Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68

1946-06-06 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:68, Jordbruksutskottets utlåtande nr 68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret

1946/47 m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Under rubriken Rikets allmänna kartverk äro i riksstaten för innevarande

budgetår uppförda fyra anslag, nämligen ett förslagsanslag å 933 300 kronor

till avlöningar, ett förslagsanslag å 122 400 kronor till omkostnader, ett

reservationsanslag å 249 500 kronor till kartarbeten m. m. samt ett reservationsanslag

å 20 000 kronor till utrustning m. m.

I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningen

upptogos i årets statsverksproposition (under punkterna 241—

244) anslagen till kartverket med endast beräknade belopp, varvid de uppfördes

med samma belopp som i gällande riksstat.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 22 februari 1946 avlåten

och till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 106, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att

dels för rikets allmänna kartverk fastställa ändrad personalförteckning,

dels godkänna ändrad avlöningsstat för rikets allmänna kartverk,

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten för budgetåret

1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 667 600

kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten för budgetåret

1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 261 500

kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å riksstaten för budgetåret

1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

681 500 kronor;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å riksstaten för

budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 214 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 267, av herr Ljungdahl,

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 68—69. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

vari hemställts att följande befattningar vid kartverket måtte uppflyttas i

lönegrad, nämligen

2 observatörer från lönegrad A 26 till lönegrad A 27;

1 förste statsgeodet från lönegrad A 24 till lönegrad A 26;

8 förste statskartografer från lönegrad A 24 till lönegrad A 26;

1 e.o. förste statskartograf från lönegrad Eo 24 till lönegrad Eo 26:

3 förste statstopografer från lönegrad A 24 till lönegrad A 26 samt

att härför erforderlig höjning i kartverkets avlöningsanslag måtte vidtagas.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen hänvisas till denna.

I. Inledning.

Rikets allmänna kartverk bildades år 1894 genom sammanslagning av det

topografiska och ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens

topografiska avdelning. Enligt beslut av 1937 års riksdag organiserades

kartverket såsom ett självständigt civilt verk. Omorganisationen betingades

väsentligen av riksdagens beslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen.

Enligt detta beslut skulle den ekonomiska kartläggningen grundas

på en genom fotografering från luften och på fotogrammetrisk väg framställd

fotokarta i skala 1:10 000, å vilken resultatet av fältrekognoscering

skulle inläggas. Kartverket indelades i fyra byråer, den ekonomiska kartbyrån,

den topografiska kartbyrån, den fotogrammetriska byrån och den

geodetiska byrån. Den ekonomiska kartbyrån skulle upprätta den ekonomiska

kartan samt utgiva denna karta och fotokartan. Den topografiska

kartbyrån skulle upprätta, revidera och utgiva topografiska och ekonomisktopografiska

kartor samt erforderliga översiktskartor. Den huvudsakliga

uppgiften för den fotogrammetriska byrån skulle vara att upprätta fotokartan,

medan den geodetiska byrån skulle utföra de för kartverksamheten

grundläggande geodetiska bestämningarna. Stommen till det omorganiserade

kartverkets personalstat uppsattes redan under budgetåret 1937/38

genom att i personalförteckningen för nämnda budgetår upptogos samtliga för

arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Med avseende å den övriga

personalen skulle den nya organisationen utbyggas redan de närmast följande

åren. Den ekonomiska kartläggningen beräknades kunna efter en femårig

utbyggnadsperiod fullbordas under en tid av 30 år. Planen för utbyggnaden

fullföljdes under tiden till och med budgetåret 1939/40. Bland annat

på grund av den inträffade krissituationen ställdes emellertid den fortsatta

utbyggnaden av organisationen på framtiden, och från och med budgetåret

1940/41 har ingen personalutvidgning skett på kartverkets stat. En viss personalinskränkning

har i stället vidtagits i det att två vakanta statskartografbefattningar

icke fått tillsättas.

Förhållandena under de senare krigsåren ha även medfört en väsentlig omläggning

av kartverkets produktion. På grund av att från försvarsväsendets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

3

sida påfordrats betydande speciella militära kartarbeten samt revidering av

vissa topografiska kartblad och översiktskartor har den för civila kartarbeten

avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i anspråk för militära

ändamål, vilket särskilt medfört inskränkningar i de ekonomiska kartarbetena.

Besparingsberedningen framlade i en promemoria den 15 april 1942 vissa

förslag åsyftande att nedbringa kostnaderna för den ekonomiska kartläggningen.

I första hand föreslog besparingsberedningen, att fältrekognosceringen

skulle slopas och att sålunda enbart fotokartan skulle användas som

ekonomisk karta. Alternativt ifrågasattes en minskning av den ekonomiska

kartans skala från 1: 10 000 till 1:20 000 och en stark begränsning av fältarbetena

vid kartframställningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 uppdrog dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet åt expeditionschefen G. A. Bouveng att

verkställa utredning och avgiva förslag angående den ekonomiska kartläggningen

m. m. Enligt direktiven skulle utredningen förutom de av besparingsberedningen

framförda förslagen omfatta andra möjligheter att åstadkomma

besparingar i utgifterna för kartarbetena.

Sedan överbefälhavaren i en framställning till Kungl. Majit den 11 december

1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning

till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande

samt framhållit, att ur försvarets synpunkt förelåge ett starkt önskemål att

kartverket åter anknötes till försvarsväsendet, överlämnade Kungl. Majit framställningen

till utredningsmannen att av honom tagas i övervägande vid

utredningsuppdragets fullgörande.

Den 7 oktober 1944 avgav utredningsmannen betänkande med förslag rörande

vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande spörsmål

m. m. I betänkandet förordades, att den ekonomiska kartläggningen av landet

skulle fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag fastställda grunderna och

att den försening i den uppgjorda planen för de ekonomiska kartarbetenas

bedrivande, som uppkommit under krigsåren, genom en 1''orcering av arbetena

skulle inhämtas under en tid av åtta år. Utredningsmannen avstyrkte förslaget

om militär organisation av kartverket, men enligt utredningsmannens mening

uteslöte detta ställningstagande icke att formerna för militär representation

och inflytande i den statliga kartverksamheten kunde upptagas till

omprövning, varvid vissa skäl kunde tala för att organisera militärassistentens

expedition såsom en särskild byrå. I betänkandet berördes vidare frågan

örn utgivning och tryckning av kartor. För genomförande av förslagen i

fråga örn den ekonomiska kartläggningen beräknade utredningsmannen, att

den ekonomiska kartbyrån skulle behöva erhålla den personaluppsättning,

som enligt 1937 års plan förutsattes vid fullt utbyggd organisation och att

därjämte personalen på denna byrå och på den fotogrammetriska byrån under

forceringsperioden skulle behöva förstärkas nied ett antal tekniska biträden,

fotograf- och ritbiträden.

över betänkandet lia yttranden avgivits av överbefälhavaren, statskonto
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

ret, riksräkenskapsverket, kartverkskommissionen, rikets allmänna kartverk,

lantmäteristyrelsen efter hörande av överlantmätarna, egnahemsstyrelsen, allmänna

lönenämnden, riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna efter hörande av

hushållningssällskapen m. fl., 1942 års jordbrukskommitté, norrlandskommittén

och Sveriges lantbruksförbund.

