Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-13 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1946 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område

jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret

1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering

å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt

112) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 maj 1946 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 267, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

1) föreslagit riksdagen att

dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering

för nästkommande regleringsår av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag

av 145 000 000 kronor;

b) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor;

c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor;

d) till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor:

2) beslutat att inhämta riksdagens yttrande över bifogat förslag till förordning

örn ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående

förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:351 av herrar Ekströmer och Sundberg likalydande med 11:530 av

herr Haggblom m. fl., vari hemställts att riksdagen ville besluta att hos

Kungl. Majit påkalla åtgärder för prisreglering å svensk ull under budgetåret

1946/47;

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 70. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

2) I: 354 av herr Näslund m. fl., likalydande med II: 539 av herr Svensson

i Ljungskile m. fl., vari hemställts att riksdagen vid behandling av förevarande

proposition måtte beakta vad som anförts i dessa motioner;

3) II: 180 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl., vari hemställts att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om att tvångsleveranserna

av fodersäd snarast möjligt måtte upphöra;

4) 11:531 av herr Persson i Norrby m. fl., vari hemställts att riksdagen

vid behandlingen av förevarande proposition måtte medgiva att till doktor

Alfred Åslander för budgetåret 1946/47 av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område må för forsknings- och försöksverksamhet

för bekämpande av ogräs utgå ett bidrag av 4 500 kronor på villkor, som

Kungl. Majit äger bestämma;

5) II: 540 av herr Ståhl, vari hemställts att det differentierade mjölkpristillägget

för Värmlands län för budgetåret 1946/47 höjes från nuvarande 20

öre till 50 öre per kilogram mjölkfett, samt att anslaget till mjölkpristillägg

för samma tid höjes från äskade 79 000 000 till 80 000 000 kronor, varigenom

reservationsanslaget till »Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område»

ökas från 145 000 000 till 146 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 21 mars 1946 framlagt

förslag angående prissättning å jordbrukets produkter. Vid livsmedelskommissionens

skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens priskontrollnämnd.

Livsmedelskommissionen har vidare med skrivelse den 26 april

1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet

av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens

framställning har Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den

12 april 1946.

I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område,

vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.

I propositionen ha lämnats redogörelser för dels hittills vidtagna åtgärder

(s. 2—15), dels produktionsutvecklingen på jordbrukets område (s. 15—

24), dels utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter (s.

25—30), dels nu gällande priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter

för jordbrukets behov (s. 30—35), dels prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter under regleringsåret 1946/47 (s. 36—

51), dels livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder för

regleringsåret 1946/47 (s. 52—74) dels ock förslag till särskilda åtgärder till

stöd för jordbruket i Norrland m. m. (s. 74—77). Utskottet tillåter sig att

i berörda delar hänvisa till propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

3

Departementschefen.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig

mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde

förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter.

För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden

under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande,

särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen

beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska

livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats

på grund av den starka försämring i den internationella livsmedelssituationen,

som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens

livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna

av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha

åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag

torde sålunda få erinra om att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd

skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet

utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret

fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett

till näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen

beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt

brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i

Europa.

Man torde under dessa omständigheter få räkna nied att lagren av brödsäd,

fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår

komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare

synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande

regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 ars skörd.

För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större

grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama,

som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.

Liksom föregående år har Kungl. Maj :t även i år innan sådden verkställts

meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen

torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets

priser, för vais innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse

skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom

kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott

av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en

höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris,

som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående

år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukiskommitté,

visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

görande, och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell

förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna

å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen

har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset

skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.

För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet

har Kungl. Maj:t i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag

att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att

de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri

prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,

vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta

tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa

för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom

framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar,

det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda

överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden

härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag

å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar

av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner,

har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av

den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och

överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband

med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum

under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet

kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster

och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett ©verdier

underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets

samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning

av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner

kronor — torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till

sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i

det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och

tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i

prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens

råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen

icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna

beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid

böra beaktas.

I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet

i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget

örn omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda

antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till

närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla

frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama

redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

5

malningsersättningama samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget

såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning.

Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av

konsulntionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt därutöver ifrågasatt ytterligare

prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har,

som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen,

att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande

regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten

borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande

principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama

svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen

och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden

uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning

kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av

priset å konsumtionsmjölk bör sålunda endast uppgå till 1 öre per liter. Av

liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatta

höjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde

emellertid livsmedelskommissionens här berörda förslag böra godkännas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag

hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt

under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida

försörjningsläget, förordar jag, att Kungl. Maj:t liksom hittills erhåller befogenhet

att handhava jordbruksregleringarna samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga

mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag

emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch

kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och

med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit

Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter höra gälla till och med sistnämnda

dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndigande^

vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom

hittills skett, där ej annat särskilt angiven böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringcn.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,

på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort

sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn

till förskjutningar i försörjningsläget besluta örn deras fortsatta bestånd

eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas

att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande

av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet

för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak

oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från

1942 års jox-dbrukskommitté.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda

alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som

avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa

andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogi-am av varans nettovikt.

Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift,

vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan

av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin

respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare

eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen

framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa

förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher lia förklarat

sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det

kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden,

torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att örn så

befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget

å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad

mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor

få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna.

Enligt vad kommissionen anfört ha efter överläggningar

med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier

kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra

den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter

och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och

torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna

för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig

till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot

här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till

kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen

av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret

1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducentema genom

piäshöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade

svårigheter i fråga örn osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att

beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före

den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört

beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter

i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras

det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

7

Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen

bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset

på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få

medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning

från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande

läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset

å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed

priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den

1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med

1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan

vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset

och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående

pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen

ifrågasatt.

I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder.

Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna

för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.

Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter

samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda

bidrag ha av livsmedelskommissionen beräknats till 53 miljoner kronor.

Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskommissionens

förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under

regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen

av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vallat

viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av

katastrof artad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras

till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften.

Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas

för budgetåret 1946/47.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels

ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där

transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra

liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationerna

å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen

torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras

till ett anslagsbelopp. Delta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen

föreslagit böra beräknas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit

synes böra äga möjligheter alt disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende

av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens

ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer

för närvarande Kungl. Majit.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på

mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning.

En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten

med hänsyn till att smömoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår

av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget

böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret

finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat

kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret

1946/47.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde

vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror

skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område

tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det

önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves,

och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk

slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och

prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så,

att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset

för hela året rubbades, har jag intet att erinra.

Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk,

som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde

det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de

subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna

1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför

skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma

marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa

omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla

bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen

för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1

september 1946. Frågan om anvisande av erforderliga medel torde framdeles

få upptagas till övervägande.

Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra örn att

livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt

bottenpris på ägg.

Potatisregleringen.

Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas

från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits

förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat

statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

9

säljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946

i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal

har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid

vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av

kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet

innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag

för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 att vidtaga eller föranstalta om

åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager

av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,

räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen

gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den

knappa brödsädstil!gången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår,

icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet

med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka

behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen

ifrågasatt ändring av prisavvägningen a brödsäd under olika delar

av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,

få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Majit böra

erhålla bemyndigande att örn så erfordras utbetala dylik leveranspremie.

Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar

i prisskalan för brödspannmål torde få tagas i höst i samband med utfärdandet

av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild

ersättning lill handeln böra bli föremål för prövning.

Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört bar jag

funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna

stimulanspremien på vårvete.

Förmalningsersättningarna.

Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens

förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med

den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas

för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar

bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner

kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

F odermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen

med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare

uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de

jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen

på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett

särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna

av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill

synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre,

därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik

havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen

om önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag

mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av

härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras

vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår

med större säkerhet kan bedömas.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har

Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån

då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande

av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen

påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna

inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden

synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga

om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser

torde böra bibehållas, varvid Kungl. Majit dock bör äga befogenhet

att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.

För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets

önskemål om upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med

höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen

utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel

böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i

lag örn handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna

om skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas

sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom

kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen

på fodertran upprätthålles, den av kommissionen föreslagna

ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av

vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas,

varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring

har upprättats inom jordbruksdepartementet, över förslaget, vilket såsom

bilaga1 torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra

inhämtas.

1 Återfinnes i slutet av detta utlåtande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

11

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget

verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa

regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader

torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens

förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnand

slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke

finnas skäl till erinran.

Konstgödselregleringen.

Någon ändring utöver förut berörda pris justeringar i gällande bestämmelser

angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu

kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för

nästa budgetår icke bliva erforderligt.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren

har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av

anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda

anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste

tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen

bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland, Även för nästa

budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/

47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas

till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra

få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem

budgetåren olika belopp utanordnats fran de medel som av livsmedelskommissionen

avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha

ytterligare medel begärts även för nästa budgetar. Ett oförändrat belopp av

16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas

för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs.

Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av

15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning

rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:b att sedermera meddela närmare föreskrifter

om medlens användning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen

avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt

tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946

till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning

mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens

förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel

finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av

omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.

Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen

avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar

rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch

fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett

belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts

i Kungl. Maj :ts proposition nr 303 till 1945 års riksdag.

Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader

för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor

synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena

under nionde huvudtiteln.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort

i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av

aren 1942 1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa

har antalet rabattkortinnehavare både i fråga örn matfett och mjölk nedgått

under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år.

Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av

preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen,

som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning

av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen

antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen

av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de

allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för

nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra

bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens

område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i

samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens

borttagande, torde frågan om prisrabattering å vissa livsmedel

få tagas under omprövning i samband med förslaget om införande av kontanta

barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta

jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och

kan salunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna

för tilldelning av rabattkort a matfett utan behovsprövning till ensam
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

13

stående personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest

utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Majit må äga befogenhet

att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera

genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde fragan böra underställas

riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.

Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring.

Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för

mjölk 15 öre per liter.

Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment

som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda

ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas

med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det

belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens

beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i

runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor

till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande

av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för

mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda

mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för

lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp

är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas

för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet

av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande

uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av

kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de

utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa

livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.»

Utskottets utlåtande.

Det allmänna försörjningsläget i vårt land beträffande livsmedel har under

loppet av innevarande regleringsår icke utvecklat sig i den gynnsamma riktning,

som ansågs vara att förvänta till följd av världskrigets upphörande

samt produktionens och handelns omställning för fredliga förhållanden på

världsmarknaden. Snarare Ilar en åtstramning av landets livsmcdelstillgangai

inträtt. Tanken på en snar avveckling av ransoneringarna av mjöl och bröd

samt köttvaror har därför fått uppgivas och i stället besparingsåtgärder i

fråga örn vissa slag av livsmedel måst tillgripas. Sålunda lia utmalningsbe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

stämmelsema rörande brödsäd skärpts, mjöl- och matfettstilldelningarna

sänkts och ra n son er i ngs sys t em et utsträckts till att omfatta vissa under första

delen av regleringsåret fria varor, varjämte vissa inskränkningar i tilldelningarna

av socker och matfett till näringsställen och industrier genomförts. Med

tillfredsställelse kan dock framhållas att utskottets vid fjolårets riksdag uttalade

förhoppning örn att vårt land även under innevarande regleringsår

skulle bliva i stånd att bispringa grannländerna med livsmedel blivit infriad

främst såtillvida att vissa importkvantiteter av framför allt brödsäd och fettvaror

kunnat avstås för att bidraga till lindring av nöden bland folken i befriade

länder.

Även efter genomförandet av nyssberörda besparingsåtgärder torde emellertid

övergångslagren av brödsäd, socker, fodermedel och fettämnen bliva synnerligen

begränsade vid regleringsårets slut. Då samtidigt importutsiktema

förefalla mycket ovissa komma följaktligen enligt förestående kortfattade

överblick av försörjningsläget förhållandena på området under nästkommande

regleringsår att på ett avgörande sätt bestämmas av 1946 års inhemska

skördeutfall.

Innan utskottet ingår på de i propositionen föreslagna åtgärderna för reglering

av produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

samt därtill hörande motioner, torde böra erinras om att Kungl. Majit även

i år innan sådden verkställts meddelat beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter

under regleringsåret 1946/47. Enligt den överenskommelse

rörande jordbrukets priser som träffades i höstas, skulle jordbruket under

nästkommande produktionsår såsom kompensation för ökade arbetskostnader

tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott av 125 miljoner kronor, varav

en del skulle erhållas i form av en höjning med 1 öre av priset å all

invägd mjölk i förhållande till det pris som gällde före den 1 mars 1946.

Den vårkalkyl som i likhet med föregående år upprättats och granskats av

livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté, visar under de

förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande och vilka bland annat

innebära normalt skördeutfall, en procentuell förskjutning av inkomsterna,

som överstiger de procentuella förändringarna å kostnadssidan

med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen har

vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset skulle

motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.

