Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utfärdande av en förordning därom att hästs ålder skall vara offentligt känd och angiven.

1946-05-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om utfärdande av en förordning därom att hästs ålder skall vara offentligt känd och angiven.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

13

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utfärdande av en förordning

därom att hästs ålder skall vara offentligt

känd och angiven.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 174, av herr Nilsson, Bror, har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Konungen anhålla örn utfärdande av förordning därom

att hästs ålder skall vara offentligt känd och angiven.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande hänvisas

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet av

lantbruksstyrelsen och styrelsen för veterinärhögskolan, som överlämnat yttrande

av högskolans lärarkollegium.

Det i motionen berörda problemet har tidigare varit föremål för statsmakternas

prövning. Till följd av en vid 1938 års riksdag väckt motion,

II: 321, hemställde nämligen riksdagen på förslag av jordbruksutskottet

(jordbr.-utsk. uti. nr 58/1938) i skrivelse den 26 april 1938, nr 203, att

Kungl. Majit ville taga under övervägande, huruvida och i vad mån åtgärder

kunde vara påkallade för att vid handel med hästar vinna större

säkerhet om djurens ålder. Kungl. Majit uppdrog genom beslut den 17 juni

1938 åt lantbruksstyrelsen att verkställa utredning i ämnet samt därmed

ävensom med de förslag, som av densamma kunde föranledas, inkomma till

Kungl. Majit.

Till åtlydnad härav avlät lantbruksstyrelsen den 26 november 1938 skrivelse

i ämnet till Kungl. Majit med den begärda utredningen. I skrivelsen

avstyrkte lantbruksstyrelsen jämte i ärendet tillkallade sakkunniga med utförlig

motivering bestämt framkomna förslag örn lagstiftning rörande årtalsmärkning

av hästar. Däremot ansåg lantbruksstyrelsen sig böra ifrågasätta

en utvidgning av de för premiering av avelsdjur enligt reglementet folden

med statsmedel understödda hästpremieringen och lagen örn hingstbesiktningstvång

gällande bestämmelserna om skyldighet för den, som vill

uppvisa häst för premiering, att beträffande dylik häst förete vissa iderilifieringshandlingar.

Vid skrivelsen fanns fogat ett förslag till kungörelse örn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

en till andra kategorier än avelshästar utvidgad tillämpning av nämnda föreskrifter.

Lantbruksstyrelsens sålunda framlagda förslag finnas redovisade i propositionen

nr 43/1944 med förslag till lag om djurskydd, m. m. Chefen för

justitiedepartementet anförde i ämnet bland annat följande (se prop:n s. 28):

Beträffande förslaget alt införa en bestämmelse om obligatorisk åldersmärkning

av häst genom bränning ha mycket skiftande meningar kommit

till uttryck i de avgivna yttrandena. Sedan utredningsmannen (d. v. s. utredningsmannen

för en särskild lag om djurskydd; jfr SOU 1938: 36) avgivit

sitt förslag har lantbruksstyrelsen, som bestämt avstyrkt åldersmärkning

av häst, föreslagit införande av ett system med födelseintyg, som skall åtfölja

hästen vid varje överlåtelse. Även detta förslag torde emellertid kräva

ytterligare övervägande. Med hänsyn härtill synes det nu föreliggande spörsmålet

icke lämpligen böra avgöras i detta sammanhang. Det kan för övrigt

ifrågasättas, huruvida ett stadgande i ämnet har sin plats i en djurskyddslag.

I den vid justitieombudsmannens ämbetsberättelse till 1946 års riksdag

såsom bil. I\ fogade särskilda förteckningen över vissa riksdagsskrivelser

och gången av dessas handläggning redovisas under jordbruksdepartementet,

punkt 14, riksdagens förenämnda skrivelse den 26 april 1938 såsom slutbehandlad

i propositionen nr 43/1944.

I sitt över förevarande motion avgivna utlåtande har lantbruksstyrelsen

anfört, att under de år som förflutit sedan styrelsen avgivit ovannämnda

utredning och förslag intet inträffat, som syntes vara av beskaffenhet att

rubba styrelsens tidigare uttalade uppfattning i ämnet eller föranleda några

nya synpunkter på detsamma, varför styrelsen hänvisade till nämnda utredning

och förslag.

I det yttrande i ärendet av veterinärhögskolans lärarkollegium, som överlämnats

av styrelsen för veterinärhögskolan, har lärarkollegiet framhållit,

att motionens syfte otvivelaktigt vore mycket gott, men icke funnit sig kunna

tillstyrka utfärdandet av den föreslagna förordningen utan föregående utredning

genom särskilda sakkunniga rörande bästa sättet att uppnå det åsyftade

resultatet. I övrigt har lärarkollegiet anfört följande:

Otvivelaktigt vore det av stor betydelse såväl ur djurskyddssynpunkt som

med hänsyn till redbarheten och rättssäkerheten vid hästhandel, om hästarnas

verkliga ålder på ett tillförlitligt sätt kunde redovisas. Detta gäller i synnerhet

vid handel med äldre hästar, där åldersbestämning med ledning av

tänderna är tämligen osäker.

För uppnående av önskat resultat har motionären anvisat tvenne förfaringssätt,

nämligen antingen utfärdande av föreskrift att språngsedel med

därå tecknat födelsebevis och uppgift om kön, färg, tecken och mankhöjd

skall åtfölja häst under hela hans levnad, eller föreskrift om att häst skall

på något lämpligt sätt vara märkt med sitt födelseår.

Den förstnämnda utvägen erbjuder vissa fördelar, men fråga är, om den

kan leda till pålitligt resultat.

Formulär för språngsedlar och födelsebevis äro fastställda i hästpremieringsreglementet.