Rikets allmänna kartverk har vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att

den ekonomiska kartan även i fortsättningen skulle utgivas i den form, varom

beslut fattades vid 1937 års riksdag och att, i enlighet med utredningsmannens

förslag, den under krigsåren uppkomna förseningen i den ekonomiska

kartläggningen skulle inhämtas under en tid av åtta år. Vidare har kartverket,

som jämväl berört frågan örn en ny topografisk karta över landet, föreslagit,

att den nuvarande topografiska kartan skulle revideras under en tid

av femton år. Efter samråd med försvarsstaben har kartverket därjämte förordat,

att de militära specialkartor, som fortlöpande måste upprättas, skulle

upptagas bland kartverkets ordinarie uppgifter och att medel för dessa kartarbeten

skulle beräknas under kartverkets anslag, ävensom framlagt vissa

förslag i syfte att trygga försvarsväsendets inflytande vid de allmänna kartarbetenas

bedrivande. För att möjliggöra för kartverket att i önskvärd utsträckning

kunna framställa specialkartor för statliga och kommunala institutioner

samt enskilda har kartverket begärt inrättande av en särskild arbetsdetalj

för detta ändamål. Slutligen ha framställningar gjorts om ändrade lönegradsplaceringar

för vissa av verkets tjänstemän samt med hänsyn till de

utökade arbetsuppgifterna inrättande av nya tjänster.

över kartverkets statskrivelse ha utlåtanden infordrats från överbefälhavaren,

statskontoret, riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden.

II. Den ekonomiska kartläggningen.

Redogörelser för den ekonomiska kartläggningens bedrivande, besparingsutredningens

förslag, utredningsmannens betänkande samt yttrandena lämnas

å s. 4—16 i propositionen.

Föredraganden, statsrådet Sträng, bär i denna del anfört och föreslagit

följande:

»Beslutet örn den ekonomiska kartläggningen i dess nuvarande form fattades

vid 1937 års riksdag. Enligt detta beslut skulle kartan grundas på en

fotokarta i skalan 1 :10 000, å vilken sedermera efter fältarbeten skulle inläggas

fastighetsindelning, bebyggelse, kommunikationsleder, viktigare kraftledningar,

sjöar och större vattendrag samt fornlämningar ävensom av ägoslagen

åker och trädgård. Kartan avsågs bliva färdigställd under loppet av

30 år efter det kartverkets organisation för ändamålet utbyggts.

I samband med de undersökningar som under krisåren verkställdes av

besparingsutredningen i syfte att få till stånd besparingar i den statliga verksamheten

upptogs även till övervägande frågan om möjliga inskränkningar i

den ekonomiska kartläggningen. Besparingsberedningen ifrågasatte därvid,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

5

att enbart fotokartan skulle utgivas såsom ekonomisk karta eller ock att

skalan för den nuvarande ekonomiska kartan skulle minskas till skalan

1 :20 000 och i anslutning därtill fältarbetena vid kartframställningen starkt

begränsas.

En inskränkning eller begränsning av den ekonomiska kartläggningen synes

för närvarande icke kunna ifrågakomma. Såsom framgår av den verkställda

utredningen och de däröver avgivna yttrandena är behovet av en

ekonomisk karta synnerligen trängande och av allra största betydelse för

väsentliga allmänna och enskilda intressen. Den rationalisering av vårt lands

jordbruk, som för närvarande är föremål för övervägande och planläggning

och som på alla håll anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att

få till stånd bättre ekonomiska möjligheter för landets jordbruksnäring,

kommer att i hög grad underlättas örn en aktuell och modern ekonomisk

karta står till förfogande. Mycken tid och mycket arbete skulle kunna inbesparas

vid rationaliseringens planläggande och genomförande med hjälp av

den ekonomiska kartan. Men även ur ett fiel tal andra synpunkter är den

ekonomiska kartan behövlig. För lantmäteriväsendet innebär densamma stora

fördelar. Överlantmätama i de län, där den ekonomiska kartläggningen helt

eller i större omfattning slutförts, ha också kraftigt understrukit kartans

värde för lantmäteriarbetet. Kartan underlättar sålunda enligt dessa uttalanden

i stor utsträckning bedömande av förutsättningarna för och behovet av

olika lantmäteriförrättningar och kan tillika tjäna såsom underlag för fastighetsredovisningen.

Ur fastighetsbildningssynpunkt är det vidare en stor

tillgång att en karta finnes ur vilken man kan utläsa icke blott fastigheternas

utan även större områdens sammansättning i ägoslag. Med nuvarande

kartmaterial är detta som regel icke möjligt och en följd härav är bland annat,

att ett önskat skiftes lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt icke kan

överblickas utan att först en dyrbar och tidsödande sammanställning av på

olika håll tillgängligt kartmaterial utförts.

Även ur samhällsbildnings- och samhällsplaneringssynpunkt är den ekonomiska

kartan av behovet starkt påkallad. Denna kan i hög grad bidraga

till en bättre överblick i ärenden rörande fastställande av olika bestämmelser

om fastighetsbildningen och byggnadsförhållandena. Kartan torde likaledes

bliva till god hjälp vid planläggningar av vägar och frågor rörande vägväsendet.

Den nuvarande bristen på tillfredsställande kartmaterial har även i

förevarande hänseenden i icke ringa utsträckning medfört att betydande

kostnader måst nedläggas å sammanställningar av översiktskartor, vilka

skulle varit obehövliga därest den ekonomiska kartan funnits tillgänglig.

Den ekonomiska kartan kan även få vidsträckt användning inom skogsbruket.

På detta område kan genom densamma i väsentlig grad underlättas

planläggningen av flertalet skogsvårdande åtgärder såsom skogsodling,

hyggesrensning och torrläggning. Jämväl vid skogsindelnings- och taxeringsförrättningar

kan den ekonomiska kartan komma till stor användning.

Såsom framgår av vad jag nu anfört förefinnes inom skilda områden ett

starkt behov av att den ekonomiska kartläggningen fortsättes. Alt verkställa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

en sådan förenkling av den ekonomiska kartan, som besparingsberedningen

ifrågasatt, anser jag icke heller tillrådligt. För att kartan skall fylla de olika

anspråk, som ställas på densamma är det nödvändigt att den erhåller den utformning

som bestämdes genom 1937 års beslut. Varje inskränkning i utmärkandet

å kartan av fastighetgränser, bebyggelse eller ägoslag kommer

att avsevärt försämra kartans användbarhet. Framför allt är det av behovet

påkallat, att en så fullständig karta som möjligt i nyssberörda avseenden finnes

att tillgå under det arbete med rationaliseringen av landets jordbruk som

förestår under de kommande årtiondena. Vad jag nu anfört gäller även det

av besparingsberedningen framförda förslaget om minskning av kartans

skala från 1: 10 000 till 1: 20 000. En dylik åtgärd skulle sålunda i väsentlig

grad minska kartans brukbarhet. Det är dessutom att märka att denna åtgärd

endast skulle medföra förhållandevis små besparingar i kostnaderna

för kartan. Enligt vad kartverket uttalat skulle en minskning av skalan på

föreslaget sätt medföra en besparing av två procent av totalkostnaden för

kartans upprättande och utgivning. Uppenbart är att fullbordandet av den

ekonomiska kartan i den föreslagna formen kommer att draga stora kostnader

för statsverket. Emellertid måste härvid beaktas, att kartan kommer att

möjliggöra avsevärda besparingar för såväl det allmänna som enskilda vid

utförandet av viktiga arbeten på olika områden, där behov av ett gott kartmaterial

föreligger.

Även om den under krigsåren inträdda förseningen i de ekonomiska kartarbetena

i enlighet med utredningsmannens förslag inhämtas, skulle utgivningen

av den ekonomiska kartan icke vara fullbordad förrän år 1975. Särskilt

med hänsyn till de förestående rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket

är det angeläget, att den ekonomiska kartan färdigställes tidigare.

Såsom 1942 års jordbrukskommitté anfört torde nämligen de organ, som skola

handhava rationaliseringen i avsaknad av en ekonomisk karta ofta bliva

nödsakade att låta företaga omfattande fältarbeten, vilka skulle medföra betydande

kostnader. Ett annat skäl för påskyndande av de ekonomiska kartarbetena

är, att frågan om en ny topografisk karta för landet även är aktuell.

