Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning.
1946-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:40, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning.
Dokumentets text
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser
rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för
lägre lantbruksundervisning.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 294, av herrar Viklund och Åkerström har hemställts, att riksdagen vid
behandling av punkt 46 i nionde huvudtiteln måtte besluta att hos Kungl.
Majit anhålla om sådan ändring av bestämmelserna rörande bidrag till byggnadsarbeten
vid anstalter för lägre lantbruksundervisning, att statsbidrag
kunna utgå även till byggande av för undervisningen nödiga ladugårdar vid
lantmanna- och lanthushållsskolor samt övriga jämförliga skolor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande må hänvisas
till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionen
av lantbruksstyrelsen och statskontoret. Därjämte har Svenska landstingsförbundet,
som av utskottet beretts tillfälle därtill, inkommit med yttrande i
ärendet.
Gällande bestämmelser angående statsbidrag till nybyggnader m. m. vid
vissa anstalter för lantbruksundervisning finnas meddelade i kungörelsen i
ämnet den 22 december 1939 (nr 910; jfr nr 120/1945) med däri genom kungörelsen
den 31 augusti 1945 (nr 622) gjord ändring. Enligt nämnda bestämmelser
kan landsting, hushållningssällskap eller sådan förening eller
stiftelse, som har till ändamål att upprätthålla lantmannaskola, lanthushållsskola
eller jordbrukets yrkesskola och vilkens stadgar blivit av Kungl. Majit
fastställda, erhålla statsbidrag till bestridande av kostnader för uppförande
av för dylik skola erforderliga lokaler, däri inbegripet bostäder åt lärare och
elever, för om- eller tillbyggnad av sådana lokaler eller till förvärv av byggnad
för skolans behov (1 §).
Statsbidragen, vilka beviljas av Kungl. Maj :t, utgå från det å riksstaten under
nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning
m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.
9
Anledningen till att bidrag icke ansetts böra ifrågakomma för nybyggnad
vid lantbruksskola anges av departementschefen i propositionen nr 109/1939
vara, att skolbyggnaderna vid dessa skolor torde ingå som en del av de för
skoljordbrukets drift erforderliga byggnaderna och att kostnaderna för desamma
sålunda skäligen böra kunna bäras av jordbruket (se prop:n s. 116),
Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av de av Kungl. Maj :t godkända byggnadskostnaderna
eller kostnaderna för förvärv av byggnad för skolan. I byggnadskostnaderna
må inräknas kostnader för fast inredning, för iordningställande
och inhägnande av byggnadstomt samt för anordnande av brunn eller
vattenledning ävensom för ritningar, arbetsledning och kontroll över arbetet.
Statsbidrag må däremot icke beviljas för kostnader avseende byggnad, vilken
är erforderlig för drivande av jordbruk vid skolan (2 §).
I det sakkunnigförslag (SOU 1937:33), som ligger till grund för propositionen
nr 109/1939, anfördes (s. 219), att vid fastställande av bidragsbeloppet
icke borde få inräknas kostnader för erforderliga byggnader för skoljordbruket.
Departementschefen anslöt sig till nämnda ståndpunkt (se prop:n
s. 117), mot vilken icke heller jordbruksutskottet gjorde några erinringar (se
jordbr.-utsk. uti. nr 51/1939 s. 48). Riksdagen godkände jordbridvsutskottets
utlåtande.
I förenämnda sakkunnigutlåtande (SOU 1937: 33 s. 225 o. ff.) föreslogs,
att lantmanna- och lantliushållsskolorna skulle utrustas med skoljordbruk.
För alt underlätta för skolorna att anskaffa dylika jordbruk framlade kommittén
förslag därom, att lån av statsmedel för sådant ändamål skulle kunna
tilldelas hushållningssällskap, landsting och sådan stiftelse, vars syfte vore
att upprätta skola som nyss nämnts.
