Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.
1946-05-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
1
flr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående
anslag till trådgårdsundervisningen jämte i ämnet
väckta motioner.
(lia avd.)
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 142 till 1945 års riksdag anvisades
å riksstaten för innevarande budgetår dels till understöd åt trädgårdsskolor
för avlöningar ett anslag av 60 000 kronor och för driftkostnader
ett förslagsanslag av 20 000 kronor, dels ock till lärlingsutbildning ett
reservationsanslag av 12 000 kronor. I årets statsverksproposition bär Kungl.
Majit under nionde huvudtiteln, punkterna 47—49, föreslagit riksdagen att
i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna anslagen för nyssnämnda
ändamål till samma belopp som i nu gällande riksstat.
Kungl. Majit har sedermera i en till riksdagen den 1 mars 1946 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 114, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde
huvudtiteln anvisa
1) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Avlöningar
ett förslagsanslag av 90 000 kronor;
2) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 20 000 kronor;
3) till Trådgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten vid fruktodlingsskola
ett reservationsanslag av 150 000 kronor;
4) till Trådgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 260 av friherre De Geer, likalydande med II: 410 av herr Norup,
vari hemställts, att riksdagen, med godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen nr 114 om inrättande bl. a. av en fruktodlingsskola, ville hos
Kungl. Maj:t framhålla det önskvärda däri att vid beslut om plats för skolans
förläggning alla hänsyn måtte tagas till de skäl som tala för skolans
förläggning till lämplig plats inom Kristianstads län;
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 53.
!
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
2) 1:265 av herr Ljungdahl m. fl., likalydande med 11:416 av herr Gustafson
i Dädesjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen i samband med anvisande
av i propositionen nr 114 begärda medel till fruktodlingsskola måtte
uttala sig för att denna skola måtte förläggas till Kronobergs läns hushållningssällskaps
egendom Kurrebo i Urshults socken.
3) II: 420 av herrar förste vice talmannen Magnusson och Sundström i
Skövde, vari hemställts, att riksdagen måtte i anledning av propositionen nr
114 besluta att under rubriken Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten
vid fruktodlingsskola bevilja ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande tillkallades den 31 mars 1944 dåvarande
statssekreteraren B. Näsgård att såsom utredningsman verkställa
överarbetning av en av lantbruksstyrelsen nied skrivelse den 11 november
1943 överlämnad utredning med förslag till omorganisation av den lägre
trädgårdsundervisningen. Den 30 november 1945 har utredningsmannen, som
vid fullgörande av nämnda uppdrag biträtts av trädgårdsmästaren H. Johansson,
Lerum, trädgårdsskoleföreståndaren G. E. Löfving, Söråker, lantbrukaren
G. Martinsson, Urshult, trädgårdskonsulenten G. R. Leidenius,
Kristianstad, och sekreteraren i lantbruksakademien, professorn B. R. M.
Torssell, avlämnat en promemoria med utredning och förslag rörande organisationen
av den lägre trädgårdsundervisningen och lärlingsutbildningen
samt härför erforderliga statsbidrag.
över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, allmänna lönenämnden, statens
pensionsanstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, lantbruksakademien,
vetenskapsakademien, förvaltningsutskotten hos hushållningssällskapen i
Stockholms län och stad, Kronobergs län, Kristianstads län och Skaraborgs
län samt styrelserna för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
Adelsnäs trädgårdsskola, Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Önnestads lantmannaskola,
lantmannaskolan i Jälla och lantmannaskolan vid Umeå ävensom
av ett flertal yrkesorganisationer och sammanslutningar.
Departementschef en har — efter redogörelse för utredningsmannens förslag
samt däröver avgivna yttranden — anfört och föreslagit följande i
ärendet:
»Den svenska trädgårdsodlingen har under den senaste mansåldern i samband
med de förändringar, som konsumtionsvanorna undergått, utvecklats
till en viktig näringsgren såväl med hänsyn till sin betydelse för vårt lands
livsmedelsförsörjning som ur sysselsättningssynpunkt. Ehuru trädgårdsskötseln
i växande utsträckning kommit att bedrivas såsom en självständig näringsgren,
har den likväl i vissa avseenden och inom vissa delar av landet
bibehållit sin ursprungliga karaktär av binäring till det egentliga jordbruket.
