Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund.
1946-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till
Svenska fiskarenas studieförbund.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 176 av herr Wetter m. fl. och 11:361 av herr Utbult
m. fl., har hemställts, att riksdagen ville besluta att till Bidrag till Svenska
fiskarenas studieförbund för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 25 000
kronor.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till
motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden i ärendet av lantbruksstyrelsen
och skolöverstyrelsen. Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande
fogat yttrande av Svenska fiskarenas studieförbund.
Enligt vad för utskottet är känt och såsom även erinrats av lantbruksstyrelsen
i dess ovannämnda utlåtande anhöll Svenska fiskarenas studieförbund
i en till lantbruksstyrelsen den 12 september 1945 inkommen ansökning om
ett anslag av 36 500 kronor till förbundets verksamhet under budgetåret 1946/
47. Ansökningen överlämnades av lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t med
utlåtande den 27 september 1945, däri styrelsen på anförda skäl fann sig
böra hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till bidrag lill
Svenska fiskarenas studieförbund för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor. Genom beslut den 4 januari 1946 fann Kungl. Majit, sedan
yttrande i ärendet avgivits av statskontoret, ansökningen icke föranleda
någon Kungl. Majits vidare åtgärd.
I sitt över motionerna avgivna utlåtande har lantbruksstyrelsen ansett sig
böra åberopa vad styrelsen anfört och föreslagit i sitt förenämnda utlåtande
den 27 september 1945. I detsamma anförde styrelsen i huvudsak följande.
För närvarande finnes i landet endast en statsunderstödd fast fiskeriskola
nämligen i Aneboda i Kronobergs län, vilken äges och drives av Södra Sveriges
fiskeriförening u. p. a. Undervisningen i denna skola är emellertid
närmast avsedd för blivande fiskeritjänstemän. Undervisningskurser, speciellt
avsedda för fiskare eller sjömän, givas vid sidan av övrig undervisning vid
folkhögskolorna i Grebbestad och Tyft i Göteborgs och Bohus län samt i
Gamleby i Kalmar län. I vissa kommuner på västkusten ha även inrättats
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 39—41. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.
yrkesbestämda fortsättningsskolor i anslutning till fiskerinäringen. Här
nämnda skolor av olika slag äro de enda fasta läroanstalter, som för närvarande
stå fiskareungdomen till buds för dess yrkesutbildning.
Under åren 1939 och 1940 anordnade lantbruksstyrelsen med statsanslag
två längre kurser om vartdera en månad i för fiskare betydelsefulla fackämnen.
Den ena av dessa, avsedd företrädesvis för västkustfiskare, hölls vid
folkhögskolan i Tyft i Göteborgs och Bohus län, under det att den andra, i
första hand avsedd för ostkust- och sötvattensfiskare, hölls vid folkhögskolan
i Forssa i Gävleborgs län. Under några år före världskriget anordnade
lantbruksstyrelsen även kortare ambulatoriska kurser i olika delar av landet
i fiskodling, fiskevård m. m.
Vid fiskeriskolan i Aneboda anordnas fullständig kurs endast vart annat
år. Under de år, sådan kurs ej hålles, anordnar Södra Sveriges fiskeriförening
mindre ambulatoriska kurser i fiskodling och fiskevård. För sin undervisningsverksamhet
åtnjuter nämnda förening statsbidrag, vilket utgår ur
anslaget till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Detta bidrag har
under de sista budgetåren uppgått till 8 375 kronor.
Länsstyi''elsen i Göteborgs och Bohus län anordnar varje år undervisningskurser
i navigation för fiskare på olika fiskelägen inom länet. För täckande
av kostnaderna för dessa kurser erhållas dels statsbidrag, dels bidrag av
landstinget i länet. Statsbidraget utgår med högst lika stort belopp som det
inom orten lämnade bidraget.