För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet

har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag

att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt att

de närmare ansluta sig till det prisläge som kan väntas inställa sig vid fri prisbildning

och dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,

vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta

tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa

för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle såsom

framgår av livsmedelskommissionens beräkningar, det kalkylmässiga över
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

15

skottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda överenskommelse godtagna

beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden härvidlag nedbringades dels

genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk och dels genom höjningar

av vissa fodermedelspriser vilka hållits nere genom betydande statliga

subventioner, har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan örn utjämning

av den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat

och överenskommet inkomsttillskott, borde enligt departementschefens mening

få upptagas till behandling i samband med den omprövning av priserna,

som på sedvanligt sätt skulle äga rum under hösten på grundval av i augusti

eller därefter, så snart skörderesultatet kunde överblickas, företagen omräkning

av kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1946/47. Örn därvid ett över- eller underskott skulle uppkomma

motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomstsumma

enligt vårkalkylen inklusive det för täckning av de ökade arbetskostnaderna

godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner kronor borde

priserna justeras så att marginalen nedbringades till sistnämnda belopp. Innan

denna 4-procentregel tillämpades syntes dock den i det föregående berörda

skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och tidigare överenskommet

inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i prisavvägningen påkallades

borde tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommlsen icke

äventyrades samt att de av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna

beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna beaktades.

I anledning av det i propositionen nr 222 till årets riksdag framlagda förslaget

angående omsättningsskattens borttagande har departementschefen

övervägt frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbi uksregleringama

nu böra tillåtas att slå igenom i konsumentpriserna, och förklarat

sig för närvarande kunna endast i begränsad utsträckning biträda vad livsmedelskommissionen

föreslagit såsom ett steg i nämnda riktning. Enligt

departementschefens mening borde sålunda en höjning av priset å konsumtionsmjölk

endast uppgå till 1 öre per liter. I övrigt har departementschefen

biträtt livsmedelskommissionens här berörda förslag, innebärande vidare

att förmalningsersättningama samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget

slopas. Vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet

ansluta sig till.

Med hänsyn till ovissheten beträffande utvecklingen av det försörjningspolitiska

läget i allmänhet vill utskottet i likhet nied departementschefen

tillstyrka, att Kungl. Majit liksom hittills under krisåren erhåller befogenhet

att under regleringsåret 1946/47 handhava jordbruksregleringarna samt

vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid

finnas erforderligt att företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna,

förutsätter emellertid utskottet att riksdagen höres.

Mjölk- och matt ettsregleringen. Utskottet biträder departementschefens förslag

att de statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m.

skola tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Liksom departementschefen

synes det utskottet vid en gynnsam utveckling av försörjningsläget

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

kunna övervägas att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt

med bibehållande av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja

ostens fetthalt. I avvaktan på förväntade förslag från 1942 års jordbrukskommitté

bör likaså det nuvarande systemet för prissättning på smör och

matnyttigt fett förbliva i huvudsak oförändrat.

Vad angår det bemyndigande för Kungl. Maj:t att uttaga tilläggsaccis

å margarin och vissa andra fettvaror, vilket alltjämt torde få äga giltighet,

har departementschefen föreslagit att det hör öppnas möjlighet för Kungl.

Maj:t att örn så befinnes lämpligt genomföra av livsmedelskommissionen

ifrågasatt omläggning av den rörliga clearingavgift som för närvarande uttages.

Kommissionen har, i syfte att stimulera importörerna till att verkställa

förmånliga inköp, tänkt sig att denna avgift skulle ersättas av en fast avgift

gällande tills vidare eller på viss tid. Med anledning härav synes det

utskottet böra uppmärksammas att effekten av en dylik omläggning givetvis

blir beroende av huru en fast avgift regleras. Genom en lämplig anpassning

av avgiften efter växlingarna på marknaden för ifrågavarande varor förefaller

det emellertid utskottet vara möjligt att det avsedda syftet kan främjas.

I varje fall synes anledning icke föreligga för utskottet att motsätta sig

att det lämnas öppet för Kungl. Maj:t att pröva angivna utväg.

Utskouet har funnit de synpunkter bärande som föranlett departementschefen

att tillstyrka bifall till livsmedelskommissionens förslag att det

allmänna pristillägget å den mjölk, som användes i framställningen av torrmjölk,

kondenserad mjölk och ost, slopas under regleringsåret 1946/47 samt

att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom prishöjningar

å nämnda varuslag. Det förtjänar framhållas att verkningarna härav för

konsumenterna i huvudsak torde komma att inskränka sig till ett höjt ostpris,

eftersom torrmjölken och den kondenserade mjölken till större delen

försäljas för export eller industriell användning. Denna anordning innebär

följaktligen ett ytterligare led i förutberörda tanke att låta kostnaderna för

jordbruksregleringen få överflyttas på försäljningspriserna, en åtgärd mot

vilken mera berättigade invändningar näppeligen kunna göras, allrahelst

sorn omläggningen enligt vad kommissionen anfört kan genomföras utan

att den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk behöver äventyras.