I synnerhet torde detta gälla frukt- och bärodlingen, som erbjuder be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
3
aktansvärda möjligheter till förbättring av arbetstillfällen och förtjänster
särskilt vid det mindre jordbruket.
I allmänhet synes man vara ense därom att gränserna för trädgårds- och
fruktodlingens utveckling i vårt land icke på långt när uppnåtts. I detta
sammanhang må framhållas, att företagna undersökningar tyda på att
de framtida förändringarna av konsumtionsvanorna komma att gå i
riktning mot en kraftigt stegrad förbrukning av grönsaker och framförallt
av frukt och bär. Under dessa omständigheter torde man kunna förutse
ökade möjligheter för trädgårds- och fruktodlingen. Då man icke torde kunna
räkna med att några exportmarknader efter livsmedelsproduktionens
återhämtning utomlands komma att föreligga för den svenska jordbruksproduktionen
och med hänsyn till den tendens till stegring av den inhemska
produktionen, som torde kunna emotses, är det av utomordentlig vikt att alla
möjligheter till inhemsk avsättning bliva till fullo utnyttjade. En övergång
från andra produktionsgrenar inom jordbruket till en intensivare trädgårdsodling
är sålunda av stor betydelse, eftersom härigenom avsättningen av den
framtida produktionsökningen skulle underlättas, samtidigt som en dylik
utveckling skulle verka befordrande på näringsstandarden.
Men också ur en annan synpunkt torde det vara betydelsefullt, att det
svenska jordbruket tillvaratager möjligheterna till ökad avsättning av trädgårdsprodukter.
1 vissa delar av landet kan sålunda odlingen av frukt och
bär skapa förutsättning för bibehållande av mindre jordbruk, vilka under
nuvarande förhållanden icke äro tillräckliga för att giva innehavaren skälig
arbetsinkomst men på grund av sitt läge eller beskaffenhet ej lämpligen kunna
kompletteras eller sammanslås med andra brukningsdelar. Även om betydelsen
härav icke bör överskattas, torde man dock icke kunna helt bortse
från den förbättring av utkomstmöjligheterna, som fruktodlingen kan medföra
för innehavarna av dylika mindre jordbruk.
En förutsättning för att det svenska jordbruket skall kunna tillvarataga
de gynnsamma avsättningsmöjligheter, som frukt- och trädgårdsodlingen kan
komma att erbjuda, är naturligtvis att yrkeskunnigheten på dessa områden
upprätthålles och utvecklas. Ostridigt är emellertid att utbildningen i trädgårdsfacket
länge varit eftersatt i vårt land. Utbildningsmöjligheterna ha
icke hållit jämna steg med trädgårdsnäringens snabba utveckling. På grund
av dåliga ekonomiska resurser ha sålunda trädgårdsskolorna, som närmare
torde framgå av utredningen i ärendet, tvungits skjuta åt sidan sin förnämsta
uppgift, nämligen undervisningen, för att istället inrikta verksamheten
på affärsmässig trädgårdsodling.
Genom beslut av 1945 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 142 jämställdes trädgårdsskolorna i princip med lantbruksskolorna
i fråga örn statsbidrag till lärarinnor och driftkostnader. Härmed har ett
betydelsefullt steg tagits i riktning mot ett bättre tillgodoseende av utbildningsbehovet.