Dylika navigationskurser, ehuru av mindre omfattning, hållas sedan ett
flertal år jämväl i några län på ost- och sydkusten. Aven till dessa kurser utgår
statsbidrag efter i stort sett samma grunder, som till dem i Göteborgs
och Bohus län. I nu avsedda län stå dock vanligen hushållningssällskapen
som anordnare av kurserna, ehuru det mesta bestyret med dessa ofta brukar
åvila fiskareorganisationema inom de olika länen. Ortsbidraget till kurserna
i länen på ost- och sydkusten tillskjutes antingen av vederbörande liushållningssällskap
eller av en lokal fiskareorganisation. I senare fallet har
ifrågavarande organisation ofta erhållit bidrag för ändamålet ur anslaget till
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Statsbidragen till dessa navigationskurser i såväl Göteborgs och Bohus
som övriga län ha liksom beträffande tidigare nämnda kurser anvisats från
anslaget till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under budgetåren
1940/41—1944/45 lia berörda bidrag uppgått till följande belopp.
Till hus-
Till länsstyrelsen
Budgetår
hållnings-
i Göteborgs och
Summa
sällskap
Bohus län
kronor
kronor
kronor
1940/41.....
....... 800:
2 100: —
2 900: -
1941/42.....
....... 1 005: —
1 670: —
2 675:-
1942/43.....
....... 895:
1 670: —
2 565: -
1943/44.....
....... 650:
1 930: —
2 580: -
1944/45.....
....... 2 275:-
1 930: —
4 205: -
Under de senare åren ha fiskareorganisationema i allt större utsträckning
börjat att intressera sig för studieverksamhet och såväl Svenska västkustfiskarenas
centralförbund som Svenska ostkustfiskarnas centralförbund ha
tillsatt särskilda studienämnder för att leda denna verksamhet. Även lokala
fiskareorganisationer ha emellertid anordnat kurser av olika slag.
Till mycket väsentlig del har denna verksamhet bekostats av medel,
som medlemmarna själva tillskjutit. I vissa fall ha emellertid bidrag,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.
3
som ovan antytts, anvisats från anslaget till Gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Dessa bidrag ha under budgetåren 1940/41—1944/45 utgått med följande
belopp.
Kronor
1940/41 .................................... l 150: —
1941/42 .................................... 950: —
1942/43 .................................... 2 296:-
1943/44 .................................... 2 850: —
1944/45 .................................... 4 173: —
De av fiskareorganisationerna ledda kurserna anordnas ofta i form av
studiecirklar med korrespondensundervisning genom någon brevskola.
Det torde i detta sammanhang böra erinras därom, att 1944 års riksdag
uttalat, att hinder icke bör möta mot att från anslaget till Befrämjande i
allmänhet av fiskerinäringen, för såvitt detsamma därtill försloge, utlämnades
organisationsbidrag, till verksamheten med studiecirklar för fiskarebefolkningen.
I betraktande av att från detta anslag måste anvisas medel för tillgodoseende
av ett flertal olika ändamål, varför detsamma i allmänhet är mycket
hårt anlitat, är det naturligt, att studiecirkelverksamheten icke kan mera
effektivt stödjas med anlitande av detta anslag. Hittills har också bidrag
till endast en studiecirkel anvisats ur anslaget.
Av vad ovan anförts framgår, att endast förhållandevis blygsamma belopp
av statsmedel hittills anvisats för stödjande av fiskareungdomens yrkesutbildning
och till studieverksamheten överhuvud taget bland denna ungdom,
särskilt som de bidrag, som utgått från anslaget till Gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt icke bör jämställas med
statsbidrag i vanlig mening utan närmast bör betraktas som restitution av
utav fiskarena erlagd skatt.
Som i ansökningen framhålles ha fiskarena såväl på grund av arten av
sitt yrke som till följd av sin ofta isolerade bosättning sämre förutsättningar
att utnyttja de bildningsmöjligheter, som stå andra medborgargrupper
till buds. Det synes därför skäligt, att i största möjliga mån söka underlätta
och stödja den verksamhet på här ifrågavarande område, som speciellt
avser fiskareungdomen.
Sökande förbundet, som erhållit anslutning från samtliga större fackliga
fiskareorganisationer i landet, har enligt sina stadgar bland annat till uppgift
att samordna och effektivisera dessa organisationers studieverksamhet.
Såvitt lantbruksstyrelsen kunnat finna, synes förbundet stå under god ledning.
