Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner.
1946-06-13 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1946 kl. 10 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område
jämte i ämnet väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret
1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering
å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt
112) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 maj 1946 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 267, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
1) föreslagit riksdagen att
dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering
för nästkommande regleringsår av produktions- och avsättningsförhållandena
på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna riktlinjer,
dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag
av 145 000 000 kronor;
b) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor;
c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor;
d) till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor:
2) beslutat att inhämta riksdagens yttrande över bifogat förslag till förordning
örn ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående
förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid
handel med födoämnen.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:351 av herrar Ekströmer och Sundberg likalydande med 11:530 av
herr Haggblom m. fl., vari hemställts att riksdagen ville besluta att hos
Kungl. Majit påkalla åtgärder för prisreglering å svensk ull under budgetåret
1946/47;
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 70. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
2) I: 354 av herr Näslund m. fl., likalydande med II: 539 av herr Svensson
i Ljungskile m. fl., vari hemställts att riksdagen vid behandling av förevarande
proposition måtte beakta vad som anförts i dessa motioner;
3) II: 180 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl., vari hemställts att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om att tvångsleveranserna
av fodersäd snarast möjligt måtte upphöra;
4) 11:531 av herr Persson i Norrby m. fl., vari hemställts att riksdagen
vid behandlingen av förevarande proposition måtte medgiva att till doktor
Alfred Åslander för budgetåret 1946/47 av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område må för forsknings- och försöksverksamhet
för bekämpande av ogräs utgå ett bidrag av 4 500 kronor på villkor, som
Kungl. Majit äger bestämma;
5) II: 540 av herr Ståhl, vari hemställts att det differentierade mjölkpristillägget
för Värmlands län för budgetåret 1946/47 höjes från nuvarande 20
öre till 50 öre per kilogram mjölkfett, samt att anslaget till mjölkpristillägg
för samma tid höjes från äskade 79 000 000 till 80 000 000 kronor, varigenom
reservationsanslaget till »Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område»
ökas från 145 000 000 till 146 000 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 21 mars 1946 framlagt
förslag angående prissättning å jordbrukets produkter. Vid livsmedelskommissionens
skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens priskontrollnämnd.
Livsmedelskommissionen har vidare med skrivelse den 26 april
1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet
av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens
framställning har Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den
12 april 1946.
I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område,
vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.
I propositionen ha lämnats redogörelser för dels hittills vidtagna åtgärder
(s. 2—15), dels produktionsutvecklingen på jordbrukets område (s. 15—
24), dels utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter (s.
25—30), dels nu gällande priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter
för jordbrukets behov (s. 30—35), dels prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter under regleringsåret 1946/47 (s. 36—
51), dels livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder för
regleringsåret 1946/47 (s. 52—74) dels ock förslag till särskilda åtgärder till
stöd för jordbruket i Norrland m. m. (s. 74—77). Utskottet tillåter sig att
i berörda delar hänvisa till propositionen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
3
Departementschefen.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig
mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde
förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter.
För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden
under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande,
särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen
beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska
livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats
på grund av den starka försämring i den internationella livsmedelssituationen,
som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens
livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna
av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha
åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag
torde sålunda få erinra om att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd
skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet
utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret
fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett
till näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen
beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt
brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i
Europa.
Man torde under dessa omständigheter få räkna nied att lagren av brödsäd,
fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår
komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare
synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande
regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 ars skörd.
För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större
grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama,
som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.
Liksom föregående år har Kungl. Maj :t även i år innan sådden verkställts
meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret
1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen
torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets
priser, för vais innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse
skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom
kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott
av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en
höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris,
som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående
år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukiskommitté,
visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens upp
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
görande, och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell
förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna
å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen
har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset
skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.
För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet
har Kungl. Maj:t i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag
att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att
de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri
prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,
vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta
tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa
för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom
framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar,
det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda
överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden
härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag
å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar
av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner,
har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av
den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och
överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband
med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum
under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet
kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster
och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett ©verdier
underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning
av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner
kronor — torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till
sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i
det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och
tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i
prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens
råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen
icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna
beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid
böra beaktas.
I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet
i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget
örn omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda
antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till
närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla
frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama
redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av för
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
5
malningsersättningama samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget
såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning.
Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av
konsulntionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt därutöver ifrågasatt ytterligare
prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har,
som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen,
att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande
regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten
borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande
principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama
svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen
och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden
uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning
kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av
priset å konsumtionsmjölk bör sålunda endast uppgå till 1 öre per liter. Av
liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatta
höjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde
emellertid livsmedelskommissionens här berörda förslag böra godkännas.
Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt
under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida
försörjningsläget, förordar jag, att Kungl. Maj:t liksom hittills erhåller befogenhet
att handhava jordbruksregleringarna samt vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag
emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch
kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och
med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit
Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter höra gälla till och med sistnämnda
dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna
gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndigande^
vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom
hittills skett, där ej annat särskilt angiven böra förlängas för ytterligare ett år.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.
Mjölk- och matfettsregleringcn.
De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn
till förskjutningar i försörjningsläget besluta örn deras fortsatta bestånd
eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas
att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande
av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt.
I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet
för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak
oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från
1942 års jox-dbrukskommitté.
I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda
alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa
andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogi-am av varans nettovikt.
Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift,
vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan
av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin
respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare
eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen
framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa
förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher lia förklarat
sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det
kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden,
torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att örn så
befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.
Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget
å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad
mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor
få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna.
Enligt vad kommissionen anfört ha efter överläggningar
med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier
kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra
den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter
och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och
torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna
för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig
till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot
här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till
kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen
av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret
1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducentema genom
piäshöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade
svårigheter i fråga örn osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att
beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före
den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört
beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter
i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras
det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
7
Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen
bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset
på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få
medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning
från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.
Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande
läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset
å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed
priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den
1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med
1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan
vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset
och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående
pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen
ifrågasatt.
I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder.
Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna
för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.
Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter
samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda
bidrag ha av livsmedelskommissionen beräknats till 53 miljoner kronor.
Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskommissionens
förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under
regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen
av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vallat
viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av
katastrof artad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras
till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften.
Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas
för budgetåret 1946/47.
Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra
liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationerna
å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen
torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras
till ett anslagsbelopp. Delta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen
föreslagit böra beräknas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit
synes böra äga möjligheter alt disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende
av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens
ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer
för närvarande Kungl. Majit.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på
mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning.
En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten
med hänsyn till att smömoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår
av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget
böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret
finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat
kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret
1946/47.
Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde
vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror
skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område
tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det
önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves,
och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk
slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och
prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så,
att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset
för hela året rubbades, har jag intet att erinra.
Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk,
som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde
det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de
subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna
1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför
skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma
marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa
omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla
bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen
för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1
september 1946. Frågan om anvisande av erforderliga medel torde framdeles
få upptagas till övervägande.
Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra örn att
livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt
bottenpris på ägg.
Potatisregleringen.
Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas
från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits
förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.
Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat
statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och för
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
9
säljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 att vidtaga eller föranstalta om
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.
Brödsädsregleringen.
Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den
knappa brödsädstil!gången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår,
icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet
med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.
För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka
behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen
ifrågasatt ändring av prisavvägningen a brödsäd under olika delar
av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,
få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Majit böra
erhålla bemyndigande att örn så erfordras utbetala dylik leveranspremie.
Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar
i prisskalan för brödspannmål torde få tagas i höst i samband med utfärdandet
av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild
ersättning lill handeln böra bli föremål för prövning.
Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört bar jag
funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna
stimulanspremien på vårvete.
Förmalningsersättningarna.
Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens
förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med
den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas
för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar
bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner
kronor.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
F odermedelsregleringen.
Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare
uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de
jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen
på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett
särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna
av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill
synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre,
därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik
havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen
om önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag
mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av
härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras
vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår
med större säkerhet kan bedömas.
I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har
Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån
då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande
av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen
påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna
inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden
synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga
om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser
torde böra bibehållas, varvid Kungl. Majit dock bör äga befogenhet
att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.
För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets
önskemål om upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med
höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen
utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel
böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i
lag örn handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna
om skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas
sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.
Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom
kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen
på fodertran upprätthålles, den av kommissionen föreslagna
ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av
vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas,
varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring
har upprättats inom jordbruksdepartementet, över förslaget, vilket såsom
bilaga1 torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra
inhämtas.
1 Återfinnes i slutet av detta utlåtande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
11
Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.
I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget
verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa
regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader
torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens
förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnand
slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke
finnas skäl till erinran.
Konstgödselregleringen.
Någon ändring utöver förut berörda pris justeringar i gällande bestämmelser
angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu
kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för
nästa budgetår icke bliva erforderligt.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.
Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.
Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste
tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland, Även för nästa
budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.
Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/
47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas
till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra
få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.
För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem
budgetåren olika belopp utanordnats fran de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha
ytterligare medel begärts även för nästa budgetar. Ett oförändrat belopp av
16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas
för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs.
Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av
15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning
rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:b att sedermera meddela närmare föreskrifter
om medlens användning.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.
Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen
avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt
tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946
till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning
mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens
förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel
finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av
omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.
Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen
avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar
rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch
fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett
belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts
i Kungl. Maj :ts proposition nr 303 till 1945 års riksdag.
Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader
för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor
synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena
under nionde huvudtiteln.
Prisrabattering å vissa livsmedel.
Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort
i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av
aren 1942 1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa
har antalet rabattkortinnehavare både i fråga örn matfett och mjölk nedgått
under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år.
Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av
preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen,
som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning
av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen
antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen
av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.
Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de
allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för
nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra
bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens
område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i
samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens
borttagande, torde frågan om prisrabattering å vissa livsmedel
få tagas under omprövning i samband med förslaget om införande av kontanta
barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta
jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och
kan salunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna
för tilldelning av rabattkort a matfett utan behovsprövning till ensam
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
13
stående personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest
utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Majit må äga befogenhet
att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera
genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde fragan böra underställas
riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.
Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring.
Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för
mjölk 15 öre per liter.
Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment
som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda
ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas
med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det
belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens
beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.
Anslagsäskanden m. m.
Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor
till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande
av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för
mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda
mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för
lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp
är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas
för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet
av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande
uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de
utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket
i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa
livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.»
Utskottets utlåtande.
Det allmänna försörjningsläget i vårt land beträffande livsmedel har under
loppet av innevarande regleringsår icke utvecklat sig i den gynnsamma riktning,
som ansågs vara att förvänta till följd av världskrigets upphörande
samt produktionens och handelns omställning för fredliga förhållanden på
världsmarknaden. Snarare Ilar en åtstramning av landets livsmcdelstillgangai
inträtt. Tanken på en snar avveckling av ransoneringarna av mjöl och bröd
samt köttvaror har därför fått uppgivas och i stället besparingsåtgärder i
fråga örn vissa slag av livsmedel måst tillgripas. Sålunda lia utmalningsbe
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
stämmelsema rörande brödsäd skärpts, mjöl- och matfettstilldelningarna
sänkts och ra n son er i ngs sys t em et utsträckts till att omfatta vissa under första
delen av regleringsåret fria varor, varjämte vissa inskränkningar i tilldelningarna
av socker och matfett till näringsställen och industrier genomförts. Med
tillfredsställelse kan dock framhållas att utskottets vid fjolårets riksdag uttalade
förhoppning örn att vårt land även under innevarande regleringsår
skulle bliva i stånd att bispringa grannländerna med livsmedel blivit infriad
främst såtillvida att vissa importkvantiteter av framför allt brödsäd och fettvaror
kunnat avstås för att bidraga till lindring av nöden bland folken i befriade
länder.
Även efter genomförandet av nyssberörda besparingsåtgärder torde emellertid
övergångslagren av brödsäd, socker, fodermedel och fettämnen bliva synnerligen
begränsade vid regleringsårets slut. Då samtidigt importutsiktema
förefalla mycket ovissa komma följaktligen enligt förestående kortfattade
överblick av försörjningsläget förhållandena på området under nästkommande
regleringsår att på ett avgörande sätt bestämmas av 1946 års inhemska
skördeutfall.
Innan utskottet ingår på de i propositionen föreslagna åtgärderna för reglering
av produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
samt därtill hörande motioner, torde böra erinras om att Kungl. Majit även
i år innan sådden verkställts meddelat beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter
under regleringsåret 1946/47. Enligt den överenskommelse
rörande jordbrukets priser som träffades i höstas, skulle jordbruket under
nästkommande produktionsår såsom kompensation för ökade arbetskostnader
tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott av 125 miljoner kronor, varav
en del skulle erhållas i form av en höjning med 1 öre av priset å all
invägd mjölk i förhållande till det pris som gällde före den 1 mars 1946.
Den vårkalkyl som i likhet med föregående år upprättats och granskats av
livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté, visar under de
förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande och vilka bland annat
innebära normalt skördeutfall, en procentuell förskjutning av inkomsterna,
som överstiger de procentuella förändringarna å kostnadssidan
med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen har
vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset skulle
motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.
