Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Nöjds proposition angående upplåtelse i vissa fall av mark å renbetesfjällen i Jämtlands län m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1946-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1946:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Nöjds proposition angående upplåtelse i vissa fall av mark å renbetesfjällen i Jämtlands län m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Nöjds proposition angående upplåtelse

i vissa fall av mark å renbetesfjällen i Jämtlands

län m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 8 februari 1946 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 55, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels medgiva att vad i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse

åt lappar av lägenheter å kronomark m. m. stadgas må i huvudsaklig

överensstämmelse med vad föredragande statsrådet anfört tillämpas jämväl

beträffande upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande

upptagits å renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innehaves

vid tiden för upplåtelsen,

dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av föredragande statsrådet tillstyrkts.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 404, av herr Hedlund i

Östersund m. fl. däri hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit

att i särskilda fall upplåta bostadslägenhet åt lappar å kronomark jämväl

inom det till renskötsel upplåtna området i Idre socken, Kopparbergs län.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för sistnämnda yrkande hänvisas

till motionen.

Genom beslut den 28 januari 1944 uppdrog Kungl. Majit åt f. d. generaldirektören

L. Berglöf att verkställa utredning rörande vissa med lapparnas

förhållanden sammanhängande spörsmål. Utredningsmannen har därefter

med skrivelse den 15 september 1945 inkommit med utredning och förslag

rörande bland annat reglering av äldre lägenheter, som av lappar upptagits

å renbetesfjällen i Jämtlands län. Över förslaget ha yttranden avgivits av

statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen, allmänna

lönenämnden och länsstyrelsen i Jämtlands län. Vid domänstyrelsens

yttrande ha fogats yttranden från överjägmästaren i mellersta Norrlands

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

9

distrikt och jägmästaren i renbetesfjällens revir. Länsstyrelsen har överlämnat

yttrande från lappfogden i länet.

Beträffande nuvarande förhållanden på ifrågavarande område får utskottet

i anslutning lill i propositionen given redogörelse lämna följande uppgifter.

Av gammalt har förekommit, att lappar, som på grund av ålder eller sjukdom

icke längre varit i stånd att flytta med sina renar mellan de olika betesområdena,

slagit sig ned vid någon sjö inom fjälltrakterna för att söka

sin försörjning genom fiske och jakt samt avkomsten av de renar de alljämt

kunde äga och som för deras räkning omhänderhades av renskötande stamfränder.

Vanligt har även varit att lappar, som av någon anledning, såsom

rovdjurs härjningar eller olyckshändelser eller sjukdom bland renarna, förlorat

dessa och icke kunnat fortsätta med renskötseln eller som tröttnat på

denna näring, på liknande sätt bosatt sig. Vid dessa boplatser ha mången

gång plägat hållas några getter och en eller annan ko, till vilka foder samlats

å myr- och bäckängar. Där förhållandena det medgivit, har uppodlats

något mindre område till potatisland, varjämte mark röjts upp och utlagts

såsom äng. Bostäderna ha ofta varit av mycket primitiv beskaffenhet. I enstaka

fall har inträffat, att dylika bosättningar utvecklats till jordbrukslägenheten
I

Västerbottens och Norrbottens län har legitimerandet av dylika bosättningar

skett i samband med avvittringen eller med stöd av särskilda författningar.

Några allmänna stadganden rörande genomförandet av en motsvarande

ordning inom Jämtlands län ha icke meddelats. Allenast vissa reglerande

föreskrifter ha av Kungl. Maj :t givits för ett par lokala grupper.

Under senare tid ha utfärdats bestämmelser rörande beredande av möjlighet

för lappar, som icke bedriva renskötsel, att slå sig ned såsom bofasta

och skaffa sig lägenheter. Detta skedde första gången genom kungörelsen

den 18 juli 1928 (nr 314), enligt vilken under vissa förutsättningar kunde

upplåtas såväl jordbrukslägenheter som bostadslägenheter. Denna kungörelse,

som icke blev tillämpad inom Jämtlands län, ersattes sedermera av

kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar av lägenheter

å kronomark m. m. Även sistnämnda kungörelse avser bistånd åt

lappar som lämnat renskötseln genom upplåtelser till dem av jordbrukslägenheter

eller bostadslägenheter. I kungörelsen föreskrives att, därest Kungl.

