Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945146, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-02-12 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945146, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945146, såvitt propositionen avser jordbruksärenden,

jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till

riksdagen den 4 januari 1946 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen avser

framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för den 4 januari 1946 (bilaga 9 s. 67—79 och bilaga 17

s. 137—140).

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

F. Veterinärväsendet m. m.

l:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under förevarande anslagstitel

anvisade 1945 års riksdag ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, varav

250 000 kronor finge av Kungl. Maj:t disponeras för utrensning av tuberkulos

inom mindre nötkreatursbesättningar. Genom beslut den 27 september

1945 fördelade Kungl. Maj:t nämnda belopp mellan vissa hushållningssällskap

i enlighet med av medicinalstyrelsen avgivet förslag.

I skrivelse den 22 september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att av

det för innevarande budgetår beviljade anslaget ytterligare 250 000 kronor

måtte få användas till nyss berörda verksamhet.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört

följande:

»Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen kommer det belopp

å 250 000 kronor, som för innevarande budgetår avsetts för utrensning

av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesällningar, icke på långt när alt för
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

slå för ändamålet. Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet har sålunda

angivits till icke mindre än omkring 630 000 kronor. Med hänsyn till den

stora betydelse verksamheten äger finner jag mig böra förorda, att ytterligare

medel må disponeras för verksamhetens fullföljande under innevarande

budgetår. För ändamålet torde emellertid i anslutning till vad medicinalstyrelsen

föreslagit ett belopp av 250 000 kronor bliva tillräckligt. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid efter nytt förslag från medicinalstyrelsen

meddela beslut om medlens föi''delning mellan olika hushållningssällskap.

»

Utskottet. Utskottet som biträder Kungl. Maj:ts framställning hemställer i enlighet

härmed,

att riksdagen må medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret

1945/46 under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget

till Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen

ytterligare 250 000 kronor må disponeras för utrensning

av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar.

G. Lanthushållning i allmänhet.

2:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 8 000

kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande

potatislagerhus. Sedermera ha å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 under samma anslagstitel anvisats ytterligare 12 500 kronor för

ändamålet.

I skrivelse den 18 september 1945 har styrelsen för statens maskin- och

redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels ställa till

anstaltens förfogande ett belopp av 11 000 konor för fortsättande av ifrågavarande

verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget att

i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa högst 100 ton potatis.

Ifrågavarande framställning har i huvudsak tillstyrkts av i ärendet hörda

myndigheter. Lantbruksstyrelsen har emellertid ansett, att kostnaderna för

försöksverksamheten med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång borde

kunna beräknas till lägre belopp än vad anstaltsstyrelsen angivit eller till

9 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande i ärendet:

»Med hänsyn till vad i ärendet anförts synes önskvärt, att förevarande undersökningar

kunna fortsättas även under innevarande budgetår. Jag anser

mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för ändamålet. Emellertid

torde, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, försöksverksamheten kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2. 3

na hållas inom en kostnadsram av 9 000 kronor. Detta belopp torde följaktligen

böra upptagas för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten för löpande

budgetår. Vid undersökningarnas bedrivande torde liksom hittills erforderligt

samarbete böra åvägabringas med övriga institutioner, vid vilka

verksamhet av liknande art förekommer. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i sinom tid, sedan styrelsen för maskin- och redskapsprovningsanstaltema

inkommit med närmare planläggning rörande ifrågavarande undersökningar,

meddela föreskrifter angående anslagets disposition. Frågan

örn bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för undersökningarna

erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla för

Kungl. Majit.»

Tillstyrkande bifall till förevarande framställning hemställer utsKottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 kronor.

3:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag. Under

denna punkt har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet å

tilläggsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt motion, nr 37, av herr Ericsson i Sörsjön m. fl., vari hemställts

att riksdagen måtte till ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa

till denna.

För ifrågavarande ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 30 000 000 kronor,

därav 5 000 000 kronor för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42,

2 000 000 kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för budgetåret

1943/44 och 7 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Av det för budgetåret 1944/45 anvisade beloppet ha 3 000 000 kronor uppförts

å tilläggsstat.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av

utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående

av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

I skrivelse den 21 augusti 1945 har elektrifieringsberedningen hemställt,

att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas dels å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1945/46 4 000 000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret

1946/47 7 000 000 kronor. Beredningen har till stöd för sitt äskande av anslag

å tilläggsstat anfört följande.

De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste tre åren uppgått

till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har

ej kunnat spåras. Beredningen har ansett sig böra räkna med att ansökningar

inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår.

Med hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklas synes man vara

berättigad räkna med att materieltillgången ej skall utgöra hinder för en

årlig subvention av nämnd omfattning.

Vid ingången av innevarande budgetår vörö de för budgetåret 1944/45 till

förevarande ändamål anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt

innelågo kvalificerade ansökningar på cirka 4 000 000 kronor. För huvudparten

av projekten har materiel redan tilldelats. Under tiden 1 juli—21

augusti 1945 Ira Iros beredningen framställts anspråk på ytterligare inemot

I 000 000 kronor, varjämte enligt uppgift till länsstyrelsen i Norrbottens län

inkommit en ansökan om drygt 2 000 000 kronor, avseende elektrifiering av

Arvidsjaurs socken. Beredningen räknar med att anspråk på ytterligare minst

4 000 000 kronor skola framställas innan budgetårets slut. Sammanlagt synes

behovet för innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till cirka

II 000 000 kronor. Härvid är dock att märka att byggnadstiden för de allra

största projekten torde överstiga ett år, och att som följd härav en viss del

av de för dessa projekt ifrågasatta bidragsbeloppen skulle kunna utlämnas

först under följande budgetår utan att arbetstakten i väsentlig omfattning

behöver nedbringas. Det belopp av 7 000 000 kronor som anvisats för innevarande

budgetår torde, även om hänsyn tages till nyss berörda förhållande,

emellertid icke på långt när bliva tillräckligt för anspråkens tillgodoseende.

1 detta sammanhang vill beredningen erinra örn att investeringsutredningen

upptagit 5 000 000 kronor som bidrag till landsbygdselektrifiering i sitt förslag

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

På grund av det anförda förordar beredningen, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår äskas ett anslag av 4 000 000 kronor till

ifrågavarande ändamål.

Statens industrikommission har i utlåtande den 5 september 1945 förklarat,

att det ökade behov av materiel, som skulle uppkomma vid ett bifall till

elektrifieringsberedningens anslagsäskande, utan större svårighet torde kunna

tillgodoses.