I propositionen nr 109/1939 (s. 118) anförde departementschefen i denna
angelägenhet:
Kommitténs nu förevarande förslag kan jag i huvudsak biträda. Såsom jag
förut anfört torde lantmanna- och lanthushållsskolorna i regel böra vara försedda
med skoljordbruk. För underlättande av anskaffandet av sådana jordbruk
torde lån av statsmedel såsom kommittén förordat på fördelaktiga villkor
böra kunna utlämnas till ägarna av nämnda två kategorier skolor. På
samma sätt som i fråga örn beviljande av statsbidrag till byggnader har kommittén
föreslagit, att endast hushållningssällskap, landsting och stiftelser
skola såsom ägare av skolorna kunna erhålla lån. I anslutning till vad jag
därvid anfört i fråga örn denna begränsning anser jag, att för ifrågavarande
lån även bör gälla, att lån må beviljas förutom till de av kommittén upptagna
kategorier ägare jämväl lill föreningar, vilka inneha lantmanna- och
lanthushållsskolor och vilkas stadgar godkänts av Kungl. Maj:t. Beträffande
villkoren för lånens utlämnande torde såsom kommittén förordat böra i huvudsak
gälla enahanda villkor, som äro stadgade för lån till egnahemsjordbruk.
De i vissa yttranden uttalade farhågorna, alt svårigheter skulle kunna
uppstå att förränta lånen, kan jag icke dela. Även örn skoljordbruket bör
vara ett mönsterjordbruk torde man likväl böra utgå från att det blir ekonomiskt
bärande. Tillgången till elevernas arbetskraft torde i viss utsträckning
förbilliga driften. Elevhushållen möjliggöra därjämte en fördelaktig
avsättning av jordbrukets produkter. Med hänsyn härtill kunna de föreslagna
lånevillkoren icke anses alltför betungande. Hinder bör emellertid icke möta,
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.
att Kungl. Maj:t medgiver skolan rätt att från annat håll upplåna intill 60
procent av skol.jordbrukets värde och därefter med statslån utfylla i övrigt
erforderligt belopp intill 5/6 av värdet. I likhet med kommittén anser jag
att någon del av anskaffningskostnaderna för skol jordbruken bör gäldas
av medel, som ställas till förfogande från orten. Därest ändringar i lånevillkoren
för egnahemslån skulle komma att genomföras, böra motsvarande
ändringar även vidtagas i lånevillkoren för nu ifrågavarande lån. Den av
kommittén förordade begränsningen av lånebeloppen till i allmänhet 100 000
kronor för lantmannaskola och 30 000 kronor för lanthushållsskola föranleder
ingen erinran från min sida. Icke heller har jag något att erinra mot
förslaget, att lån skall kunna beviljas för erforderlig utvidgning av redan
befintliga skoljordbruk eller för bispringande av sådana skolor, vilka redan
upptagit lån för anskaffande av skoljordbruk, i de fall då lånen äro anskaffade
på mindre gynnsamma villkor. Lånen torde böra beviljas av Kungl.
Maj :t.
Kommitténs förslag att inrätta en särskild lånefond, varifrån lån för ifrågavarande
ändamål skola beviljas, kan jag i likhet med statskontoret icke biträda,
utan anser i överensstämmelse med vad ämbetsverket anfört, att erforderliga
medel för ändamålet tills vidare böra anvisas under fonden för
låneunderstöd.
Jordbruksutskottet anförde i sitt förenämnda över propositionen avgivna
utlåtande nr 51 (s. 50):
Kungl. Maj:ts förevarande förslag föranleder icke någon erinran från utskottets
sida, utan finner sig utskottet till alla delar kunna biträda detsamma.
Den föreslagna lånemöjligheten torde fylla ett behov för skolorna och
i hög grad underlätta för dem att anskaffa för ifrågavarande skolor lämpade
jordbruk.