Då jämväl utskottet kan biträda den uppfattningen att den av priskontrollnämnden

ifrågasatta höjningen av smörprisnoteringen icke lämpligen

nu hör äga rum, torde ökningen av producentpriset på mjölk med 1 öre per

kilogram från och med den 1 september 1946 böra medföra att pristillägget

på den mjölk som begagnas till smörberedning får stiga från 28 till 56 öre per

kilogram mjölkfett. Den i det föregående tillstyrkta höjningen av detaljhandelspriset

å konsumtionsmjölk har, då det icke ansetts vara tillrådligt att i

nuvarande läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk, begränsats till 1

öre per liter standardiserad1 mjölk eller samma belopp som höjningen av producentpriset.

På grund härav torde emellertid pristillägget å konsumtionsmjölk

få sänkas i enlighet med vad livsmedelskommissionen ifrågasatt. I motionen

II: 540 har hemställts om sådan ändring i utgående mjölkpristillägg

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

17

att detta för Värmlands län höjes från nuvarande 20 till 50 öre per kilogram

mjölkfett. En jämkning i gällande beräkningsgrunder för mjölkpristilläggct

till förmån särskilt för sagda län utan att samtidigt företages en allmän omprövning

av hela landets indelning i förevarande hänseende anser sig utskottet

icke kunna förorda. Och då den nuvarande differentieringen av mjölkpristillägget

såvitt utskottet kunnat finna i stort sett fallit väl ut, torde utskottet

sakna anledning att föreslå någon åtgärd på grund av motionen i fråga.

Med beaktande av vad utskottet här ovan tillstyrkt i enlighet med propositionens

innehåll beräknas mjölkpristillägget, vilket i övrigt torde böra få utgå

efter oförändrade grunder, draga en kostnad av 79 miljoner kronor för budgetåret

1946/47.

Av ovan lämnade redogörelse för Kungl. Maj :ts beslut rörande prissättningen

framgår att lokala differentieringsbidrag a mjölk icke beräknas Ulga

under nästa regleringsår. Då såsom livsmedelskommissionen anfört dessa bidrag

understundom vålla viss irritation och förekommande ojämnheter i

skördeutfallet, därest dessa icke äro av katastrofal natur, kunna hänföras

till påräkneliga företagarrisker, finner jämväl utskottet att desamma lämpligen

böra kunna avvecklas.

I enlighet med vad departementschefen föreslagit torde även under nästkommande

regleringsår böra utgå dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regie

ringskostnads tillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,

dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier

som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där transportkostnaderna för kilogram

mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra alltjämt beräknas medel för

bidrag till mejeriorganisationema å vissa orter såsom ersättning för utebliven

prishöjning. Anslagsbehovet för dessa ändamål har beräknats till 7,5

miljoner kronor. Liksom tidigare torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet

att härav disponera medel även för annan åtgärd för mjölkförsörjningens

ordnande än förut berörts.

Vad angår regleringsbestämmelsema rörande lantsmör torde — ehuru det

med hänsyn till höjningen av producentpriset på mjölk vore önskvärt alt

producenterna av dylikt smör erhölle motsvarande kompensation — såsom

departementschefen anfört någon höjning icke kunna förordas på vare sig

lantsmörpriset eller lantsmörbidraget. Kostnaderna för sistnämnda bidrag

ha beräknats till 400 000 kronor.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Såsom departementschefen framhållit torde det nuvarande regleringssystemet

på ifrågavarande område böra upprätthållas oförändrat tills vidare,

men avvecklas så snart ett ändrat försörjningsläge det medger. Den av livsmedelskommissionen

föreslagna prisavvägningen i syfte att stimulera kötttillförseln

under sommaren finner jämväl utskottet välbetänkt. Ej heller

vill utskottet motsätta sig ali de subventioner som voro avsedda att tillämpas

under sommarmånaderna 1946 må utgå även i fortsättningen, örn

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 10 samt. Nr 70.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

detta visar sig nödvändigt för att uppnå avsett prisläge på kött och fläsk.

Någon beräkning på förhand av medelsbehovet härför har icke ansetts möjlig,

varför med anvisande av erforderligt belopp torde få anstå tills vidare.