Sedermera har elektrifieringsberedningen i en den 21 september 1945 dagtecknad

skrivelse anfört följande.

Av det anslag å 7 000 000 kronor, som anvisats på riksstaten för innevarande

budgetår, har Kungl. Maj:t redan beviljat bidrag med i runt tal

2 000 000 kronor, och beredningen har därutöver tillstyrkt bidrag med cirka

1 000 000 kronor.

För närvarande inneligga hos beredningen ansökningar örn bidrag å

4 400 000 kronor, avseende nyligen planerade arbeten. Dessutom finnas sedan

flera år tillbaka ansökningar avseende anläggningar som ej kunnat

komma till stånd på grund av kopparknappheten. De senare beräknas, sedan

nu lättnader i restriktionerna inträtt, i huvudsak kunna komma till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2. 3

stånd under budgetåret och erfordra vid nuvarande prisläge och bedömningsgrunder

bidrag å cirka 600 000 kronor. De redan behandlade och de

inneliggande ansökningarna representera sålunda ett sammanlagt behov på

cirka 8 000 000 kronor.

Emellertid kunna på grund av den långa utbyggnadstiden vissa av bidragsbeloppen

uppdelas på det innevarande och de båda följande budgetåren.

Sålunda böra anspråk på cirka 3 000 000 kronor, avseende Arvidsjaur

och Lule älvdal, utan större olägenheter kunna uppdelas med cirka 1 100 000

kronor på budgetåret 1945/46, cirka 1 100 000 kronor på budgetåret 1946/47

och cirka 700 000 kronor på budgetåret 1947/48. De för budgetåret aktuella,

redan inkomna ansökningarna skulle sålunda, inberäknat redan expedierade

ärenden, kunna tillgodoses med 6 200 000 kronor.

Nya ansökningar inkomma ständigt och beräknas under tiden fram till

budgetårets slut motsvara ett ytterligare behov av minst 3 600 000 kronor.

Av dessa ansökningar torde emellertid en del icke hinna slutbehandlas under

budgetåret, varför vid beräkningen av anslagsbehovet sistnämnda belopp

torde kunna minskas med cirka 500 000 kronor.

De anslagsmedel, som för arbetenas behöriga gång skulle vara erforderliga

under budgetåret, kunna, såvitt beredningen nu kan bedöma, sålunda begränsas

till cirka 9 300 000 kronor, varav 7 000 000 kronor redan anvisats

och 2 300 000 kronor skulle erfordras såsom tilläggsanslag. Sistnämnda belopp

torde emellertid icke behöva ställas till förfogande förrän till våren

1946. iHd.3®

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»För befrämjande av landsbygdens elektrifiering ha under de senaste krisåren

anvisats anslag å sammanlagt 30 000 000 kronor, varav 7 000 000 kronor

för innevarande budgetår. Av vad elektrifieringsberedningen anfört torde

emellertid framgå, att sistnämnda belopp icke kommer att förslå för utförande

av sådana elektrifieringsföretag, som måste anses önskvärda att få till

stånd under återstående del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser

jag mig böra tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

ytterligare anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Enligt min mening

torde anslagets storlek lämpligen kunna bestämmas till 2 000 000 kronor.

»

Såsom framgår av ovan intagna redogörelse har anslaget till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering undergått en betydande förhöjning de senaste

åren. För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisades sålunda

7 000 000 kronor, varav för förstnämnda budgetår 3 000 000 kronor uppfördes

å tilläggsstat. Påpekas bör i detta sammanhang att även under

nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition upptagits ett belopp av

7 000 000 kronor till ändamålet för nästa budgetår. Utredningen i ärendet

synes emellertid giva vid handen att ytterligare medel erfordras för utförande

av sådana elektrifieringsföretag som måste anses önskvärda att få

till stånd under innevarande budgetår. Liksom departementschefen vill därför

utskottet tillstyrka anvisning å tilläggsstat av ett lämpligt avvägt belopp

för ändamålet. Vissa skäl synas onekligen tala för motionärernas i enlighet

med elektrifieringsberedningens framställning gjorda yrkande om höj
-

Utskoltet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

ning av det i propositionen äskade tilläggsanslaget — 2 000 000 kronor —

till 4 000 000 kronor. Emellertid anser sig utskottet i nuvarande läge böra

stanna vid att godtaga Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och med avslag å motionen II: 37, till Befrämjande av

landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

4:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten. För innevarande

budgetår ha för ändamålet anvisats 70 000 kronor.

Med skrivelse den 24 september 1945 har lantbruksstyrelsen överlämnat

av bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 tillstyrkta ansökningar från styrelserna

för lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter ävensom från styrelserna för Svenska

vall- och mosskulturföreningen samt Sveriges utsiidesförening samt från

vissa andra enskilda organisationer på jordbrukets område örn statsbidrag

med sammanlagt 63 000 kronor för deltagande i det rikslantbruksmöte, som

skall äga rum i Stockholm år 1946.

Lantbruksstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse framhållit, att avsikten

vore att samordna berörda institutioners och föreningars deltagande i rikslantbruksmötet

till en instruktiv enhet, som belyste forsknings- och försöksverksamheten

inom jordbruket ävensom utvecklingen inom olika produktionsgrenar.

Då vissa betydelsefulla områden av husdjursskötseln och växtodlingen

icke vore företrädda i de av utställningsbestyrelsen överlämnade

ansökningarna har styrelsen ifrågasatt, om icke planerna för ett gemensamt

framträdande vid rikslantbruksmötet borde utformas jämväl i samråd med

andra organisationer än dem, från vilka bidragsansökningar förelåge. Med stöd

av vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit, att statsbidrag till ett belopp

av 55 000 kronor ställdes till förfogande för bestyrelsen för rikslantbruksmötet

1946 att av bestyrelsen i samråd med berörda institutioner och föreningar

eller andra lämpliga organ användas till att å utställningen belysa

forsknings- och försöksverksamheten samt utvecklingen inom olika områden

av jordbruket.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»En viktig förutsättning för att de framtida ansträngningarna att förbättra

jordbruket och förstärka dess produktionsresurser skola krönas med framgång

torde vara, att näringens yrkesutövare äga kännedom om de mera

framträdande bristerna inom näringen liksom örn möjligheterna att avhjälpa

dessa brister. Härför erfordras utan tvivel en omfattande upplysnings- och

instruktionsverksamhet, som bland annat åsyftar att göra forsknings- och

försöksresultat mera allmänt kända bland jordbrukarna. I samband med

rikslantbruksmötet 1946 erbjuder sig ett lägligt tillfälle för en dylik upplys
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

7

ningsverksamhet. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen,

att bidrag av statsmedel bör lämnas för att möjliggöra för olika försöks-

och forskningsinstitutioner på jordbrukets område att deltaga i rikslantbruksmötet

med material, som belyser betydelsen av att rön och erfarenheter

från nämnda institutioners ai''betsfält bliva tillämpade. För här

berörda ändamål synes ett belopp av 30 000 kronor böra anvisas att fördelas

mellan statliga och av staten understödda försöks- och forskningsinstitutioner

efter de grunder, som Kungl. Maj:t senare torde få bestämma. Det

torde få ankomma på bestvrelsen för rikslantbruksmötet 1946 att tillse, att

det utställningsmaterial, som i detta sammanhang kan ifrågakomma, samordnas

på lämpligt sätt.

