Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning.

1946-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:40, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser

rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för

lägre lantbruksundervisning.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 294, av herrar Viklund och Åkerström har hemställts, att riksdagen vid

behandling av punkt 46 i nionde huvudtiteln måtte besluta att hos Kungl.

Majit anhålla om sådan ändring av bestämmelserna rörande bidrag till byggnadsarbeten

vid anstalter för lägre lantbruksundervisning, att statsbidrag

kunna utgå även till byggande av för undervisningen nödiga ladugårdar vid

lantmanna- och lanthushållsskolor samt övriga jämförliga skolor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande må hänvisas

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionen

av lantbruksstyrelsen och statskontoret. Därjämte har Svenska landstingsförbundet,

som av utskottet beretts tillfälle därtill, inkommit med yttrande i

ärendet.

Gällande bestämmelser angående statsbidrag till nybyggnader m. m. vid

vissa anstalter för lantbruksundervisning finnas meddelade i kungörelsen i

ämnet den 22 december 1939 (nr 910; jfr nr 120/1945) med däri genom kungörelsen

den 31 augusti 1945 (nr 622) gjord ändring. Enligt nämnda bestämmelser

kan landsting, hushållningssällskap eller sådan förening eller

stiftelse, som har till ändamål att upprätthålla lantmannaskola, lanthushållsskola

eller jordbrukets yrkesskola och vilkens stadgar blivit av Kungl. Majit

fastställda, erhålla statsbidrag till bestridande av kostnader för uppförande

av för dylik skola erforderliga lokaler, däri inbegripet bostäder åt lärare och

elever, för om- eller tillbyggnad av sådana lokaler eller till förvärv av byggnad

för skolans behov (1 §).

Statsbidragen, vilka beviljas av Kungl. Maj :t, utgå från det å riksstaten under

nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning

m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

9

Anledningen till att bidrag icke ansetts böra ifrågakomma för nybyggnad

vid lantbruksskola anges av departementschefen i propositionen nr 109/1939

vara, att skolbyggnaderna vid dessa skolor torde ingå som en del av de för

skoljordbrukets drift erforderliga byggnaderna och att kostnaderna för desamma

sålunda skäligen böra kunna bäras av jordbruket (se prop:n s. 116),

Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av de av Kungl. Maj :t godkända byggnadskostnaderna

eller kostnaderna för förvärv av byggnad för skolan. I byggnadskostnaderna

må inräknas kostnader för fast inredning, för iordningställande

och inhägnande av byggnadstomt samt för anordnande av brunn eller

vattenledning ävensom för ritningar, arbetsledning och kontroll över arbetet.

Statsbidrag må däremot icke beviljas för kostnader avseende byggnad, vilken

är erforderlig för drivande av jordbruk vid skolan (2 §).

I det sakkunnigförslag (SOU 1937:33), som ligger till grund för propositionen

nr 109/1939, anfördes (s. 219), att vid fastställande av bidragsbeloppet

icke borde få inräknas kostnader för erforderliga byggnader för skoljordbruket.

Departementschefen anslöt sig till nämnda ståndpunkt (se prop:n

s. 117), mot vilken icke heller jordbruksutskottet gjorde några erinringar (se

jordbr.-utsk. uti. nr 51/1939 s. 48). Riksdagen godkände jordbridvsutskottets

utlåtande.

I förenämnda sakkunnigutlåtande (SOU 1937: 33 s. 225 o. ff.) föreslogs,

att lantmanna- och lantliushållsskolorna skulle utrustas med skoljordbruk.

För alt underlätta för skolorna att anskaffa dylika jordbruk framlade kommittén

förslag därom, att lån av statsmedel för sådant ändamål skulle kunna

tilldelas hushållningssällskap, landsting och sådan stiftelse, vars syfte vore

att upprätta skola som nyss nämnts.

I propositionen nr 109/1939 (s. 118) anförde departementschefen i denna

angelägenhet:

Kommitténs nu förevarande förslag kan jag i huvudsak biträda. Såsom jag

förut anfört torde lantmanna- och lanthushållsskolorna i regel böra vara försedda

med skoljordbruk. För underlättande av anskaffandet av sådana jordbruk

torde lån av statsmedel såsom kommittén förordat på fördelaktiga villkor

böra kunna utlämnas till ägarna av nämnda två kategorier skolor. På

samma sätt som i fråga örn beviljande av statsbidrag till byggnader har kommittén

föreslagit, att endast hushållningssällskap, landsting och stiftelser

skola såsom ägare av skolorna kunna erhålla lån. I anslutning till vad jag

därvid anfört i fråga örn denna begränsning anser jag, att för ifrågavarande

lån även bör gälla, att lån må beviljas förutom till de av kommittén upptagna

kategorier ägare jämväl lill föreningar, vilka inneha lantmanna- och

lanthushållsskolor och vilkas stadgar godkänts av Kungl. Maj:t. Beträffande

villkoren för lånens utlämnande torde såsom kommittén förordat böra i huvudsak

gälla enahanda villkor, som äro stadgade för lån till egnahemsjordbruk.

