Jordbruksutskottets utlåtande nr 77
1946-12-10 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1946:77, Jordbruksutskottets utlåtande nr 77
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
1
Nr
77.
Ankom till riksdagens kansli den 10 december 1916 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning
för vissa översvämningsskador m. m.
1 en till riksdagen den 15 november 1946 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 382, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område må för utbetalande av ersättningar i anledning av översvämnings-
och andra regnskador å 1946 års skörd anlitas ett belopp av
högst 3 500 000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse därför
ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisade 1945 års riksdag
ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303; r. skr. nr
472). Av nämnda anslag beräknades ett belopp av 6 000 000 kronor för utbetalande
under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieringsbidrag å mjölk
till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma skördeförhållanden.
I proposition nr 389 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Majit sedermera,
bland annat, att av de medel, som under förenämnda anslag avsetts för
lokala differentieringsbidrag å mjölk, skulle under särskilt angivna förutsättningar
även få utbetalas ersättning till jordbrukare, som under år 1945 drabbats
av översvämningsskador, samt att å anslaget skulle anvisas ytterligare
ett belopp av 2 100 000 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (r. skr.
nr 611).
I skrivelse den 29 oktober 1946 har statens livsmedelskommission hemställt,
att Kungl. Majit måtte bemyndiga kommissionen att utbetala ersättningar
för översvämnings- och andra regnskador å 1946 års skörd i överensstämmelse
med vissa av kommissionen i skrivelsen angivna riktlinjer
samt att disponera härför erforderliga medel ur nämnda anslag.1
Kommissionen har tillika, under åberopande av sin framställning, överlämnat
ett antal till kommissionen för utlåtande remitterade framställningar
örn åtgärder med anledning av under hösten 1946 inträffade dylika skador.
1 Före avgivandet av sin framställning har kommissionen i ärendet samrått med en delegation
bestående av ledamöterna i kommissionens råd riksdagsmannen Abel Andersson, landstingsmannen
B. Ekström, sekreteraren P. E. Enderstein, direktören K. Lindström och förvaltaren H. G. Ringborg
samt riksdagsmannen S. B. Norup och direktören A. H. Stensgård.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1916. 10 sami. Nr 77.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
I skrivelse den 26 oktober 1946 har sålunda Kronobergs Kins hushållningssällskap
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen begära ett anslag å
6 800 000 kronor till skälig gottgörelse efter särskilt angivna riktlinjer findé
förluster, som jordbrukare i länet innevarande höst lidit genom onormal
nederbörd och därav vållade översvämningar.
Länsstyrelsen i Kalmar län har med skrivelse den 26 oktober 1946 överlämnat
framställning från länets södra hushållningssällskap, i vilken framställning
sällskapet begärt, att Kungl. Maj:t måtte av statsmedel bereda jordbrukare
inom sällskapets område ersättning för de skador, som på grund
av översvämning och regn under augusti och september 1946 uppkommit
å gröda. I skrivelse den 27 september 1946 har Kalmar läns norra hushållningssällskap
anhållit, att för den allmänna skördenedsättningen i anledning
av nederbörden under hösten 1946 måtte utgå differentieringsbidrag
å mjölk samt att för katastrofskadorna måtte utbetalas särskild ersättning.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i skrivelse den 25 september 1946 hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande att bringa hjälp åt de
jordbrukare, som åsamkats förluster genom översvämningarna och vattenskadorna.
I skrivelse den 16 september 1946 har länsstyrelsen i Skaraborgs län hemställt,
att Kungl. Majit måtte anbefalla eller eljest vidtaga åtgärder i överensstämmelse
med riktlinjerna i Kungl. Maj:ts proposition nr 389 vid 1945
års riksdag för att de av översvämningarna i länet under innevarande höst
drabbade jordbrukarna måtte skyndsamt bringas hjälp från det allmännas
sida.
Länsstyrelsen i örebro län har överlämnat en den 25 september 1946 dagtecknad
framställning från länets hushållningssällskap. I framställningen,
varöver yttrande avgivits av torrläggningsnämnden i länet, har framhållits,
att ersättning för de av nederbördsförhållandena vållade skadorna å årets
gröda borde utgå av allmänna medel.