Det synes mig emellertid också i hög grad angeläget, att jämväl vissa

andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov och framtida rationaliseringsmöjligheter

än de, som kunna åskådliggöras i samband nied forsknings- och

försöksverksamheten, bliva belysta vid lantbruksutställningen. Särskilt torde

detta gälla den yttre rationaliseringens problem, d. v. s. frågor sammanhängande

med jordbrukets fastighetsindelning och arrondering, samt de medel

som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning och utrustning

med vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift. Då

dessa och liknande frågor ej i annat sammanhang lära komma att belysas

vid rikslantbruksutställningen 1946, torde för anordnande av åskådningsmaterial

i här berörda syfte vid nämnda utställning ett belopp av 30 000 kronor

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Sammanlagt skulle sålunda för

förevarande ändamål ett belopp av (30 000 -f- 30 000 =) 60 000 kronor vara

erforderligt.»

I förevarande framställning äskas ett belopp av 30 000 kronor för att möjliggöra

för olika försöks- och forskningsinstitutioner på jordbrukets område

att deltaga i 1946 års rikslantbruksmöte med material som belyser betydelsen

av att rön och erfarenheter från nämnda institutioners arbetsfält bliva tilllämpade.

Vidare beräknas enahanda belopp för anordnande vid samma möte

av åskådningsmaterial rörande andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov

och förbättringsmöjligheter, särskilt den yttre rationaliseringens problem,

d. v. s. frågor sammanhängande med fastighetsindelning och arrondering,

samt de medel som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning

och utrustning samt vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift.

Då här berörda spörsmål äro av största vikt för jordbruksnäringens framtida

ställning inom vårt land och årets rikslantbruksmöte synes erbjuda

ett lämpligt tillfälle för anordnande av ifrågasatta upplysnings- och propagandaverksamhet,

vill utskottet tillstyrka att medel anvisas för ändamålet till

belopp som departementschefen föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lill Bidrag till bestridande av kostnaderna

för lantbruksmöten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/46 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

J. Skogsväsendet.

5:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten, reservationsanslag. I

skrivelse den 20 juni 1945 har styrelsen för statens skogsmästarskola hemställt

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

ett belopp av 10 000 kronor till ombyggnad och reparation av skolans vaktmästarbostad.

I betraktande av vad skolstyrelsen anfört har departementschefen förordat,

att ifrågavarande förbättringsarbeten, vilka beräknats draga en kostnad

av 10 000 kronor, snarast måtte komma till utförande.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

6:o) Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Under förevarande anslagstitel

anvisade 1944 års riksdag (prop. nr lil; r. skr. nr 400) ett anslag

å 600 000 kronor. Sedermera anvisade 1945 års riksdag (prop. nr 163;

r. skr. nr 200) under denna anslagstitel ytterligare 40 000 kronor för att

möjliggöra utbetalande av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsernas personal

under budgetåret 1944/45 i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg. Å riksstaten för innevarande budgetår (IX ht 1945 p. 200; r. skr.

nr 9) har under samma anslagstitel anvisats ett anslag av 560 000 kronor.

I skrivelser den 31 juli 1945 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund

hemställt att, då de skäl på vilka förbundet grundat sin år 1944 gjorda framställning

alltjämt ägde tillämpning, Kungl. Maj:t måtte jämväl för innevarande

budgetår anvisa medel till löneförbättring för viss hos skogsvårdsstyrelserna

anställd personal.

Skogsstyrelsen har i yttrande över framställningen förklarat sig biträda

densamma och i samband därmed hemställt om bemyndigande att med tillämpning

av i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 490) angående provisoriskt

lönetillägg under budgetåret 1945/46 åt vissa befattningshavare i statens

tjänst m. fl. angivna riktlinjer medgiva skogsvårdsstyrelserna rätt att under

tiden den 1 juli 1945—30 juni 1946 till vissa befattningshavare utbetala provisoriskt

lönetillägg och barntillägg. Skogsstyrelsen har tillika hemställt örn

anvisande av 50 000 kronor såsom bidrag åt skogsvårdsstyrelserna till kostnaderna

för omförmälda tillägg.

I detta sammanhang har anmälts, att skogsstyrelsen i skrivelse den 17

november 1945 gjort framställning om anvisande av ett belopp å 200 000

kronor att användas till utdelande av gratifikationer åt vissa befattningshavare

hos skogsvårdsstyrelserna såsom kompensation åt dem för under

krigsåren till följd av de extra ordinarie vedavverkningarna utfört merarbete

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

9

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Även under budgetåret 1945/46 synes skogsvårdsstyrelsernas personal böra

beredas provisorisk löneförbättring i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg efter enahanda grunder som för samma budgetår fastställts

för vissa statliga befattningshavare. Då det för innevarande budgetår under

anslagstiteln Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisade beloppet,

560 000 kronor, icke torde förslå för utdelande av erforderliga bidrag till de

med förevarande löneförbättring förenade kostnader, som belöpa å nämnda

budgetår, synes en förstärkning av omförmälda anslag böra ske genom anvisande

av medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken av det

härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört

böra bestämmas till 50 000 kronor.

Vad beträffar den av skogsstyrelsen gjorda framställningen örn medel till

gratifikationer åt vissa hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare

såsom gottgörelse för av dem under krigsåren utfört merarbete vid de extra

ordinarie vedavverkningarna är jag icke beredd att nu upptaga denna fråga

till slutligt avgörande.»

Utskottet som icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning

hemställer,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

7: o) Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal hos distriktslantmätare

och extra lantmätare, förslagsanslag. Under åberopande av

vad departementschefen förut samma dag anfört under nionde huvudtiteln,

punkten Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ändamålet under denna punkt anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 228 av

herr Nilsson, Bror, och herr Hagman samt II: 362 av herr Nolin m. fl., vari

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under förevarande anslagstitel

anvisa ett belopp av 120 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas berörda yrkande

får utskottet hänvisa lill motionerna.