Alltjämt är emellertid trädgårdsskolornas ställning ogynnsammare
än övriga anstalters för lantbrukets yrkesutbildning. Trädgårdsskolorna
åtnjuta sålunda ej statsbidrag för byggnadsarbeten, medan däremot enligt
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
gällande bestämmelser dylikt bidrag kan utgå till nybyggnader vid lantmanna-
och lanthushållsskolor till tre fjärdedelar av de av Kungl. Maj:t godkända
byggnadskostnadema. Till följd härav är den materiella utrustningen
vid trädgårdsskolorna jämförelsevis otillfredsställande. Då en ökning av undervisningen
torde förutsätta om- och nybyggnader för skolornas behov, anser
jag mig böra föreslå, att statsbidrag måtte utgå efter samma grunder som
gälla för lantmanna- och lanthushållsskolorna, varigenom trädgårdsskolorna
sålunda i detta hänseende skulle jämställas med övriga anstalter för yrkesutbildning
i jordbruket. Någon anslagsökning för nästkommande budgetår
utöver vad som kan erfordras i samband med inrättandet av en fruktodlingsskola,
som jag i det följande kommer att föreslå, torde detta icke behöva föranleda.
Med hänsyn till vad förut sagts rörande fruktodlingens nuvarande och
framtida betydelse för vårt lands livsmedelsförsörjning och icke minst för det
mindre jordbrukets ekonomiska förhållanden synes det mig i hög grad angeläget,
att behovet av utbildning och undervisning på detta område av trädgårdsnäringen
snarast blir tillgodosett. Alt detta behov gör sig starkt gällande
sammanhänger givetvis också därmed, att den svenska fruktodlingen
till följd av konkurrensen utifrån måste eftersträva kvalitetsförbättringar
och därför tvingas inrikta sig på ett omfattande förädlingsarbete.
Utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild skola med uppgift
att utbilda yrkesmän i de göromål, som sammanhänga med bedrivandet av en
lönsam fruktodling, synes mig därför beaktansvärt. Vid en dylik skola, som
torde böra erhålla en utpräglad karaktär av yrkesskola, böra jordbrukets män
och kvinnor i kurser örn tio å tolv månader erhålla undervisning om fruktodlingens
naturliga och ekonomiska betingelser samt inhämta kunskaper och
praktisk färdighet rörande skötseln av olika slag av fruktträd och bärbuskar.
Principerna för och tillvägagångssättet vid plantering och ympning, beskärning
och gallring, besprutning och gödsling samt fruktens omhändertagande
och förpackning böra sålunda ingå i undervisningen, för vilken de närmare
riktlinjerna sedermera torde få uppdragas. Till en början torde utbildningsbehovet
kunna tillgodoses med två lärarkrafter, varav en föreståndare för
skolan och en ämneslärare, vilka i lönehänseende synas böra jämställas med
lärarpersonalen vid trädgårdsskolorna. Då skolan ej torde kunna träda i
verksamhet förrän efter utgången av nästkommande budgetår synas bidrag
till lärarlöner ej behöva beräknas för budgetåret 1946/47. I samband med utredningen
ha önskemål framkommit örn inrättande av flera skolor av hithörande
typ. Med hänsyn till att den verksamhet, varom här är fråga, är ny och
hittills oprövad i vårt land, är jag dock icke beredd att föreslå, att tills vidare
mer än en fruktodlingsskola med plats för 15 till 20 elever årligen inrättas.
Erfarenheterna härav torde först böra avvaktas, innan denna undervisningsform
utvidgas. I utredningen ha skäl åberopats för att en fruktodlingsskola i
första hand skulle förläggas till Kronobergs läns hushållningssällskaps egendom
Kurrebo i Urshults socken. Den omfattning fruktodlingen fått i dessa
trakter talar onekligen härför. Förslag ha emellertid också väckts om andra
platser som lämplig förläggningsort. Under alla omständigheter erfordras att
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
5
speciella anordningar och överenskommelser med lokala myndigheter och
sammanslutningar ingås, innan valet mellan olika alternativ för skolans förläggning
definitivt träffas. Därest riksdagen biträder förslaget örn inrättande
av en fruktodlingsskola, torde det därför få ankomma på Kungl. Majit att i
sinom tid bestämma lämplig förläggningsplats. För att en fruktodlingsskola
skall kunna träda i verksamhet inom rimlig tid, måste uppförandet av lokaler
för undervisningen samt av bostäder åt elever och lärare snarast igångsättas.