Enligt de försöksarbeten, som utförts för fastställande av den lämpligaste

typen för denna karta, skulle även den topografiska kartan kunna grundas

på fotokartan. Såväl tid som kostnader skulle sparas vid framställningen av

den topografiska kartan, om den ekonomiska kartläggningen ginge före den

topografiska. Det synes sålunda fördelaktigt att genomföra den ekonomiska

kartläggningen på kortare tid än som förutsattes i 1937 års beslut. Detta

skulle i stort sett beträffande kostnaderna för den ekonomiska kartans upprättande

blott innebära, att dessa kostnader fördelades på ett färre antal år,

medan man skulle spara betydande utgifter på andra håll. Jag finner mig på

grund härav böra förorda, att den ekonomiska kartläggningen bedrives så,

att den kan vara fullbordad på en tid av 15 år.

Enligt vad jag inhämtat från kartverket är detta program möjligt att genomföra,

örn den ekonomiska kartbyrån erhåller viss ytterligare personalförstärkning.

Till denna fråga torde jag få återkomma i det följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

7

Därest den ekonomiska kartläggningen i enlighet med vad jag nu föreslagit

fullbordas på 15 år, torde ordningsföljden mellan de olika länens kartläggning

icke bliva av så stor betydelse. Frågan vilka områden, som först skola

kartläggas, torde få avgöras under beaktande av det mest rationella utnyttjandet

av tillgängligt fotokartmaterial och samordnandet av fotokartframställningen

för den ekonomiska kartan och övriga kartor. Emellertid torde

härvid hänsyn även böra tagas till i vad mån rationaliseringsåtgärder inom

jordbruket kunna påkalla snabbare ekonomisk kartläggning av vissa län.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till förslagen att upprätta ekonomiska

kartor över områden, vilka enligt 1937 års plan skola ligga utanför

den ekonomiska kartläggningen, liksom ej heller till den ifrågasatta utvidgningen

av redovisningen av ägoslagen beträffande den ekonomiska kartan för

Norrland. Dessa spörsmål torde få underkastas ytterligare utredning och

överväganden.»

Till en början torde böra erinras att den ekonomiska kartläggningen av

landet enligt det beslut som fattades vid 1937 års riksdag skulle grundas på

en fotokarta i skalan 1: 10 000 och inriktas på att bliva genomförd under

loppet av 30 år. Frågan örn denna kartläggning har därefter varit föremål

för uppmärksamhet inom besparingsutredningen som framlagt vissa förslag

till förändringar i syfte att nedbringa kostnaderna för kartan. Vidare har

en särskild utredning behandlat frågan men förordat kartarbetets fortsättande

enligt den ursprungliga planen, varvid dock utgivningen av kartan på

grund av försening under krigsåren beräknats icke kunna vara slutförd förrän

år 1975.

Liksom föredragande statsrådet finner utskottet påkallat att statsmakterna

nu upptaga hithörande spörsmål till förnyade överväganden. Vad angår av

besparingsutredningen ifrågasatt inskränkning eller begränsning av den ekonomiska

kartan är utskottet — då en karta av förevarande slag synes vara behövlig

ur flera synpunkter och av allra största betydelse för väsentliga allmänna

och enskilda intressen — av den uppfattningen att någon dylik förenkling

icke kan vara tillrådlig. Emellertid är det angeläget att färdigställandet

av kartan kan ske i en snabbare takt, detta särskilt eftersom de förestående

rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket skulle i hög grad underlättas

genom tillgång till en aktuell och modem ekonomisk karta. Därigenom

skulle för övrigt vinnas den fördelen att fotokartan kunde läggas till grund

även för en ny topografisk karta, varav såsom framgår av följande avsnitt

föreligger ett trängande behov. I enlighet med det anförda vill utskottet biträda

föredragandens förslag att den ekonomiska kartläggningen i fortsättningen

bör bedrivas efter oförändrade riktlinjer och påskyndas så att den

kan vara avslutad inom en tidrymd av 15 år.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Vtslcottet.

III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan.

Efter redogörelser i ämnet å s. 19—21 har föredragande statsrådet anfört

följande:

»Av vad kartverket anfört framgår, att den nuvarande topografiska kartan

över landet är i hög grad bristfällig. Anledningen härtill är att söka i det

förhållandet, att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under

en så lång tid som omkring 100 år, nämligen under tiden från 1810 till

omkring 1920 såväl beträffande äldsta bladen i södra Sverige som i fråga

örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000 upprättats på svagt eller intet geodetiskt

underlag och dålig stommaterial. Under sådana förhållanden är det

uppenbart att starkt behov förefinnes av en modem och förbättrad topografisk

karta. För närvarande pågå, såsom också framgår av vad kartverket

anfört, undersökningar rörande arbetsmetoderna och den lämpligaste

typen för denna karta. Ett förslag beträffande kartan torde kunna förväntas

från kartverket under innevarande år. Även om i en nära framtid beslut

skulle fattas om upprättande av en ny topografisk karta, kommer det

att förflyta en avsevärd tid, innan denna kan färdigställas.

Under mellantiden måste, framför allt med hänsyn till försvarsväsendets

behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta, de påtagligaste bristema

i den nuvarande topografiska kartan avlägsnas. Denna revidering torde huvudsakligen

kunna ske i överensstämmelse med kartverkets förslag. Ommätning

eller revidering av södra verkets blad torde sålunda böra genomföras

inom en period av 15 år räknat från och med innevarande år och på sådant

sätt att icke något blad den 1 januari 1961 är äldre än 10—15 år. Denna

modernitet synes därefter böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.

Den del av norra verket som finnes i skalan 1: 100 000 bör likaledes

revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och därefter hållas

ajour. Av bladen i skalan 1: 200 000 böra de, som befinnas därtill användbara,

revideras. De blad i denna skala, som icke lämpligen kunna revideras,

böra nödtorftigt förbättras genom justeringar i fråga örn vägnät, turistorter

och turistleder.

Till frågan om personalbehovet för nu ifrågavarande arbeten återkommer

jag närmare i det följande.»

Såsom antyddes i det föregående är frågan om en ny topografisk karta för

landet aktuell. Den nuvarande kartan, den s. k. generalstabskartan, påbörjades

1810 och avslutades i sitt första skede 1923, vilket torde vara förklaring

nog till att densamma är i hög grad bristfällig och att ett starkt behov förefinnes

av en förbättrad topografisk karta. Ett förslag rörande den lämpligaste

typen för en dylik karta är ock att förvänta från kartverket under

innevarande år. Då det emellertid i vilket fall som helst kommer att förflyta

avsevärd tid innan en ny topografisk karta kan färdigställas, synes det

utskottet liksom föredragande statsrådet nödvändigt — icke minst med hän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

9

syn till försvarsväsendets behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta

— att de påtagligaste bristerna i den nuvarande kartan avlägsnas snarast

möjligt. En tidrymd av 15 år förefaller även härvidlag vara lämpligt beräknad.

Därefter torde sådan modernitet i fråga om kartan att intet blad blir

äldre än 10—15 år böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.

IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av

framställning av militära specialkartor bland kartverkets

ordinarie arbetsuppgifter.

Föredraganden har — efter redogörelse å s. 22—27 för ifrågavarande

spörsmål — anfört följande:

»Då kartverket år 1937 organiserades såsom ett självständigt civilt verk

tillförsäkrades genom bestämmelser i kartverkets instruktion försvarsväsendet

möjlighet att få sina önskemål i fråga om kartframställningen beaktade.

Med dessa bestämmelser avsågos att å ena sidan tillgodose försvarsväsendets

intressen vid kartverksamhetens bedrivande samt att å andra sidan

säkerställa planmässigheten vid den allmänna kartläggningen ur det civila

behovets synpunkt. Den avvägning av de olika intressena som härvid kom

till stånd synes fullt tillfredsställande. Det bör därför icke ifrågakomma, att

kartverket inordnas under försvarsväsendet.