Riksförbundet landsbygdens folk har i skrivelse den 5 oktober 1946 anhållit,
att grunderna för beräkning av ersättningsbeloppen för de av regn och
översvämning orsakade katastrof skadorna måtte bestämmas så att ersättningarna
utginge med högre belopp än för förra årets skador och att en så
fullständig reglering som möjligt av skadorna uppnåddes.
Kommissionen har i sin skrivelse rörande omfattningen och arten av skadorna
å innevarande års skörd anfört bland annat.
Enligt en av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut gjord sammanställning
har nederbörden under september månad 1946 inom samtliga
län i riket varit betydligt större än normalt. Särskilt har detta varit fallet i
Örebro, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar norra, Kronobergs och Skaraborgs
län. I jämförelse med föregående år synes emellertid den skillnaden
lia förelegat, att nederbörden i allmänhet varit jämnare fördelad över en
längre period. Med avseende på skördeskadornas beskaffenhet har detta inneburit,
att de egentliga översvämningsskadorna i år icke varit fullt så omfattande
som hösten 1945, medan däremot övriga regnskador haft en större
omfattning och varit av mera svårartad beskaffenhet än fallet var föregående
höst. Kommissionen har därför ansett sig böra från hushållningssällskapen
inhämta uppgifter rörande icke blott de egentliga översvämningsskadorna
utan även av regn förorsakade totalskador å skörden.
Enligt de från hushållningssällskapen erhållna uppgifterna har den skadade
arealen av hushållningssällskapen uppskattats till något över 30 000
hektar. Enbart den genom översvämningar skadade arealen har angivits till
omkring 12 600 hektar, medan totalskada på grund av regn utan att över
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
3
svämning förelegat har rapporterats för omkring 17 700 heldar. Särskilt omfattande
skador rapporteras för Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, örebro,
Jönköpings, Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge, Skaraborgs och
Värmlands län, medan däremot i norra Sverige inga skador av denna beskaffenhet
synas föreligga. En fördelning av den skadade arealen på olika grödor
ger vid handen, att i det närmaste två tredjedelar av densamma (19 000 hektar)
avser havre. Av övriga sädesslag ha blandsäd och vårvete drabbats av de
svåraste skadorna, i det att den skadade arealen för dessa grödor enligt hushållningssällskapens
uppskattningar uppgår till omkring 3 700 respektive
2 100 hektar. Beträffande potatis har den skadade arealen angivits till omkring
2 100 hektar.
Det ligger i sakens natur, att de erhållna uppgifterna måste betraktas såsom
tämligen osäkra. Medan vissa hushållningssällskap efter allt att döma
företagit ingående undersökningar rörande skadornas omfattning, synas andra
ha nöjt sig med mera allmänna uppskattningar. Särskilt osäkra äro givetvis
uppgifterna angående de av regn förorsakade totalskadorna. Det bör i
detta sammanhang understrykas, att uppgifterna skulle avse totalskador,
däremot icke groddskador o. d. Efter allt att döma torde dock åtskilliga
av de från hushållningssällskapen inkomna uppgifterna, särskilt beträffande
regnskador, icke avse totalskador i ordets egentliga bemärkelse. Även i fråga
om de uppgivna översvämningsskadorna torde i viss utsträckning gälla, att
en del av skörden å de översvämmade områdena kunnat bärgas, ehuru densamma
blivit i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende avsevärt försämrad.
Kommissionen har härefter ingått på frågan om vilka åtgärder med
anledning av skadorna å 1946 års skörd, som lämpligen böra
vidtagas.
Enligt kommissionens uppfattning syntes de skäl, som under år 1945/46
gåve anledning till utbetalande av statliga ersättningar för översvämningsskador,
föreligga även innevarande år. Den areal, som av hushållningssällskapen
i år redovisats såsom översvämmad, vore icke mycket mindre än den
för år 1945/46 redovisade översvämmade arealen. Samtidigt torde årets
översvämningsskador ha varit särskilt kännbara för sådana jordbrukare,
som två år i följd drabbats av dylika skador. Sistnämnda förhållande finge
anses utgöra ett särskilt skäl för att ersättningar för översvämningsskador
även i år borde utgå.