Kungl. Majit har lämnat utan erinran livsmedelskommissionens uttalande

att ämna stödja ett efter marknadsläget avvägt bottenpris på ägg. I fråga

om äggpriset under nästa regleringsår har i motionerna 1:354 och 11:589

payrkats att medelpriset per kilogram icke bör understiga 2,50 kronor samt

att nettoimport av ägg ej bör tillåtas därest medelpriset icke överstiger 2,95

kronor. Med hänsyn särskilt till äggproduktionens betydelse för det mindre

jordbruket anser även utskottet — som dock icke finner tillrådligt att uttala

sig för någon absolut fixering av priserna — de motionsvis anförda synpunkterna

på förevarande prissättning förtjäna beaktande. Med hänsyn till

den relativt tillfredsställande prisutvecklingen under innevarande regleringsår

torde det kunna förväntas att livsmedelskommissionen skall finna möjligt

att upprätthålla en tillfredsställande reglering av äggpriset också i fortsättningen.

I detta sammanhang torde utskottet böra besvara motionerna 1:351 och

II: 530 vari hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Majit påkalla åtgärder

för prisreglering å svensk ull. Erinras må att livsmedelskommissionen

med hänsyn till bland annat de sänkta priserna på ull räknat med att en

minskning av fårstammen kommer att äga rum under regleringsåret 1946/47,

en utveckling som utskottet lika litet som motionärerna finner önskvärd.

Såsom uttalades i regleringspropositionen till fjolårets riksdag torde statsmakterna

böra överväga sådana åtgärder att avsättning av den inhemska

ullproduktionen på rimliga villkor säkerställes. Då utskottet utgår från att

Kungl. Majit vill uppmärksamma förevarande spörsmål och föranstalta om

de åtgärder som kunna finnas erforderliga, torde emellertid de föreliggande

motionerna icke behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.

Potatisregleringen. Den allmänna prisgarantien i fråga om potatis torde

enligt vad deparatementschefen uttalat komma att avvecklas för nästa regleringsår.

Vad beträffar ett mellan livsmedelskommissionen och Sveriges

stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat avtal rörande föreningens inköp

och försäljning av potatisstärkelse under innevarande regleringsår synes

riksdagen böra godkänna den i 7 § gjorda utfästelsen. Avtalet innebär

att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag

för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 att vidtaga eller föranstalta örn

åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager

av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

19

avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre måna

der, räknade från och med den 1 oktober 1946.

Brödsudsregleringen. På grund av att brödsädslagren vid utgången av löpande

regleringsår beräknas bliva synnerligen knappa, har departementschefen

icke ifrågasatt någon avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet

med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringama. Såsom

en ytterligare beredskapsåtgärd i händelse av svårigheter att täcka behovet

av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret, har departementschefen

på framställning av livsmedelskommissionen tillstyrkt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att om så erfordras utbetala premier å brödsäd som levereras

före viss tidpunkt. Inom utskottet ha olika meningar framförts örn

lämpligheten av att vidtaga en dylik åtgärd som skulle kunna gynna vissa

jordbrukare med möjligheter till tidig tröskning. Da utskottet emellertid

förutsätter att begärda befogenhet att utbetala leveranspremier icke utnyttjas

annat än vid verkligt behov, torde departementschefens förslag böra

biträdas av riksdagen. I berörda syfte av livsmedelskommissionen jämväl

ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar av regleringsåret

föranleder ingen erinran från utskottets sida. Såsom departementschefen

anfört torde slutlig ståndpunkt till förstnämnda åtgärd liksom till

frågan om jämkningar i prisskalan för brödsädsspannmål få tagas i höst

i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelsema, varvid jämväl

fraktbidrag och särskild ersättning till handeln böra bliva föremål för prövning.

Förmalningsersättningarna. I samband med frågan örn överflyttande av

regleringskostnadema på konsumentpriserna har utskottet redan tillstyrkt

förslag örn en avveckling av förmalningsersättningama från och med den

1 oktober 1946. För de tre första månaderna av budgetåret 1946/47 har livsmedelskommissionen

beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål till

5 miljoner kronor.

Fodermedelsregleringen. Utskottet har redan i den inledande översikten av

försörjningsläget anfört att 1946 års skördeutfall kommer att bliva avgörande

för fodersädstillgången under nästa regleringsår, varför den nuvarande

regleringen på detta område torde uppehållas tills vidare. Liksom i fråga

om brödsäd bär departementschefen ansett pakallat att i händelse av sen

skörd särskilda åtgärder kunna vidtagas i syfte att stimulera leveranserna

under de första månaderna av regleringsåret och fördenskull tillstyrkt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att utbetala viss leveranspremie å grynhavre,

därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik havre.