I skrivelse den 30 augusti 1945 har lantmäteristyrelsen beträffande verksamheten

å lantmäteridistrikten ansett sig böra framhålla, att arbetsbördan

på distrikten från och med 1941 oavbrutet ökats och att lantmäteriverksam
-

Vtakottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

heten under 1944 uppnådde i det närmaste samma omfattning som 1939. Med

största säkerhet kunde, anför styrelsen vidare, antagas, att lantmäteriverksamheten

efter krigets slut till följd av bland annat stegrad byggnadsverksamhet

samt rationaliseringsåtgärder inom jordbruket bleve ytterligare betydligt ökad.

Med hänsyn till arbetsbalansens oroande storlek har lantmäteristyrelsen funnit

det framstå som en angelägenhet av största vikt att trygga utnyttjandet av

och tillgången till för verksamheten erforderlig personal av olika kategorier.

Under kristiden hade det emellertid mött allt större svårigheter att på lantmäteridistrikten

kvarhålla särskilt de dugligaste och mest rutinerade bland

den lägre kvalificerade personalen. I allmänhet hade det sålunda icke varit

möjligt för distriktslantmätarna att, i avsaknad av kompensation för omkostnadsstegringarna

i tjänsten, erbjuda tekniska biträden och kontorsbiträden

en sådan förbättring av anställningsvillkoren, som varit påkallad med hänsyn

till de löner, som erbjudits dessa från andra håll. Ehuru styrelsen funnit

snara åtgärder vara ofrånkomliga i förevarande hänseende, har styrelsen

likväl — i betraktande av att särskilda sakkunniga numera tillkallats för utredning

rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden

(1945 års lantmäteriutredning) — icke ansett sig böra framlägga närmare

utformat förslag om för ändamålet erforderliga åtgärder.

Styrelsen för Sveriges lantmätare!örening har i en den 20 augusti 1945

dagtecknad framställning föreslagit viss provisorisk avlöningsförbättring för

tekniska biträden samt kontorsbiträden och kartriterskor hos distriktslantmätare

och hos sådana extra lantmätare, som ställts till överlantmätares eller

länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden till lanlmäteriförrättningar

m. m. Förslaget innebär beträffande tekniska biträden, att de utöver

nu utgående ålderstillägg borde tillerkännas statlig löneförbättring med minst

1 200 kronor för år samt beträffande kontorsbiträden och kartriterskor, att

de borde erhålla rätt till statlig avlöningsförbättring med minst 600 kronor

för år och därjämte fyra ålderstillägg å 300 kronor.

Till närmare motivering av sitt förslag har föreningens styrelse anfört i

huvudsak följande.

Arbetsmängden på lantmäteridistriktcn har sedan en längre tid tillbaka

varit så omfattande, att tillgänglig arbetskraft icke förmått fortlöpande medhinna

inkommande arbetsuppgifter, varför en alltmer ökande balans uppstått.

Antalet balanserade icke påbörjade eller påbörjade men icke avslutade

förrättningar vid årsskiftet 1944/1945 var sålunda det största som någonsin

förekommit eller icke mindre än 16 283. Som jämförelse må nämnas, att

motsvarande antal i medeltal för sista femårsperioden före kriget uppgick

till 12 353. Vid en nyligen företagen undersökning har genom föreningens

försorg bland annat infordrats uppgift om antalet inkomna förrättningar

under första halvåret 1945 i jämförelse med samma tid 1944. Det visade

sig därvid, att en ökning inträtt av i medeltal 33 procent. Till största delen

hänför sig denna ökning till förrättningar, som utgöra förutsättning för

byggnadsverksamheten i landet och därför äro av särskilt brådskande natur.

Av sagda undersökning framgår också, att det på grundval av vederbörande

distriktslantmätares uppskattning kan beräknas åtgå i medeltal 12,5 arbetsmånader

för att med nuvarande personal avarbeta den nu inneliggande arbetsmängden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksulskottets utlåtande nr 2.

1]

Bemästrandet av den uppkomna situationen torde framförallt vara en arbetsorganisatorisk

fråga. Under det att antalet examinerade lantmätare i

stort sett ökat i samma omfattning som arbetsmängden, ha stora svårigheter

under senare år uppstått att fylla behovet av tekniska biträden samt kartriterskor

och konlorsbiträde!!. På grund av utebliven kompensation för ökade

omkostnader i tjänsten bär det icke varit möjligt för lantmätarna att i full

utsträckning erbjuda sina biträden med hänsyn till dyrtiden skälig förbättring

av anställningsförmånerna. Följden har blivit, att ett stort antal tekniska

biträden och kartriterskor övergått till bättre avlönade anställningar

i statlig eller kommunal tjänst. Sålunda lia sedan 1940 icke mindre än 33

tekniska biträden övergått till annan verksamhet.

Denna utveckling har föranlett föreningen att göra framställning om ett procentuellt

kristillägg till lantmäteritaxan. Med hänvisning till bebådad utredning

rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden

lia statsmakterna funnit sig icke kunna bifalla framställningen. Frågan örn

omorganisationen kan emellertid enligt föreningsstyrelsens mening beräknas

taga avsevärd tid i anspråk. Förhållandena lia redan nu utvecklat sig därhän,

att vidare dröjsmål med dessa frågors lösning skulle allvarligt äventyra

lantmäteriets funktionsduglighet. Därest en lösning efter de linjer, som föreningen

tidigare föreslagit, icke kan vinna bifall, vill föreningen i stället

föreslå följande provisoriska åtgärder i syfte att möjliggöra rekrytering och

bibehållande av för tjänstens behöriga skötsel erforderliga biträden.

Tekniskt biträde, som förordnats av lantmäteristyrelsen, bör utöver nu utgående

ålderstillägg tillerkännas statlig avlöningsförbättring med minst 1 200

kronor per år. Hos lantmätare anställd kartriterska eller kontorsbiträde, som

styrkt sig äga erforderlig kompetens, bör förordnas av lantmäteristyrelsen i

likhet med vad nu sker beträffande tekniska biträden. Sålunda förordnad

kartriterska eller kontorsbiträde bör erhålla — förutom rätt till viss tjänstårsberäkning

— statlig löneförbättring med minst 600 kronor per år jämte

ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 3, 6, 9 och 12 års väl vitsordad

tjänstgöring. Samtliga nu angivna löneförmåner böra utbetalas månadsvis i

efterskott. Lantmäteristyrelsen bör äga övervaka, att de föreslagna avlöningsförbättringarna

och ålderstilläggen av statsmedel icke föranleda obehörig

nedsättning i biträdes avlöningsförmåner.