Såsom kartverket framhållit torde ett tillgodoseende i högre grad än tidigare

av försvarsväsendets kartbehov icke vara beroende av att det militära

inflytandet på kartverkets arbeten ökas utan av att kartverkets arbetskapacitet

höjes, så att även under fredstid försvarsväsendets kartbehov kan tillgodoses

jämsides med de allmänna kartarbetena. Enligt det av kartverket

efter samråd med försvarsstaben framlagda förslaget skulle detta ske genom

att framställning av de militära specialkartor, av vilka ett stadigvarande

behov förelåge, upptoges bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter.

Härvid skulle för denna kartframställning erforderliga medel beräknas under

anslagen till kartverket. Genom att för ifrågavarande ändamål skapades

en fast organisation skulle bland annat erhållas en bättre personalrekrytering.

Med hänsyn till de angivna fördelarna av att inom kartverket upprättas

en särskild personalorganisation för framställning av de specialkartor, varav

försvarsväsendet har ett varaktigt behov, vill jag icke motsätta mig

att förslaget härom genomföres. Kostnaderna för framställningen av dessa

kartor, med undantag av tryckningskostnaderna, skola därvid belasta kartverkets

anslag. Detta synes rimligt med tanke på att ifrågavarande kartmaterial

i stor utsträckning kommer de allmänna kartarbetena till godo.

.Tåg kan även biträda det framlagda förslaget i fråga örn formerna för samarbetet

mellan kartverket och försvarsstaben. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot, torde Kungl. Majit få vidtaga härav betingade

ändringar i kartverkets instruktion.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Utskottet. Enligt organisationsplanen för kartverket åligger det verket att biträda

vid framställningen av specialkartor för försvarsväsendets behov. I likhet

med föredragande statsrådet synes det utskottet lämpligt att inom kartverket

upprättas en särskild personalorganisation för ifrågavarande kartarbeten.

Enär kartmaterialet för ändamålet i stor utsträckning kommer de allmänna

kartarbetena till godo, torde intet vara att invända mot att kostnaderna

för militärkartorna, med undantag av tryckningskostnaderna, få belasta kartverkets

anslag.

V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställnin

av specialkartor m. m. för statliga och kommunala institutioners

samt enskildas räkning.

Föredraganden har — efter redogörelse för ärendet å s. 28—30 — anfört

följande:

»Redan vid 1937 års omorganisation förutsågs, att framdeles en särskild organisation

kunde behöva inrättas inom kartverket för att tillgodose behov av

specialkartor m. m. Av vad kartverket anfört framgår, att antalet framställningar

om flygfotografering för särskilda ändamål ökat för varje år men

att kartverket på grund av brist på personal och utrustning måst avvisa flertalet

av dessa. Då det i stor utsträckning är statliga institutioner eller statsunderstödda

företag, som påfordra dylika arbeten, synes det önskvärt, att

kartverket ägde större möjligheter än hittills att tillmötesgå framställningarna.

En utveckling i den riktningen — såsom ock antytts från vissa håll —

att andra statliga verk skulle vid sidan av kartverket uppsätta egna organisationer

för flygfotografering och framställning av specialkartor måste uppenbarligen

anses otillfredsställande. Icke heller finner jag det ändamålsenligt,

att på privata intressen grundade företag komma till stånd för tillgodoseende

av behovet av flygfotografering för kartläggningsändamål. I likhet med kartverket

är jag av den uppfattningen att det ur flera synpunkter är mest rationellt

om ifrågavarande verksamhet kan som regel handhavas av det för

ändamålet inrättade statliga organet nämligen kartverket. Genom att i lämplig

omfattning utöka personalen uppnås ju även det av överbefälhavaren berörda

önskemålet om tillräcklig personal för försvaret vid mobilisering.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda att för ifrågavarande

ändamål inom kartverket inrättas en särskild arbetsdetalj. Tillsvidare

torde denna böra organiseras med den av kartverket föreslagna personaluppsättningen.

För utförda arbeten bör uttagas en med hänsyn till verkets kostnader

skälig ersättning.»

Utskottet. För att kartverket skall erhålla ökade möjligheter att enligt sin instruktion

tillhandahålla specialkartor efter beställning av statliga institutioner,

halvstatliga företag eller från andra håll vill utskottet biträda förslaget örn

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68-

11

att inom verket inrättas en särskid avdelning för ändamålet. Beställare av

dylik karta beräknas skola erlägga en med hänsyn till kartverkets kostnader

skälig ersättning.

VI. Frågan angående karttrycket och den därmed sammanhängande

förlagsverksamheten.

Efter en redogörelse för frågan å s. 30 o. 31 har föredraganden anfört

följande:

»Jag torde i detta sammanhang få erinra, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 25 januari 1946 tillkallat sex sakkunniga för att verkställa

utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens reproduktionsanstalt

m. m. I de av mig för utredningen lämnade direktiven uttalade

jag, att de sakkunniga jämväl borde till övervägande upptaga spörsmålet angående

karttryckets ordnande. Enligt vad jag vidare uttalade, borde en undersökning

verkställas om icke möjligheter förefunnes att revidera avtalet

med generalstabens litografiska anstalt angående karttrycket i en för staten

förmånligare riktning. Även möjligheterna att överflytta karttrycket till statens

reproduktionsanstalt eller att bilda ett bolag med staten som delägare

för bedrivande av ifrågavarande verksamhet borde under utredningen närmare

undersökas. I avvaktan på slutförandet av utredningen torde för närvarande

några åtgärder i nu förevarande hänseenden icke lämpligen böra

vidtagas.»

Jämväl utskottet finner det vara angeläget att spörsmålet örn karttryckets

ordnande upptages till övervägande och att därvid eftersträvas en ur ekonomisk

synpunkt för statsverket förmånlig lösning. I avvaktan på slutförandet

av den utredning som för närvarande behandlar frågan torde emellertid

någon åtgärd i förevarande syfte icke nu böra vidtagas.

VII. Fråga om ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid

kartverket m. m.

Redogörelse för hithörande spörsmål återfinnes å s. 31—44.

Föredraganden har härutinnan anfört och föreslagit följande:

»I de nu föreliggande utredningarna rörande kartverkets arbetsuppgifter

och organisation har även upptagits till behandling frågan örn lönegradsplaceringen

för ett stort antal av verkets befattningshavare. Vad angår kartverkschefens

löneställning är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring

härutinnan. Denna fråga synes lämpligen böra upptagas till prövning i samband

med en allmän översyn av chefstjänstemännens löner. Jämväl med inrättande

av ett särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare torde vid

sådant förhållande få anstå tills vidare.

Utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

För uppfattning av observatörerna från 26 till 27 lönegraden har bland

annat åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare

samt deras arbetsuppgifter vore likvärdiga med dem som gällde för de

i 27 lönegraden placerade istatsgeologema. I fråga om löneställningen för

förste statsgeodeter och förste statskartografer ha jämförelser anställts med

förste statsmeteorologer och förste statshydrologer, vilka enligt beslut av 1945

års riksdag uppflyttats till 26 lönegraden. Förste statskartografema ha även

jämställts med förste byråingenjörer i nämnda lönegrad. Även om enligt min

mening vissa skäl kunna åberopas för en uppflyttning i lönegradshänseende

av observatörer samt förste statsgeodeter och förste statskartografer, finner

jag mig likväl — då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem, som

för närvarande äro föremål för utredning, såsom frågan om lantmätarnas

löneställning, kunna få inverkan på förevarande fråga — icke beredd att nu

taga slutlig ställning till densamma. Under sådana förhållanden torde även

få anstå med avgörandet beträffande förste statstopografemas löneställning.

Vad angår lönegradsplaceringen för statsgeodeter och statskartografer anser

jag mig, med hänsyn till de kompetenskrav som uppställas för dem, liksom

ock i betraktande av de rekryteringssvårigheter som på detta område

förefinnas, böra förorda en uppflyttning av dessa befattningshavare till 23

lönegraden. Jag har därvid särskilt tagit i beaktande vikten av att kartverket

skall kunna erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid den

förutsatta utökningen av organisationen.

