 i förevarande delar,
1) godkänna följande avlöningsstat för distriktslantmätare
och extra lantmätare m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 828 000
Lön
Orts-
tillägg
Titel
Antal
Kronor
3 000
400
Distriktslantmätare,
stationerad i Stock-
7
23 800
3 000
—
Annan distriktslant-
203
609 000
Summa
210
632800
Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg
till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a) Arvoden till extra
lantmätare och
aspiranter m. m.,
förslagsvis .... kronor 238 000
b) Avlöningsförbätt
ring
åt tekniska
biträden, förslagsvis
.......... » 130 000
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
149
c) Provisorisk avlöningsförbättring
till viss biträdespersonal,
förslagsvis
........ » 120 000 kronor 488 000
3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare,
förslagsvis ............... » 400 000
Summa kronor 1 716 000;
2) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 716 000 kronor.
228:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar,
förslagsanslag. Under punkt 228 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, vilket belopp
med 100 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarade budgetår.
Höjningen motiveras med dels den ökning av medelsåtgången för
ifrågavarande ändamål, cirka 80 000 kronor, som skett under budgetåret
1944/45, dels ock den större belastning å anslaget, ca 25 000 kronor, som
skulle uppstå, därest anslaget i enlighet med Kungl. Majits förslag under
punkt 234 kommer att anlitas för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning
åt tekniska biträden hos vissa förrättningsmän enligt lagen
örn enskilda vägar.
Utskottet har för avsikt att förorda bifall till Kungl. Majits framställning
under punkt 234, innebärande bland annat att hos vissa förrättningsmän
för förättning enligt lagen örn enskilda vägar anställda tekniska biträden
skola äga rätt att uppbära resekostnads- och traktamentsersättning av
statsmedel i enlighet med de grunder som gälla för lantmätares tekniska biträden.
Vid sådant förhållande och då förevarande framställning i övrigt
ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
229:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Ersättning för
publik renovation, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Majits framställning under punkt 229 — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m. fl.: Ersättning för publik renovation för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
Utskottet.
150
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
230:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar,
förslagsanslag. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under
punkt 230 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
231 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag.
Biträdande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 231 — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd dt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
232 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa fall
med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 232 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet
område för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.
233:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till förrättningar
enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 233 — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda
vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
234 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Under
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
151
punkt 234 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
I en till länsstyrelsen i Västerbottens län ställd, den 20 juli 1943 dagtecknad
skrift, som den 22 januari 1944 av länsstyrelsen överlämnats med eget utlåtande,
har vågmästaren Oscar Sander i Brännland hemställt, att andra
enligt lagen om enskilda vägar förordnade förrättningsmän än lantmätare
måtte erhålla dels förhöjd ersättning för enligt nämnda lag verkställda förrättningar,
dels ock visst årligt anslag till bestridande av expenser i samband
med förrättningarna. Länsstyrelsen har tillika överlämnat yttranden
av vägdirektören samt överlantmätaren i länet, över framställningen ha utlåtanden
avgivits den 13 april 1944 av lantmäteristyrelsen och den 5 juni
samma år av statskontoret.
Genom beslut den 26 mars 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att efter samråd med lantmäteristyrelsen företaga
utredning i fråga örn den kompetens som borde fordras av de hos ifrågavarande
förrättningsmän anställda biträden samt de grunder, enligt vilka resekostnads-
och traktamentsersättning av statsmedel borde utgå åt nämnda
biträden. I anledning härav ha ämbetsverken i skrivelse den 22 april 1944
föreslagit, att ifrågavarande biträden skulle berättigas åtnjuta resekostnadsoch
traktamentsersättning i likhet med tekniskt biträde hos lantmätare samt
att för åtnjutande av dylik ersättning skulle fordras kompetensförklaring av
lantmäteristyrelsen. över detta förslag har statskontoret den 5 juni 1944 avgivit
infordrat utlåtande.
Till följd av remiss ha utlåtanden i ärendena avgivits den 13 juni 1945
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med lantmäteristyrelsen,
den 6 augusti 1945 av de sakkunniga för utredning rörande lantmäteripersonalens
organisation samt avlöningsförhållanden (1945 års lantmäteriutredning)
samt den 13 i samma månad av statskontoret.
Sedermera har lantmäteristyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1945 hemställt,
att å riksstaten för budgetåret 1946/47 måtte uppföras ett särskilt
förslagsanslag å 50 000 kronor till bestridande av kostnaderna för utbetalande
av tilläggsersättning till annan enligt lagen om enskilda vägar förordnad förrättningsman
än i statens tjänst anställd lantmätare.