De sålunda förordade provisoriska åtgärderna medföra förvisso icke på

långt när skälig kompensation för lantmätarnas ökade omkostnader i tjänsten.

De skulle dock verksamt bidraga till en ofrånkomlig effektivisering av

lantmäteriverksamheten. Såvitt föreningsstyrelsen kan finna skulle icke heller

de föreslagna åtgärderna föregripa organisationsfrågans framtida lösning.

Av i ärendet tillgängliga sammanställningar rörande avlöningsförhållanden

lii. m. för de i föreningsstyrelsens framställning avsedda biträdeskategorierna

— till vilka sammanställningar hänvisats i statsverkspropositionen

— inhämtas bland annat följande. I början av innevarande budgetår funnos

158 hos lantmätare heltidsanställda tekniska biträden, vilka uppburo avlöning

av lantmätaren samt ägde rätt att — därest de uppfyllde härför föreskrivna

fordringar — komma i åtnjutande av ålderstillägg av statsmedel. Av dessa

biträden lia över hälften varit anställda i iner än 10 år. Omkring 60 procent

av biträdena lia uppnått en levnadsålder av över 35 år. De från lantmätare

uppburna löneförmånerna lia i medeltal beräknats uppgå för biträden nied

en anställningstid av 1—t) år lill omkring 270 kronor för månad samt för

biträden med en anställningstid av över 9 år till omkring 315 kronor för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

månad. I de enskilda fallen förefinnas starka variationer såväl nedåt som

uppåt. De statliga ålderstilläggen utbetalas efter 3, 6, 9, 12 och 15 års tjänstgöring.

Då varje tillägg utgör 270 kronor, kommer följaktligen summan av

tilläggen alt uppgå efter 6 år till 540, efter 9 år till 810, efter 12 år till 1 080

och efter 15 år till 1 350 kronor. Vid början av innevarande budgetår åtnjöto

14 biträden tillägg å 270 kronor, 22 å 540 kronor, 16 å 810 kronor,

22 å 1 080 kronor samt 47 å 1 350 kronor. Vad beträffar kontorsbiträden

och kartriterskor erhålla dessa för närvarande hela sin avlöning av lantmätaren.

Antalet mera stadigvarande anställda kontorsbiträden och kartriterskor

uppgår för närvarande till 115. Härav ha cirka 20 procent varit

anställda över 6 år, medan så gott som samtliga övriga tjänstgjort under

kortare tid än 3 år. Medelåldern är för flertalet under 25 år. Löneförmånerna

utgöra för 26 mindre än 150 kronor, för 67 mellan 150 och 250 kronor, för

20 mellan 250 och 350 kronor samt för 2 över 350 kronor per månad.

I en den 1 oktober 1945 dagtecknad skrivelse har Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund,

till vilken organisation Sveriges lantmäteritekniska

biträdens riksförening är ansluten, hemställt, att ifrågavarande tekniska

biträden måtte utöver nu utgående ålderstillägg beviljas statlig avlöningsförbättring

med minst 1 200 kronor för år.

Lantmäteristgrelsen har i remissutlåtande den 3 september 1945 förklarat

sig livligt tillstyrka, att, i avvaktan på en slutlig lösning av biträdesfrågan,

provisoriska åtgärder i enlighet med vad styrelsen för Sveriges lantmätareförening

föreslagit måtte komma till stånd.

I infordrat utlåtande har 19A5 års lantmäteriutredning förordat, att av

riksdagen måtte äskas medel för att möjliggöra utbetalande av avlöningsförbättringar

å i genomsnitt 600 kronor för år till tekniska biträden och å

i genomsnitt 300 kronor för år till kontorsbiträden och kartriterskor. Utredningen

har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande.

Enligt utredningens mening äro anställnings- och avlöningsförhållandena

för biträdespersonalen inom lantmäteriväsendet för närvarande icke tillfredsställande.

Ett tecken härpå är bland annat den påvisade jämförelsevis

stora avgången under de senaste åren, vilken i förening med försvårad nyrekrytering

medfört betydande olägenheter och av allt att döma är den

främsta orsaken till ökningen i arbetsbalansen. Avgången skulle troligen ha

varit ännu större, om icke den specialiserade utbildningen i många fall

lade hinder i vägen för de tekniska biträdena att byta verksamhet. Ehuru

det måste anses tveksamt huruvida det kan vara lämpligt att under pågående

utredningsarbete vidtaga provisoriska åtgärder för att förbättra personalens

ekonomiska villkor, har utredningen dock med hänsyn till ifrågavarande

personals i flertalet fall svaga avlöning och till vad som anförts

angående svårigheterna att rekrytera biträdeskåren funnit frågan så brådskande,

att en förbättring av löneställningen bör ske utan avvaktan på utredningsarbetets

slutförande.

Vad beträffar sättet för avlöningsförbättringens genomförande vill utredningen

förorda ett system med statliga tillägg till de utgående lönerna.

En provisorisk förhöjning av lantmäteritaxan torde i nuvarande läge icke

böra ifrågasättas, och med hänsyn till vad som är känt angående storleken

av taxeinkomsterna i det stora flertalet lantmätericlistrikt anse de sakkun
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

13

niga det icke möjligt att påfordra att vederbörande lantmätare själva utan

kompensation för sina ökade omkostnader skola bära utgifterna för löneförbättringen.

.

På grund av den starka variationen i lönerna är det förenat med ej obetydliga

svårigheter att finna en rättvis grund, efter vilken eventuella statliga

lönetillägg skulle kunna fördelas. Vad först den av lantmätareföreningen

föreslagna avlöningsförbättringen för tekniska biträden av 1 200 kronor

för år beträffar skulle ett så stort tillägg enligt utredningens mening kunna

föregripa undersökningen örn dessa befattningars inordnande i det statliga

lönesystemet. Utredningen finner sig av denna anledning böra utgå

ifrån ett tillägg av i genomsnitt 600 kronor för år. Då ett tillägg i första

rummet bör komma de sämst avlönade biträdena till del, vore det tänkbart

att ett anslag ställdes till förfogande för att fördelas av Kungl. Majit

efter förslag av lantmäteristyrelsen, varvid tillägget begränsades till ett visst

antal av de lägst avlönade befattningshavarna. Emellertid torde det möta

avsevärda svårigheter att härvid på ett någorlunda rättvist sätt fördela tillläggen.