Däremot kan jag icke tillstyrka att statstopograferna, för vilka några kompetenskrav

icke fastställts, erhålla motsvarande uppflyttning. För att underlätta

rekryteringen av officerare till statstopografbefattningarna vill jag dock

icke motsätta mig, att nämnda befattningar placeras i 22 lönegraden. I samband

härmed torde motsvarande höjning böra företagas av de av Kungl.

Majit bestämda arvodesbeloppen till pensionerade officerare, vilka anställts

vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare.

I fråga örn löneställningen för extra statsgeodeter och extra statskartografer

under de två första anställningsåren ansluter jag mig till lönenämndens

förslag härutinnan. De torde sålunda såvitt icke särskilda skäl till annat föranleda

böra under första året placeras i lönegrad Ex 16 och under andra

året i Ex 18.

Av kartverkets utredning rörande löneställningen för den tekniska personalen

i 11—17 lönegraderna framgår att på de tekniska biträdena och fotografbiträdena

samt flygfotograferna i många fall lagts betydligt ansvarsfullare

arbetsuppgifter, än som beräknades, då deras nuvarande löneställning

bestämdes. Vidare synas fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden

vid kartverket ha arbetsuppgifter av motsvarande art som i 12 och 15 lönegraderna

placerade befattningshavare vid sjökarteverket samt meteorologiska

och hydrologiska institutet. Jag anser därför en höjning av löneställningen

för förenämnda befattningshavare vid kartverket vara befogad. Jag kan

dock icke biträda personalföreningens hemställan örn uppflyttning av samtliga

fotografbiträden och tekniska biträden i 15 lönegraden. Däremot vill

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

13

jag tillstyrka den av kartverket föreslagna uppflyttningen till 12 lönegraden

för gravyrritare, fotografbiträden och tekniska biträden. I likhet

med kartverket finner jag jämväl skäl tala för en differentiering av lönegradsplaceringen

för de tekniska biträdena, fotografbiträdena och flygfotograferna

motsvarande den som nu förefinnes mellan gravyrritare, gravörer

och förste gravörer, varigenom en likartad befordringsgång skulle

skapas för här ifrågavarande befattningshavare å samtliga kartverkets byråer.

Av vad som anförts rörande arbetsuppgifterna för de å geodetiska och

fotogrammetriska byråerna placerade tekniska biträdena framgår, att dessa

från statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer övertagit mätningstekniska

arbeten, som äro av förhållandevis självständig natur. Dessa befattningshavare

synas därför böra placeras i 15 lönegraden. Jag vill icke

heller motsätta mig att ett antal av de tekniska biträdena å ekonomiska kartbyrån

nu uppföras i samma lönegrad för att möjliggöra befordran för de

dugligaste av de tekniska biträdena å denna byrå. Dessa förutsättas då skola

ägna sig åt de mera kvalificerade arbetena å byrån. Det synes likaledes lämpligt,

att befattningar inrättas i 17 lönegraden, vilkas innehavare skola utföra

mera krävande åligganden samt biträda vid handledning av personalen vid

rutinarbeten m. m. Å fotogrammetriska byrån synas sålunda i enlighet med

vad kartverket förordat två befattningar böra uppflyttas från 15 till 17 lönegraden.

Såsom kartverket föreslagit torde enhetliga tjänstebenämningar böra införas

för ifrågavarande grupper befattningshavare samt för gravörer och

förste gravörer, nämligen kartassistent för befattningshavare i 12 och 15 lönegraderna

samt förste kartassistent för befattningshavare i 17 lönegraden.

Vid 1937 års omorganisation förutsattes följande befordringsgång för ifrågavarande

personal under provtjänstgöringen, nämligen två år i lönegrad

Ex 6, ett år i lönegrad Ex 11 och tre år i Eo 11. Med hänsyn till den för teknisk

arbetskraft på andra områden gällande lönesättningen torde någon förbättring

i lönegradsplaceringen för dessa personalgrupper under provtjänstgöringsperioden

böra ske. Sålunda torde såvitt icke särskilda skäl till annat

föranleda följande befordringsgång böra tillämpas för fotografbiträden och

tekniska biträden, nämligen två år i Ex 7, ett år i Ex 12 och tre år i Eo 12.

Beträffande gravyrritarna, för vilka tillkommer ett elevår före antagning

till gravyrritare i Ex 7, synas de efter sina sju år såsom elev, extra och extra

ordinarie tjänsteman kunna betraktas såsom fullt utbildade gravörer och till

följd därav i regel böra placeras icke såsom ordinarie gravyrritare utan som

extra ordinarie gravör, om ordinarie dylik befattning icke är ledig.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att till flygfotograferna skola

under flygtjänst utgå särskilda arvoden utöver lönen. Jag vill erinra om att

vid bifall till vad jag förordat i fråga örn lönegradsplaceringen, flygfotograferna

erhålla möjlighet till befordran till förste kartassistenttjänst i lönegrad

A 17.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 68.

Utskottet. I samband med förut tillstyrkta omläggningar av kartverkets arbetsuppgifter

— framförallt för att påskynda arbetena med de ekonomiska och topografiska

kartorna -— har i propositionen behandlats frågan om löneställningen

för ett stort antal av verkets befattningshavare. Vad angår verkschefens

tjänsteställning finner utskottet i likhet med föredragande statsrådet och

statskontoret att med hänsyn till ämbetsverkets storleksordning det kan vara

anledning att denna fråga omprövas i samband med en allmän översyn av

chefstjänstemännens löner. I avvaktan härpå torde jämväl böra få anstå

med inrättandet av särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare.

Även om enligt föredragandens mening vissa skäl kunna åberopas för en

uppfattning i lönegradshänseende av observatörer, förste statsgeodeter, förste

statskartografer och förste statstopografer, har föredraganden likväl —

då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem inom statsförvaltningen

kunna få inverkan på förevarande fråga — icke ansett sig beredd att nu

taga slutlig ställning till densamma. I motionen 1:267 har häremot anförts

att ett uppskov med sålunda ifrågasatta lönereglering inger betänkligheter

med avseende på utsikterna att i sådant fall trygga en tillfredsställande rekrytering

av nämnda för arbetsledningen betydelsefulla befattningar samt

hemställts om befattningarnas uppflyttande i lönegrad i enlighet med kartverkets

förslag. Det har förefallit utskottet som örn något förbättrade löneförmåner

skulle kunna ifrågasättas jämväl för vissa andra grupper av kartverkets

befattningshavare. Utskottet tänker då närmast på den tekniska personalen

i lönegraderna 11—17, inbegripet flygfotograferna. I anslutning till

vad statskontoret och allmänna lönenämnden anfört synas här berörda lönefrågor

böra genom Kungl. Maj:ts föranstaltande göras till föremål för ytterligare

överväganden i samband med en närmare utredning om befattningshavarnas

arbetsuppgifter. I avvaktan härpå torde vad föredraganden nu

föreslagit rörande vissa befattningshavares lönegradsplacering böra godtagas.

VIII. Personalbehov.

Redogörelse i ämnet lämnas å s. 47—58.

Föredraganden har beträffande personalbehovet anfört och föreslagit följande:
»Kartverkets

nuvarande personalorganisation omfattar förutom viss militär

personal, som deltager i ritkurs eller enbart är anställd under fältarbetet, 144

befattningshavare. Med militära kartarbeten sysselsättas därjämte omkring

75 befattningshavare som övergångsvis avlönas från anslag till försvarsberedskapens

avveckling. Den av kartverket i dess anslagsframställning föreslagna

personalorganisationen räknar 249 befattningshavare. Enligt beräkningar av

kartverkschefen skulle för genomförande av den ekonomiska kartläggningen

under en till 15 år förkortad tidsperiod erfordras ytterligare 38 befattningar.

