Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

1

flr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet

väckta motioner.

(lia avd.)

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 142 till 1945 års riksdag anvisades

å riksstaten för innevarande budgetår dels till understöd åt trädgårdsskolor

för avlöningar ett anslag av 60 000 kronor och för driftkostnader

ett förslagsanslag av 20 000 kronor, dels ock till lärlingsutbildning ett

reservationsanslag av 12 000 kronor. I årets statsverksproposition bär Kungl.

Majit under nionde huvudtiteln, punkterna 47—49, föreslagit riksdagen att

i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna anslagen för nyssnämnda

ändamål till samma belopp som i nu gällande riksstat.

Kungl. Majit har sedermera i en till riksdagen den 1 mars 1946 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 114, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde

huvudtiteln anvisa

1) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Avlöningar

ett förslagsanslag av 90 000 kronor;

2) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Driftkostnader

ett förslagsanslag av 20 000 kronor;

3) till Trådgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten vid fruktodlingsskola

ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

4) till Trådgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 260 av friherre De Geer, likalydande med II: 410 av herr Norup,

vari hemställts, att riksdagen, med godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i

propositionen nr 114 om inrättande bl. a. av en fruktodlingsskola, ville hos

Kungl. Maj:t framhålla det önskvärda däri att vid beslut om plats för skolans

förläggning alla hänsyn måtte tagas till de skäl som tala för skolans

förläggning till lämplig plats inom Kristianstads län;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 53.

!

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

2) 1:265 av herr Ljungdahl m. fl., likalydande med 11:416 av herr Gustafson

i Dädesjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen i samband med anvisande

av i propositionen nr 114 begärda medel till fruktodlingsskola måtte

uttala sig för att denna skola måtte förläggas till Kronobergs läns hushållningssällskaps

egendom Kurrebo i Urshults socken.

3) II: 420 av herrar förste vice talmannen Magnusson och Sundström i

Skövde, vari hemställts, att riksdagen måtte i anledning av propositionen nr

114 besluta att under rubriken Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten

vid fruktodlingsskola bevilja ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande tillkallades den 31 mars 1944 dåvarande

statssekreteraren B. Näsgård att såsom utredningsman verkställa

överarbetning av en av lantbruksstyrelsen nied skrivelse den 11 november

1943 överlämnad utredning med förslag till omorganisation av den lägre

trädgårdsundervisningen. Den 30 november 1945 har utredningsmannen, som

vid fullgörande av nämnda uppdrag biträtts av trädgårdsmästaren H. Johansson,

Lerum, trädgårdsskoleföreståndaren G. E. Löfving, Söråker, lantbrukaren

G. Martinsson, Urshult, trädgårdskonsulenten G. R. Leidenius,

Kristianstad, och sekreteraren i lantbruksakademien, professorn B. R. M.

Torssell, avlämnat en promemoria med utredning och förslag rörande organisationen

av den lägre trädgårdsundervisningen och lärlingsutbildningen

samt härför erforderliga statsbidrag.

över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, allmänna lönenämnden, statens

pensionsanstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, lantbruksakademien,

vetenskapsakademien, förvaltningsutskotten hos hushållningssällskapen i

Stockholms län och stad, Kronobergs län, Kristianstads län och Skaraborgs

län samt styrelserna för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

Adelsnäs trädgårdsskola, Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Önnestads lantmannaskola,

lantmannaskolan i Jälla och lantmannaskolan vid Umeå ävensom

av ett flertal yrkesorganisationer och sammanslutningar.

Departementschef en har — efter redogörelse för utredningsmannens förslag

samt däröver avgivna yttranden — anfört och föreslagit följande i

ärendet:

»Den svenska trädgårdsodlingen har under den senaste mansåldern i samband

med de förändringar, som konsumtionsvanorna undergått, utvecklats

till en viktig näringsgren såväl med hänsyn till sin betydelse för vårt lands

livsmedelsförsörjning som ur sysselsättningssynpunkt. Ehuru trädgårdsskötseln

i växande utsträckning kommit att bedrivas såsom en självständig näringsgren,

har den likväl i vissa avseenden och inom vissa delar av landet

bibehållit sin ursprungliga karaktär av binäring till det egentliga jordbruket.