Jämlikt bestämmelserna i 13 och 22 §§ i den i anslutning till statsmakternas
nu nämnda beslut den 21 juni 1940 utfärdade stadgan (nr 724) för
statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter skall till lantmanna- och
lanthushållsskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens
förhållanden lämpligt jordbruk (skoljordbruk). I enlighet med vad som förordats
i propositionen nr 109/1939 har i övergångsbestämmelserna i stadgan
bestämts, att föreskrifterna icke skola äga tillämpning förrän den 1 november
1948.
Genom beslut vid 1940 års riksdag (se nämnda års nionde huvudtitel,
punkt 42; jordbruksutskottets utlåtande nr 1/1940; r. skr. nr 9/1940) ställdes
beslutet örn nu ifrågavarande låneverksamhet på framtiden.
I sitt vid innevarande års riksdag avgivna, av riksdagen godkända utlåtande,
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde
huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner har
utskottet under punkt 41 anfört följande:
Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag i samband med omorganisationen
av den fasta lägre lantbruksundervisningen skulle för anskaffande av
skoljordbruk för lantmanna- och lanthushållsskolornas undervisningsbehov
statslån kunna utlämnas av medel, anvisade å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd. Vid 1940 års riksdag beslöts emellertid av statsfinansiella
skäl att med anvisande av medel för ändamålet skulle anstå tills vidare.
Jordbruksutskottets utlåtande n-r 40.
11
När fråsan om anordnande av skol.jordbruk på grund av väckta motioner
vid 1944 års riksdag ånyo behandlades uttalade jordbruksutskottet att det
fann angeläget, att 1939 års beslut kunde omedelbart genomföras. I dåvarande
läge ansåg sig dock utskottet icke böra tillstyrka detta, men räknade
med att Kungl. Maj:t så snart förhållandena det medgåve skulle framlägga
förslag om uppskovets hävande. När nu efter världskrigets upphörande ändrade
förhållanden synas komma att inträda, utgår utskottet ifrån att förslag
i ämnet framlägges för riksdagen.
I de i förevarande ärende avgivna utlåtandena lia lantbruksstyrelsen och
Svenska landstingsförbundet tillstyrkt bifall till motionen, varemot statskontoret
avstyrkt bifall till densamma. Ur utlåtandena må i övrigt återgivas följande.
Lantbruksstyrelsen har funnit att en ändring av gällande bestämmelser
rörande statsbidrag till nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning
på sätt motionärerna föreslagit skulle i hög grad underlätta för
berörda skolors huvudmän att inom föreskriven tid anskaffa skoljordbruk
och uppföra tidsenliga ekonomibyggnader. Till stöd för sin sålunda uttalade
uppfattning har styrelsen anfört bland annat följande:
Skol jordbr riket med tillhörande byggnader äro ur under v i s n i n g s s v n p un k t
nästan lika viktiga som de egentliga skolbyggnaderna, och ur den synpunkten
synes motionärernas förslag om att statsbidrag borde utgå även till uppförande
av för undervisningen nödiga ekonomibyggnader vid skoljordbruket
behjärtansvärt. Det blir ofta ganska avsevärda kostnader, som komma att
belasta vederbörande huvudman för inköp av skoljordbruk, uppförande av
nödiga och ur undervisningssynpunkt lämpliga ekonomibyggnader samt anskaffande
av skoljor dbrukets levande och döda inventarier. Dessutom har
huvudmannen att svara för en fjärdedel av kostnaderna för skolbyggnadernas
uppförande och hela kostnaden för anskaffande av för skolans drift erforderliga
inventarier och övrig utrustning. Ett flertal skolor ägas av hushushållningssällskap,
stiftelser eller föreningar, vilkas ekonomiska ställning
är så svag, att det ofta vållar stora svårigheter att anskaffa det ganska avsevärda
kapital, som utöver statsbidraget erfordras för upprättandet av en
modern och välutrustad lantmanna- eller lanthushållsskola.