Maj:t förordnat, att inom Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län å

för ändamålet förvärvad eller kronan eljest tillhörig mark skall avsättas

område för upplåtelser åt lappar, å sådant område må i enlighet med i kungörelsen

meddelade bestämmelser under nyttjanderätt upplåtas lägenheter

av nämnda slag. Lägenheterna stå under egnahemsnämndens vård och förvaltning.

Vid handläggning i egnahemsnämnden av ärende om upplåtelse av

lägenhet skall vederbörande lappfogde ingå såsom ledamot i nämnden. Jämväl

vederbörande Överjägmästare skall vara ledamot av nämnden, när fråga

är örn behandling av ärende avseende rätt för nytfjanderättshavaren till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr S.

skogsförnödenheter, kreatursbete, jakt eller fiske å kronomark, som står

under domänstyrelsens förvaltning. Vidkommande renbelesfjällen har sistnämnda

stadgande mindre betydelse, då förvaltningen av dem är delad å

kammarkollegiet och länsstyrelsen, och endast skogsmarken omhänderhaves

av domänstyrelsen.

En närmare redogörelse för innehållet i bestämmelserna i omförmälda

kungörelse nr 484/1941 återfinnes å s. 3 och 4 i propositionen, till vilka hänvisas.

Enligt vad som framhålles i propositionen har emellertid bebyggelse skett

icke allenast av sådana lappar som av en eller annan anledning lämnat renskötseln.

Särskilt i Jämtlands län har länge varit vanligt, att de renskötande

lapparna skaffat sig stugor, där familjen haft en centralpunkt och varifrån

renskötseln bedrivits. Dessa stugor ha oftast varit belägna å den trakt, där

renarna plägat uppehålla sig den längsta tiden av året, d. v. s. å höst- och

vårbetesmarkerna. Lagstiftningen rörande lapparna utgick länge från att,

såsom i gammal tid, lapparna med sina familjer skulle året örn följa renarna

för dessas övervakande och vård och att en fast bostad för lappfamiljerna

varken kunde eller borde förekomma. De tidigare lapplagarna upptogo fördenskull

inga bestämmelser angående rätt för lapparna att åt sig uppföra

stugor och sålunda ej heller angående ordningen för dylik bebyggelse. Först

i nu gällande 1928 års renbeteslag har spörsmålet blivit föremål för reglering.

Det stadgas där i 42 § att, i den mån för renskötselns drivande erfordras,

må lapp å renbetesfjällen uppföra stuga eller därmed jämförlig bostadsbyggnad.

Härför kräves dock tillstånd av länsstyrelsen. Byggnaden må förläggas

endast å plats som med hänsyn till renskötseln å trakten och andra

förhållanden är lämplig och får ej göras större än för dess ändamål av bostad

åt lapp, som driver renskötsel å trakten, är nödvändigt. Länsstyrelsen

meddelar de särskilda bestämmelser i avseende å byggnadens beskaffenhet

och nyttjande, som prövas erforderliga.

Enligt renbeteslagen må ock lapp, som äger rätt till renskötsel, i vissa fall

upptaga odling å renbetesfjällen. Jämväl härtill kräves tillstånd av länsstyrelsen.

Odlingen må endast vara av mindre omfattning. Den får icke vara

till hinder för renskötseln å trakten, och lappen får ej antagas kunna genom

odlingens nyttjande komma att eftersätta vården om sina renar. Den som

upptagit odling är pliktig att själv stå skada, som å odlingen förorsakas av

renar, utan så är att den, vilken vården om renarna ålegat, orsakat skadan i

syfte att tillskynda honom förlust.