Efter redogörelse för lantmäteristyrelsens omförmälda skrivelse har departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande:
»Såsom av det förut anförda framgår skall till förrättningsmän för förrättning
enligt lagen örn enskilda vägar utgå ersättning i enlighet med bestämmelserna
i gällande lantmäteritaxa. Av vad i ärendet uttalats framgår tillika
att denna ersättning blir reellt sett olika beroende på örn förrättningsmannen
är innehavare av statlig befattning —- t. ex. lantmätare — eller icke.
I förra fallet åtnjuter förrättningsmannen förutom ersättning enligt förenämnda
taxa årlig lön av statsmedel, medan han i senare fallet blott äger
uppbära ersättning enligt taxan. Härtill kommer att en icke statsanställd
förrättningsmän själv måste bekosta sina biträdens resor och traktamenten,
152
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
under det att t. ex. lantmätarnas tekniska biträden erhålla dylik ersättning
av statsmedel. De icke statsanställda förrättningsmännen äro sålunda väsentligt
sämre ställda i förevarande hänseende än de statligt anställda. En följd
av detta förhållande har blivit, att i sådana delar av landet — företrädesvis
i Norrbottens och Västerbottens län -— där lantmätare av olika omständigheter
icke kunnat förordnas till förrättningsmän avsevärda svårigheter uppstått
att få förrättningar av ifrågavarande slag utförda inom rimlig tid. För
sakägarna kunna härav uppenbarligen följa betydande olägenheter. Med
hänsyn till det anförda finner jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna
en viss förhöjning av ifrågavarande förrättningsmäns ersättning skäligen
böra komma till stånd.
Beträffande grunderna för den förhöjda ersättningen kan jag i huvudsak
ansluta mig till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen
härutinnan föreslagit. Emellertid torde storleken av den procentuella
höjningen i anslutning till vad statskontoret förordat böra begränsas till 50
procent av utgående taxeersättning. Kostnaderna för dessa tilläggsersättningar,
vilka synas böra utgå av statsmedel, ha beräknats komma att per år uppgå
till cirka 50 000 kronor. Ett särskilt anslag av nämnda storlek torde sålunda
böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår. Anslaget, som bör benämnas
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän
enligt lagen om enskilda vägar, torde böra erhålla förslagsanslags
natur. Då det emellertid synes önskvärt att påskynda genomförandet
av ännu icke avslutade förrättningar, torde ersättningarna böra få åtnjutas
redan under innevarande budgetår. För nämnda budgetår synes dock
icke behöva avses högre belopp än 25 000 kronor. Till denna fråga torde jag
emellertid få återkomma vid anmälan av förslag rörande medelsanvisning å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46.
Jag finner mig även kunna biträda det i ärendet framlagda förslaget om
rätt för ifrågavarande förrättningsmäns tekniska biträden att uppbära resekostnads-
och traktamentsersättning av statsmedel i enlighet med de grunder,
som gälla för lantmätares tekniska biträden. Jämväl denna förmån synes
böra få åtnjutas redan under innevarande budgetår. De av förslagets genomförande
betingade kostnaderna torde lämpligen böra bestridas från nionde
huvudtitelns förslagsanslag till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m. fl.: Reseersättningar.
Därest riksdagen icke har något att erinra mot de av mig i det föregående
förordade förslagen, torde det få ankomma å Kungl. Majit att utfärda på
grund av förslagens genomförande erforderliga föreskrifter, varvid torde böra
beaktas spörsmålet om den kompetens hos de ersättningsberättigade, som
bör krävas såsom villkor för åtnjutande av ersättningarna i fråga.»
Från Sveriges förrättningsmannaförening för enskilda vägar har till utskottet
överlämnats en den 5 februari 1946 dagtecknad promemoria, vari
hemställts att utskottet ville föreslå dels att av den föreslagna höjningen av
taxan för förrättning enligt lagen om enskilda vägar, vilken utföres av annan
än lantmätare, 3/4 måtte få utbetalas omedelbart efter förrättningsräknings
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
153
avlämnande och återstoden sedan räkningen blivit vederbörligen granskad
och dels att i förrättningsräkning ingående kostnader för porto till kallelser
samt för det exemplar av handlingar som sakägarna behöva för sökande
av statsbidrag till vägföretaget måtte få medräknas för statsbidrag.
Vidare har en deputation för nämnda förening framfört vissa synpunkter
och önskemål i ärendet till utskottet.