I synnerhet torde detta gälla frukt- och bärodlingen, som erbjuder be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

3

aktansvärda möjligheter till förbättring av arbetstillfällen och förtjänster

särskilt vid det mindre jordbruket.

I allmänhet synes man vara ense därom att gränserna för trädgårds- och

fruktodlingens utveckling i vårt land icke på långt när uppnåtts. I detta

sammanhang må framhållas, att företagna undersökningar tyda på att

de framtida förändringarna av konsumtionsvanorna komma att gå i

riktning mot en kraftigt stegrad förbrukning av grönsaker och framförallt

av frukt och bär. Under dessa omständigheter torde man kunna förutse

ökade möjligheter för trädgårds- och fruktodlingen. Då man icke torde kunna

räkna med att några exportmarknader efter livsmedelsproduktionens

återhämtning utomlands komma att föreligga för den svenska jordbruksproduktionen

och med hänsyn till den tendens till stegring av den inhemska

produktionen, som torde kunna emotses, är det av utomordentlig vikt att alla

möjligheter till inhemsk avsättning bliva till fullo utnyttjade. En övergång

från andra produktionsgrenar inom jordbruket till en intensivare trädgårdsodling

är sålunda av stor betydelse, eftersom härigenom avsättningen av den

framtida produktionsökningen skulle underlättas, samtidigt som en dylik

utveckling skulle verka befordrande på näringsstandarden.

Men också ur en annan synpunkt torde det vara betydelsefullt, att det

svenska jordbruket tillvaratager möjligheterna till ökad avsättning av trädgårdsprodukter.

1 vissa delar av landet kan sålunda odlingen av frukt och

bär skapa förutsättning för bibehållande av mindre jordbruk, vilka under

nuvarande förhållanden icke äro tillräckliga för att giva innehavaren skälig

arbetsinkomst men på grund av sitt läge eller beskaffenhet ej lämpligen kunna

kompletteras eller sammanslås med andra brukningsdelar. Även om betydelsen

härav icke bör överskattas, torde man dock icke kunna helt bortse

från den förbättring av utkomstmöjligheterna, som fruktodlingen kan medföra

för innehavarna av dylika mindre jordbruk.

En förutsättning för att det svenska jordbruket skall kunna tillvarataga

de gynnsamma avsättningsmöjligheter, som frukt- och trädgårdsodlingen kan

komma att erbjuda, är naturligtvis att yrkeskunnigheten på dessa områden

upprätthålles och utvecklas. Ostridigt är emellertid att utbildningen i trädgårdsfacket

länge varit eftersatt i vårt land. Utbildningsmöjligheterna ha

icke hållit jämna steg med trädgårdsnäringens snabba utveckling. På grund

av dåliga ekonomiska resurser ha sålunda trädgårdsskolorna, som närmare

torde framgå av utredningen i ärendet, tvungits skjuta åt sidan sin förnämsta

uppgift, nämligen undervisningen, för att istället inrikta verksamheten

på affärsmässig trädgårdsodling.

Genom beslut av 1945 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 142 jämställdes trädgårdsskolorna i princip med lantbruksskolorna

i fråga örn statsbidrag till lärarinnor och driftkostnader. Härmed har ett

betydelsefullt steg tagits i riktning mot ett bättre tillgodoseende av utbildningsbehovet.