Inom Jämtlands län förekommer ytterligare en grupp av lagligen upplåtna

lägenheter å de renskötande lapparnas särskilda områden. Vid avvittringen

hade dessa områden blivit avsevärt kringskurna. För att bättra lapparnas

svåra ställning medgåvo statsmakterna inköp av en del kringliggande

hemman och lägenheter för områdenas utvidgning. Å nämnda fastigheter,

vilka nu ingå under renbetesfjällen, funnos sedan gammalt odlingar, och

dessa inägor ha utarrenderats. I främsta rummet utgöras arrendatorerna av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

11

fastigheternas tidigare ägare eller dessas avkomlingar. Även en och annan

lapp finnes, som är arrendator. Upplåtelse av dessa arrendelägenheter sker genom

länsstyrelsen enligt särskilda kontrakt.

Såsom förut berörts finnas i Jämtlands län lägenheter, som tidigare utan

tillstånd upptagits av lappar. Dessa lägenheter äro 44 till antalet. 6 av dem

bebos av renskötande lappar. De förete inom sig flera olika typer med avseende

å såväl nuvarande beskaffenhet som möjlighet till framtida utveckling.

Mången gång torde vara svårt att avgöra, om en dylik lägenhet bör

hänföras till jordbruks- eller bostadslägenhet. I allmänhet äro de dåliga ur

jordbrukssynpunkt och kunna oftast icke bereda utkomst åt sina innehavare.

Åker förekommer endast i mycket obetydlig omfattning. I många fall finnes

å lägenheterna blott ett fåtal större husdjur. Enligt länsstyrelsens uppfattning

kan endast ett tiotal av lägenheterna utvecklas till självständiga jordbruk.

Å såväl jordbruks- som bostadslägenheterna finnas i allmänhet både bostadshus

och en del andra byggnader. Hållas kreatur å lägenheten, ha ladugård

och utrymmen för förvaring av foder o. d. byggts.

Vid lägenheternas anläggning lär ej ha förekommit någon närmare prövning

av platsens lämplighet för odling eller nybyggesverksamhet i övrigt liksom

ej heller huruvida belägenheten av stället kunde vara till intrång för renskötseln.

Andra synpunkter för lägenhets upptagande ha gjort sig gällande,

såsom tillgång till fiske och bränsle samt önskvärdheten för lägenhetsinnehavaren

att bo nära renbetesmarkerna för att ha bättre uppsyn över de renar,

som han fortfarande kunde ha kvar i andra lappars vård, och lättare kunna

träffa sina stamfränder.

I vissa avseenden kunna ha givits bestämmelser samhörande med lappens

innehav av lägenhet. I regel ha till lappen på vissa år upplåtits naturslåtter

och bete. Dylika upplåtelser ske för närvarande med stöd av 56 § renbeteslagen.

Det stadgas där att, om å renbetesfjällen upplåtelse av bete, slåtter och

vissa andra nyttigheter, som icke av lapparna användas, kan ske utan intrång

eller skada för renskötseln, må sådan upplåtelse mot avgift meddelas av

länsstyrelsen.

Huruvida jordbruks- och bostadslägenheternas innehavare äga att å kronans

marker taga liusbehovsvirke och vedbrand samt jaga och fiska torde i

många fall vara tveksamt. Jämlikt renbeteslagens bestämmelser kräves nämligen

härför, att lägenhetsinnehavaren är sådan lapp. som alltjämt må utöva

renskötsel, samt tillika att han tillhör lappby.

Särskilt tillstånd att upptaga och innehava själva platsen för lägenheten

och att där uppföra bostadshus, ladugård m. m. har icke ordnats med undantag

för ett par lokala grupper, nämligen lägenheterna å två på de gamla

renbeteslanden i Offerdals socken belägna platser, Jensmessholmen och Rönnbacken.

Utredningsmannens förslag innebär i stort sett följande.