Kommissionen har i detta sammanhang föreslagit, att under innevarande
år ersättning borde utbetalas även för sådana regnskador, sorn, ehuru översvämning
icke förelegat, inneburit att hela grödan eller i varje fall en mycket
stor del därav förstörts. Kommissionen har härmed avsett sådana fall, då
skörden på grund av långvarigt regn icke alls kunnat bärgas, eller, om den
bärgats, visat sig vara så skadad, att det kvantitativa utbytet av densamma
blivit mindre än hälften av vad som förväntades vid den särskilda skördeuppskattning,
som lagts till grund för fodersädsavståendet, eller, beträffande andra
grödor än fodersäd, av den för området beräknade normalskörden. Däremot
borde enligt kommissionens uppfattning kvalitativa skador å skörden, exempelvis
groddskador, även om de i och för sig vore av svårartad beskaffenhet,
icke föranleda utbetalning av statliga ersättningar i förevarande ordning.
4
.Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
Beträffande grunderna för nu ifrågavarande ersättningar har kommissionen
anfört.
Vid överläggningar, som kommissionen haft med jordbruksrepresentanter
inom kommissionens råd, har framhållits, att de under år 1945/46 tillämpade
grunderna för ersättningar ofta givit anledning till missförstånd och besvikelse
bland jordbrukarna. Ifrågavarande bestämmelser inneburo att jordbrukarna
vid totalskada skulle bära en självrisk med sammanlagt i regel omkring
50 procent. Bland annat i syfte alt erhålla en mjukare övergång mellan
skador, som berättigade respektive icke berättigade till ersättning, ävensom
en bättre gradering av ersättningarna efter skadornas relativa betydelse för de
drabbade jordbrukarna hade emellertid vid bestämmelsernas utformning en
viss uppdelning verkställts av självrisken. Av den för den skadelidande brukningsdelen
beräknade normalskörden skulle sålunda försl 30 procent avdragas
såsom självrisk, varefter jordbrukaren å den återstående skadan erhöll
ersättning med 70 procent. Sistnämnda procentsats kunde i ömmande
fäll höjas till 85 eller, undantagsvis, 100 procent. Genom denna anordning
vanns också den betydelsefulla fördelen, att den jordbrukare, som bärgat en
del av sin skörd, automatiskt erhöll ett större belopp för sin skörd än den,
som fått hela grödan förstörd. Även ur folkförsörjningssynpunkt syntes en
sådan anordning vara eftersträvansvärd, enär jordbrukarna i annat fall icke
kunna förväntas bli villiga att lägga ned arbete och kostnader på försök att
bärga en så stor del av den skadade skörden som möjligt.
Från jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd har emellertid uttalats,
att det under fjolåret tillämpade systemet ur psykologisk synpunkt mnebure
så stora nackdelar, att det under inga omständigheter borde bibehållas
under innevarande år. Metoden att först göra avdrag för en viss självrisk
och därefter lämna ersättning för endast en del av den därefter återstående
skadan hade nämligen bland jordbrukarna ofta missuppfattats på
så sätt, att de förbisett den sistnämnda begränsningen ifråga om ersättningens
storlek och utgått ifrån att ersättning skulle utgå med hela det belopp,
varmed skadan överstege den s. k. självrisken. Med hänsyn härtill borde enligt
jordbrukarrepresentanternas enhälliga uppfattning avdrag göras endast
för viss angiven självrisk, och ersättning sålunda utgå med hela det belopp,
varmed skadan överstege denna självrisk.
Kommissionen har med hänsyn till den stora vikt, som sålunda trän jordbrukarnas
sida lagts vid att en ändring i detta hänseende bomme till stånd,
ansett sig för året icke böra motsätta sig att en sådan ändring i ersättningsreglernas
konstruktion ägde rum. Kommissionen har emellertid därvid funnit
sig böra understryka de förut berörda olägenheter, som vore förenade med
den av jordbrukarna begärda omläggningen av bestämmelserna. För året kunde
dessa olägenheter dock icke medföra några ur folkförsörjningssynpunkt
menliga verkningar, enär årets skörd redan vore bärgad. Det finge vidare
enligt kommissionens uppfattning förutsättas, att särskilda ersättningar av
nu förevarande beskaffenhet under kommande år icke skulle utbetalas.
Vad angår ersättningsprocentens storlek har kommissionen erinrat om
att under föregående år denna vid totalskada utgjorde 49. Med hänsyn till
att jordbrukarna inom de svårast hemsökta områdena två år i följd drabbats
av betydande skador torde skäl få anses föreligga för att i år tillämpa en något
högre ersättningsprocent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
I detta sammanhang har kommissionen behandlat frågan, huruvida samma
ersättningsprocent borde tillämpas vid såväl översvämnings- som andra
regnskador, samt härom anfört.