De i vissa yttranden uttalade farhågorna, alt svårigheter skulle kunna

uppstå att förränta lånen, kan jag icke dela. Även örn skoljordbruket bör

vara ett mönsterjordbruk torde man likväl böra utgå från att det blir ekonomiskt

bärande. Tillgången till elevernas arbetskraft torde i viss utsträckning

förbilliga driften. Elevhushållen möjliggöra därjämte en fördelaktig

avsättning av jordbrukets produkter. Med hänsyn härtill kunna de föreslagna

lånevillkoren icke anses alltför betungande. Hinder bör emellertid icke möta,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

att Kungl. Maj:t medgiver skolan rätt att från annat håll upplåna intill 60

procent av skol.jordbrukets värde och därefter med statslån utfylla i övrigt

erforderligt belopp intill 5/6 av värdet. I likhet med kommittén anser jag

att någon del av anskaffningskostnaderna för skol jordbruken bör gäldas

av medel, som ställas till förfogande från orten. Därest ändringar i lånevillkoren

för egnahemslån skulle komma att genomföras, böra motsvarande

ändringar även vidtagas i lånevillkoren för nu ifrågavarande lån. Den av

kommittén förordade begränsningen av lånebeloppen till i allmänhet 100 000

kronor för lantmannaskola och 30 000 kronor för lanthushållsskola föranleder

ingen erinran från min sida. Icke heller har jag något att erinra mot

förslaget, att lån skall kunna beviljas för erforderlig utvidgning av redan

befintliga skoljordbruk eller för bispringande av sådana skolor, vilka redan

upptagit lån för anskaffande av skoljordbruk, i de fall då lånen äro anskaffade

på mindre gynnsamma villkor. Lånen torde böra beviljas av Kungl.

Maj :t.

Kommitténs förslag att inrätta en särskild lånefond, varifrån lån för ifrågavarande

ändamål skola beviljas, kan jag i likhet med statskontoret icke biträda,

utan anser i överensstämmelse med vad ämbetsverket anfört, att erforderliga

medel för ändamålet tills vidare böra anvisas under fonden för

låneunderstöd.

Jordbruksutskottet anförde i sitt förenämnda över propositionen avgivna

utlåtande nr 51 (s. 50):

Kungl. Maj:ts förevarande förslag föranleder icke någon erinran från utskottets

sida, utan finner sig utskottet till alla delar kunna biträda detsamma.

Den föreslagna lånemöjligheten torde fylla ett behov för skolorna och

i hög grad underlätta för dem att anskaffa för ifrågavarande skolor lämpade

jordbruk.

Jämlikt bestämmelserna i 13 och 22 §§ i den i anslutning till statsmakternas

nu nämnda beslut den 21 juni 1940 utfärdade stadgan (nr 724) för

statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter skall till lantmanna- och

lanthushållsskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens

förhållanden lämpligt jordbruk (skoljordbruk). I enlighet med vad som förordats

i propositionen nr 109/1939 har i övergångsbestämmelserna i stadgan

bestämts, att föreskrifterna icke skola äga tillämpning förrän den 1 november

1948.

Genom beslut vid 1940 års riksdag (se nämnda års nionde huvudtitel,

punkt 42; jordbruksutskottets utlåtande nr 1/1940; r. skr. nr 9/1940) ställdes

beslutet örn nu ifrågavarande låneverksamhet på framtiden.

I sitt vid innevarande års riksdag avgivna, av riksdagen godkända utlåtande,

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde

huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner har

utskottet under punkt 41 anfört följande:

Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag i samband med omorganisationen

av den fasta lägre lantbruksundervisningen skulle för anskaffande av

skoljordbruk för lantmanna- och lanthushållsskolornas undervisningsbehov

statslån kunna utlämnas av medel, anvisade å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd. Vid 1940 års riksdag beslöts emellertid av statsfinansiella

skäl att med anvisande av medel för ändamålet skulle anstå tills vidare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande n-r 40.

11

När fråsan om anordnande av skol.jordbruk på grund av väckta motioner

vid 1944 års riksdag ånyo behandlades uttalade jordbruksutskottet att det

fann angeläget, att 1939 års beslut kunde omedelbart genomföras. I dåvarande

läge ansåg sig dock utskottet icke böra tillstyrka detta, men räknade

med att Kungl. Maj:t så snart förhållandena det medgåve skulle framlägga

förslag om uppskovets hävande. När nu efter världskrigets upphörande ändrade

förhållanden synas komma att inträda, utgår utskottet ifrån att förslag

i ämnet framlägges för riksdagen.