Såsom lämplig utgångspunkt för beräkning av kostnaderna härför
torde det av utredningsmannen angivna beloppet av 200 000 kronor för tillgodoseende
av byggnadsbehovet vid Kurrebo kunna godtagas. Efter här föreslagna
bidragsgrunder skulle statsverkets kostnader i samband med iordningställande
av lokaler för en fruktodlingsskola sålunda komma att uppgå
till 150 000 kronor. Till täckande av dessa kostnader torde under anslagstiteln
Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten vid fruktodlingsskola
för budgetåret 1946/47 böra anvisas ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Jag vill slutligen biträda utredningsmannens förslag att statsbidraget till
lärarlöner vid trädgårdsskolorna ökas för möjliggörande av den lönereglering,
varom 1945 års riksdag i princip beslutat. Härigenom skulle lärarna vid trädgårdsskolorna
i lönehänseende bliva jämställda med lärarna vid lantbruksskolorna,
vdket med hänsyn till de anspråk, man nu och i framtiden måste ställa
på de förstnämndas kvalifikationer, synes mig rimligt. Vid bifall till detta
förslag bör anslaget för bidrag till avlöningar åt lärarpersonalen för budgetåret
1946/47 höjas från 60 000 till i runt tal 90 000 kronor samt givas karaktär
av förslagsanslag. Anslaget till driftkostnader torde för nästa budgetår
böra uppföras med samma belopp som i löpande riksstat eller 20 000 kronor.
Jag är för närvarande icke beredd att taga ståndpunkt till förslaget angående
lärlingsutbildningen. Denna fråga torde böra underkastas ytterligare utredning
och överväganden av den av mig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 7 december 1945 tillsatta utredningen angående yrkesutbildningen inom
jordbruket och skogshanteringen. Anslaget för ifrågavarande ändamål torde
därför för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat belopp av 12 000
kronor.
Till övriga av utredningsmannen väckta förslag till förbättring av yrkesutbildningen
på trädgårdsnäringens område torde jag få återkomma, sedan
ytterligare utredning i ärendet verkställts.»
Till jordbruksutskottet har i ärendet överlämnats en av föreståndarna för
statens trädgårdsförsök och Alnarpsinstitutets trädgårdsavdclning upprättad
promemoria vari sammanfattningsvis framhållits önskvärdheten av
att statens egen trädgårdsinstitution vid Alnarp utrustas på ett förebildligt
sätt varvid särskilt byggnadsfrågorna och behovet av ökat antal liirare beaktas,
att den tvååriga kursen vid trädgårdsskolan bibehålies, men en ettårig kurs
i allmän trädgårdsodling försöksvis anordnas parallellt med handelsträdgårdsmästareutbildningen,
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
att den lägre trädgårdsanläggareutbildningen lägges som en speciallinje
vid den tvååriga allmänna kursen i Alnarp,
att en utbildning för yrkesfruktodlare tillskapas i Skåne, varvid Alnarps
möjligheter och företräden beaktas, samt
att en lösning av de med den lägre trädgårdsundervisningen sammanhängande
allmänna problemen snarast kommer till stånd.
Utskottet. Såsom anförts i propositionen är det ur flera synpunkter av största vikt
att utvecklingen av frukt- och trädgårdsodlingen i vårt land befrämjas på
ett mera verksamt sätt än hittills. I mån som konsumtionen kommit att i
ökad omfattning inbegripa frukt- och andra trädgårdsprodukter bär denna
näringsgren under senare år fått allt större betydelse för landets livsmedelsförsörjning
och även såsom binäring till särskilt det mindre jordbruket.