Härtill kommer att det i vissa fall med hänsyn till önskvärdheten

att behålla vederbörande befattningshavare kan visa sig nödvändigt att bereda

även relativt väl avlönade biträden viss löneförbättring. Utredningen

har därför kommit till den uppfattningen, att avlöningsförbättringen bör

utgå till i stort sett samtliga tekniska biräden med ett medelsbelopp av 600

kronor för år. Möjlighet bör dock finnas att i vissa fall differentiera bidraget

i syfte att åstadkomma största möjliga jämnhet. I de fall då lönerna

i förhållande till genomsnittet äro relativt höga bör alltså lönefyllnaden

kunna minskas till 300 kronor för år, under det att den bör kunna ökas till

högst 900 kronor, då lönerna i förhållande till kvalifikationerna äro särskilt

låga. I de undantagsfall, där lönen är exceptionellt hög, därvid vederbörande

som regel sysselsättes med specialuppgifter, bör någon lönefyllnad icke

utgå. Beträffande villkoren för erhållande av lönetillägg torde samma bestämmelser

rörande den årliga tjänstgöringstidens längd böra gälla som i

fråga om de statliga ålderstilläggen.

I fråga örn kartriterskor och kontorsbiträden vill utredningen föreslå en

lönefyllnad av 300 kronor för år. Dessutom anser utredningen, att dessa befattningshavare

såtillvida böra beredas en fastare anställningsform, att de

så snart de efter företagen prövning befinnas kompetenta förordnas av lantmäteristyrelsen

i likhet med vad som nu är fallet beträffande tekniska biträden.

Avlöningsförbättringen bör endast utgå till av lantmäteristyrelsen

förordnade biträden.

Enligt utredningens förslag skulle för närvarande omkring 150 tekniska

biträden komma i åtnjutande av en avlöningsförbättring av i genomsnitt

600 kronor för år, vilket skulle innebära en kostnad av omkring 90 000 kronor

årligen. Av kartriterskor och kontorsbiträden synes ungefär ett 100-tal

böra komma i åtnjutande av avlöningsförbättring, vilket skulle representera en

sammanlagd kostnad av omkring 30 000 kronor årligen. Avlöningsförbättringarna

torde böra utgå från den 1 januari 1946. Anslag för ifrågavarande

ändamål bör alltså äskas av riksdagen dels för innevarande budgetår

och dels för budgetåret 1946/47.

Statskontoret bär i remissutlåtande den 10 oktober 1945 anfört, att ämbetsverket,

även med beaktande av de otillfredsställande förhållanden, som

enligt handlingarna i ärendet vore rådande på lantmäteriväsendets område,

måste ifrågasätta, huruvida tillräckliga skäl förelåge alt föregripa den pågående

utredningen i fråga örn lantmäteripersonalens organisation och avid
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

ningsförhållanden genom att anvisa ytterligare statsmedel till biträdespersonalens

avlöning. Då lantmätarnas utgifter i tjänsten, bland annat avlöningar

till erforderliga biträden, skulle bestridas av deras taxeinkomster, torde

här avsedda statliga lönebidrag i varje fall endast behöva ifrågakomma i

sådana fall, då lantmätares behov av biträden vore förhållandevis stort i

jämförelse med hans inkomster enligt taxan. Skulle däremot, såsom föreslaget

vore, de sämst avlönade biträdena utan åtskillnad få statlig avlöningsförbättring,

bomme detta att i själva verket innebära, att i taxeinkomsthänseende

väl ställda lantmätare finge ett extra tillskott endast på den grund,

att de hållit sina biträdens löner i underkant. Därest Kungl. Majit skulle

vilja tillmötesgå föreliggande framställningar, syntes högre belopp icke böra

ifrågakomma än vad de sakkunniga förordat.

Allmänna lönenämnden har i yttrande den 29 oktober 1945 anfört huvudsakligen

följande.

Utredningen i ärendet synes giva vid handen, att en omedelbar förbättring

av avlöningsförmånerna för tekniska biträden samt kartriterskor och

kontorsbiträden å lantmäteridistrikten är påkallad. Vid sådant förhållande

och då allmänna lönenämnden förutsätter, att det tillfyllest utretts, att distriktslantmätarna,

såvitt skäligen kan fordras, fullgjort sina skyldigheter

med avseende å den hos dem anställda personalens avlöningsförmåner, vill

lönenämnden icke framställa någon erinran mot att statlig avlöningsförbättring

får utgå till ifrågavarande personal i enlighet med det förslag, som

framlagts av 1945 års lantmäteriutredning. Lönenämnden vill emellertid

fasta uppmärksamheten på att av det förebragta materialet angående biträdenas

nuvarande löneförmåner framgår, att ett förhållandevis stort antal tekniska

biträden (31 av 49), vilka ha mer än 15 års anställningstid, av vederbörande

lantmätare uppbära en lön, som icke överstiger 300 kronor.

Lönenämnden vill tillägga, att då lönenämnden ansett sig böra biträda de

sakkunnigas förslag rörande avlöningsförbättring till kartriterskor och kontorsbiträden,

lönenämnden saknat anledning att ingå på en närmare prövning

av styrelsens för Sveriges lanlmätareförening förslag om tillgodoräknande av

tjänsteår för dylika befattningshavare.

Departementschefen har —- under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

— anfört följande i hithörande delar:

»Av vad i ärendet anförts synes framgå, att lantmäteriverksamheten, som

under de första krigsåren utvisade en avsevärd minskning, under de senaste

åren oavbrutet ökats och för närvarande har ungefär samma omfattning

som under det sista fredsbudgetåret. Då enligt vad som upplysts tillräcklig

personal icke stått att uppbringa för bemästrande av den stegrade arbetsbördan

på lantmäteridistrikten, har följden blivit, att antalet balanserade icke

påbörjade eller påbörjade men icke avslutade förrättningar nu är större än

någonsin tidigare. Med hänsyn härtill och då, såsom lantmäteristyrelsen

framhållit, lantmäteriverksamheten under de kommande åren bland annat

till följd av rationaliseringsåtgärder inom jordbruket samt stegrad byggnadsverksamhet

kan förväntas komma att ytterligare avsevärt ökas, är det enligt

min mening angeläget, att från statens sida snarast vidtagas sådana åtgärder

som utan att föregripa den pågående utredningen rörande lantmäteripersona
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

15

lens organisation och avlöningsförhållanden bidraga lill att handläggningen

av lantmäteriärenden må kunna ske utan onödig tidsutdräkt.