Utgångspunkter för kartverkets uppskattning av personalbehovet ha väsent
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

15

ligen varit vissa årliga arbetsresultat som måste uppnås för att de planer avseende

ekonomisk kartläggning, revidering av topografiska kartan samt framställning

av militära specialkartor m. m., för vilka i det föregående redogjorts,

skola kunna genomföras. Med hänsyn till den ståndpunkt jag enligt vad jag

i det föregående anfört intager i nämnda frågor har jag funnit mig böra i

huvudsak godtaga de av kartverket framlagda personalberäkningama samt

därutöver föreslå den utökning av personalen som erfordras för att den ekonomiska

kartläggningen skall kunna fullbordas på 15 år.

Vad först beträffar den för administrativa och kamerala arbetsuppgifter

avsedda personalen, vilken för närvarande står under direkt ledning av kartverkets

chef, torde den förändringen böra vidtagas, att ifrågavarande personal

organiseras på en särskild avdelning. Omfattningen av de kamerala och

administrativa göromålen vid kartverket synes redan med nuvarande kartproduktion

motivera en förstärkning av personalen å kassa- och registratorskontoret.

Den förutsatta utvidgade verksamheten å byråerna kommer därtill

att medföra en betydande ökning av dessa göromål. För handläggning av personalärenden

ävensom av sådana ärenden, som i allmänhet bruka åligga kamrerare,

anser jag en kamrerarbefattning böra inrättas. Innehavaren av denna

befattning bör jämväl biträda kartverkschefen med sekreterargöromål, varigenom

denne skulle erhålla en önskvärd avlastning av administrativa arbetsuppgifter.

Befattningen synes i enlighet med kartverkets förslag böra hänföras

till lönegrad A 22. För kassörsgöromålens handhavande lär, såsom lönenämnden

framhållit, vara tillfyllest med en kassör ill lönegraden. Till följd

härav torde den nuvarande kassörsbefattningen böra uppföras å övergångsstat.

Kansliskrivartjänsten synes i anslutning till kartverkets förslag böra utbytas

mot en registratorsbefattning. Jag har icke heller något att erinra mot

att kanslibiträdet överföres å ordinarie stat. Den extra kontorsbiträdesbefattningen

bör däremot tillsvidare blott förändras till extra ordinarie. Vidare vill

jag föreslå, att biträdespersonalen förstärkes med ett kontorsbiträde och ett

skrivbiträde å extra ordinarie stat. Med hänsyn till att den utvidgade fältarbetspersonalen

medför ett omfattande arbete med sakgranskning av reseräkningar,

vilket arbete är koncentrerat till månaderna oktober—januari, anser

jag, att kartverket bör erhålla möjlighet alt under denna tid anställa

lämplig arbetskraft för biträde vid denna granskning. För detta ändamål torde

böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor under icke-ordinarieposten. För

handhavande av kartverkets förråd av tryckta kartor m. m. torde böra inrättas

en befattning som arkivbiträde. För närvarande är jag icke beredd att föreslå

högre löneställning för denna befattning, som tills vidare torde böra uppföras

å extra ordinarie stat, än 7 lönegraden.

Bland kartverkets byråer kommer givetvis den största personalökningen

att falla på den ekonomiska kartbyrån tilli följd av den föreslagna forceringen

av den ekonomiska kartans färdigställande. För att det av mig i det

föregående förordade programmet för den ekonomiska kartläggningen skall

kunna genomföras, har räknats med att 13 fältrekognosceringslag måste vara

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

i verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag det ofrånkomligt att byråns

personal utökas med följande befattningshavare, nämligen två förste statskartografer,

tio statskartografer, 54 kartassistenter, två förste ritare, två ritare,

13 ritbiträden och en expeditionsvakt. Då byråchefen vid denna ansvällning

av byråns personalorganisation, från 54 till 138 befattningshavare, icke ensam

torde kunna leda byråns arbete, anser jag att jämte byråchefen för byråns

ledning bör avses en byrådirektör. Denne torde böra placeras i 28 lönegraden

och uppföras å extra ordinarie stat. Av de två nya förste statskartograferna

bör den ene, som skall handhava ledningen av en av de fyra arbetsdetaljer, vari

byrån är indelad, få ordinarie anställning, medan den andre, som i anledning

av förkortandet av tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen erfordras

för granskning av fältarbetsresultaten och för kartutgivningen, bör uppföras

såsom extra ordinarie tjänsteman. Av de tio nya statskartografbefattningarna

böra två bliva ordinarie, vilket innebär att två för närvarande vakantsatta dylika

befattningar skola återbesättas. Av de övriga åtta befattningarna, vilkas

upptagande föranletts av mitt förslag att fullborda den ekonomiska kartläggningen

på 15 år, torde sex böra uppföras å extra ordinarie stat och två å

extra stat. Jag förutsätter därvid, att omedelbar anställning som extra ordinarie

statskartograf endast skall ifrågakomma, därest vederbörande genom tidigare

statstjänstgöring eller på annat sätt styrkt sin kompetens. Enligt vad jag

förordat skulle antalet kartassistenttjänster å byrån utgöra sammanlagt 72,

nämligen 54 nya och 18 redan inrättade tekniska biträdestjänster. Såsom

ordinarie torde böra uppföras 22 av dessa tjänster, såsom extra ordinarie 15

och såsom extra 35. Av de nya kartassistenttjänsterna äro 27, nämligen sju

extra ordinarie och 20 extra befattningar betingade av mitt förslag i fråga

om tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen. Med hänsyn till att en

så omfattande nyrekrytering av kartassistenter som det här är fråga

om kan möta svårigheter vill jag förorda, att provtjänstgöringen i Ex 7 förkortas

från två år till sex månader och att under den fortsatta provtjänstgöringen

lönegrad Ex 12 får tillämpas. Väl utbildade tekniker torde böra

kunna antagas direkt som extra ordinarie kartassistenter.

I anslutning till kartverkets förslag torde å topografiska kartbyrån personalen

böra utökas med en förste statstopograf, en statstopograf och sex kartassistenter.

De två förstnämnda befattningarna avses för arbetsledning vid

framställningen av nivåkurvor å eldledningskartorna. Kartassistentbefattningarna

äro nödvändiga till följd av att ett genomförande av den föreslagna

planen för revidering av den topografiska kartan medför, att nya gravörer

måste redan nu utbildas som ersättare för sådana befattningshavare, som

beräknas skola avgå under de närmaste sex åren. I övrigt ha arbetena med

eldledningskartor och revidering av den topografiska kartan icke ansetts

behöva föranleda inrättande av några nya befattningar å byrån. Arbetena

ha avsetts skola utföras av inbeordrad militär personal, vilken därför något

utökats, ävensom i mindre utsträckning utlämnas på beting. En ritarbefattning

i lönegrad Eo 7 bör överföras å ordinarie stat, varjämte bör upptagas

en med fotogrammetriska byrån gemensam expeditionsvakttjänst i Eo 5.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

17

Personalbehovet å fotogrammetriska byrån har av kartverket beräknats

till 44 befattningshavare mot för närvarande, inberäknat 39 befattningshavare,

som avlönas från försvarsväsendets anslag, 61. I personalorganisationen

har härvid för den föreslagna nya arbetsdetaljen för framställning

av specialkartor på beställning, upptagits en ordinarie förste statskartograf,

en extra ordinarie statskartograf, sex kartassistenter, därav en i lönegrad

A 15, en i Eo 15, två i A 12 och två i Eo 12, samt ett kontors- och

ritbiträde i A 4. Biträdespersonalen har överförts till ordinarie och extra ordinarie

stat i den utsträckning, som erfordras för ett genomförande av de

föreslagna principerna beträffande befordringsgången fram till och med första

ordinarie anställningen. Kartverkets förslag i fråga örn denna byrå har icke

föranlett någon erinran från min sida. Det är emellertid att märka, att kostnaderna

för löner till befattningshavarna å den nya arbetsdetaljen skola

helt täckas av inkomsterna av de å denna detalj utförda beställningsarbetena.