Såsom motionärerna framhållit har i något fall statsbidrag utgått till uppförande
av ekonomibyggnad vid lanthushållsskola. Sålunda beviljade Kungl.
Majit genom beslut den 21 maj 1943 Norrbottens läns hushållningssällskap
i egenskap av ägare till och huvudman för lanthushållsskolan i Gran statsbidrag
med 238 900 kronor för uppförande av nya byggnader för ifrågavarande
lanthushållsskola. Av nämnda statsbidragsbelopp avsåg 32 700 kronor
uppförande av ladugårdsbyggnad. Lanthushållsskolans jordbruk omfattade
en areal av 3,55 hektar och är beläget på ett avstånd av endast cirka 700 meler
från lantmannaskolan, och det hade säkerligen ur ekonomisk synpunkt
varit fördelaktigare för huvudmannen att driva lantmanna- och lanthushållsskolans
jordbruk såsom en enhet, i synnerhet som den för lantmannaskolan
planerade ekonomibyggnaden enligt förslaget var fullt tillräcklig för behovet.
En mindre ladugårdsbyggnad i direkt anslutning till lanlbushållsskolan
ansågs emellertid nödvändig med hänsyn till den praktiska undervisningen i
husdjursskötsel och mjölkhushållning vid lanthushållsskolan. Ifrågavarande
ladugårdsbyggnad var icke nödvändig för skoljordbrukets drift, utan tillkom
uteslutande med hänsyn till den praktiska undervisningen. Byggnaden
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.
Utskottet.
ansågs sålunda såsom en undervisningslokal, till vars uppförande statsbidrag
borde utgå i enlighet med de grunder, som äro gällande vid beviljande
av statsbidrag för uppförande av andra skollokaler vid dylika skolor.
Många lantmanna- och lanthushållsskolor sakna fortfarande skoljordbruk,
och flera av ifrågavarande skolors huvudmän —- särskilt gäller detta stiftelser
och föreningar — sakna tillräckliga medel icke blott för inköp av dylika
skoljordbruk utan även för uppförande av nödiga ekonomibyggnader
och för skoljordbrukets utrustande med levande och döda inventarier.
Svenska landstingsförbundet har anfört bland annat följande:
Vid förvärv av en jordbruksfastighet till skoljordbruk ingå förefintliga
driftbyggnader i inköpspriset. Emellertid måste stora krav ställas på driftbyggnaderna
vid skoljordbruken. Dessa byggnader, i första hand ladugårdarna,
bör för att undervisningssyftet på bästa sätt skall kunna tillgodoses
vara ändamålsenligt planlagda och försedda med modern och rationell utrustning.
Det har därför visat sig nödvändigt att i stor omfattning restaurera
och ofta helt nybygga till skoljordbruken hörande driftbyggnader, vilket
varit förenat med stora kostnader för skolägarna. Under sådana förhållanden
tala onekligen skäl för att, såsom motionärerna föreslå, staten lämnar
bidrag jämväl till dylika nybyggnader. För att en skolägare, som förvärvat
ett skoljordbruk med fullt lämpliga och användbara driftbyggnader, och
som följd härav fått betala ett relativt högt pris därvid icke skall komma i
ett sämre läge, synes emellertid möjlighet böra beredas även denne att erhålla
visst statsbidrag.
Statskontoret har andragit i huvudsak följande:
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till nybyggnader m. m.
vid nu ifrågavarande anstalter endast till lokaler, erforderliga för skolverksamheten.
Bidraget härtill utgår emellertid med icke mindre än 75 procent
av de godkända byggnadskostnaderna eller sålunda efter avsevärt förmånligare
grunder än till åtskilliga andra undervisningsanstalter. Kostnaderna
för de byggnader, som erfordras för jordbruksdriften, lia, liksom övriga utgifter
för denna, icke ansetts böra belasta statsverket. I första hand lärer,
som motionärerna framhållit, ha räknats med att inkomsterna av de till anstalterna
knutna jordbruken skola täcka utgifterna för denna verksamhet.