Flertalet av medlemmarna i dess studieråd ha också erfarenhet av
den verksamhet, förbundet avser att främja. Enligt lantbruksstyrelsens mening
föreligga därför goda förutsättningar för att förbundet skall bliva till
verkligt gagn. Styrelsen vill därför förorda, att detsamma tilldelas bidrag för
sin verksamhet.
Då förbundet är helt nybildat, torde någon mera detaljerad plan för dess
verksamhet ännu icke lia kunnat uppgöras. Med hänsyn härtill och innan
större erfarenhet vunnits synes därför nu endast ett förhållandevis litet
statsbidrag, förslagsvis 15 000 kronor, böra ställas lill dess disposition för
budgetåret 1946/47. Detta bidrag torde emellertid icke lämpligen böra anvisas
från något av de nuvarande anslagen under nionde huvudtiteln.
Sökande förbundets verksamhet kommer i mycket att bliva likartad den,
sorn utövas av Jordbrukareungdomens förbund, vilket förbund sedan flera
år åtnjuter ett ganska betydande understöd från det allmännas sida. I lik
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.
het med vad som tillämpas beträffande statsbidraget till sistnämnda förbund,
synes även det nu ifrågasatta bidraget till Svenska fiskarenas studieförbund
böra utgå från ett speciellt för detta ändamål anvisat anslag
under nionde huvudtiteln. Samma villkor som hittills gällt för tillgodonjutande
av bidraget till Jordbrukareungdomens förbund synes också böra
gälla för nu ifrågavarande bidrag. Förbundets verksamhet bör alltså vara
underkastad särskild inspektion från statens sida genom lantbruksstyrelsen,
varjämte ett av Kungl. Majit utsett ombud för statens räkning bör äga deltaga
i revisionen av förbundets räkenskaper och förvaltning.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande över motionerna ansett sig icke kunna
tillstyrka något direkt understöd till Svenska fiskarenas studieförbunds studieverksamhet.
Eftersom skolöverstyrelsen emellertid funne ändamålet synnerligen
behjärtansvärt, ville styrelsen tillstyrka ett mindre belopp, förslagsvis
5 000 kronor, såsom bidrag till förbundets organisations- och administrationskostnader,
därvid styrelsen ifrågasatte, huruvida icke anslaget borde
anvisas under åttonde huvudtiteln. I övrigt har skolöverstyrelsen anfört i
huvudsak följande:
överstyrelsen vill till en början erinra om att 1944 års folkbildningsutredning,
som ännu icke avgivit sitt betänkande, givetvis från grunden kommer
att upptaga frågan örn statsbidrag till studieförbundens organisations- och
administrationskostnader ävensom till av dem bedriven studiecirkelverksamhet
med mera. På grund härav anser överstyrelsen i första hand önskvärt,
att nu föreliggande motioner överlämnas till folkbildningsutredningen för att
av denna tagas i beaktande.
Till vissa studieförbund utgår för närvarande statsbidrag for deras organisations-
och administrationskostnader. Innan dessa nu statsunderstödda
förbund kommit i åtnjutande av statsbidrag, lia de som regel kunnat framvisa
resultatet av en under flera år bedriven studieverksamhet. Svenska fiskarenas
studieförbund kan såsom nybildat icke framlägga något dylikt material,
varför det synes överstyrelsen vanskligt att avgöra statsbidragsfrågan.
Storleken av statsbidraget har nämligen hittills alltid ställts i relation till
verksamhetens omfattning.
Svenska fiskarenas studieförbund har tillstyrkt bifall till motionerna och
anfört följande:
Inom fiskarekårens fackliga organisationer vid respektive kuster har sedan
några år tillbaka förekommit ett visst studie- och bildningsarbete. Detta då
huvudsakligen inom centralförbunden på ost- och västkusten, vilka förbund
ha särskilda studienämnder som handlägga verksamheten. Centralförbundet
på ostkusten började sin studieverksamhet år 1937 och centralförbundet pa
västkusten år 1943. 0
Emellertid har det ansetts nödvändigt att effektivisera och utbygga det påbörjade
studiearbetet och att därför behövde skapas ett riksomfattande organ,
och på grund därav tillkom sommaren 1945 Svenska fiskarenas studie
förbund. Till förbundet anslöto sig redan vid starten samtliga fiskareorganisationer
av betydelse i hela landet, och medlemsantalet kom att uppgå till
15 000. De anslutna organisationerna äro Svenska västkustfiskarenas centralförbund,
Svenska ostkustfiskarnas centralförbund, Svenska insjöfiskarenas
centralförbund, Svenska sydkustfiskamas centralförbund och Blekinge läns
havsfiskeförening samt Malmöhus läns havsfiskeförening och Stockholms
läns fiskareförening.