Utskottet biträder departementschefens förslag örn förbättrade villkor för
icke statsanställd förrättningsman för förrättning enligt lagen örn enskilda
vägar. På Kungl. Majit torde såsom departementschefen ifrågasatt få ankomma
att utfärda på grund av förslagets genomförande erforderliga föreskrifter.
De av ifrågavarande förrättningsmäns sammanslutning framförda
önskemålen rörande bland annat förskottsutbetalning på avlämnad förrättningsräkning
torde härvid böra bliva föremål för prövning.
Under erinran örn att riksdagen på hemställan av utskottet (utlåtande nr 2,
punkt 8) anvisat medel till ändamålet å tilläggsstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelning sväsendet
m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
235 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av
fastighetsregister m. m., förslagsanslag. Biträdande Kungl. Majits under punkt
235 gjorda framställning -— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra
samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
236:o) Vissa avstycknings- och mantaissättningsförrättningar, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits framställning under
punkt 236 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssåttningsförrättningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
237 :o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslagsanslag. I
enlighet med Kungl. Majits under punkt 237 gjorda framställning — innebärande
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en minskning
med 1 000 kronor — hemställer utskottet,
Utskottet.
154
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
att riksdagen må till Tillägg sav vittring i Västerbottens läns
lappmark för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.
238:o) Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag. Jämlikt Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 238 — innebärande i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en med hänsyn till medelsåtgången under
anslaget med 4 000 kronor minskad anvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
239 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag. I
överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkt 239 — innebärande
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en minskning
med 50 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
70 000 kronor.
240 :o) Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare. Under
denna anslagstitel anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 ett belopp av 17 000 kronor. Från anslaget bestredos resekostnads-
och traktamentsersättningar till utanför Stockholm bosatta lantmätare,
som del togo i en under vintern och våren 1944 i Stockholm anordnad
fortbildningskurs i stadsbyggnad.
Under punkt 240 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Kostnader
för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 33 000 kronor.
Departementschef en har efter redogörelse för framställning i ämnet av lantmäterdstyrelsen
för egen del anfört:
»Då det synes önskvärt, att ytterligare en fortbildningskurs i stadsbyggnad
anordnas för lantmätare, biträder jag lantmäteristyrelsens förslag om anvisande
för nästa budgetår av medel för ändamålet. I likhet med vad som var
fallet i fråga om den år 1944 anordnade kursen böra de utanför Stockholm
bosatta deltagarna komma i åtnjutande av resekostnads- och traktamentsersättnjng.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda de
närmare föreskrifter härom, som kunna finnas erforderliga. Mot lantmäteristyrelsens
beräkning av det för ändamålet erforderliga beloppet, 33 000 kronor,
har jag intet att erinra.»
Framställningen tillstyrkes av utskottet som alltså hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för deltagande i fortbild
ningskurs
för lantmätare för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 33 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
155
L. Rikets allmänna kartverk.
241:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar, förslagsanslag. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 241 kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
anmäla.
242:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader, förslagsanslag. Beträffande
Kungl. Majrts framställning under punkt 242 kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat
för riksdagen
anmäla.
243:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m., reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 243 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
244 :o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m., reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 244 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
M. Lappväsendet.
245:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
punkt 245 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för lappfogdarna m. fl. godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
för avlöningar med 146 500 kronor, vilket belopp med 6 400
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 11 000
kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 4 600 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 700 kronor till beräknade löneklassförändringar för ordinarie
tjänstemän, 3 600 kronor till arvode åt en nyinrättad befattning såsom lapptillsynsman
i Jämtlands län, 5 200 kronor till avlöningar åt två nyinrättade
156
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Ut# kottet.
befattningar såsom kontorsbiträden i lönegrad Ex 4, 400 kronor till vikariatsersättningar,
200 kronor till täckande av ökat medelsbehov till följd av löneklassförändringar
för icke-ordinarie personal samt 900 kronor till uppräkning
av posten rörligt tillägg. Mot utgiftsökningarna svara minskning dels till
följd av den nyinrättade lapptillsynsmannabefattningen av det för arvoden
åt lapptillsynsmän i Jämtlands län utgående beloppet med 2 600 kronor,
dels ock på grund av de nyinrättade kontorsbiträdesbefattningarna av det
för ersättningen till skrivhjälp avsedda beloppet med 2 000 kronor.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lappfogdarna m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................... kronor 39 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . > 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal,
förslagsvis .................... » 55 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 12 900
Summa kronor 146 500;
2) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 146 500 kronor.
246 :o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 246 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 72 000
kronor.