Enligt kommissionens uppfattning tala starka skäl för en differentiering
av ersättningsprocenten mellan dessa båda slag av skador. Även om skörden
i åtskilliga fall kan lia blivit fullständigt förstörd genom regn, utan att översvämning
förelegat, torde dock översvämningsskador å viss areal för de därav
drabbade jordbrukarna i regel lia medfört avsevärt mera arbete och högre
kostnader än regnskador å samma gröda och å lika stor areal. Dessutom
torde översvämningar ofta medföra en försämring av jorden, vars verkningar
kunna göra sig gällande även under kommande år. Med hänsyn härtill
synes vid totalskada ersättningsprocenten böra bestämmas till 65 i fråga örn
översvämningsskador och 50 i fråga om andra regnskador. Jordbrukarna böra
nied andra ord bära en självrisk av i regel 35 procent vid översvämningsskador
och 50 procent vid andra regnskador, som medfört en avsevärd kvantitativ
försämring av skördeutfallet. Vid ömmande omständigheter bör dock
ersättningsprocenten i båda fallen kunna höjas till högst 80 procent.
I de fall, då en och samma brukningsdel drabbats av såväl regnskada som
översvämningsskada, torde självrisken böra beräknas med hänsyn till skadornas
relativa fördelning. Då alltför komplicerade regler torde böra undvikas,
synes denna avvägning lämpligast böra ske på så sätt, att i den mån
den skadade arealen av en viss gröda på en och samma brukningsdel till
mer än en tredjedel drabbats av översvämning, bör ersättningsprocenten beräknas
till 65 men i annat fall till 50 procent.
Angående sättet för bestämmande av ersättningen har kommissionen föreslagit
följande.
Beträffande fodersädsskörden torde den särskilda skördeuppskattning, som
ligger till grund för fodersädsavståendet, böra komma till tillämpning, medan
beträffande övriga grödor normalskörden torde böra beräknas häradsvis
eller, där så kan ske, sockenvis, med ledning av föreliggande skördestatistik
och med tillämpning av i huvudsak samma grunder som föregående
år. I sistnämnda fall torde även, i likhet med föregående år, en höjning eller
sänkning av normalskördssiffran med högst 20 procent böra få vidtagas beträffande
brukningsdelar, vilkas normalskörd på grund av jordmån eller
andra omständigheter uppenbarligen är högre respektive lägre än det för häradet
(socknen) gällande genomsnittet. Det får ävenledes förutsättas, att
självrisken, på samma sätt som skedde föregående år, beräknas på den skadelidande
brukningsdelens liela areal av varje ifrågakommande gröda. I enlighet
med önskemål från olika håll torde dock vid ersättningsberäkningen
fodersäd böra betraktas såsom en gröda.
I ömmande fall torde en höjning av ersättningsprocenten böra äga rum.
Oavsett de skadelidandes personliga förhållanden torde emellertid särskild
hänsyn böra tagas även till den omständigheten, att många av de jordbrukare,
som nu skulle bli berättigade till ersättning, föregående år drabbades
av översvämningsskador. Därest sistnämnda skador år 1945 varit av sådan
storlek och beskaffenhet, att ersättning för dem utgått, torde ersättningen tolde
skador, som inträffat i år, få utan särskild behovsprövning höjas till 80
procent.
Beträffande kostnaderna har kommissionen anfort.
En beräkning av kostnaderna för ifrågavarande ersättningar ställer sig
av olika skäl synnerligen vansklig. Kommissionen vill erinra örn att under
år 1945/46 omkring 1 230 000 kronor utbetalades såsom ersättning för över
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
svämningsskador. Den för nämnda år redovisade skadade arealen uppgår till
drygt 13 000 hektar. För innevarande år redovisas en skadad areal av omkring
30 000 hektar. Vid oförändrade ersättningsbestämmelser och även i
övrigt likartade förhållanden skulle, därest sistnämnda beräkning vore riktig,
ersättningsbehovet år 1946/47 kunna beräknas till i runt tal 3 000 090
kronor. Emellertid får hänsyn tagas dels till att kommissionen föreslagit
vissa ändringar i fråga om grunderna för beräkning av ersättningarna, dels
att det i år är fråga om skador av delvis annan beskaffenhet än föregående
år. Av de föreslagna ändringarna i grunderna för de ifrågavarande ersättningarna
verkar sänkningen av självrisken höjande, men den ifrågasatta
omläggningen av själva beräkningsmetoden sänkande på ersättningsbeloppen.