Därest emellertid underskott skulle uppstå å jordbruksdriften, förefaller det
statskontoret naturligt, att detta, oberoende av om det förorsakas av byggnadskostnader
eller direkta driftsförluster, håres av huvudmannen för anstalten.
Då frågan rörande yrkesutbildningen inom jordbruket och skogsbruket
vidare är föremål för utredning, lärer i varje fall förevarande detaljspörsmål
icke nu böra upptagas till övervägande utan anstå i avbidan på behandling
av de förslag, nämnda utredning kan komma att framlägga beträffande
skolornas framtida organisation och verksamhet. Med hänsyn till
vad sålunda anförts får statskontoret avstyrka bifall till motionen.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen kan enligt gällande bestämmelser
utgå statsbidrag till anskaffande av för den direkta undervisningsverksamheten
erforderliga lokaler vid lantmanna- och lanthushållsskolor
samt jordbrukets yrkesskolor. Däremot utgår statsbidrag icke till kostnaderna
för byggnad, som är avsedd för drivande av jordbruk vid dylik
skola, s. k. skoljordbruk, och ej heller för förvärvande av sådant jordbruk.
Av förarbetena till bestämmelserna synes framgå, alt ifrågavarande begräns
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.
13
ning har sin orsak i att man vid bestämmelsernas tillkomst räknade med
att inkomsterna av de till anstalterna knutna jordbruken skulle täcka utgifterna
därför.
Enligt vad som framhålles av motionärerna har det emellertid på många
håll i landet visat sig, att jordbruken vid lantmanna- och lanthushållsskolorna
icke kunna bära ifrågavarande kostnader. Utskottet har därför vid
flera tillfällen, senast i sitt utlåtande nr 1 vid innevarande års riksdag, framhållit
angelägenheten av att 1939 års lagtima riksdags beslut om lån av statsmedel
för ifrågavarande ändamål med det snaraste kunde genomföras. Med
hänsyn till den utomordentliga betydelsen av att skoljordbruken bliva verkliga
mönsterjordbruk, på vilkas utrustning med byggnader och maskiner
måste ställas synnerligen höga krav, synes emellertid knappast tillräckligt,
att dylika lån kunna utlämnas, åtminstone icke om de i fråga om beloppen
skola begränsas på sätt vid 1939 års riksdag förutsattes. Den avsevärda stegring
i byggnadskostnaderna, som inträffat sedan 1939 års riksdag fattade
sitt beslut i ämnet, torde föranleda, att även andra metoder för ett statligt
stöd för ändamålet få prövas, om förhållandena på området skola bliva tillfredsställande.
Förslagsvis synes man kunna tänka sig en sådan lösning, att
statsbidrag må kunna utgå till sådana kostnader för skoljordbruken, som icke
äro räntabla. Vilka vägar som lämpligen böra beträdas torde emellertid få
avgöras genom en närmare utredning i ämnet. Vid densamma torde även
böra upptagas frågan, huruvida en dylik bidragsverksamhet bör begränsas
till de av motionärerna i första hand nämnda anstalterna, lantmanna- och
lanthushållsskolorna, eller om även andra skolor böra komma i fråga.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av motionen II: 294 må i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t i enlighet
med vad ovan angivits måtte låta verkställa utredning rörande
sådan ändring av gällande bestämmelser angående
statsbidrag till byggnadsarbeten vid lägre lantbruksundervisvisningsanstalter,
att dylikt bidrag må kunna utgå även till
anskaffande och iståndsättande av s. k. skoljordbruk, samt
för riksdagen framlägga de förslag i ämnet, som därav må
föranledas.
Stockholm den 3 maj 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,
Anderberg, Nils Olsson, Bondeson, Hagman och Sundelin samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Lundbom,
Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Andersson i Hedensbyn och Vibull.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:227 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning. a1 i texten