Kungörelsen nr 484/1941 skall i huvudsakliga delar göras tillämplig jämväl

å upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande

upptagits på renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innchaves. Be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

träffande dylik upplåtelse skola endast i vissa av utredningsmannen närmare

angivna hänseenden gälla särskilda regler. De medel, som ställts till förfogande

för bebyggande och iordningställande av lägenheter upplåtna enligt

nämnda kungörelse, för inventarielån åt arrendatorerna å dessa lägenheter

samt för årsbidrag till anskaffande av för jordbruket erforderliga förnödenheter,

skola få användas till förmån jämväl för ifrågavarande äldre lägenheter.

Kostnaderna för förflyttning av innehavare av äldre lägenhet eller lappbostad,

som måste nedläggas, skola intill ett belopp av 2 000 kronor för varje

flyttad lappfamilj efter Kungl. Maj:ts prövning utgå av statens lappfond. I

samband med regleringen av de äldre lägenheterna bör kronan övertaga ansvaret

för skatt och annan allmän tunga, som belöper å de i kungörelsen

nr 484/1941 avsedda lägenheterna.

Till utrönande av de äldre lapplägenheternas beskaffenhet och lämpligaste

disposition bör enligt utredningsmannens mening verkställas en inventering

av hela lägenhetsbeståndet genom en nämnd bestående av förutom lappfogden

två av egnahemsnämnden utsedda personer, av vilka den ene bör

vara jordbrukssakkunnig och den andre äga kännedom örn bebyggelse å

mindre gårdar.

Beträffande motiveringen för utredningsmannens förslag må hänvisas till

propositionen s. 6—10.

Utredningsmannens förslag rörande de före ikraftträdandet av kungörelsen

nr 484/1941 upptagna lägenheterna har i princip tillstyrkts i samtliga

över förslaget avgivna yttranden.

Föredraganden, statsrådet Sträng, har efter en närmare redogörelse för

innehållet i nämnda yttranden i ärendet anfört följande:

»Genom kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar

av lägenheter å kronomark m. m. har avsetts ej blott att lämna lapparna

bistånd vid övergång till fast bosättning utan även att för framtiden förhindra

att lappar, som icke längre driva renskötsel, okontrollerat upptaga lägenheter

å renbetesfjällen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, finnes

emellertid i Jämtlands län ett icke obetydligt antal lägenheter, vilka före

ikraftträdandet av nämnda kungörelse utan tillstånd upptagits av lappar. Då

oklarhet i åtskilliga hänseenden råder örn sistnämnda lägenhetsinnehavares

ställning, såsom i fråga om deras rätt att tillgodogöra sig vissa nyttigheter å

renbetesfjällen, synes det önskvärt att dessa lägenheter bliva föremål för reglering.

Det torde härvid vara lämpligast att i överensstämmelse med utredningsmannens

förslag, vilket biträtts i samtliga avgivna yttranden, bestämmelserna

i förenämnda kungörelse i huvudsakliga delar göras tillämpliga å

de äldre lägenheterna. Härigenom vinnes även den fördelen att innehavarna

av dessa lägenheter kunna erhålla det bistånd, som enligt kungörelsen kan

givas innehavarna av de däri avsedda lägenheterna.

Emellertid torde en reglering helt i anslutning till kungörelsen nr 484/1941

icke vara möjlig med hänsyn till de förutsättningar med avseende å inneha
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

13

varens personliga kvalifikationer, ställets läge och beskaffenhet samt förhållandena

i övrigt, som uppställas i kungörelsen. I dessa hänseenden torde undantagsbestämmelser

vara erforderliga. Vad utredningsmannen härutinnan

föreslagit finner jag mig böra biträda. Det torde sålunda böra föreskrivas,

att upplåtelse må ske till person av lapsk stam, även om denne icke intager

den ställning i förhållande till renskötseln som enligt kungörelsen är förutsättning

för upplåtelse av lägenhet. Undantag synes, där särskilda förhållanden

därtill föranleda, även böra göras i fråga örn övriga i kungörelsen angivna

personliga kvalifikationer. Eftergifter torde likaså få göras beträffande

de i kungörelsen uppställda fordringarna å lägenhets lämplighet för jordbruk.

