Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 194-5/46 m. m., såvitt angår nionde huvudtiteln.
1946-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 194-5/46 m. m., såvitt angår nionde huvudtiteln.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 72.
1
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig
reglering av riksstaten för budgetåret 194-5/46 m. m.,
såvitt angår nionde huvudtiteln.
(lia avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till
riksdagen den 10 maj 1946 avlåtna proposition, nr 297, angående slutlig
reglering av riksstaten för budgetaret 1945/46 m. m., i vad angar framställningar
under nionde huvudtiteln.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för nämnda dag
(bilaga 2 s. 11—24).
Driftbudgeten.
J. Skogsväsendet.
1 ;o) Skogsvård m. m.: Ytterligare medel till skogsvårdens befrämjande.
Under förevarande punkt har Kungl Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet
anvisa ett anslag av 190 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom av det anförda framgår äger skogsvårdsstyrelsernas personal under
innevarande budgetår uppbära provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg
efter samma grunder som gälla för vissa statliga befattningshavare.
I proposition till årets riksdag, nr 126, har Kungl. Maj:t vidare föreslagit att
skogsvårdsstyrelsernas ordinarie och extra befattningshavare i samband med
att de med ingången av nästa budgetår inplaceras å löneplan skola få åtnjuta
provisoriskt lönetillägg under budgetaret 1946/47 enligt motsvarande
grunder som för statstjänstemän föreslagits i propositionen nr 3/1946. Med
hänsyn härtill har jag intet att erinra mot att årsanställd personal hos skogsvårdsstyrelsema,
som enligt grunderna för sistnämnda proposition befinnes
därtill berättigad, tillerkännes sådant tillfälligt lönetillägg under innevarande
budgetår, som avses i förenämnda kungörelse den 15 mars 1946. Sadant
tillägg torde emellertid endast böra beviljas i den man vederbörande befattningshavares
nu utgående löneförmåner understiga summan av den efter den
1 juli 1946 reglerade lönen och det provisoriska lönetillägget.
Bihang lill riksdagens protokoll 19iG. 10 sami. Nr 72 74.
I
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 72.
Utskottet.
Utskottet.
Då de under förevarande anslag å riksstaten och tilläggsstat II för innevarande
budgetår anvisade medlen, tillhopa 610 000 kronor, icke torde förslå
för utdelande av erforderligt bidrag till de med ifrågavarande lönetillägg
förenade kostnaderna, synes en förstärkning av anslaget böra ske genom
anvisande av ytterligare medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken
av det härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen
anfört kunna bestämmas till 190 000 kronor.»
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning samt hemställer,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel
till skogsvårdens befrämjande å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.
K. Lantmäteri väsen det.
2:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.
Efter redogörelse för ärendet har departementschefen anfört följande
:
»Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen äro inkomstförhållandena
för aspiranter vid lantmäteristaten mindre tillfredsställande.
Ehuru 1945 års lantmäteriutredning i sitt betänkande torde komma att upptaga
fragan örn aspiranternas löneställning till behandling, synes emellertid
önskvärt att en viss förbättring av lönerna för ifrågavarande kategori med
det snål aste kommer till stånd. Denna synes i anslutning till vad lantmäteristyrelsen
föreslagit böra ske på sa sätt att aspiranter med arvoden må komma
i åtnjutande av tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å det beräknade
taxebeloppet av 2 400 kronor för år. Härigenom skulle så gott som samtliga
lantmäteriaspiranter komma att erhålla en löneförstärkning av statsmedel
med 128 kronor 95 öre per månad. Såsom framgår av vad förut anförts
äger aspirant utan arvode redan uppbära tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg.
Den nu föreslagna löneförbättringen, som torde komma att draga
en kostnad av omkring 56 000 kronor för år och som synes böra utgå från den
1 januari 1946, kan genomföras utan att därför avsedda anslag, nämligen
förevarande anslag och anslaget till kris tillägg, behöva förstärkas.
Därest riksdagen icke bär något att erinra mot vad jag sålunda förordat,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet.»
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att aspiranter vid lantmäteristaten,
som uppbära arvode, må komma i åtnjutande av tillskott
å dyrtidstillägg och kristillägg å beräknad taxeinkomst.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 72.
3
3:o) Understöd åt jorddclningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar,
förslagsanslag. Elter att ha lämnat en redogörelse för utredningen
i ärendet har departementschefen anfört och föreslagit följande:
»Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen uppdrogs ursprungligen
åt den till ifrågavarande organisation knutna lantmäteripersonalen blott
ett fåtal förrättningar. Sedermera lia emellertid organisationens arbetsuppgifter
högst väsentligt utökats genom att åt densamma anförtrotts ytterligare
förrättningar av både stor omfattning och betydande svårighetsgrad. Någon
motsvarande förstärkning av personalen har däremot icke kommit till stånd,
främst beroende av bristen på biträdespersonal av olika kategorier inom
lantmäteriet. En följd av nämnda förhållanden har blivit, att flertalet av de
ifrågavarande organisation åvilande förrättningarna ännu icke kunnat slutföras.
Emellertid torde vikten av att den av organisationen bedrivna verksamheten
i fortsättningen kan fullföljas med tillbörlig skyndsamhet och på
mest ändamålsenliga sätt vara uppenbar. I likhet med lantmäteristyrelsen
anser därför även jag önskvärt, att de erforderliga förutsättningarna härför
skapas. För ernående av detta syfte torde det, såsom styrelsen framhållit,
i första hand vara nödvändigt, att personalen vid organisationen kan
hållas kvar vid denna och vid behov utökas till erforderligt antal. Ett ofrånkomligt
villkor härför synes emellertid vara, att en viss förbättring av förevarande
personals löneställning kommer till stånd, då eljest svårigheter att
erhålla tillräcklig arbetskraft uppstå.
Vid övervägande av spörsmålet om den närmare utformningen av orgalisationens
sammansättning och personalens avlöningsförhållanden har jag
■ stort sett kunnat giva min anslutning till lantmäteristyrelsens föreliggande
förslag. Det synes mig sålunda ändamålsenligt, att hos distriktslantmätaren
Bengtsson förordnss erforderligt antal särskilda förrättningsmän, åt vilka
kan uppdragas handläggningen av vissa förrättningar. Vad beträffar avlöningsförmånerna
tiil ifrågavarande personal torde dessa böra höjas pa sätt
och till belopp, som lantmäteristyrelsen föreslagit. Frågan örn en uppräkning
av den särskilda ersättningen till distriktslantmätaren Bengtsson synes emellertid
icke böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang, utan torde
jag sedermera få ånyo anmäla detta spörsmål för Kungl. Maj:t. Jag torde
här vidare få erinra, att jag i annat sammanhang denna dag förordar, att
aspirant i lantmätei ikåren med arvode från och med den 1 januari 1946
må åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å taxeinkomst. Därest
riksdagen godkänner nämnda förslag, torde, såsom lantmäteristyrelsen anfört,
någon höjning av den särskilda ersättningen till vid organisationen
tjänstgörande aspirant med arvode icke böra ifrågakomma. Mot styrelsens
förslag örn en höjning av jämväl de för gottgörelse åt förrättningsmannen
för förbrukningsartiklar samt för anskaffande av instrument och kontorsmaskiner
avsedda beloppen har jag icke heller något att erinra.
I enlighet med vad lantmäteristyrelsen uttalat torde det vara lämpligt, att
de vid organisationen anställda kontorsbiträdenas verksamhet vid behov kan
förläggas till vederbörande förrättningsställe. Därest riksdagen icke har något
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 72.
att däremot erinra, torde dessa biträden härvid böra komma i åtnjutande av
resekostnads- och traktamentsersättning enligt de för distriktslantmätare med
flera gällande grunder, att utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till
Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.
Då bestämmelserna för ifrågavarande verksamhet tidigare underställts
riksdagens prövning, torde de av mig nu förordade ändringarna däri jämväl
böra anmälas för riksdagen. De ändrade föreskrifterna synas böra vinna tilllämpning
omedelbart. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest
riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, utfärda de närmare föreskrifter,
som må finnas erforderliga i anledning av förslagets genomförande.
»
Utskotta. Tillstyrkande bifall till förevarande framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat meddela
ändrade föreskrifter angående lantmäteripersonalens organisation
och avlöningsförhållanden vid handläggning av vissa
laga skiften inom Ore och Mora m. fl. socknar inom Kopparbergs
län.
Stockholm den 18 juni 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,
Anderberg, Nils Olsson, friherre Beck-Friis och Näslund; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson
i Vimmerby, Lundbom, Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Jacobson i Vilhelmina
och Utbult.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:400 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund. a1 i texten