Vad först beträffar den högre kvalificerade biträdespersonalen på lantmäteridistrikten

— extra lantmätare och aspiranter — har lantmäteristyrelsen

ansett, att knappheten på arvoden till dylik personal i hög grad hindrade

en god rekrytering inom lantmäterikåren. Styrelsen, som dessutom

funnit den nuvarande proportionen mellan antalet arvoden i de olika arvodesgruppema

mindre tillfredsställande, har föreslagit upptagande av ytterligare

8 arvoden å 2 000 kronor samt ytterligare 13 arvoden ä 1 500 kronor,

medan antalet arvoden å 1 000 kronor ansetts böra minskas med 6.

Sammanlagda antalet arvoden föreslås sålunda höjt från 165 till 180. Med

hänsyn till angelägenheten — särskilt under nuvarande förhållanden med en

oavbrutet stigande verksamhet på lantmäteridistrikten — av att en önskvärd

rekrytering inom lantmäterikåren möjliggöres, vill jag biträda styrelsens

förslag. Från och med nästa budgetår torde alltså böra finnas 54 arvoden

å 2 000 kronor, 63 arvoden å 1 500 kronor och 63 arvoden å 1 000 kronor.

Härigenom skulle föranledas en kostnadsökning av 29 500 kronor.

Såsom från olika håll anförts torde särskilt stora svårigheter ha yppat sig

i avseende å möjligheterna att med nu utgående löneförmåner på lantmäteridistrikten

behålla respektive förvärva lägre kvalificerad personal, d. v. s.

tekniska biträden samt kontorsbiträden och kartriterskor. Enligt vad som

upplysts ha sålunda tekniska biträden i ett stort antal fall, då vederbörande

lantmätare icke ansett sig kunna erbjuda löneförmåner motsvarande dem

som på annat håll ställts i utsikt, lämnat sina tjänster. Med hänsyn till de

uppkomna svårigheterna att rekrytera biträdeskåren — sedda jämväl mot

bakgrunden av den stigande arbetsbördan på lantmäteridistrikten — och

då de nuvarande anställnings- och avlöningsförhållandena för ifrågavarande

befattningshavare i regel icke kunna anses tillfredsställande, anser jag i likhet

med 1945 års lantmäteriutredning, att en provisorisk förbättring av löneställningen

för biträdespersonalen bör åstadkommas genom statens medverkan

samt att detta bör kunna ske utan avvaktan på utredningsarbetets

slutförande. Beträffande sättet för avlöningsförbättringens genomförande

har jag funnit mig böra biträda utredningens förslag om statliga tillägg till

nu utgående löneförmåner. Jag förordar sålunda, att hos distriktslantmätare

eller extra lantmätare anställda tekniska biträden, vilka förordnats av lantmäteristyrelsen,

må av statsmedel — utöver nu utgående ålderstillägg —

kunna komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring, vilken för

varje biträde torde böra bestämmas till i genomsnitt 600 kronor för år. På

sätt utredningen ifrågasatt synes emellertid böra finnas möjlighet lill en viss

differentiering av de statliga bidragen. Lönefyllnaden bör sålunda i fall då

utgående löner liro jämförelsevis höga kunna reduceras samt i fall då löneförmånerna

äro särskilt låga kunna jämkas uppåt, dock högst till 900 kronor

för år. Någon avlöningsförbättring bör givetvis icke utgå till biträden med

särskilt höga löner. Såsom utredningen föreslagit bör vidare en statlig löneförbättring

å 300 kronor för år tillerkännas av lantmätare anställt och avie
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utah ottel.

16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

nät kontorsbiträde eller kartriterska som förordnats av lantmäteristyrelsen.

Samtliga nu förordade provisoriska löneförbättringar böra utbetalas månadsvis

i efterskott. Såsom villkor för erhållande av avlöningsförbättring torde

i fråga om den årliga tjänstgöringstidens längd böra i huvudsak gälla samma

bestämmelser som för närvarande tillämpas beträffande de statliga ålderstilläggen

till tekniska biträden. Föreskrift bör vidare meddelas därom,

att det skall åligga lantmäteristyrelsen att såväl själv som genom överlantmätarna

i länen övervaka, att obehörig nedsättning i här avsedda biträdens

avlöningsförmåner ej sker, då biträde tillerkännes avlöningsförbättring av

statsmedel. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela de

bestämmelser, som må befinnas erforderliga vid ett bifall till vad av mig

i det föregående föreslagits.

Mot utredningens förslag att omförmälda avlöningsförbättringar skulle

få utgå från och med den 1 januari 1946 Ilar jag intet att erinra. I enlighet

med de kostnadsberäkningar i ämnet, som verkställts av utredningen

och mot vilka intet synes vara att invända, skulle för helt budgetår erfordras

en medelsanvisning av 120 000 kronor för att möjliggöra utbetalande

av provisoriska avlöningsförbättringar till tekniska biträden, kontorsbiträden

och kartriterskor. Under förevarande avlöningsanslag torde alltså för

nästa budgetår böra upptagas ett belopp av 120 000 kronor för ifrågavarande

ändamål. Härjämte synas å tilläggsstat för innevarande budgetår böra

anvisas medel för bestridande av de å tiden 1 januari—30 juni 1946 belöpande

statliga löneförbättringarna. Det å tilläggsstat erforderliga beloppet

torde böra beräknas till 60 000 kronor. Till denna fråga återkommer jag vid

anmälan i annat sammanhang denna dag av utgifter å tilläggsstat för löpande

budgetår.»

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning örn provisorisk avlöningsförbättring

till biträdespersonalen på lantmäteri distrikten åsyftar att åvägabringa

rättelse i vissa otillfredsställande förhållanden inom lantmäteriverksamheten.