J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 39.
5
Vid bildandet av förbundet tänkte man sig att fiskarenas bildningsverksamhet
liksom annan bildningsverksamhet i landet skulle erhålla stöd från
det allmännas sida. De medlemsavgifter som utgå äro också mycket blygsamma
och avse endast att täcka kostnaderna för en del av organisationsverksamlieten.
För närvarande är medlemsavgiften 5 öre per medlem och år,
vilket med nuvarande medlemsantal gör 750 kronor.
Fiskarebefolkningen i gemen är synnerligen vanlottad då det gäller bildningsverksamhet
och kulturell verksamhet överhuvud. Ingen annan befolkningsgrupp
torde kunna sägas leva under så svåra förhållanden i detta avseende
som just fiskarebefolkningen.
Orsakerna härtill äro många. Av särskild betydelse i detta hänseende är
fiskarenas bosättning på öar och andra otillgängliga platser i våra med kommunikationer
bristfälligt utrustade skärgårdar längs våra långa kuster. En
annan orsak är fiskareyrkets oregelbundenhet. I olikhet med de flesta andra
arbetare kunna fiskarena icke fritt förfoga över en i förväg fastställd fritid,
utan äro hänvisade att taga fritid när vädret är sådant att fiske omöjliggöres,
medan de å andra sidan få arbeta långa perioder i sträck utan någon fritid
alls, då fisken går till och fiskeförhållandena äro gynnsamma.
Fiskarebefolkningens sedan långa tider kända svåra — bortsett från tillfälliga
uppgångsperioder — ekonomiska förhållanden ha också gjort, att
dessa yrkesutövare först och främst fått tänka på sin ekonomiska bärgning,
medan bildningsarbetet av naturliga skäl fått komma i efterhand.
I allmänhet lia fiskarena icke möjligheter att anlita de av det allmänna
understödda bildningsmedel, som stå till förfogande för andra folkgrupper
i vårt land. Detta beror främst på den isolerade bosättningen.
Någon studie- och bildningsverksamhet har tidigare i allmänhet icke förekommit
i skärgården av nu befintliga bildningsorganisationer. Icke heller
torde det vara möjligt för fiskareorganisationerna att vinna anslutning t. ex.
till Arbetarnas bildningsförbund. Någon direkt framställning därom har visserligen
inte gjorts, men vid underhandssamtal med ledande personer inom
nämnda organisation har framgått, att fiskarena icke torde komma att lili
medlemmar där, om ansökan göres örn att få kollektiv anslutning. Individuell,
lokal anslutning till Arbetarnas bildningsförbund torde heller icke
vara möjlig, enär ABF-avdelningar i mycket stor utsträckning saknas i fiskelägena,
där det ofta inte finns andra organisationer än fiskaresammanslutningarna.
För övrigt torde det på grund av fiskarekårens speciella och särskilt
svåra arbets-, levnads- och bildningsförhållanden icke vara lämpligt att
anknyta denna folkgrupp till vare sig arbetarnas bildningsrörelse eller någon
annan bildningsrörelse.
Svenska fiskarenas studieförbund avser alt hos anslutna huvudorganisationer
och deras lokala avdelningar verka för utökat och intensifierat studieoch
bildningsarbete genom studiecirkel- och kursverksamhet, föreläsningar
och film, tävlings- och premieringsverksamhet samt studieresor och särskild
klubbverksamhet bland fiskareungdomen.
Pä de många platser i skärgårdarna, där dylik verksamhet hittills icke1 alls
förekommit, vill förbundet genom propaganda och upplysning verka för alt
sådan verksamhet igångsättes.
Ekonomiskt understöd är därför behövligt för administration och propagandaverksamhet.
men därjämte är det nödvändigt med ekonomiskt bidrag
lill den studiecirkel-, kurs-, tävlings- oell premieringsverksamhet samt klubbverksamhet.
som man genom propaganda kan få i gång bland fiskarebefolkningen.