N. Diverse.
247 :o) Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, förslagsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts under punkt 247 gjorda
framställning örn anslagsanvisning till ändamålet för nästkommande budgetår
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
157
248:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, förslagsanslag.
Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 248
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 23 000 kronor.
249 :o) Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 249 — innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 5 000 kronor
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
250:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. Under punkt 250 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att under förevarande anslagstitel anvisa ett anslag av 25 000 kronor,
vilket belopp med 11 200 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Höjningen hänför sig med 3 000 respektive 1 900
kronor till ökningen av de för bevakning och gränsutmärkning av Muddus
nationalpark avsedda beloppen, med 4 000 respektive 700 kronor till uppförande
av två vaktkojor inom samma nationalpark och till anskaffande av
två båtar samt med respektive 500, 200 och 900 kronor till uppräkning av
posterna inspektionsresor och utredningar i naturskyddssyfte, kungörelser,
anslagstavlor, inhägnader och diverse skyddsåtgärder samt tryckning av redogörelser.
Då utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.
251 :o) Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Kom, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 251
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella lantbruks
institutet
i Rom för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslags
anslag
av 10 000 kronor.
Utskottet.
158
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
252: o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag.
För innevarande budgetår har under förevarande anslagstitel anvisats ett
förslagsanslag av 6 000 kronor, avsett för gäldande av Sveriges bidrag för
kalenderåren 1943—1945.
I enlighet nied Kungl. Maj:ts framställning under punkt 252, avseende
medel till bestridande av Sveriges årsbidrag till institutet för år 1946, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet
1 Paris för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 kronor.
253:o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt, förslagsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 253 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografiskbiologisk
anstalt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
254 :o) Bidrag till kostnaderna för internationella havsforskningens råds
sammanträde, reservationsanslag. Under punkt 254 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att under ifrågavarande anslagstitel för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.
Efter redogörelse för framställning i ämnet av svenska hydrograf^-biologiska
kommissionen har departementschefen anfört följande:
»Med hänsyn till att avsikten är att internationella havsforskningens råds
årsmöte 1946 skall förläggas till Sverige, torde medel för anordnandet av
mötet, vilket är avsett att äga rum under hösten nämnda år, böra ställas till
förfogande. Kostnaderna härför ha av kommissionen beräknats till 17 000
kronor. Emellertid torde enligt min mening utgifterna kunna hållas inom en
kostnadsram av 14 000 kronor. Ett belopp av denna storlek synes sålunda
böra uppföras å riksstaten för budgetåret 1946/47 i form av ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Bidrag till kostnaderna för internationella havsforskningens
råds sammanträde. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att bestämma, var sammanträdet skall äga rum, ävensom att meddela närmare
föreskrifter rörande anslagets disposition.»
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till kostnaderna för internationella
havsforskningens råds sammanträde för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
159
255:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättning»!1, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 255 — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.
256 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Under punkt 256 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under förevarande
anslagstitel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
475 000 kronor, vilket belopp i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår innebär en ökning med 275 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår får jag framhålla, att
enligt vad jag inhämtat 1942 års jordbrukskommitté kommer att avgiva
principbetänkande under våren 1946. Härefter torde det bliva erforderligt
att igångsätta ett flertal detaljutredningar rörande olika rationaliseringsfrågor
inom jordbrukets område. Kostnaderna för dessa utredningar torde icke
lämpligen — såsom fallet varit med kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté
— böra belasta anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Bland annat med hänsyn härtill synes det vara erforderligt att för
nästa budgetår höja kommittéanslaget till 475 000 kronor.»
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 475 000 kronor.
257 :o) Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. Till täckning
av planeringskostnader under nionde huvudtiteln lia å tilläggsstat för budgetåren
1943/44 och 1944/45 anvisats sammanlagt 2 675 000 kronor. För samma
ändamål har å tilläggsstat I för innevarande budgetår uppförts ett reservationsanslag
av 1 100 000 kronor.
Under punkt 257 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Planering
av allmänna arbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservatiosanslag av
2 000 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Så gott som samtliga här förevarande planeringsarbeten falla inom lantbruksstyrelsens,
egnahemsstyrelsens och skogsstyrelsens verksamhetsområden.
Lantbruksstyrelsen har beräknat, att för dess planeringsverksamhet under
nästa budgetår skulle erfordras 1 200 000 kronor. Egnahemsstyrelsen
U tslcottet.