I de i förevarande ärende avgivna utlåtandena lia lantbruksstyrelsen och

Svenska landstingsförbundet tillstyrkt bifall till motionen, varemot statskontoret

avstyrkt bifall till densamma. Ur utlåtandena må i övrigt återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har funnit att en ändring av gällande bestämmelser

rörande statsbidrag till nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning

på sätt motionärerna föreslagit skulle i hög grad underlätta för

berörda skolors huvudmän att inom föreskriven tid anskaffa skoljordbruk

och uppföra tidsenliga ekonomibyggnader. Till stöd för sin sålunda uttalade

uppfattning har styrelsen anfört bland annat följande:

Skol jordbr riket med tillhörande byggnader äro ur under v i s n i n g s s v n p un k t

nästan lika viktiga som de egentliga skolbyggnaderna, och ur den synpunkten

synes motionärernas förslag om att statsbidrag borde utgå även till uppförande

av för undervisningen nödiga ekonomibyggnader vid skoljordbruket

behjärtansvärt. Det blir ofta ganska avsevärda kostnader, som komma att

belasta vederbörande huvudman för inköp av skoljordbruk, uppförande av

nödiga och ur undervisningssynpunkt lämpliga ekonomibyggnader samt anskaffande

av skoljor dbrukets levande och döda inventarier. Dessutom har

huvudmannen att svara för en fjärdedel av kostnaderna för skolbyggnadernas

uppförande och hela kostnaden för anskaffande av för skolans drift erforderliga

inventarier och övrig utrustning. Ett flertal skolor ägas av hushushållningssällskap,

stiftelser eller föreningar, vilkas ekonomiska ställning

är så svag, att det ofta vållar stora svårigheter att anskaffa det ganska avsevärda

kapital, som utöver statsbidraget erfordras för upprättandet av en

modern och välutrustad lantmanna- eller lanthushållsskola.

Såsom motionärerna framhållit har i något fall statsbidrag utgått till uppförande

av ekonomibyggnad vid lanthushållsskola. Sålunda beviljade Kungl.

Majit genom beslut den 21 maj 1943 Norrbottens läns hushållningssällskap

i egenskap av ägare till och huvudman för lanthushållsskolan i Gran statsbidrag

med 238 900 kronor för uppförande av nya byggnader för ifrågavarande

lanthushållsskola. Av nämnda statsbidragsbelopp avsåg 32 700 kronor

uppförande av ladugårdsbyggnad. Lanthushållsskolans jordbruk omfattade

en areal av 3,55 hektar och är beläget på ett avstånd av endast cirka 700 meler

från lantmannaskolan, och det hade säkerligen ur ekonomisk synpunkt

varit fördelaktigare för huvudmannen att driva lantmanna- och lanthushållsskolans

jordbruk såsom en enhet, i synnerhet som den för lantmannaskolan

planerade ekonomibyggnaden enligt förslaget var fullt tillräcklig för behovet.

En mindre ladugårdsbyggnad i direkt anslutning till lanlbushållsskolan

ansågs emellertid nödvändig med hänsyn till den praktiska undervisningen i

husdjursskötsel och mjölkhushållning vid lanthushållsskolan. Ifrågavarande

ladugårdsbyggnad var icke nödvändig för skoljordbrukets drift, utan tillkom

uteslutande med hänsyn till den praktiska undervisningen. Byggnaden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

Utskottet.

ansågs sålunda såsom en undervisningslokal, till vars uppförande statsbidrag

borde utgå i enlighet med de grunder, som äro gällande vid beviljande

av statsbidrag för uppförande av andra skollokaler vid dylika skolor.

Många lantmanna- och lanthushållsskolor sakna fortfarande skoljordbruk,

och flera av ifrågavarande skolors huvudmän —- särskilt gäller detta stiftelser

och föreningar — sakna tillräckliga medel icke blott för inköp av dylika

skoljordbruk utan även för uppförande av nödiga ekonomibyggnader

och för skoljordbrukets utrustande med levande och döda inventarier.

Svenska landstingsförbundet har anfört bland annat följande:

Vid förvärv av en jordbruksfastighet till skoljordbruk ingå förefintliga

driftbyggnader i inköpspriset. Emellertid måste stora krav ställas på driftbyggnaderna

vid skoljordbruken. Dessa byggnader, i första hand ladugårdarna,

bör för att undervisningssyftet på bästa sätt skall kunna tillgodoses

vara ändamålsenligt planlagda och försedda med modern och rationell utrustning.

Det har därför visat sig nödvändigt att i stor omfattning restaurera

och ofta helt nybygga till skoljordbruken hörande driftbyggnader, vilket

varit förenat med stora kostnader för skolägarna. Under sådana förhållanden

tala onekligen skäl för att, såsom motionärerna föreslå, staten lämnar

bidrag jämväl till dylika nybyggnader. För att en skolägare, som förvärvat

ett skoljordbruk med fullt lämpliga och användbara driftbyggnader, och

som följd härav fått betala ett relativt högt pris därvid icke skall komma i

ett sämre läge, synes emellertid möjlighet böra beredas även denne att erhålla

visst statsbidrag.

Statskontoret har andragit i huvudsak följande:

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till nybyggnader m. m.

vid nu ifrågavarande anstalter endast till lokaler, erforderliga för skolverksamheten.

Bidraget härtill utgår emellertid med icke mindre än 75 procent

av de godkända byggnadskostnaderna eller sålunda efter avsevärt förmånligare

grunder än till åtskilliga andra undervisningsanstalter. Kostnaderna

för de byggnader, som erfordras för jordbruksdriften, lia, liksom övriga utgifter

för denna, icke ansetts böra belasta statsverket. I första hand lärer,

som motionärerna framhållit, ha räknats med att inkomsterna av de till anstalterna

knutna jordbruken skola täcka utgifterna för denna verksamhet.

Därest emellertid underskott skulle uppstå å jordbruksdriften, förefaller det

statskontoret naturligt, att detta, oberoende av om det förorsakas av byggnadskostnader

eller direkta driftsförluster, håres av huvudmannen för anstalten.

Då frågan rörande yrkesutbildningen inom jordbruket och skogsbruket

vidare är föremål för utredning, lärer i varje fall förevarande detaljspörsmål

icke nu böra upptagas till övervägande utan anstå i avbidan på behandling

av de förslag, nämnda utredning kan komma att framlägga beträffande

skolornas framtida organisation och verksamhet. Med hänsyn till

vad sålunda anförts får statskontoret avstyrka bifall till motionen.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen kan enligt gällande bestämmelser

utgå statsbidrag till anskaffande av för den direkta undervisningsverksamheten

erforderliga lokaler vid lantmanna- och lanthushållsskolor

samt jordbrukets yrkesskolor. Däremot utgår statsbidrag icke till kostnaderna

för byggnad, som är avsedd för drivande av jordbruk vid dylik

skola, s. k. skoljordbruk, och ej heller för förvärvande av sådant jordbruk.

Av förarbetena till bestämmelserna synes framgå, alt ifrågavarande begräns
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

13

ning har sin orsak i att man vid bestämmelsernas tillkomst räknade med

att inkomsterna av de till anstalterna knutna jordbruken skulle täcka utgifterna

därför.

Enligt vad som framhålles av motionärerna har det emellertid på många

håll i landet visat sig, att jordbruken vid lantmanna- och lanthushållsskolorna

icke kunna bära ifrågavarande kostnader. Utskottet har därför vid

flera tillfällen, senast i sitt utlåtande nr 1 vid innevarande års riksdag, framhållit

angelägenheten av att 1939 års lagtima riksdags beslut om lån av statsmedel

för ifrågavarande ändamål med det snaraste kunde genomföras. Med

hänsyn till den utomordentliga betydelsen av att skoljordbruken bliva verkliga

mönsterjordbruk, på vilkas utrustning med byggnader och maskiner

måste ställas synnerligen höga krav, synes emellertid knappast tillräckligt,

att dylika lån kunna utlämnas, åtminstone icke om de i fråga om beloppen

skola begränsas på sätt vid 1939 års riksdag förutsattes. Den avsevärda stegring

i byggnadskostnaderna, som inträffat sedan 1939 års riksdag fattade

sitt beslut i ämnet, torde föranleda, att även andra metoder för ett statligt

stöd för ändamålet få prövas, om förhållandena på området skola bliva tillfredsställande.

Förslagsvis synes man kunna tänka sig en sådan lösning, att

statsbidrag må kunna utgå till sådana kostnader för skoljordbruken, som icke

äro räntabla. Vilka vägar som lämpligen böra beträdas torde emellertid få

avgöras genom en närmare utredning i ämnet. Vid densamma torde även

böra upptagas frågan, huruvida en dylik bidragsverksamhet bör begränsas

till de av motionärerna i första hand nämnda anstalterna, lantmanna- och

lanthushållsskolorna, eller om även andra skolor böra komma i fråga.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 294 må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t i enlighet

med vad ovan angivits måtte låta verkställa utredning rörande

sådan ändring av gällande bestämmelser angående

statsbidrag till byggnadsarbeten vid lägre lantbruksundervisvisningsanstalter,

att dylikt bidrag må kunna utgå även till

anskaffande och iståndsättande av s. k. skoljordbruk, samt

för riksdagen framlägga de förslag i ämnet, som därav må

föranledas.

Stockholm den 3 maj 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,

Anderberg, Nils Olsson, Bondeson, Hagman och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Lundbom,

Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Andersson i Hedensbyn och Vibull.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:227 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning. a1 i texten