Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppskov med återbetalning av ett Hornborgasjöns sänkningsförening, Skaraborgs län, beviljat statslån.

1946-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppskov med återbetalning av ett Hornborgasjöns sänkningsförening, Skaraborgs län, beviljat statslån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppskov

med återbetalning av ett Hornborgasjöns sänkningsförening,

Skaraborgs län, beviljat statslån.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 25 januari 1946 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 34, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att i överensstämmelse med vad i propositionen anförts medgiva

Hornborgasjöns sänkningsförening uppskov med återbetalning av ogulden

del å ett föreningen den 27 oktober 1933 beviljat statslån.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres

i det följande, hänvisa till propositionen.

Den 31 december 1903 beviljade Kungl. Majit under de i kungörelsen den

14 juni 1901 stadgade villkor lån från odlingslånefonden till ett företag avseende

sänkning av Homborgasjön i Skaraborgs län i och för torrläggning

av mark hörande till sjön angränsande fastigheter. Odlingslånet blev senare

slutligen fastställt till 269 930 kronor och fördelat på två lån, ett å

255 040 kronor och ett å 14 890 kronor. Å lånen återstår för närvarande

oguldet blott ett mindre belopp.

Under årens lopp visade det sig emellertid, att sjösänkningsföretaget blev

synnerligen förlustbringande för delägarna. Att så blev förhållandet berodde

på flera olika omständigheter men hade sin främsta grund i det genom sjösänkningen

uppkomna rättsförhållandet mellan företaget, å ena, samt ägarna

av vattenfall och vattenverk i sjöns avlopp Fliaån, å andra sidan. Mellan

företaget och vissa vattenverksägare uppkommo nämligen mycket långvariga

rättstvister, vilkas ekonomiska konsekvenser ur olika synpunker för

delägarna i företaget blevo svåra.

Till följd av de ekonomiska svårigheter, vari företaget sålunda råkat, ha

vid olika tillfällen framställningar gjorts örn hjälp åt företaget från statsmakternas

sida. I anledning av dylika framställningar beviljades företaget

dels av 1930 års riksdag (prop. nr 191; r. skr. nr 230) statsbidrag från statens

avdikningsanslag med 350 000 kronor, dels ock av 1931 års riksdag

(prop. nr 141; r. skr. nr 191) ett räntefritt lån från undsättningslånefonden

å 50 000 kronor. Ifrågavarande lån har numera återbetalats.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

Då emellertid mellanhavandena mellan företaget och vattenverksägama

alltjämt icke voro slutligt reglerade, beslöt Kungl. Maj:t — sedan parterna

vid sammanträde inför en särskilt tillkallad utredningsman enat sig om en

hemställan om förslag till förlikning efter vissa grunder — den 30 augusti

1932 att uppdraga åt särskilda utredningsmän att, efter erforderliga utredningar

och förhandlingar med vederbörande sakägare, upprätta förslag för

ernående av förlikning i de till följd av Hornborgasjöns sänkning mellan

vattenverksägama och sänkningsföretaget uppkomna tvistefrågorna. Utredningsmännen

avgåvo den 25 april 1933 betänkande och förslag i ämnet. På

grundval av vad i nämnda betänkande anförts föreslog Kungl. Maj:t i proposition

nr 252 till 1933 års riksdag, att för ernående av förlikning i förevarande

tvistefrågor måtte anvisas dels ett reservationsanslag av 550 000

kronor, dels ock till kapitalökning å fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag

av 125 000 kronor. Anslagen avsågos skola utgå till sänkningsföretaget,

det förra såsom bidrag utan återbetalningsslcyldighet, det senare

såsom räntefritt lån. I propositionen uttalades därvid bland annat, att den

tid, inom vilken lånet skulle vara återbetalat, ej borde bestämmas senare

än till 1945. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (r. skr. nr 313).

Sedan härefter förlikning den 13 juli 1933 träffats mellan de berörda parterna,

beviljade Kungl. Maj:t genom beslut den 27 oktober 1933 sjösänkningsföretaget

för fullgörande av den betalningsskyldighet och de arbeten,

som jämlikt förlikningsavtalet ålagts företaget, dels statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

med 550 000 kronor, dels ock ett räntefritt lån å 125 000

kronor, att till statskontoret återbetalas den 31 december 1945. Av lånet

har hittills återbetalats blott 25 000 kronor.

I skrivelse den 3 december 1945 har Hornborgasjöns sunkningsförening

gjort framställning om uppskov med återbetalning av vad å det den 27

oktober 1933 beviljade lånet kvarstode oguldet, eller sålunda 100 000

kronor.

Yttranden i ärendet ha avgivits av lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Efter redogörelse för innehållet i föreningens ansökning samt nämnda yttranden

har föredraganden, statsrådet Sträng, anfört följande:

»Såsom framgår av det förut anförda äro de ekonomiska förpliktelser,

som åvila sänkningsföreningen på grund av sänkningsföretaget, av betydande

omfattning. Förutom skyldighet att omedelbart återbetala resterande

100 000 kronor å ifrågavarande statslån åligger det sålunda föreningen att

förränta bankskulder å ännu högre belopp. Härtill kommer emellertid att

föreningen nu ställts inför nödvändigheten att snarast vidtaga åtgärder —

bland annat att anskaffa ett mudderverk — för upprensning i avloppen

genom och från Hornborgasjön. Uppenbarligen måste härigenom föreningens

ekonomi bliva synnerligen ansträngd. Det torde därför möta stora svårigheter

för föreningen att samtidigt bära även så omfattande utgifter, som

ett omedelbart återbetalande av ifrågavarande lån skulle medföra. Med hänsyn

till det anförda vill jag, i anslutning till vad de hörda myndigheterna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

3

förordat, icke motsätta mig, att föreningen erhåller uppskov med erläggande

av det belopp å 100 000 kronor, som utestår oguldet å förevarande statslån,

samt att å lånet under uppskovstiden icke erlägges ränta. Det torde kunna

förutsättas att föreningen härigenom skall bliva i stånd att fullgöra sina ekonomiska

skyldigheter. Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att under

beaktande av omständigheterna besluta angående uppskovets längd. Då frågan

om lånets återbetalning tidigare varit föremål för riksdagens prövning,

torde jämväl nu föreliggande framställning böra underställas riksdagen.»

Såsom framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen ha avsevärda

statsbidrag — såväl enligt stadgade villkor som efter riksdagens hörande —

beviljats till genomförande av ifrågavarande sjösänkningsföretag. I sitt utlåtande

nr 99 vid 1933 år riksdag över Kungl. Maj:ts i det föregående omnämnda

proposition nr 252, däri äskades anslag för ändamålet å tillhopa

675 000 kronor, varaV 550 000 kronor avsågos utgå i form av bidrag utan

återbetalningsskyldighet och 125 000 kronor i form av räntefritt lån, anförde

utskottet bland annat, att det visserligen vore mycket betydande belopp som

sålunda äskades, men att utskottet med hänsyn till den vikt, som utskottet

tillmätte att de i samband med sjösänkningen uppkomna förhållandena ordnades,

ville förorda de begärda beloppen.

Utskottet hade förväntat, att intressenterna i företaget genom nämnda anslag

skulle ha fått ett sådant stöd av statsmakterna att de blivit i stånd att

fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Så har emellertid uppenbarligen icke

blivit fallet. Trots betydande uttaxeringar bland delägarna återstår ännu oguldet

större delen eller 100 000 kronor av det av 1933 års riksdag beviljade

statslånet. Föreningen har nu också ställts inför nödvändigheten av att bland

annat anskaffa ett mudderverk för upprensning av sjöns avlopp. Till följd

härav och genom att föreningen även har att erlägga ränta å avsevärda banklån

har dess ekonomi blivit hårt ansträngd. Med hänsyn härtill och då företaget

varit av icke ringa betydelse för bygden vill utskottet icke motsätta sig

bifall till föredragande statsrådets förslag att föreningen må medgivas visst

anstånd med återbetalningen av ovannämnda del av statslånet samt att å lånet

under uppskovstiden icke skall behöva erläggas ränta.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 mars 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

Utshottet.

L. TJÄLLGREN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,

Gabrielsson, Anderberg, friherre Beck-Friis och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Lundbom,

Larsson i Karlstad, Andersson i Hyssna, Andersson i Hedensbyn och Nilsson i

Varuträsk.

467271. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov med återbetalning av ett Hornborgasjöns sänkningsförening, Skaraborgs län, bev a1 i texten