Samtidigt som lantmätarnas arbetsbörda ökats och numera — efter en tillfällig

minskning under de första krigsåren — fått ungefär samma omfattning

som vid krigsutbrottet, ha svårigheterna att anskaffa och behålla erforderliga

arbetskrafter blivit alltmera framträdande. På grund av att gällande anställnings-

och avlöningsvillkor ansetts alltför ogynnsamma har det visat sig icke

endast omöjligt att ordna nödig rekrytering av arbetskrafterna utan ock att

den fackutbildade och upptränade lantmäteripersonalen i ej obetydlig utsträckning

lämnat sina befattningar. Detta har haft till följd att antalet balanserade

icke påbörjade eller oavslutade förrättningar nu är större än någonsin

tidigare och visar tydlig tendens att ytterligare avsevärt ökas. Nuvarande

långa väntetider på lantmäteriärendenas handläggning vålla allmänheten

stora olägenheter. Såsom utskottet framhöll vid fjolårets riksdag är det

av största vikt att åtgärder snarast vidtagas för avhjälpande av berörda

missförhållanden och åstadkommande av en bättre ordning på området. Utsikterna

härtill äro emellertid såsom framgår av det anförda i första hand

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

17

avhängiga möjligheterna att, i avbidan på resultatet av pågående utredning

rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden, bereda

förbättrade löneförmåner åt ifrågavarande personal. Det av departementschefen

nu framlagda förslaget i ämnet synes utskottet vara ett välbetänkt

steg i sådant syfte och innebär dels förbättrad tillgång på arvoden åt

den högre kvalificerade biträdespersonalen på lantmäteridistrikten — extra

lantmätare och aspiranter — dels ock provisorisk förbättring av löneställningen

för den lägre kvalificerade personalen, d. v. s. tekniska biträden samt

kontorsbiträden och kartriterskor.

Vad nu närmast angår sistberörda personalgrupp, vilken avses med de i

ärendet väckta motionerna, föreslår Kungl. Majit att statliga tillägg till utgående

löneförmåner skola tilldelas tekniska biträden med i genomsnitt 600

kronor och högst 900 kronor för år samt kontorsbiträden och karlriterskor

med 300 kronor för år, att utgå från och med den 1 januari 1946. Föreslagna

provisoriska avlöningsförbättringar beräknas draga en kostnad av 120 000

kronor för helt budgetår. I anslutning till lantmätareföreningens framställning

hemställa motionärerna om ökning av nämnda belopp till det dubbla,

d. v. s. i detta sammanhang förutsätta de anvisning av 120 000 kronor å tihläggsstat

för senare hälften av innevarande budgetår. Enligt utskottets mening

kan givetvis ifrågasättas huruvida de av Kungl. Majit angivna lönetillläggen

skola kunna visa sig tillfyllest. De torde dock få anses erbjuda

en icke oväsentlig löneförbättring som bör kunna tillmätas viss verkan, när

det nu gäller att provisoriskt söka ordna personaltillgången på lantmäteridistrikten.

1945 års lantmäteriutrednings blivande betänkande torde för övrigt

vara att förvänta så snart att därpå grundad proposition angående en

mera definitiv reglering av lantmäteripersonalens organisations- och avlöningsfrågor

kan framläggas redan för nästa års riksdag, varför nu ifrågasatta

provisorium torde få en mycket begränsad giltighetstid. Med hänsyn till

det anförda har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i nuvarande

läge föreslå någon åtgärd utöver vad Kungl. Majits framställning innehåller.

Å tilläggsstaten torde sålunda böra upptagas ett förslagsanslag av 60 000

kronor till ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning

och med avslag å de likalydande motionerna I: 228 och

lii 362 i förevarande delar, till Provisorisk avlöningsförbättring

till viss biträdespersonal kos distriktslantmätare och

extra lantmätare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

8:o) Understöd åt jorddclnängsväscndct ni. m.: bidrag till ersättning åt

vissa förrätlningsmän enligt lagen nili enskilda vägar, förslagsanslag. Departementschefen

har i ärendet erinrat örn att han förut samma dag under punkt

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 samt. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

234 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition förordat, att ett särskilt

förslagsanslag å 50 000 kronor måtte anvisas för bidrag till ersättning åt

vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Därvid framhölls, att

den föreslagna ersättningen syntes böra få utgå jämväl under innevarande

budgetår samt att kostnaderna härför kunde beräknas till 25 000 kronor. Vidare

fann han sig kunna biträda ett under samma punkt anmält förslag om

rätt för nyssnämnda förrättningsmäns tekniska biträden att uppbära resekostnads-

och traktamentsersättning av statsmedel i enlighet med de grunder,

som gälla för lantmätares tekniska biträden. I samband därmed uttalades,

att jämväl denna förmån syntes böra få åtnjutas redan under innevarande

budgetår samt att de av förslagets genomförande betingade kostnaderna

lämpligen kunde bestridas från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och

extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.

Utskottet. Utskottet som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen av

motsvarande anslag för nästa budgetår (IX huvudtiteln p. 234) tillstyrker

framställningen och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsvåsendet

m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt

lagen om enskilda vägar å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

N. Diverse.

9:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under denna punkt

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

10:o) Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

under förevarande anslagstitel gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 475 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 2.

19

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

liro) Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län. Under denna

punkt har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett investeringsanslag

av 320 000 kronor å tilläggsstat.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet uti skrivelser

från domänstyrelsen och yttranden av egnahemsstyrelsen och riksräkenskapsverket

— anfört och föreslagit följande i ärendet:

»Såsom framgår av det förut anförda förutsattes vid beslutet örn inrättande

av en ny försöksgård å de s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn, att

nämnda egendomar skulle överföras från jordfonden till domänfonden utan

någon särskild medelsanvisning i samband därmed. Emellertid torde, såsom

riksräkenskapsverket och egnahemsstyrelsen framhållit, med hänsyn

till jordfondens konstruktion vara lämpligare, att denna fond vid ifrågavarande

överlåtelse erhåller kontant ersättning med egendomens å fonden

bokförda värde. I förevarande fall skulle sålunda ett belopp av i runt tal

320 000 kronor behöva tillföras jordfonden. Då emellertid domänfondens

medel icke avsetts för transaktioner av förevarande slag, synes lämpligt, att

å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett särskilt

anslag av nyssnämnda storlek äskas av riksdagen för ändamålet. Enär ifrågavarande

överföring avsetts skola ske senast per den 1 juli 1945, torde anslaget,

som synes böra benämnas Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens

län, böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Det torde få ankomma å Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande

anslagets disposition ävensom de övriga bestämmelser, som i förevarande

sammanhang kunna vara erforderliga.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av viss mark vid Öjebyn i

Norrbottens län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 320 000 kronor.

Stockholm den 12 februari 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

Utskottet.

L. TJÄLLGREN.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,

Gabrielsson, Anderberg, Nils Olsson, friherre Beck-Friis och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Andersson i Tungelsta,

Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Pettersson i Rosta och Jacobson i Vilhelmina.

Reservation:

Under punkt 3 (Befrämjande av landsbygdens elektrifiering) av herr

Ericsson i Sörsjön.

467197. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946/47 till förskott av kost s. 5 i texten