Med den ståndpunkt utskottet intagit lill motsvarande spörsmål inom brödsädsregleringen

synas knappast några betänkligheter böra möta mot här begärda

bemyndigande, vilket alltså torde lämnas Kungl. Majit. Däremot kan

utskottet icke biträda vad i motionerna 1:354 och 11:539 föreslagits örn att

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

priserna på fodersäd — därest icke årets skörd av fodersäd blår så stor att

risk iör brist på köpfoder ej kan anses föreligga — måtte höjas med samma

belopp som priset på vetekli. En dylik prisförskjutning skulle såvitt utskottet

kunnat bedöma saken få sådan påföljd och räckvidd att flertalet jordbrukare

bleve missgynnade och svårigheter uppstode att upprätthålla den

kalkylerade avvägningen av jordbrukets inkomster och omkostnader. Emellertid

förefaller den av Kungl. Majit föreslagna prisskillnaden mellan fodersäd

och kraftfoder bliva så pass stor att densamma måhända kan verka återhållande

på utbuden av fodersäd. Vid eventuellt uppkommande brist på saluförd

fodersäd bör Kungl. Majit därför äga vidtaga sådana åtgärder att i varje

fall skogsköramas behov av foderhavre kan tillgodoses, varjämte småbrukets

inköpsbehov bör i görligaste mån beaktas.

I den vid riksdagens början väckta motionen lii 180 har hemställts örn

avlåtande av riksdagsskrivelse till Kungl. Majit med framställning örn att

tvångsleveransema av fodersäd måtte snarast möjligt upphöra. Departementschefen

har i propositionen förklarat sig dela den i olika sammanhang

framförda uppfattningen om önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavstaendet,

men ansett sig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa

läge föreslå någon ändring av härutinnan gällande föreskrifter. Detta spörsmål

har behandlats även i motionerna 1:354 och lii 539, där motionärerna

dock funnit förhållandena vara sådana att departementschefens ståndpunkt

mäste anses försvarlig. Da departementschefen vidare förklarat att frågan

bör slutgiltigt avgöras när fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår

kan bedömas med större säkerhet, synes utskottet kunna begränsa sig till

att understryka angelägenheten av att bestämmelserna i ämnet upphävas

när detta låter sig göra.

Reglering sanor dningarna i fråga örn kraftfoder torde såsom departementschefen

anfört likaledes böra bibehållas med de jämkningar som må påkallas

till följd av uppkommande förskjutningar i försörjningsläget.

Vad angår handeln med höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen

ansett att vid ett eventuellt upphävande av regleringsbeslämmelserna

härom de av kommissionen utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen

av dessa fodermedel böra slopas. I dylikt fall torde enligt vad departementschefen

anfört de i lagen örn handel med fodermedel ingående

bestämmelserna om skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att

deklarera blandningarnas sammansättning och fodervärde böra sättas i

kraft. I anslutning till frågan om äggregleringen har i motionerna 1:354

och lii 539 anförts vissa synpunkter även beträffande hönsfodertilldelningen.

Liksom motionärerna finner utskottet det önskvärt att äggpioduktionen

i största möjliga omfattning förlägges till småbruket och att därför dettas

behov av hönsfoder tillgodoses i första hand. Enligt vad utskottet inhämtat

har livsmedelskommissionen redan tidigare utfärdat föreskrifter i ämnet, varigenom

en utveckling i nämnda riktning befrämjas. Bland annat tillämpas

stränga restriktioner när det gäller nyetablering av hönsgårdar. Motionärernas

förslag örn att under nästa regleringsår bevilja småbrukarna rabatt vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

21

köp av hönsfoderblandningar med 10 öre per kilogram för så stor mängd som

vederbörande inköpt under regleringsåret 1944/45, dock för högst 500 kilogram,

finner utskottet innebära en anordning som icke torde vara påkallat

att införa i nuvarande läge.

Vad departementschefen anfört angående foderman har icke givit utskottet

anledning till erinran, ej heller det i anslutning därtill framlagda författningsförslaget.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget. Beräkningen av 15 miljoner

kronor till bestridande av bolagets kostnader under nästa regleringsår

torde tills vidare kunna godtagas. I enlighet med vad departementschefen

föreslagit torde förmalningsersättningen till havregrynkvamarna böra slopas

för regleringsåret 1946/47.