För upplåtelse av äldre lägenhet såsom jordbrukslägenhet bör dock i regel

fordras, att jordbruket ensamt eller jämte andra stadigvarande förvärvsmöjligheter

i orten bereder innehavaren och hans familj ett väsentligt bidrag till

deras utkomst. I fråga om upplåtelse av äldre lägenhet för jordbruksändamål

torde —- i överensstämmelse med vad i motsvarande hänseende gäller örn

upplåtelse av ny lägenhet — böra föreskrivas, att erforderliga byggnader och

övriga anläggningar skola genom kronans försorg försättas i brulcbart och

fullständigt skick. Därest lägenhetsinnehavaren, innan de föreslagna bestämmelserna

blivit tillämpliga å honom, själv uppfört eller bekostat byggnader

och anläggningar för jordbruket och kronans kostnader för lägenhetens iordningställande

på grund härav bliva lägre än eljest skulle ha varit fallet, torde

skälig nedsättning av årsavgiften för lägenheten få medgivas innehavaren.

I enlighet med utredningsmannens förslag synas äldre lägenheter, vilkas upplåtande

icke kan medgivas ens enligt de nu föreslagna reglerna, böra antingen

omedelbart nedläggas eller förflyttas eller upplåtas till de nuvarande innehavarna

med livstidsnyttjanderätt. Vid behandlingen av frågor rörande

de äldre lägenheterna torde såsom ledamot i egnahemsnämnden böra inträda

förvaltaren av renbetesfjällens skogar i stället för vederbörande Överjägmästare.

För utrönande av de äldre lägenheternas beskaffenhet och lämpligaste sättet

för deras disposition synes såsom uti-edningsmannen föreslagit böra verkställas

en inventering. Denna torde böra utföras genom egnahemsnämndens

försorg med biträde av lappfogden och förvaltaren av renbetesfjällens skogar

eller ock av en särskild nämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela föreskrifter härom.

De för genomförandet av den föroi-dade omläggningen erforderliga medlen

synas böra bestridas av vad som ur statens lappfond ställts till förfogande

för upplåtelser enligt kungörelsen nr 484/1941. Av medel från nämnda fond

torde även böi''a bestridas kostnaderna för lägenhets eller renlappbostads

nedläggande och innehavarens förflyttning. Flyttningsbidrag torde efter

prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall få utgå med högst 2 000 kronor

för varje flyttad lappfamilj.

Såsom utredningsmannen framhållit svarar kronan för kronotorp åvilande

skatter. Även i lagen örn nyttjanderätt lill fast egendom stadgas numera,

att arrendatorn ej må förpliktas att ansvara för sådan för fastigheten utgå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

V iskottet.

ende skatt eller allmän tunga, som enligt lag eller författning åligger jordägaren.

Däremot skola i regel skatter, som utgå för lägenhet upplåten enligt

kungörelsen nr 484/1941, erläggas av lägenhetens innehavare. Med hänsyn

till ifrågavarande lägenhetsinnehavares ställning torde de böra erhålla samma

förmån som kronotorparna. Kronan bör därför såsom ock utredningsmannen

föreslagit övertaga ansvaret för dessa lägenheter åvilande skatter.

I samband med den av mig sålunda förordade ändringen i kungörelsen

nr 484/1941 torde det vara lämpligt, att de i kungörelsen meddelade föreskrifterna

örn underhållsskyldighet i fråga om byggnader och övriga anläggningar

å jordbrukslägenhet, vilka föreskrifter tillkommo före den år 1942

antagna sociala arrendelagstiftningen, erhålla sådan utformning att de huvudsakligen

ansluta sig till motsvarande stadganden i nämnda lagstiftning

och de år 1943 utfärdade bestämmelserna om upplåtelse av kronotorp.