Då fiskarebefolkningens ekonomiska förhållanden redan nu lia
avsevärt försämrats i jämförelse med krigsåren, torde det vara icke minst
värdefullt alf leir omtalad studie- och bildningsverksamhet kunde uppmuntras
genom ekonomiskt understöd från det allmännas sida.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.
Utskottet. Syftet med ifrågavarande motioner är otvivelaktigt behjärtansvärt. Inom
utskottet ha icke heller saknats förespråkare för att utskottet i anledning av
motionerna skulle föreslå riksdagen att anvisa åtminstone visst anslag för
ändamålet.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen har emellertid Kungl.
Majit samtidigt med avlåtandet av årets statsverksproposition funnit en ansökning
av Svenska fiskarenas studieförbund om anslag för förbundets verksamhet
under budgetåret 1946/47 icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Enligt vad utskottet erfarit har vidare Kungl. Majit genom beslut den 21 december
1945 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att efter föredragande statsrådets
närmare bestämmande verkställa utredning rörande frågan om fiskets
undervisningsproblem samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag i
ämnet, vartill utredningen må kunna föranleda. Då det torde kunna förväntas,
att inom nämnda utredning kommer att upptagas till behandling bland
annat frågan om understödjande av studieverksamhet anordnad av fiskarenas
egna organisationer, i samband varmed spörsmålet om understöd i en
eller annan form åt Svenska fiskarenas studieförbund knappast torde kunna
förbigås, samt då Kungl. Majit nyligen fattat ståndpunkt i ämnet i vad gäller
instundande budgetår, anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till
motionerna. Utskottet finner emellertid angeläget, att de i motionerna framförda
synpunkterna bringas till nämnda utrednings kännedom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I:
176 och 11:361 må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Majit ville överlämna motionerna till ovannämnda
inom lantbruksstyrelsen pågående utredning rörande frågan
om fiskets undervisningsproblem för att tagas under övervägande
vid fullgörandet av utredningens uppdrag.
Stockholm den 3 maj 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,
Anderberg, Nils Olsson, Bondeson, Hagman och Sundelin samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Andersson
i Surahammar, Larsson i Karlstad, Andersson i Hedensbyn, Johansson i Torp och
Utbult.
Jordbruksutskottets utlåtande ni 39.
7
Reservation
av herrar Sundelin, Johansson i Torp och Utbult, vilka anselt att utskottets
motivering och hemställan bort lia följande lydelse:
»Syftet med ifrågavarande motioner är otvivelaktigt behjärtansvärt, varför
utskottet anser att åtgärder böra vidtagas i anslutning till motionärernas
förslag i ämnet. Såsom framgår av den föregående redogörelsen har Kungl.
Maj:t visserligen samtidigt med avlåtandet av årets statsverksproposition
funnit en ansökning av Svenska fiskarenas studieförbund om anslag för förbundets
verksamhet under budgetåret 1946/47 icke böra föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Enligt vad utskottet erfarit har emellertid Kungl. Maj:t
genom beslut den 21 december 1945 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att efter
föredragande statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning rörande
frågan örn fiskets undervisningsproblem samt att till Kungl. Majit inkomma
med de förslag i ämnet, vartill utredningen må kunna föranleda. Det torde
vara berättigat att inom nämnda utredning även upptaga till behandling
frågan örn understödjandet av studieverksamhet, anordnad av fiskarenas
egna organisationer. Utskottet finner också angeläget, att de i motionerna
framförda synpunkterna beaktas av utredningen. Enligt utskottets mening
bör likväl, oavsett vartill utredningen kan leda, det av lantbruksstyrelsen
förordade anslaget på 15 000 kronor till Svenska fiskarenas studieförbund
anvisas redan nu.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 176 och II: 361 må
A. till Bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 15 000 kronor;
B. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit
ville överlämna motionerna till ovannämnda inom lantbruksstyrelsen
pågående utredning rörande frågan om fiskets undervisningsproblem
för att tagas under övervägande vid fullgörandet
av utredningens uppdrag.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:399 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund. a1 i texten