Konstgödselregleringen. Såsom anförts i propositionen torde någon ändring

utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser angående konst

gödselregleringen icke böra ifrågakomma.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Utskottet biträder departementschefens förslag att liksom tidigare under

krisåren för dessa stödåtgärder, som avse även vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län, må beräknas ett belopp av 900 000 kronor, att utgå av

anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Att av nämnda

belopp även för nästa budgetår anvisas medel till den av Svenska vall- och

mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland vill utskottet

icke motsätta sig. Utskottet biträder vidare departementschefens förslag

att medel ställas till förfogande liksom hittills för i propositionen omnämnda

inspektion över klassificering av kött m. m., arbeten avseende

bekämpande av ogräs, försäljning av ogrässprutor till nedsatt pris samt undersökningar

rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch

fröodling. Vad vidare angår ogräsets bekämpande har i motionen II: 531

hemställts att ett belopp av 4 500 kronor måtte liksom tidigare ställas till

ph. doktor Alfred Åslanders förfogande för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet

på området. Därest Kungl. Maj:t efter förnyade överväganden

finner lämpligt att jämväl medel för detta ändamål anvisas från anslaget till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, synes utskottet intet vara

att erinra däremot.

Prisrabattering å vissa livsmedel. I likhet med departementschefen och

livsmedelskommissionen finner utskottet icke skäl att föreslå någon ändring

av de allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort. Frågan om prisrabattering

å vissa livsmedel torde emellertid böra tagas under omprövning

i samband med förslaget örn införande av kontanta barnbidrag. Ehuru

Kungl. Majit bör äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda

ändringar i prisrabattsystemet, torde fråga örn mera genomgripande förändringar

böra underställas riksdagen då detta utan olägenhet kan ske.

Då ej heller utskottet ifrågasätter ändring beträffande rabatternas storlek,

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

torde dessa även i fortsättningen böra utgöra för matfett 2 kronor per kilogram

och för mjölk 15 öre per liter. Medelsbehovet för här berörda ändamål

bär beräknats till 95 miljoner kronor, innebärande en minskning med 5 miljoner

kronor.

Anslag säskanden m. m. Kostnaderna för genomförande av de här förordade

förslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ha i propositionen

beräknats komma att uppgå till i runt tal 145 000 000 kronor, vartill

kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor till förmalningsersättningar

och dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande av kostnaderna för

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Av förstnämnda summa belöpa

53 000 000 kronor på producentbidrag för mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg,

7 500 000 kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag

m. m., 400 000 kronor på pristillägg för lantsmör samt 5 000 000 kronor på

diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen

upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen

sammanhängande uppgifter. Nu ifrågavarande post beräknas

även få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté

ävensom för täckande av de utgifter som föranledas av förslagen

till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Beträffande

kostnaderna för prisrabatter å vissa livsmedel ha dessa upptagits till

95 000 000 kronor. Ifrågavarande anslagsberäkningar ha icke givit utskottet

anledning till erinran, varför medel till de skilda ändamålen för budgetåret

1946/47 torde böra anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts äskanden.

Under åberopande av det anförda — och då utskottet saknat anledning

till erinran mot vad departementschefen anfört och föreslagit i här ovan

icke berörda delar — hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produk

bons- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet i det föregående

angivna riktlinjer,

2) för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
a)

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 145 000 000 kronor;

b) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor;

c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 15 000 000

kronor;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

23

d) till Prisrabattering d vissa livsmedel ett anslag av

95 000 000 kronor;

3) i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att riksdagen vid

granskning av förenämnda förslag till förordning om ändring

av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående

förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen icke funnit skäl

till erinran mot detsamma;

B. att motionerna 1:351 och 11:530, 1:354 och 11:539,

II: 180, 11:531 samt II: 540 må, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört, av

riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 13 juni 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Gabrielsson, Nils Olsson,

Näslund, Svedberg, Jonsson och Hagman; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,

Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Lundbom och Gustafson i Dädesjö.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga

Förslag

till

ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud

i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen.

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917

angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande

varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.

§ 1.

Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma

icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama,

där varan till sin sammansättning avviker från den normala

sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.

I föregående stycke avsedda benämningar äro

mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung

eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig

benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet

i användningen med motsvarande vara,

ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och

saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter

eller bär.

Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma

icke användas benämningen f o derhän, därest varans sammansättning avviker

från den normala sammansättningen hos dylik tran.

Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats

skall jämväl gälla örn motsvarande benämningar på främmande språk.

Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses

med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gälle vad sålunda

stadgats.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.

468049. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område. a1 i texten