För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet
har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag
att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt att
de närmare ansluta sig till det prisläge som kan väntas inställa sig vid fri prisbildning
och dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,
vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta
tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa
för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle såsom
framgår av livsmedelskommissionens beräkningar, det kalkylmässiga över
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
15
skottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda överenskommelse godtagna
beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden härvidlag nedbringades dels
genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk och dels genom höjningar
av vissa fodermedelspriser vilka hållits nere genom betydande statliga
subventioner, har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan örn utjämning
av den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat
och överenskommet inkomsttillskott, borde enligt departementschefens mening
få upptagas till behandling i samband med den omprövning av priserna,
som på sedvanligt sätt skulle äga rum under hösten på grundval av i augusti
eller därefter, så snart skörderesultatet kunde överblickas, företagen omräkning
av kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåret 1946/47. Örn därvid ett över- eller underskott skulle uppkomma
motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomstsumma
enligt vårkalkylen inklusive det för täckning av de ökade arbetskostnaderna
godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner kronor borde
priserna justeras så att marginalen nedbringades till sistnämnda belopp. Innan
denna 4-procentregel tillämpades syntes dock den i det föregående berörda
skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och tidigare överenskommet
inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i prisavvägningen påkallades
borde tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommlsen icke
äventyrades samt att de av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna
beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna beaktades.
I anledning av det i propositionen nr 222 till årets riksdag framlagda förslaget
angående omsättningsskattens borttagande har departementschefen
övervägt frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbi uksregleringama
nu böra tillåtas att slå igenom i konsumentpriserna, och förklarat
sig för närvarande kunna endast i begränsad utsträckning biträda vad livsmedelskommissionen
föreslagit såsom ett steg i nämnda riktning. Enligt
departementschefens mening borde sålunda en höjning av priset å konsumtionsmjölk
endast uppgå till 1 öre per liter. I övrigt har departementschefen
biträtt livsmedelskommissionens här berörda förslag, innebärande vidare
att förmalningsersättningama samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget
slopas. Vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet
ansluta sig till.
Med hänsyn till ovissheten beträffande utvecklingen av det försörjningspolitiska
läget i allmänhet vill utskottet i likhet nied departementschefen
tillstyrka, att Kungl. Majit liksom hittills under krisåren erhåller befogenhet
att under regleringsåret 1946/47 handhava jordbruksregleringarna samt
vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid
finnas erforderligt att företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna,
förutsätter emellertid utskottet att riksdagen höres.
Mjölk- och matt ettsregleringen. Utskottet biträder departementschefens förslag
att de statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m.
skola tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Liksom departementschefen
synes det utskottet vid en gynnsam utveckling av försörjningsläget
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
kunna övervägas att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt
med bibehållande av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja
ostens fetthalt. I avvaktan på förväntade förslag från 1942 års jordbrukskommitté
bör likaså det nuvarande systemet för prissättning på smör och
matnyttigt fett förbliva i huvudsak oförändrat.
Vad angår det bemyndigande för Kungl. Maj:t att uttaga tilläggsaccis
å margarin och vissa andra fettvaror, vilket alltjämt torde få äga giltighet,
har departementschefen föreslagit att det hör öppnas möjlighet för Kungl.
Maj:t att örn så befinnes lämpligt genomföra av livsmedelskommissionen
ifrågasatt omläggning av den rörliga clearingavgift som för närvarande uttages.
Kommissionen har, i syfte att stimulera importörerna till att verkställa
förmånliga inköp, tänkt sig att denna avgift skulle ersättas av en fast avgift
gällande tills vidare eller på viss tid. Med anledning härav synes det
utskottet böra uppmärksammas att effekten av en dylik omläggning givetvis
blir beroende av huru en fast avgift regleras. Genom en lämplig anpassning
av avgiften efter växlingarna på marknaden för ifrågavarande varor förefaller
det emellertid utskottet vara möjligt att det avsedda syftet kan främjas.
I varje fall synes anledning icke föreligga för utskottet att motsätta sig
att det lämnas öppet för Kungl. Maj:t att pröva angivna utväg.
Utskouet har funnit de synpunkter bärande som föranlett departementschefen
att tillstyrka bifall till livsmedelskommissionens förslag att det
allmänna pristillägget å den mjölk, som användes i framställningen av torrmjölk,
kondenserad mjölk och ost, slopas under regleringsåret 1946/47 samt
att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom prishöjningar
å nämnda varuslag. Det förtjänar framhållas att verkningarna härav för
konsumenterna i huvudsak torde komma att inskränka sig till ett höjt ostpris,
eftersom torrmjölken och den kondenserade mjölken till större delen
försäljas för export eller industriell användning. Denna anordning innebär
följaktligen ett ytterligare led i förutberörda tanke att låta kostnaderna för
jordbruksregleringen få överflyttas på försäljningspriserna, en åtgärd mot
vilken mera berättigade invändningar näppeligen kunna göras, allrahelst
sorn omläggningen enligt vad kommissionen anfört kan genomföras utan
att den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk behöver äventyras.