Däremot kan den omständigheten, att skadorna i år efter allt att döma
företrädesvis äro regnskador utan samband med översvämning väntas medföra
en relativ stegring av desamma. Det kan nämligen förväntas, att regnskadorna
oftare än översvämningsskadorna drabbat hela arealen å en viss
brukningsdel och att därför den minskning av ersättningsbeloppen, som följer
av metoden att grunda ersättningen på en jämförelse mellan å ena sidan
den för hela brukningsdelen beräknade normalskörden och å andra sidan
brukningsdelens hela skörd av ifrågavarande gröda, skall få mindre betydelse
för regnskador än fallet varit beträffande översvämningsskador. Någon
exakt beräkning av de faktiska kostnaderna synes i nuvarande läge icke
vara möjlig, men enligt kommissionens uppfattning talar sannolikheten för
att desamma komma att uppgå till omkring 3 500 000 kronor.
Föredraganden, statsrådet Sträng, har i ärendet anfört och föreslagit följande:
Ȁven
årets skörd har, liksom förra årets, i icke ringa grad skadats av regn.
Den skadade arealen har av hushållningssällskapen uppskattats till något
över 30 000 hektar, vilket är avsevärt mera än vad som under förra året skadades
genom översvämningar. I motsats till 1945 års skador lia i år de direkta
regnskadorna varit betydligt större än översvämningsskadorna. De
ojämförligast största skadorna ha drabbat fodersäden, havre och blandsäd.
Uppenbart är att de svårartade regnen för många jordbrukare i de därav
berörda trakterna, främst södra och mellersta Sverige, kommit att medföra
högst betydande ekonomiska förluster. Särskilt kännbara komma dessa att
bliva för dem som även förra året utsattes för översvämnings- och regnskador.
Ehuru det givetvis måste inge betänkligheter att, då jordbruket drabbas
av dålig väderlek, av allmänna medel ersätta därigenom uppkomna förluster,
vill jag dock icke motsätta mig att så i viss utsträckning sker även i år.
Sedan mera normala förhållanden återinträtt, torde emellertid bidrag av nu
ifrågavarande slag icke vidare förekomma.
Efter övervägande av frågan om vilken form de statliga hjälpåtgärderna
i förevarande fall böra få, anser jag mig kunna biträda det av livsmedelskommissionen
framlagda förslaget. I betraktande av att skadorna till följd av
regnet drabbat avsevärda delar av landet skulle eif återinförande av differentieringsbidragen
för att ersätta förlusterna i stort sett leda till en allmän
höjning av mjölkpriset. Jordbrukarnas inriktning på mjölkproduktion är även
förhållandevis skiftande, varför ett stöd i denna form icke skulle te sig fullt
tillfredsställande ur rättvisesynpunkt. I likhet med kommissionen anser jag
därför, att dylika bidrag icke böra utgå i anledning av ifrågavarande skador.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
Ett system med direkt ersättning för lidna förluster synes på sätt kommissionen
uttalat vara att föredraga.
Såsom kommissionen anfört tala starka skäl för att ersättningarna skola i
motsats till föregående år utgå icke endast för översvämningsskador utan även
för omedelbart av regn vållande skador. Ersättning för sistnämnda slags skador
bör dock utbetalas endast under förutsättning att det kvantitativa skördeutbytet
å brukningsdelen blivit mindre än hälften av vad som förväntades
vid den särskilda skördeuppskattningen, som ligger till grund för fodersädsavståendet,
eller, beträffande andra grödor än 1''odersäd, av den för området
beräknade normalskörden.
Oaktat det principiellt sett skulle te sig mera tillfredsställande om i år
samma grunder för beräkningen av ersättningarna tillämpades som i fråga
om 1945 års skörd, vill jag likväl med hänsyn till vad i ärendet förekommit
icke motsätta mig de av kommissionen föreslagna ersättningsgrunderna. Sålunda
bör gälla beträffande båda slagen av skador, att de efter avdrag av
självrisk skola ersättas helt, samt såvitt angår översvämningsskador dessutom,
att ersättning bör utgå efter högre procenta! icke endast i jämförelse med
föregående år utan även i förhållande till ersättningen för de direkta regnskadorna.