Språngsedel utfärdas av hingstägare eller hingsthållare vid

betäckning av sto, och örn stoet påföljande år kommer med föl, skall sto
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

15

ägaren ifylla det till språngsedeln hörande födelsebeviset. Detta tjänar sedan

som bevis för hästens identitet vid premiering och stamboksföring.

Språngsedlar och födelsebevis kunna emellertid förväxlas eller i bedrägligt

syfte utbytas; detta torde sällan inträffa i fråga om premierade hästar,

men för den stora massan av bruks- och handelshästar föreligger risk att

sådant kan hända. Många hästar äro så likartade i färg, tecken, storlek

o. s. v., att även det mest detaljerade signalement icke alltid utgör säkert

identitetsbevis.

Tillförlitligheten skulle emellertid bli avsevärt större, om språngsedel (inkl.

födelsebevis) på baksidan vore försedd med uppgift örn handelsöverlåtelse.

Vid varje försäljning borde det sålunda angivas år och datum för försäljningen

samt säljarens och köparens namn och adress. Det funnes då möjlighet

att följa hästen genom alla mellanhänder till den ursprungliga uppfödaren,

vilkens namn är angivet å födelsebeviset. Därmed skulle hästens

identitet i tvivelaktiga fall kunna verifieras.

Motionärens förslag, att mankhöjden skulle angivas i signalementet, torde

icke vara lämpligt. Födelsebeviset, innehållande födelsedatum och -år, kön

samt färg och tecken, ifylles i regel av stoägaren kort tid efter fölets födelse,

och att då angiva mankhöjden vore meningslöst; det skulle kunna ske, när

hästen är fullvuxen, men då har han kanske bytt ägare flera gånger. Mankhöjden

är f. ö. variabel även hos fullvuxna hästar och mätes icke på likartat

sätt av olika personer. Färg och tecken angivas icke heller efter enhetliga

grunder, vilket borde ske om födelsebevisen skola tjäna fastställande

av identitet. Det är icke alltid lätt att fastställa färgen hos det nyfödda fölet,

och färgen kan avsevärt förändras under hästens levnad (t. ex. avblekbara

skimlar). Färg och tecken borde därför angivas vid varje handelsöverlåtelse.

Därest språngsedlar och födelsebevis skola läggas till grund för angivande

av ålder och identitet samt åtfölja alla hästar under deras levnad, böra nya

formulär utarbetas och regler fastställas för angivande av signalement, varjämte

hingst- respektive stoägare böra åläggas att för varje betäckning

respektive varje födelse utfärda och ifylla dessa handlingar. Vid försäljning

skall handlingen åtfölja hästen och anteckning ske om tidpunkten för försäljningen

samt säljarens och köparens namn och adress. Förfaringssättet

innebär en utvidgad tillämpning av vad nu sker i fråga örn premierade hästar

och torde icke vara ogenomförbart.

En särskild svårighet utgör emellertid det förhållandet, att födelsebevis

av olika orsaker kunna förkomma och att alla data örn vederbörande hästai

därmed gå förlorade. Särskilda beslämmelscr om arkivering av duplett till

födelsebevis synas därför ofrånkomliga.

Den andra utvägen, att på något lämpligt sätt märka hästen med hans

födelseår, skulle enligt kollegiets mening vara att föredraga, därest en enkel

och fullt tillförlitlig metod för märkning kunde anvisas.

Åldersmärkning av alla hästar under deras första levnadsår genom inbränning

av födelseåret i huden på sidan av halsen vore otvivelaktigt en

god metod, under förutsättning att bränningen göres så effektiv, att det

inbrända årtalet kvarstår med tillräcklig tydlighet för att kunna avläsas

under hästens hela levnad. Märkningen skulle då utföras av veterinär och

under lokalbedövning. De kostnader och besvär, som därigenom skulle åsamkas

hästägarna, torde icke bli alltför betungande. För avlägset boende djurägare

kunde märkningen ske i samband med resa för annan förrättning.

En viss risk för förfalskning på så sätt, att samvetslösa personer kunna

skaffa sig brännjärn och bränna i nytt årtal på det gamlas ställe, torde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

icke helt kunna uteslutas; straffbestämmelser för sådana manipulationer

kunna dock avvägas så att de bli tillräckligt avskräckande.

I varje fall torde generell förordning örn märkning genom inbränning av

födelseåret icke böra utfärdas, förrän i detalj utrönts, hur bränningen lämpligast

skall utföras såväl ur synpunkten av märkningens hållbarhet och

tydliga avläsning som möjligheter till förfalskning eller utplåning.

Utskottet. Syftet med ifrågavarande motion, nämligen att med hänsyn till köparnas

intresse och ur djurskyddssynpunkt förhindra oegentligheter vid hästhandel,

är otvivelaktigt mycket gott. Emellertid vill det synas utskottet som om förhållandena

på ifrågavarande område under senare år avsevärt förbättrats.

Av utredningen i ärendet framgår vidare, att någon fullt tillförlitlig metod

att angiva hästars ålder knappast torde förefinnas. Ett sätt att komma till

rätta med de missförhållanden i förevarande avseende, som fortfarande må

vara för handen, vore givetvis att fordra något slag av auktorisation av alla

som vilja handla med hästar. Så långt gående åtgärder anser sig utskottet

emellertid icke kunna förorda i förevarande sammanhang. Med hänsyn till

det sagda och då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar fortsatt uppmärksamhet

åt frågan, samt dessutom finner lämpligt att jordbrukarnas

organisationer intresseras för förhållandena på området, anser sig utskottet

icke kunna förorda vidtagande av åtgärder i anslutning till motionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen I; 174 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se memorial nr 32

467672. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.