Då jämväl utskottet kan biträda den uppfattningen att den av priskontrollnämnden
ifrågasatta höjningen av smörprisnoteringen icke lämpligen
nu hör äga rum, torde ökningen av producentpriset på mjölk med 1 öre per
kilogram från och med den 1 september 1946 böra medföra att pristillägget
på den mjölk som begagnas till smörberedning får stiga från 28 till 56 öre per
kilogram mjölkfett. Den i det föregående tillstyrkta höjningen av detaljhandelspriset
å konsumtionsmjölk har, då det icke ansetts vara tillrådligt att i
nuvarande läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk, begränsats till 1
öre per liter standardiserad1 mjölk eller samma belopp som höjningen av producentpriset.
På grund härav torde emellertid pristillägget å konsumtionsmjölk
få sänkas i enlighet med vad livsmedelskommissionen ifrågasatt. I motionen
II: 540 har hemställts om sådan ändring i utgående mjölkpristillägg
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
17
att detta för Värmlands län höjes från nuvarande 20 till 50 öre per kilogram
mjölkfett. En jämkning i gällande beräkningsgrunder för mjölkpristilläggct
till förmån särskilt för sagda län utan att samtidigt företages en allmän omprövning
av hela landets indelning i förevarande hänseende anser sig utskottet
icke kunna förorda. Och då den nuvarande differentieringen av mjölkpristillägget
såvitt utskottet kunnat finna i stort sett fallit väl ut, torde utskottet
sakna anledning att föreslå någon åtgärd på grund av motionen i fråga.
Med beaktande av vad utskottet här ovan tillstyrkt i enlighet med propositionens
innehåll beräknas mjölkpristillägget, vilket i övrigt torde böra få utgå
efter oförändrade grunder, draga en kostnad av 79 miljoner kronor för budgetåret
1946/47.
Av ovan lämnade redogörelse för Kungl. Maj :ts beslut rörande prissättningen
framgår att lokala differentieringsbidrag a mjölk icke beräknas Ulga
under nästa regleringsår. Då såsom livsmedelskommissionen anfört dessa bidrag
understundom vålla viss irritation och förekommande ojämnheter i
skördeutfallet, därest dessa icke äro av katastrofal natur, kunna hänföras
till påräkneliga företagarrisker, finner jämväl utskottet att desamma lämpligen
böra kunna avvecklas.
I enlighet med vad departementschefen föreslagit torde även under nästkommande
regleringsår böra utgå dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regie
ringskostnads tillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,
dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier
som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där transportkostnaderna för kilogram
mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra alltjämt beräknas medel för
bidrag till mejeriorganisationema å vissa orter såsom ersättning för utebliven
prishöjning. Anslagsbehovet för dessa ändamål har beräknats till 7,5
miljoner kronor. Liksom tidigare torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet
att härav disponera medel även för annan åtgärd för mjölkförsörjningens
ordnande än förut berörts.
Vad angår regleringsbestämmelsema rörande lantsmör torde — ehuru det
med hänsyn till höjningen av producentpriset på mjölk vore önskvärt alt
producenterna av dylikt smör erhölle motsvarande kompensation — såsom
departementschefen anfört någon höjning icke kunna förordas på vare sig
lantsmörpriset eller lantsmörbidraget. Kostnaderna för sistnämnda bidrag
ha beräknats till 400 000 kronor.
Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Såsom departementschefen framhållit torde det nuvarande regleringssystemet
på ifrågavarande område böra upprätthållas oförändrat tills vidare,
men avvecklas så snart ett ändrat försörjningsläge det medger. Den av livsmedelskommissionen
föreslagna prisavvägningen i syfte att stimulera kötttillförseln
under sommaren finner jämväl utskottet välbetänkt. Ej heller
vill utskottet motsätta sig ali de subventioner som voro avsedda att tillämpas
under sommarmånaderna 1946 må utgå även i fortsättningen, örn
Bihang till riksdagens protokoll 19M. 10 samt. Nr 70.
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
detta visar sig nödvändigt för att uppnå avsett prisläge på kött och fläsk.
Någon beräkning på förhand av medelsbehovet härför har icke ansetts möjlig,
varför med anvisande av erforderligt belopp torde få anstå tills vidare.
Kungl. Majit har lämnat utan erinran livsmedelskommissionens uttalande
att ämna stödja ett efter marknadsläget avvägt bottenpris på ägg. I fråga
om äggpriset under nästa regleringsår har i motionerna 1:354 och 11:589
payrkats att medelpriset per kilogram icke bör understiga 2,50 kronor samt
att nettoimport av ägg ej bör tillåtas därest medelpriset icke överstiger 2,95
kronor. Med hänsyn särskilt till äggproduktionens betydelse för det mindre
jordbruket anser även utskottet — som dock icke finner tillrådligt att uttala
sig för någon absolut fixering av priserna — de motionsvis anförda synpunkterna
på förevarande prissättning förtjäna beaktande. Med hänsyn till
den relativt tillfredsställande prisutvecklingen under innevarande regleringsår
torde det kunna förväntas att livsmedelskommissionen skall finna möjligt
att upprätthålla en tillfredsställande reglering av äggpriset också i fortsättningen.
I detta sammanhang torde utskottet böra besvara motionerna 1:351 och
II: 530 vari hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Majit påkalla åtgärder
för prisreglering å svensk ull. Erinras må att livsmedelskommissionen
med hänsyn till bland annat de sänkta priserna på ull räknat med att en
minskning av fårstammen kommer att äga rum under regleringsåret 1946/47,
en utveckling som utskottet lika litet som motionärerna finner önskvärd.
Såsom uttalades i regleringspropositionen till fjolårets riksdag torde statsmakterna
böra överväga sådana åtgärder att avsättning av den inhemska
ullproduktionen på rimliga villkor säkerställes. Då utskottet utgår från att
Kungl. Majit vill uppmärksamma förevarande spörsmål och föranstalta om
de åtgärder som kunna finnas erforderliga, torde emellertid de föreliggande
motionerna icke behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.
Potatisregleringen. Den allmänna prisgarantien i fråga om potatis torde
enligt vad deparatementschefen uttalat komma att avvecklas för nästa regleringsår.
Vad beträffar ett mellan livsmedelskommissionen och Sveriges
stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat avtal rörande föreningens inköp
och försäljning av potatisstärkelse under innevarande regleringsår synes
riksdagen böra godkänna den i 7 § gjorda utfästelsen. Avtalet innebär
att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 att vidtaga eller föranstalta örn
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
19
avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre måna
der, räknade från och med den 1 oktober 1946.
Brödsudsregleringen. På grund av att brödsädslagren vid utgången av löpande
regleringsår beräknas bliva synnerligen knappa, har departementschefen
icke ifrågasatt någon avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet
med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringama. Såsom
en ytterligare beredskapsåtgärd i händelse av svårigheter att täcka behovet
av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret, har departementschefen
på framställning av livsmedelskommissionen tillstyrkt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att om så erfordras utbetala premier å brödsäd som levereras
före viss tidpunkt. Inom utskottet ha olika meningar framförts örn
lämpligheten av att vidtaga en dylik åtgärd som skulle kunna gynna vissa
jordbrukare med möjligheter till tidig tröskning. Da utskottet emellertid
förutsätter att begärda befogenhet att utbetala leveranspremier icke utnyttjas
annat än vid verkligt behov, torde departementschefens förslag böra
biträdas av riksdagen. I berörda syfte av livsmedelskommissionen jämväl
ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar av regleringsåret
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Såsom departementschefen
anfört torde slutlig ståndpunkt till förstnämnda åtgärd liksom till
frågan om jämkningar i prisskalan för brödsädsspannmål få tagas i höst
i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelsema, varvid jämväl
fraktbidrag och särskild ersättning till handeln böra bliva föremål för prövning.
Förmalningsersättningarna. I samband med frågan örn överflyttande av
regleringskostnadema på konsumentpriserna har utskottet redan tillstyrkt
förslag örn en avveckling av förmalningsersättningama från och med den
1 oktober 1946. För de tre första månaderna av budgetåret 1946/47 har livsmedelskommissionen
beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål till
5 miljoner kronor.
Fodermedelsregleringen. Utskottet har redan i den inledande översikten av
försörjningsläget anfört att 1946 års skördeutfall kommer att bliva avgörande
för fodersädstillgången under nästa regleringsår, varför den nuvarande
regleringen på detta område torde uppehållas tills vidare. Liksom i fråga
om brödsäd bär departementschefen ansett pakallat att i händelse av sen
skörd särskilda åtgärder kunna vidtagas i syfte att stimulera leveranserna
under de första månaderna av regleringsåret och fördenskull tillstyrkt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att utbetala viss leveranspremie å grynhavre,
därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik havre.
Med den ståndpunkt utskottet intagit lill motsvarande spörsmål inom brödsädsregleringen
synas knappast några betänkligheter böra möta mot här begärda
bemyndigande, vilket alltså torde lämnas Kungl. Majit. Däremot kan
utskottet icke biträda vad i motionerna 1:354 och 11:539 föreslagits örn att
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
priserna på fodersäd — därest icke årets skörd av fodersäd blår så stor att
risk iör brist på köpfoder ej kan anses föreligga — måtte höjas med samma
belopp som priset på vetekli. En dylik prisförskjutning skulle såvitt utskottet
kunnat bedöma saken få sådan påföljd och räckvidd att flertalet jordbrukare
bleve missgynnade och svårigheter uppstode att upprätthålla den
kalkylerade avvägningen av jordbrukets inkomster och omkostnader. Emellertid
förefaller den av Kungl. Majit föreslagna prisskillnaden mellan fodersäd
och kraftfoder bliva så pass stor att densamma måhända kan verka återhållande
på utbuden av fodersäd. Vid eventuellt uppkommande brist på saluförd
fodersäd bör Kungl. Majit därför äga vidtaga sådana åtgärder att i varje
fall skogsköramas behov av foderhavre kan tillgodoses, varjämte småbrukets
inköpsbehov bör i görligaste mån beaktas.
I den vid riksdagens början väckta motionen lii 180 har hemställts örn
avlåtande av riksdagsskrivelse till Kungl. Majit med framställning örn att
tvångsleveransema av fodersäd måtte snarast möjligt upphöra. Departementschefen
har i propositionen förklarat sig dela den i olika sammanhang
framförda uppfattningen om önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavstaendet,
men ansett sig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa
läge föreslå någon ändring av härutinnan gällande föreskrifter. Detta spörsmål
har behandlats även i motionerna 1:354 och lii 539, där motionärerna
dock funnit förhållandena vara sådana att departementschefens ståndpunkt
mäste anses försvarlig. Da departementschefen vidare förklarat att frågan
bör slutgiltigt avgöras när fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår
kan bedömas med större säkerhet, synes utskottet kunna begränsa sig till
att understryka angelägenheten av att bestämmelserna i ämnet upphävas
när detta låter sig göra.
Reglering sanor dningarna i fråga örn kraftfoder torde såsom departementschefen
anfört likaledes böra bibehållas med de jämkningar som må påkallas
till följd av uppkommande förskjutningar i försörjningsläget.
Vad angår handeln med höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen
ansett att vid ett eventuellt upphävande av regleringsbeslämmelserna
härom de av kommissionen utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen
av dessa fodermedel böra slopas. I dylikt fall torde enligt vad departementschefen
anfört de i lagen örn handel med fodermedel ingående
bestämmelserna om skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att
deklarera blandningarnas sammansättning och fodervärde böra sättas i
kraft. I anslutning till frågan om äggregleringen har i motionerna 1:354
och lii 539 anförts vissa synpunkter även beträffande hönsfodertilldelningen.
Liksom motionärerna finner utskottet det önskvärt att äggpioduktionen
i största möjliga omfattning förlägges till småbruket och att därför dettas
behov av hönsfoder tillgodoses i första hand. Enligt vad utskottet inhämtat
har livsmedelskommissionen redan tidigare utfärdat föreskrifter i ämnet, varigenom
en utveckling i nämnda riktning befrämjas. Bland annat tillämpas
stränga restriktioner när det gäller nyetablering av hönsgårdar. Motionärernas
förslag örn att under nästa regleringsår bevilja småbrukarna rabatt vid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
21
köp av hönsfoderblandningar med 10 öre per kilogram för så stor mängd som
vederbörande inköpt under regleringsåret 1944/45, dock för högst 500 kilogram,
finner utskottet innebära en anordning som icke torde vara påkallat
att införa i nuvarande läge.
Vad departementschefen anfört angående foderman har icke givit utskottet
anledning till erinran, ej heller det i anslutning därtill framlagda författningsförslaget.
Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget. Beräkningen av 15 miljoner
kronor till bestridande av bolagets kostnader under nästa regleringsår
torde tills vidare kunna godtagas. I enlighet med vad departementschefen
föreslagit torde förmalningsersättningen till havregrynkvamarna böra slopas
för regleringsåret 1946/47.
Konstgödselregleringen. Såsom anförts i propositionen torde någon ändring
utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser angående konst
gödselregleringen icke böra ifrågakomma.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.
Utskottet biträder departementschefens förslag att liksom tidigare under
krisåren för dessa stödåtgärder, som avse även vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län, må beräknas ett belopp av 900 000 kronor, att utgå av
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Att av nämnda
belopp även för nästa budgetår anvisas medel till den av Svenska vall- och
mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland vill utskottet
icke motsätta sig. Utskottet biträder vidare departementschefens förslag
att medel ställas till förfogande liksom hittills för i propositionen omnämnda
inspektion över klassificering av kött m. m., arbeten avseende
bekämpande av ogräs, försäljning av ogrässprutor till nedsatt pris samt undersökningar
rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch
fröodling. Vad vidare angår ogräsets bekämpande har i motionen II: 531
hemställts att ett belopp av 4 500 kronor måtte liksom tidigare ställas till
ph. doktor Alfred Åslanders förfogande för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet
på området. Därest Kungl. Maj:t efter förnyade överväganden
finner lämpligt att jämväl medel för detta ändamål anvisas från anslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, synes utskottet intet vara
att erinra däremot.
Prisrabattering å vissa livsmedel. I likhet med departementschefen och
livsmedelskommissionen finner utskottet icke skäl att föreslå någon ändring
av de allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort. Frågan om prisrabattering
å vissa livsmedel torde emellertid böra tagas under omprövning
i samband med förslaget örn införande av kontanta barnbidrag. Ehuru
Kungl. Majit bör äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda
ändringar i prisrabattsystemet, torde fråga örn mera genomgripande förändringar
böra underställas riksdagen då detta utan olägenhet kan ske.
Då ej heller utskottet ifrågasätter ändring beträffande rabatternas storlek,
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
torde dessa även i fortsättningen böra utgöra för matfett 2 kronor per kilogram
och för mjölk 15 öre per liter. Medelsbehovet för här berörda ändamål
bär beräknats till 95 miljoner kronor, innebärande en minskning med 5 miljoner
kronor.
Anslag säskanden m. m. Kostnaderna för genomförande av de här förordade
förslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ha i propositionen
beräknats komma att uppgå till i runt tal 145 000 000 kronor, vartill
kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor till förmalningsersättningar
och dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande av kostnaderna för
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Av förstnämnda summa belöpa
53 000 000 kronor på producentbidrag för mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg,
7 500 000 kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag
m. m., 400 000 kronor på pristillägg för lantsmör samt 5 000 000 kronor på
diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen
upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen
sammanhängande uppgifter. Nu ifrågavarande post beräknas
även få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté
ävensom för täckande av de utgifter som föranledas av förslagen
till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Beträffande
kostnaderna för prisrabatter å vissa livsmedel ha dessa upptagits till
95 000 000 kronor. Ifrågavarande anslagsberäkningar ha icke givit utskottet
anledning till erinran, varför medel till de skilda ändamålen för budgetåret
1946/47 torde böra anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts äskanden.
Under åberopande av det anförda — och då utskottet saknat anledning
till erinran mot vad departementschefen anfört och föreslagit i här ovan
icke berörda delar — hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produk
bons- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet i det föregående
angivna riktlinjer,
2) för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
a)
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
reservationsanslag av 145 000 000 kronor;
b) till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av
5 000 000 kronor;
c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 15 000 000
kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
23
d) till Prisrabattering d vissa livsmedel ett anslag av
95 000 000 kronor;
3) i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att riksdagen vid
granskning av förenämnda förslag till förordning om ändring
av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående
förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar
vid handel med födoämnen icke funnit skäl
till erinran mot detsamma;
B. att motionerna 1:351 och 11:530, 1:354 och 11:539,
II: 180, 11:531 samt II: 540 må, i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört, av
riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 13 juni 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Gabrielsson, Nils Olsson,
Näslund, Svedberg, Jonsson och Hagman; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,
Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Lundbom och Gustafson i Dädesjö.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 70.
Bilaga
Förslag
till
ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud
i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid
handel med födoämnen.
Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917
angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar
vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande
varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.
§ 1.
Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma
icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama,
där varan till sin sammansättning avviker från den normala
sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.
I föregående stycke avsedda benämningar äro
mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung
eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig
benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet
i användningen med motsvarande vara,
ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och
saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter
eller bär.
Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma
icke användas benämningen f o derhän, därest varans sammansättning avviker
från den normala sammansättningen hos dylik tran.
Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats
skall jämväl gälla örn motsvarande benämningar på främmande språk.
Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses
med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gälle vad sålunda
stadgats.
Denna förordning träder i kraft den
1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.
468049. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område. a1 i texten