Å den geodetiska byrån torde i enlighet med kartverkets förslag en utökning

av personalen med två kartassistenter i lönegrad A 12 böra ske. Såsom jag i

det föregående förordat torde vidare två befattningar i Eo 11 som tekniskt

biträde böra förändras till kartassistenttjänster i A 15. Kartverkets förslag om

upptagande av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tillika laboratoriebiträde,

i A 6, finner jag mig endast kunna biträda i så måtto, att jag

föreslår, att denne befattningshavare uppföres i Eo 6. Befattningshavaren

bör därvid erhålla tjänstebenämningen laboratoriebiträde. Slutligen torde

såsom kartverket föreslagit ett rit- och kontorsbiträde i Ex 4 överföras å ordinarie

stat samt en expeditionsvakt och ett ritbiträde i Ex 5 respektive Ex 4

givas extra ordinarie anställning.

I det föregående har jag föreslagit inrättande av en militärbyrå. I enlighet

med kartverkets uppskattning av personalbehovet å denna byrå torde under

byrån upptagas 13 befattningshavare, nämligen, förutom den å försvarsstabens

stat uppförde militärassistenten, en biträdande militärassistent, en statstopograf,

två ritare, sju ritbiträden och en expeditionsvakt. Den ena ritartjänsten

och två av ritbiträdesbefattningarna synas böra uppföras såsom

ordinarie, under det att statstopograftjänsten, den andra ritartjänsten och två

av ritbiträdesbefattningarna böra upptagas såsom extra ordinarie befattningar

samt de tre återstående ritbiträdesbefattningarna såsom extra. Till

jämförelse må framhållas, att den nuvarande organisationen omfattar 27

befattningshavare, vilkas avlöningar med undantag för arvoden till militärassistenten

och biträdande militärassistenten utgå från försvarsväsendets anslag.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits skulle personalen vid rikets

allmänna kartverk under budgetåret 1946/47 komma att utgöras av de befattningshavare,

som upptagas i en såsom bilaga A till detta protokoll fogad sammanställning,

1 i vilken lill jämförelse även nuvarande personalorganisation

redovisats.»

1 Återfinnes i slutet av detta utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 68—69.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Utskottet. Den betydande utökning av kartverkets kapacitet som betingas av förut

tillstyrkta omläggningar av verkets arbetsuppgifter förutsätter givetvis att

verket herodes motsvarande förstärkning av sin personal. I propositionen

föreslås också inrättandet av en rad nya ordinarie och andra befattningar.

Det sålunda beräknade personalbehovet har icke föranlett någon utskottets

erinran. Vad angår samtidigt föreslagna löneregleringar för vissa befattningar

har utskottet ansett sig böra ifrågasätta jämkning i förslaget endast beträffande

den kartverkets geodetiska byrå tilldelade laboratoriebiträdesbefattningen,

vilken synes utskottet böra placeras i lönegrad Eo 7 i stället för Eo 6

enligt propositionen.

I detta sammanhang torde få omnämnas att utskottet uppmärksammat att

propositionen icke innehåller något örn huru kartverkets ökade behov av

tjänstelokaler är avsett att tillgodoses. Utskottet utgår emellertid ifrån att

härför erforderliga dispositioner blivit vidtagna genom Kungl. Maj:ts försorg.

IX. Anslagsfrågor.

Efter redogörelse för anslagsfrågornas läge å s. 61—65 har föredraganden

anfört följande:

»Vad avlöningsanslaget beträffar skulle ett bifall till vad jag i det föregående

förordat medföra, att posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör

höjas med 343 700 kronor till (539 500 + 343 700=) 883 200 kronor och

posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 291 150 kronor till

(273 310 + 291 150=) 564 460 kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör å ena sidan höjas med 7 090 kronor,

avseende arvoden till militärassistenten och biträdande militärassistenten

samt beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen. Å andra

sidan bör posten minskas med 740 kronor motsvarande de belopp av 500

respektive 240 kronor, vilka nu i form av tilläggsarvoden utgå till den tjänsteman,

som har tillsynen över kartförrådet, respektive en extra ordinarie flygfotograf.

Posten synes sålunda böra uppföras med (2 090 + 7 090 — 740=)

8 440 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (118 400 +

93 100=) 211 500 kronor.

Under kartverkets avlöningsanslag skulle sålunda erfordras en medelsanvisning

av (883 200 + 8 440 + 564 460 + 211 500 =) 1 667 600 kronor, vilket

jämfört med anvisningen för innevarande budgetår innebär en anslagsökning

med 734 300 kronor.

Den föreslagna utvidgningen av organisationen vid kartverket måste givetvis

i hög grad påverka även utgifterna under omkostnadsanslaget. Posterna

sjukvård m. m. samt publikationstryck torde i enlighet med kartverkets

förslag böra höjas med 4 000 respektive 49 600 kronor till 9 000 respektive

97 000 kronor. Ett bifall till mitt förslag att genomföra den ekonomiska

kartläggningen på 15 år torde föranleda, att medelsbehovet för nästa budgetår

under posterna bränsle, lyse och vatten, övriga expenser samt ersättning för

tjänstedräkt måste beräknas till respektive 4 000, 21 000 och 2 200 kronor

högre belopp än enligt kartverkets uppskattning. Detta innebär att förenämn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

19

da poster i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår böra

höjas från 15 000, 54 000 och 700 kronor till respektive 30 000, 120 500 och

4 700 kronor. Till reseersättningar torde böra beräknas oförändrat belopp,

300 kronor.

Kartverkets omkostnadsanslag synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras

med (9 000 + 97 000 + 30 000 + 120 500 + 4 700 + 300=) 261 500

kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 139 100 kronor.

Vad anslaget till kartarbeten m. m. beträffar förutsätta de av mig i det föregående

tillstyrkta planerna för kartproduktionen en betydande utökning av

fältarbetenas och flygfotograferingens omfattning under nästa budgetår. Utgifterna

för nämnda ändamål torde böra uppskattas till 475 000 och 165 000

kronor mot för innevarande budgetår anvisade belopp av 178 000 och 45 000

kronor. Ökningen i förhållande till de av kartverket för samma ändamål

beräknade beloppen är betingad av mitt förslag örn förkortande av tiden för

den ekonomiska kartläggningen. För reproduktionsarbeten, ortnamnsgranskning

och ritkurs torde medelsbehovet i enlighet med vad kartverket föreslagit

böra uppskattas till sammanlagt 41 500 kronor eller ett 15 000 kronor

högre belopp än det för budgetåret 1945/46 anvisade.

Anslaget till kartarbeten m. m. torde alltså för budgetåret 1946/47 böra

uppföras med (475 000 + 165 000 + 41 500=) 681 500 kronor.

Med hänsyn till vad som upplysts örn den beräknade behållningen å ifrågavarande

anslag vid innevarande budgetårs slut torde en förstärkning av

anslaget med 100 000 kronor vara nödvändig för att fältarbetena skola kunna

bedrivas i planerad utsträckning under maj och juni 1946. Jag förordar

därför att för ändamålet anvisas 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Anslaget till utrustning m. m. torde böra höjas med 194 000 kronor till

214 000 kronor. Höjningen avser nyanskaffning av instrument och inventarier.

Sålunda torde det vara nödvändigt att förse den nya arbetsdetaljen för

framställning av specialkartor på beställning med vissa instrument som erfordras

för upprättande av kartor i större skalor. Kostnaderna härför ha

beräknats till 141 000 kronor. Utöver de av kartverket begärda inköpen av

fyra pantografer till den ekonomiska kartbyrån och av arbetsbord m. m.

för en kostnad av 7 000 respektive 10 000 kronor torde med hänsyn till vad

jag föreslagit beträffande den ekonomiska kartläggningen medel böra beräknas

för anskaffning av ytterligare 12 pantografer för en kostnad av 21 000

kronor samt av möbler m. m. för ytterligare omkring 15 000 kronor.