Möjlighet bör även finnas att vid särskilda omständigheter tillämpa
ett högre procenttal. Ersättning torde salunda böra utgå efter 65 procent vid
översvämningsskada och efter 50 procent vid annan regnskada, dock att vid
ömmande omständigheter eller då den skadelidande föregående år erhållit
ersättning för översvämningsskada, ersättningsprocenten må höjas till högst
80 procent. För det fall alt viss gröda å en och samma brukningsdel drabbats
av såväl översvämnings- som annan regnskada, bör därest minst en tredjedel
kan anses utgöra översvämningsskada, ersättning utgå efter procenttalet för
sådana skador. Omfattningen av översvämnings- eller annan regnskada bör
bedömas beträffande fodersäden med ledning av den särskilda skördeuppskattning,
som ligger till grund för fodersädsavståendet, samt beträffande
övriga grödor efter en normalskörd, beräknad i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder som tillämpades föregående år. Ersättning bör icke i
något fall utgå med mindre ersättningsbeloppet efter förut angivna grunder
överstiger 25 kronor per brukningsdel.
Kommissionen har uppskattat kostnaderna för ersättningarna till omkring
3 500 000 kronor. Det synes mest ändamålsenligt att i första hand de för
täckande av skadorna på 1945 års skörd kvarstående medlen, 2 800 000 kronor,
under anslaget för prisreglerande åtgärder å jordbrukets område anlitas
för nu ifrågavarande ändamål. I den män ytterligare medel äro behövliga,
torde andra å anslaget tillgängliga medel få tagas i anspåk. Jag förutsätter
emellertid att sammanlagda ersättningsbeloppen hålla sig inom den beräknade
kostnadsramen. Skulle anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område icke vara tillräckligt för alt gälda ersättningskostnaderna, torde ytterligare
medel för ändamålet få äskas hos riksdagen.
Därest i iksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera i huvudsaklig anslutning
till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.»
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.
Ut sloka. Den osedvanligt rikliga nederbörden under september månad tillfogade
1946 års skörd betydande skador, främst i södra och mellersta Sverige och
särskilt kännbara för de jordbrukare som även under fjolåret drabbades avöversvämnings-
eller andra regnskador. Da nu liksom förra året ftamkommit
krav på att statsmakterna skola träda emellan och av allmänna medel
lämna jordbrukarna gottgörelse för därigenom förorsakade ekonomiska förluster,
synes det utskottet med hänsyn till ifrågavarande skadors katastrofartade
omfattning skäligt, att så ånyo sker i fråga örn översvämningsskador.
Vad angår omedelbart av regn uppkomna skador beräknas i propositionen
ersättning för sådana komma att utgå endast i mycket svarartade fall, varför
utskottet anser sig böra jämväl tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag härom.
Vidkommande formen för den nu planerade statliga hjälpaktionen vill utskottet
biträda vad föredragande statsrådet i anslutning till livsmedelskommissionens
framställning anfört örn att ett system med direkt ersättning för
lidna förluster synes böra tillämpas. De grunder för fastställande av dylika
ersättningar, som uppdragits i propositionen och något avvika från de i fjol
gällande, finner utskottet med beaktande av vad i ärendet förekommit böra
godtagas såsom ett försök alt åstadkomma en mera tillfredsställande konstruktion
av ersättningsreglerna.
Beräkningen av medelsbehovet för gäldande av ifrågavarande ersättningskostnader
föranleder ingen erinran från utskottets sida liksom ej heller förslaget
att för ändamålet disponera anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att av anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område må för utbetalande av ersättningar
i anledning av översvämnings- och andra regnskador
å 1946 års skörd anlitas ett belopp av högst 3 500 000
kronor.
Stockholm den 10 december 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,
friherre Beck-Friis, Näslund, Bondeson, Jonsson och Sundelin samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson
i Sörsjön, Carlström, Andersson i Hyssna och Nilsson i Göingegården.
408902. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:542 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning för vissa översvämningsskador to. to. a1 i texten