Alltjämt är emellertid trädgårdsskolornas ställning ogynnsammare

än övriga anstalters för lantbrukets yrkesutbildning. Trädgårdsskolorna

åtnjuta sålunda ej statsbidrag för byggnadsarbeten, medan däremot enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

gällande bestämmelser dylikt bidrag kan utgå till nybyggnader vid lantmanna-

och lanthushållsskolor till tre fjärdedelar av de av Kungl. Maj:t godkända

byggnadskostnadema. Till följd härav är den materiella utrustningen

vid trädgårdsskolorna jämförelsevis otillfredsställande. Då en ökning av undervisningen

torde förutsätta om- och nybyggnader för skolornas behov, anser

jag mig böra föreslå, att statsbidrag måtte utgå efter samma grunder som

gälla för lantmanna- och lanthushållsskolorna, varigenom trädgårdsskolorna

sålunda i detta hänseende skulle jämställas med övriga anstalter för yrkesutbildning

i jordbruket. Någon anslagsökning för nästkommande budgetår

utöver vad som kan erfordras i samband med inrättandet av en fruktodlingsskola,

som jag i det följande kommer att föreslå, torde detta icke behöva föranleda.

Med hänsyn till vad förut sagts rörande fruktodlingens nuvarande och

framtida betydelse för vårt lands livsmedelsförsörjning och icke minst för det

mindre jordbrukets ekonomiska förhållanden synes det mig i hög grad angeläget,

att behovet av utbildning och undervisning på detta område av trädgårdsnäringen

snarast blir tillgodosett. Alt detta behov gör sig starkt gällande

sammanhänger givetvis också därmed, att den svenska fruktodlingen

till följd av konkurrensen utifrån måste eftersträva kvalitetsförbättringar

och därför tvingas inrikta sig på ett omfattande förädlingsarbete.

Utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild skola med uppgift

att utbilda yrkesmän i de göromål, som sammanhänga med bedrivandet av en

lönsam fruktodling, synes mig därför beaktansvärt. Vid en dylik skola, som

torde böra erhålla en utpräglad karaktär av yrkesskola, böra jordbrukets män

och kvinnor i kurser örn tio å tolv månader erhålla undervisning om fruktodlingens

naturliga och ekonomiska betingelser samt inhämta kunskaper och

praktisk färdighet rörande skötseln av olika slag av fruktträd och bärbuskar.

Principerna för och tillvägagångssättet vid plantering och ympning, beskärning

och gallring, besprutning och gödsling samt fruktens omhändertagande

och förpackning böra sålunda ingå i undervisningen, för vilken de närmare

riktlinjerna sedermera torde få uppdragas. Till en början torde utbildningsbehovet

kunna tillgodoses med två lärarkrafter, varav en föreståndare för

skolan och en ämneslärare, vilka i lönehänseende synas böra jämställas med

lärarpersonalen vid trädgårdsskolorna. Då skolan ej torde kunna träda i

verksamhet förrän efter utgången av nästkommande budgetår synas bidrag

till lärarlöner ej behöva beräknas för budgetåret 1946/47. I samband med utredningen

ha önskemål framkommit örn inrättande av flera skolor av hithörande

typ. Med hänsyn till att den verksamhet, varom här är fråga, är ny och

hittills oprövad i vårt land, är jag dock icke beredd att föreslå, att tills vidare

mer än en fruktodlingsskola med plats för 15 till 20 elever årligen inrättas.

Erfarenheterna härav torde först böra avvaktas, innan denna undervisningsform

utvidgas. I utredningen ha skäl åberopats för att en fruktodlingsskola i

första hand skulle förläggas till Kronobergs läns hushållningssällskaps egendom

Kurrebo i Urshults socken. Den omfattning fruktodlingen fått i dessa

trakter talar onekligen härför. Förslag ha emellertid också väckts om andra

platser som lämplig förläggningsort. Under alla omständigheter erfordras att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

5

speciella anordningar och överenskommelser med lokala myndigheter och

sammanslutningar ingås, innan valet mellan olika alternativ för skolans förläggning

definitivt träffas. Därest riksdagen biträder förslaget örn inrättande

av en fruktodlingsskola, torde det därför få ankomma på Kungl. Majit att i

sinom tid bestämma lämplig förläggningsplats. För att en fruktodlingsskola

skall kunna träda i verksamhet inom rimlig tid, måste uppförandet av lokaler

för undervisningen samt av bostäder åt elever och lärare snarast igångsättas.

Såsom lämplig utgångspunkt för beräkning av kostnaderna härför

torde det av utredningsmannen angivna beloppet av 200 000 kronor för tillgodoseende

av byggnadsbehovet vid Kurrebo kunna godtagas. Efter här föreslagna

bidragsgrunder skulle statsverkets kostnader i samband med iordningställande

av lokaler för en fruktodlingsskola sålunda komma att uppgå

till 150 000 kronor. Till täckande av dessa kostnader torde under anslagstiteln

Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten vid fruktodlingsskola

för budgetåret 1946/47 böra anvisas ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Jag vill slutligen biträda utredningsmannens förslag att statsbidraget till

lärarlöner vid trädgårdsskolorna ökas för möjliggörande av den lönereglering,

varom 1945 års riksdag i princip beslutat. Härigenom skulle lärarna vid trädgårdsskolorna

i lönehänseende bliva jämställda med lärarna vid lantbruksskolorna,

vdket med hänsyn till de anspråk, man nu och i framtiden måste ställa

på de förstnämndas kvalifikationer, synes mig rimligt. Vid bifall till detta

förslag bör anslaget för bidrag till avlöningar åt lärarpersonalen för budgetåret

1946/47 höjas från 60 000 till i runt tal 90 000 kronor samt givas karaktär

av förslagsanslag. Anslaget till driftkostnader torde för nästa budgetår

böra uppföras med samma belopp som i löpande riksstat eller 20 000 kronor.

Jag är för närvarande icke beredd att taga ståndpunkt till förslaget angående

lärlingsutbildningen. Denna fråga torde böra underkastas ytterligare utredning

och överväganden av den av mig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 7 december 1945 tillsatta utredningen angående yrkesutbildningen inom

jordbruket och skogshanteringen. Anslaget för ifrågavarande ändamål torde

därför för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat belopp av 12 000

kronor.

Till övriga av utredningsmannen väckta förslag till förbättring av yrkesutbildningen

på trädgårdsnäringens område torde jag få återkomma, sedan

ytterligare utredning i ärendet verkställts.»

Till jordbruksutskottet har i ärendet överlämnats en av föreståndarna för

statens trädgårdsförsök och Alnarpsinstitutets trädgårdsavdclning upprättad

promemoria vari sammanfattningsvis framhållits önskvärdheten av

att statens egen trädgårdsinstitution vid Alnarp utrustas på ett förebildligt

sätt varvid särskilt byggnadsfrågorna och behovet av ökat antal liirare beaktas,

att den tvååriga kursen vid trädgårdsskolan bibehålies, men en ettårig kurs

i allmän trädgårdsodling försöksvis anordnas parallellt med handelsträdgårdsmästareutbildningen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

att den lägre trädgårdsanläggareutbildningen lägges som en speciallinje

vid den tvååriga allmänna kursen i Alnarp,

att en utbildning för yrkesfruktodlare tillskapas i Skåne, varvid Alnarps

möjligheter och företräden beaktas, samt

att en lösning av de med den lägre trädgårdsundervisningen sammanhängande

allmänna problemen snarast kommer till stånd.

Utskottet. Såsom anförts i propositionen är det ur flera synpunkter av största vikt

att utvecklingen av frukt- och trädgårdsodlingen i vårt land befrämjas på

ett mera verksamt sätt än hittills. I mån som konsumtionen kommit att i

ökad omfattning inbegripa frukt- och andra trädgårdsprodukter bär denna

näringsgren under senare år fått allt större betydelse för landets livsmedelsförsörjning

och även såsom binäring till särskilt det mindre jordbruket.