Anslaget till utrustning m. m. torde sålunda för budgetåret 1946/47 böra

upptagas med (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000 + 21 000 + 15 000 =)

214 000 kronor.» I

I propositionen gjorda anslagsberäkningar för kartverkets behov under

nästa budgetår lia icke givit utskottet anledning lill erinran, varför medel

lill ändamålet torde böra anvisas i enlighet med Kungl. Majlis framställning.

Även äskad anvisning å tilläggsstat för innevarande budgetår tillstyrkes

av utskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å motionen I: 267

a) för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning . Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.................................. C 10

3 byråchefer .................................. A 30

1 byråchef och professor ...................... A 30

2 observatörer ................................ A 26

1 förste statsgeodet ............................ A 24

8 förste statskartografer ........................ A 24

3 förste statstopografer ........................ A 24

9 statsgeodeter ................................ A 23

14 statskartografer .............................. A 23

1 kamrerare .................................. A 22

4 statstopografer .............................. A 22

4 förste kartassistenter ........................ A 17

25 kartassistenter .............................. A 15

29 kartassistenter .............................. A 12

6 förste ritare ................................ A 11

1 kassör....................................... A 11

1 registrator .................................. A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

16 ritare........................................ A 7

4 expeditionsvakter ............................ A 5

1 kontorsbiträde .............................. A 4

7 ritbiträden .................................. A 4

2 rit- och kontorsbiträden ...................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör ...................................... A 17

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 2 0.

1 byrådirektör ................................ Eo 28

1 förste statskartograf ........................ Eo 24

1 statsgeodet .................................. Eo 23

10 statskartografer ............................ Eo 23

1 statstopograf .............................. Eo 22

Anm. Kassörstjänsten i 11 lönegraden skall hållas vakant, intill dess den

å övergångsstat uppförde kassören avgår från sin befattning;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

21

b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 883 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis » 8 440

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 564 460

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ >_211 500

Summa kronor 1 667 600;

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 667 600 kronor;

d) till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 261 500 kronor;

e) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under

nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor;

f) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 681 500 kronor;

g) till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 214 000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Gabrielsson, Anderberg,

Näslund, Dahlström och Jonsson samt

från andra kammaren: herrar Liedberg, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön,

Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Andersson i Hyssna och Utbult.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Bil. A.

Rikets allmänna kartverk.

Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.

Överdirektör...........C 10 Överdirektör...........C 10

Kassa- och registratorskontoret.

1 Kassör................A 17

1 Kansliskrivare.........A 11

1 Förste expeditionsvakt . A 7

1 Befattningshavare med

arvode ..............

1 Kanslibiträde..........Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde........A 4

1 » ........Ex 4

S:a 8.

1 Kamrerare.............A 22

1 Kassör................A 11

1 Registrator............A 11

1 Förste expeditionsvakt.. A 7

1 Arkivbiträde...........Eo 7

1 Kanslibiträde..........A 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde.........A 4

2 Kontorsbiträden.......Eo 4

_1_ Skrivbiträde...........Eo 2

S:a 11.

Ekonomiska kartbyrån.

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statskartografer.. A 24

11 Statskartografer1.......A 21

1 Statskartograf..........Eo 21

2 Statskartografer........Ex 21

2 » ......Ex 16

2 Tekniska biträden .....A 11

16 » » ......Eo 11

3 Förste ritare...........A 11

7 Ritare................A 7

3 Ritare................Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5 4

4 Ritbiträden............Eo 4

S:a 56.

1 Byråchef..............A 30

1 Byrådirektör...........Eo 28

4 Förste statskartografer.. A 24

1 » statskartograf . .. Eo 24

11 Statskartografer.......A 23

8 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf..........Ex 23

4 Statskartografer........Ex 16

5 Kartassistenter........A 15

3 » ........Eo 15

17 » ........A 12

12 » ........Eo 12

25 »> ........Ex 12

10 » ........Ex 7

5 Förste ritare...........A 11

12 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » ........Eo 5

5 Ritbiträden............A 4

2 » ............Eo 4

10 » ............Ex 4

:a 139.

Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

23

Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.

Topografiska kartbyrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statstopografer .. A 24

3 Statstopografer.........A 21

2 Förste gravörer........A 17

11 Gravörer..............A 15

2 » ..............Eo 15

3 Gravyrritare...........Eo 11

1 Ritare................A 7

1 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statstopografer .. A 24

4 Statstopografer........A 22

2 Förste kartassistenter... A 17

11 Kartassistenter........A 15

2 » ........Eo 15

2 » ........Eo 12

1 Kartassistent1..........Ex 12

5 Kartassistenter1........Ex 7

2 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » 2........Eo 5

Icke-ordnarie personal nied arvode (pensionerade officerare och underofficerare):

3 Officerare..............

4 Underofficerare.........

1 Underofficer (under fältarbetet)

.............

2 Officerare.............

4 Underofficerare........

1 Underofficer (under fältarbetet)

.............

Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fästställd ersättning:

4 Officerare.............. — 3 Officerare............. —

7 Underofficerare3 *........ — 9 Underofficerare........ —

S:a 46. S:a 54.

Fotogrammetriska byrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statskartografer. . A 24

3 Statskartografer........A 21

1 Statskartograf4.........Ex 16

1 Flygfotograf...........A 15

5 Flygofotografer........Eo 15

1 Flygfotograf...........Ex 15

1 » ...........Eo 14

5 Fotografbiträden5.......Eo 11

2 Tekniska biträden......Eo 11

36 Fotografbiträden4.......Ex 11

1 Förste ritare..........A 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Ritbiträde.............A 4

S:a 61.

1 Byråchef..............A 30

4 Förste statskartografer.. A 24

3 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf..........Ex 16

2 Förste kartassistenter... A 17

7 Kartassistenter........A 15

4 » ........Eo 15

10 Kartassistenter........A 12

6 » ........Eo 12

1 Förste ritare...........A 11

1 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

S:a 44.

1 Ritelever l/io 1945—s% 1946.

2 Gemensam med fotogrammetriska byrån.

3 Därav 5 tor militära kartarbeten.

1 Avlönas nu av anslag trän försvarsväsendet.

5 Därav 2 avlönas av anslag från försvarsväsendet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.

Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.

Geodetiska byrån.

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer..........A 26

1 Förste statsgeodet.....A 24

9 Statsgeodeter..........A 21

1 Statsgeodet............Eo 21

4 Statsgeodeter1 2..........Ex 16

2 Tekniska biträden......Eo 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 » 1.......Ex 5

1 Rit- och kontorsbiträde. Ex 4

1 Ritbiträde.............Ex 4

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer...........A 26

1 Förste statsgeodet......A 24

9 Statsgeodeter..........A 23

1 Statsgeodet............Eo 23

2 Statsgeodeter..........Ex 23

1 Statsgeodet............Ex 18

1 » ..........Ex 16

2 Kartassistenter........A 15

2 Kartassistenter........A 12

1 Laboratoriebiträde......Eo 6

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

1 Ritbiträde.............Eo 4

S:a 24.

S:a 26.

Militärbyrån.

1 Militärassistent på försvarsstabens

stat..... —

1 Biträdande militärassi
stent.

..............Arvode

utöver

pension

Lön=

löneklass

2 Inbeordrade officerare i

reserven.............Oa 8

4 Ritare................Ex 7

1 Expeditionsvakt........Ex 5

1 Ritbiträde.............Eo 4

17 Ritbiträden............Ex 4

S:a 27.»__

Totalssumma: 223.

1 Militärassistent på försvarsstabens

stat.....

1 Biträdande militärassi
-

stent...............Arvode

utöver

pension

1 Statstopograf..........Eo 22

1 Ritare................A 7

1 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

2 Ritbiträden............A 4

2 » ............Eo 4

_3^ » ............Ex 4

S:a 13.

Totalsumma: 288.

Härtill kommer militär personal som deltager i ritkurs eller i fältarbeten.

1 Avlönas av anslag från försvarsväsendet.

2 Avlönas av anslag från försvarsväsendet med undantag av biträdande militärassistenten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hypoteksaktiebolag. a1 i texten