Ett viktigt för att icke säga grundläggande led i strävandena att utveckla
frukt- och trädgårdsodlingen är givetvis att sörja för upprätthållandet och
förbättrandet av yrkeskunnigheten hos dem som äro sysselsatta med de göromål
som sammanhänga med bedrivandet av en lönsam fruktodling. Enligt
vad utskottet erfarit har till följd av otillräckliga utbildningsmöjligheter inom
trädgårdsfacket uppstått en alltmer kännbar brist på yrkesmän. Departementschefens
här framlagda förslag till förbättrade utbildningsanstalter på
området finner utskottet följaktligen vara i hög grad påkallat, något som
också vitsordas i samtliga föreliggande motioner.
Vad beträffar de i propositionen ifrågasatta åtgärderna för att effektivisera
och utvidga trädgårdsundervisningen finner utskottet desamma ändamålsenliga,
varför utskottet tillstyrker att härför äskade medel anvisas i den omfattning
departementschefen beräknat. Emellertid vill utskottet framhålla att
de synpunkter och önskemål som framförts i förutnämnda promemoria av
föreståndarna för statens trädgårdsförsök och Alnarpsinstitutets trädgårdsavdelning,
förefalla utskottet förtjäna beaktande och böra upptagas till prövning
hos Kungl. Maj:t vid fortsatta överväganden i ämnet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat att en särskild fruktodlingsskola
skall inrättas och förläggas till plats som Kungl. Majit i sinom tid bestämmer.
Såsom lämplig utgångspunkt för beräkning av kostnaderna för
uppförandet av erforderliga skollokaler har i propositionen godtagits det avutredningsmannen
angivna beloppet av 200 000 kronor för tillgodoseende av
byggnadsbehovet vid Kurrebo i Urshults socken, Kronobergs län. I de likalydande
motionerna 1:265 och 11:416 har i anslutning härtill påyrkats att
riksdagen måtte uttala sig för skolans förläggning till Kurrebo, medan i motionerna
I: 260 och II: 410, jämväl likalydande, hemställts örn ett dylikt uttalande
till förmån för lämplig plats inom Kristianstads län. Utskottet har
dock för sin del ansett att Kungl. Maj:ts blivande omprövning av platsfrågan
icke bör föregripas, varför nämnda motioner icke torde böra föranleda
någon riksdagens åtgärd. I motionen 11:420 —- där för övrigt ifrågasatta
skolas förläggning till Urshult tillstyrkes — har vidare föreslagits inrättandet
av en andra fruktodlingsskola, för lagd till Rånna i Säters socken av Skaraborgs
län. Enligt vad utskottet erfarit förefinnas vid Rånna egendom —- vilken
Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.
7
synes i och för sig erbjuda lämplig plats för en fruktodlingsskola — möjligheter
att med utnyttjande av tillgängliga lärarkrafter och förefintliga byggnader
därstädes ordna en dylik skola för jämförelsevis ringa kostnader.
Ehuru utskottet med hänsyn till ovan påtalade brist på yrkesutbildad personal
för fruktodling ingalunda vill ställa sig avvisande till tanken på behov
av ytterligare någon läroanstalt av förevarande slag, är dock utskottet icke
berett att föreslå riksdagen vidtaga någon åtgärd utöver propositionens innehåll
i förevarande del förrän frågan härom blivit närmare utredd genom
Kungl. Maj:ts försorg.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1946/47
under nionde huvudtiteln anvisa
1) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Avlöningar ett förslagsanslag av 90 000 kronor;
2) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Driftkostnader ett förslagsanslag av 20 000 kronor;
3) till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten
vid fruktodlingsskola ett reservationsanslag av 150 000
kronor;
4) till Trädgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett reservationsanslag
av 12 000 kronor;
B. att motionerna I: 260 och II: 410, likalydande, I: 265
och II: 416, jämväl likalydande, ävensom II: 420 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
ABEL ANDERSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Anderberg, Nils
Olsson, Näslund, Svedberg, Bror Nilsson och Hagman samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Carlström,
Mäler, Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Pettersson i Rosta och Nilsson i Göingegården.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:266 Skrivelse till Konungen i anledning civ Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till trädgårdsundervisningen. a1 i texten