Ett viktigt för att icke säga grundläggande led i strävandena att utveckla

frukt- och trädgårdsodlingen är givetvis att sörja för upprätthållandet och

förbättrandet av yrkeskunnigheten hos dem som äro sysselsatta med de göromål

som sammanhänga med bedrivandet av en lönsam fruktodling. Enligt

vad utskottet erfarit har till följd av otillräckliga utbildningsmöjligheter inom

trädgårdsfacket uppstått en alltmer kännbar brist på yrkesmän. Departementschefens

här framlagda förslag till förbättrade utbildningsanstalter på

området finner utskottet följaktligen vara i hög grad påkallat, något som

också vitsordas i samtliga föreliggande motioner.

Vad beträffar de i propositionen ifrågasatta åtgärderna för att effektivisera

och utvidga trädgårdsundervisningen finner utskottet desamma ändamålsenliga,

varför utskottet tillstyrker att härför äskade medel anvisas i den omfattning

departementschefen beräknat. Emellertid vill utskottet framhålla att

de synpunkter och önskemål som framförts i förutnämnda promemoria av

föreståndarna för statens trädgårdsförsök och Alnarpsinstitutets trädgårdsavdelning,

förefalla utskottet förtjäna beaktande och böra upptagas till prövning

hos Kungl. Maj:t vid fortsatta överväganden i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat att en särskild fruktodlingsskola

skall inrättas och förläggas till plats som Kungl. Majit i sinom tid bestämmer.

Såsom lämplig utgångspunkt för beräkning av kostnaderna för

uppförandet av erforderliga skollokaler har i propositionen godtagits det avutredningsmannen

angivna beloppet av 200 000 kronor för tillgodoseende av

byggnadsbehovet vid Kurrebo i Urshults socken, Kronobergs län. I de likalydande

motionerna 1:265 och 11:416 har i anslutning härtill påyrkats att

riksdagen måtte uttala sig för skolans förläggning till Kurrebo, medan i motionerna

I: 260 och II: 410, jämväl likalydande, hemställts örn ett dylikt uttalande

till förmån för lämplig plats inom Kristianstads län. Utskottet har

dock för sin del ansett att Kungl. Maj:ts blivande omprövning av platsfrågan

icke bör föregripas, varför nämnda motioner icke torde böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. I motionen 11:420 —- där för övrigt ifrågasatta

skolas förläggning till Urshult tillstyrkes — har vidare föreslagits inrättandet

av en andra fruktodlingsskola, för lagd till Rånna i Säters socken av Skaraborgs

län. Enligt vad utskottet erfarit förefinnas vid Rånna egendom —- vilken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.

7

synes i och för sig erbjuda lämplig plats för en fruktodlingsskola — möjligheter

att med utnyttjande av tillgängliga lärarkrafter och förefintliga byggnader

därstädes ordna en dylik skola för jämförelsevis ringa kostnader.

Ehuru utskottet med hänsyn till ovan påtalade brist på yrkesutbildad personal

för fruktodling ingalunda vill ställa sig avvisande till tanken på behov

av ytterligare någon läroanstalt av förevarande slag, är dock utskottet icke

berett att föreslå riksdagen vidtaga någon åtgärd utöver propositionens innehåll

i förevarande del förrän frågan härom blivit närmare utredd genom

Kungl. Maj:ts försorg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1946/47

under nionde huvudtiteln anvisa

1) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:

Avlöningar ett förslagsanslag av 90 000 kronor;

2) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:

Driftkostnader ett förslagsanslag av 20 000 kronor;

3) till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten

vid fruktodlingsskola ett reservationsanslag av 150 000

kronor;

4) till Trädgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett reservationsanslag

av 12 000 kronor;

B. att motionerna I: 260 och II: 410, likalydande, I: 265

och II: 416, jämväl likalydande, ävensom II: 420 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Anderberg, Nils

Olsson, Näslund, Svedberg, Bror Nilsson och Hagman samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Carlström,

Mäler, Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Pettersson i Rosta och Nilsson i Göingegården.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:266 Skrivelse till Konungen i anledning civ Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till trädgårdsundervisningen. a1 i texten