160
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet.
och skogsstyrelsen ha uppskattat sina kostnader för planeringsändamål under
samma tid till 600 000 respektive 200 000 kronor. Enligt förenämnda
beräkningar skulle sålunda kostnaderna för planering av allmänna arbeten
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde under budgetåret 1946/
47 kunna uppskattas till 2 000 000 kronor. Ämbetsverken ha bland annat
framhållit, att, då omfattningen av planläggningsverksamheten under budgetåret
1946/47 berodde på vissa faktorer, som nu icke läte sig överblicka,
framför allt utvecklingen på arbetsmarknaden, nämnda beräkningar av medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål uppenbarligen måste lida av viss
osäkerhet. Då några fastare hållpunkter för bedömandet av anslagsbehovet
icke nu torde kunna erhållas, har jag ansett mig böra godtaga de gjorda
beräkningarna. Förevarande anslag synes sålunda för budgetåret 1946/47
böra uppföras med 2 000 000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
258:o) Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran,
reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 258
gjorda framställning — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med 25 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredning rörande åtgärder för det
norrländska näringslivets förkovran för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
259 :o) Extra utgifter, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 259 — innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 20 000 kronor -—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
260:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkt 260 om anslagsanvisning
för ändamålet till befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
161
261 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 261 —
innebärande i förhållande till innevarande budgetår en med hänsyn till medelsbehovet
under anslaget med 5 000 kronor minskad anvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
262 :o) Kristillägg, förslagsanslag. Biträdande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 262 — innebärande anvisning till ändamålet med 1 925 000 kronor
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 925 000 kronor.
263:o) Provisoriskt lönetillägg, förslagsanslag. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 263 — innebärande anvisning av 1 000 000 kronor
till ändamålet — får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
264:o) Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 264 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.
Stockholm den 19 mars 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Bihang till riksdagens protokoll tillit}. 10 sami. Nr 1.
11
162
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit
från f ö r s t a kammaren: herrar Tjällgren, Gabrielsson, Anderberg, friherre Beck-Friis,
Näslund, Snedberg, Jonsson och Krugel samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Ericsson
i Sörsjön, Carlström, Lundbom, Andersson i Surahammar, Pettersson i Rosta och Stattin,
med undantag därav att vid behandlingen av punkterna:
81—125 herr Larsson i Karlstad deltagit i stället för herr Stattin;
126—138 herr Hagman deltagit i stället för herr Gabrielsson;
126—163 herr Andersson i Hyssna deltagit i stället för herr Lundbom;
126—183 fru Eriksson deltagit i stället för herr Andersson i Löbbo;
145—264 herr Andersson i Hedensbyn deltagit i stället för herr Pettersson i Rosta;
164—183 herr Johansson i Torp deltagit i stället för herr Lundbom och herr Utbult
i stället för herr Carlström;
184—264 herr Andersson i Hyssna deltagit i stället för herr Lundbom.
Reservationer:
Under punkt 46 (Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter) av herrar Tjällgren, friherre
Beck-Friis, Lundbom och Pettersson i Rosta, vilka ansett att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt motionerna I: 98 och II: 179 i förevarande del,
1:175 och 11:363 ävensom 11:32 till Lägre lantbruksundervisning
m. m.; Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisning
sanstalt er för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
Under punkt 59 (Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet
av nötboskapsaveln) av herrar Tjällgren och Pettersson i Rosta, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till de likalydande motionerna I: 47
och II: 78.
Under punkt 126 (Bidrag till ladugårdsförbättringar) av herr Pettersson i
Rosta, vilken ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen II: 144.
Under punkt 128 (Bidrag till uppförande av siloanläggningar) av herrar
Tjällgren, Hagman och Pettersson i Rosta, vilka ansett att utskottet hort
tillstyrka bifall till motionen I: 234.
Under punkt 143 (Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahemsombuden)
av herr Ericsson i Sörsjön, vilken ansett att utskottet bort tillstyrka bibifall
till motionen II: 146.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1-
163
Under punkt U5 (Egnahemsbildning: Avsättning till fonden för premielån
till egnahemslåntagare) av herr Andersson i Hedensbyn.
Under punkt 1A7 (Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar) av herr
Andersson i Hedensbyn.
Under punkt 15A. (Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag) av
dels herr Tjällgren,
dels ock herr Andersson i Hedensbyn.
Under punkt 156 (Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar) av herr
Andersson i Hedensbyn.
Under punkt 183 (Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg) av
herrar Utbult och Johansson i Torp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till de likalydande motionerna I: 68 och II: 99.
Under punkt 213 (Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo) av
dels herr Andersson i Löbbo,
dels herr Ericsson i Sörsjön,
dels ock herr Andersson i Hedensbyn.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:9 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i dessa ämnen väckt s. 1 i texten