Vad angår de av lappfogden i Jämtlands län framförda förslagen om ändringar

i kungörelsen nr 484/1941, torde tillräckliga skäl knappast föreligga

att utvidga tillämpningsområdet för kungörelsen till att omfatta jämväl Kopparbergs

län. Utan särskild föreskrift därom i kungörelsen torde det vara

klart, att egnahemsnämnden äger få virke till byggnader å jordbrukslägenhet

utsynat å kronomark. Däremot torde såsom lappfogden framhållit det

enligt gällande bestämmelser till innehavare av bostadslägenhet utgående

byggnadsbidraget, 2 500 kronor, med hänsyn till nuvarande byggnadskostnader

vara alltför lågt. En höjning av beloppet synes därför påkallad. En

viss tvekan kan uppenbarligen råda om vilken höjning som skäligen bör

komma till stånd. Jag förordar emellertid att byggnadsbidraget ökas till

högst 5 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut

i förevarande ärende, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.»

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning rörande önskvärdheten

av att en reglering sker av den ställning, som nu intages av innehavarna

av det icke obetydliga antal lägenheter, vilka inom Jämtlands län upptagits

av lappar, innan den nu gällande kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående

upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark m. m. trädde i kraft.

Såsom framhållits i propositionen synes den lämpligaste utvägen härvidlag

vara, att en dylik reglering sker i anslutning till bestämmelserna i nämnda

kungörelse. Utskottet kan följaktligen förorda, att dessa bestämmelser i den

utsträckning och med de undantag, som föreslagits av föredragande statsrådet,

bliva tillämpliga även på ifrågavarande äldre lägenheter.

Icke heller mot de i propositionen förordade ändringarna i omförmälda

kungörelse har utskottet någon erinran att framställa. Det synes sålunda

lämpligt, att innehavarna av sådana lägenheter som avses i kungörelsen i

fråga örn å lägenheterna vilande skatter få samma ställning som kronotorpare

genom att kronan övertager ansvaret för nämnda skatter. De i

kungörelsen meddelade bestämmelserna örn underhållsskyldighet i fråga om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

15

byggnader och övriga anläggningar å i kungörelsen omförmälda jordbrukslägenheter

synas vidare såsom föredragande statsrådet förordat böra erhålla

en sådan formulering, att de bättre överensstämma med den av 1942 års riksdag

antagna sociala arrendelagstiftningen samt de år 1943 utfärdade bestämmelserna

om upplåtelse av kronotorp. Jämväl den i propositionen föreslagna

höjningen av byggnadsbidraget till innehavare av i kungörelsen omförmälda

bostadslägenheter från 2 500 kronor till högst 5 000 kronor synes lämplig

med hänsyn till rådande byggnadskostnader.

Vad slutligen beträffar det i motionen 11:404 framlagda förslaget, att

Kungl. Majit måtte erhålla bemyndigande att i särskilda fall upplåta bostadslägenhet

åt lappar å kronomark jämväl inom det till renskötsel upplåtna området

i Idre socken, Kopparbergs län, får utskottet erinra, att föredragande

statsrådet ansett tillräckliga skäl knappast föreligga att på sätt föreslagits i

det i propositionen redovisade yttrandet av lappfogden i Jämtlands län utvidga

tillämpningsområdet för kungörelsen nr 484/1941 till att omfatta även

Kopparbergs län. Utan att vilja fatta närmare ståndpunkt till motionärernas

förslag får utskottet uttala, att därest Kungl. Majit framdeles efter den närmare

utredning, som må befinnas nödig, skulle anse lämpligt, att upplåtelse

av lägenheter enligt omförmälda kungörelse bör kunna ske även inom de

för renskötsel upplåtna områdena i sistnämnda län, utskottet icke har något

att erinra däremot.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

dels medgiva att vad i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484)

angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark

m. m. stadgas må i huvudsaklig överensstämmelse med vad

föredragande statsrådet anfört tillämpas jämväl beträffande

upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande

upptagits å renbetesfjällen i Jämtlands län och av

honom innehaves vid tiden för upplåtelsen,

dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av utskottet i

det föregående tillstyrkts;

B. att motionen lii 404 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 12 mars 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 6.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av mark å renbetesfjätten i Jämtlands län m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten