Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn jury mannalistans sammansättning.

1946-03-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:2, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn jury mannalistans sammansättning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 2 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

ändring av tryckfrihetsförordningens bestämmelser

örn jury mannalistans sammansättning.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 1, av herrar Johansson i Stockholm och Holmberg föreslås, »att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn förslag

angående sådan ändring av tryckfrihetsförordningen att jurymannalistans

sammansättning avgöres genom proportionella val i kommunala representationer».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt tryckfrihetsförordningen § 5 mom. 5 utses vid rådhusrätt, som har

att upptaga mål rörande missbruk av tryckfriheten, av rätten för en tid av

tre år i Stockholm åttio, i Göteborg sextio och a annan ort fyrtio personer,

vilka uppföras å en jurymannalista, från vilken av rätten genom lottning

uttagas jurymän för tjänstgöring i dylika mål. Bestämmelserna örn jury - kårer tillkommo vid 1937 års ombildning av tryckfrihetsprocessen.

Tidigare gällande stadganden av år 1815 om sättet för utseende av tryck - frihetsjury inneburo, att parterna och domstolen tillsammans direkt valde

jurys ledamöter. Vid olika tillfällen under adertonhundratalets senare hälft

framfördes förslag om tillskapande av jurykårer antingen genom lottning

bland samtliga politiskt röstberättigade inom valkrets eller län, genom val i

samband med valen till riksdagens andra kammare eller genom val av landsting

eller stadsfullmäktige i städer, som icke deltogo i landsting. I 1912 års

betänkande med förslag till tryckfrihetsförordning föreslogs att rätten i stad

ensamt skulle utse jurykår, ur vilken genom lottning jury för varje fall skulle

bildas. Förslaget blev icke lagt till grund för proposition till riksdagen. Sedan

1933 års riksdag i skrivelse (nr 253) till Kungl. Majit hemställt om upptagande

av frågan angående en revision av tryckfrihetsprocessen framförde

de tillkallade sakkunniga i sitt betänkande (SOU 1934:54) förslag om de

kommunala korporationernas medverkan vid utseendet av de tilltänkta jurykårerna,

varvid rätten tillsammans med landsting eller stadsfullmäktige skulle

utvälja ledamöterna i dessa. De sakkunnigas förslag rönte i vad avsåg de

kommunala organens medverkan stark kritik. Bland andra betonade justitiekanslersämbetet,

justitieombudsmannen samt pressorganisationerna den fara,

som härvidlag kunde uppkomma för kårens politisering genom partiernas

inflytande. Svea hovrätt anförde i sitt remissyttrande, att den föreslagna metoden

för jurykårens tillsättning vore synnerligen olycklig och i hög grad

ägnad att äventyra tilltron till rättsskipningens oväld. I Kungl. Maj:ts proposition

(nr 235) i ämnet till 1936 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen

till kritiken av de sakkunnigas förslag samt förordade att rätBiliang

till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 2—3. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

ten ensamt skulle utse jurykår. förslag i nu förevarande avseende antogs

som vilande vid 1936 års riksdag samt genomfördes slutgiltigt påföljande år,

då alltså nu gällande ovan angivna bestämmelser tillkommo.

Spörsmålet rörande en översyn av tryckfrihetsförordningen upptogs av

1944 års riksdag, som i skrivelse till Kungl. Majit (nr 291) hemställde om en

allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen och därmed

sammanhängande ämnen. I anledning härav tillkallades enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1944 de s. k. 1944 års tryckfrihetssakkunniga.

Vid meddelandet av direktiven för utredningen anförde departementschefen

bland annat:

Bland ämnen, som kräva uppmärksamhet, vill jag först framhålla de rörande

tryckfrihetsprocessen och juryinstitutionen gällande reglerna, sådana

dessa utformades vid 1937 års reform. De förändringar i bestämmelserna

för juryns sammansättning, som då genomfördes, avsågo icke minst att

skapa bättre förutsättningar än tidigare för ett av obehöriga hänsyn ostört

avgörande. Från flera håll har uttalats, att detta syfte icke uppnåtts. Man har

påtalat en viss godtycklighet i juryavgörandena, därvid bl. a. gjorts gällande,

att juryn icke kommit att lämna effektivt skydd för minoritetens kritikrätt

eller för den enskilde mot otillbörliga angrepp från pressens sida. Den ringa

kontakten mellan juryn och domstolen har vidare betecknats såsom en brist.

_ Uppenbarligen är det av största vikt att lekmannarepresentationen organiseras

på ett tillfredsställande sätt. Då vägande anmärkningar obestridligen

kunna riktas mot det bestående jurysystemet, böra lämpliga åtgärder övervägas

för att vinna en bättre ordning. Huruvida man därvidlag bör införa

ett system med lekmän som meddomare eller närmast eftersträva en partiell

reform på juryinstitutipnens grund vill jag lämna öppet. Om det skulle

anses lämpligast att bibehålla juryn, synas reglerna för dess sammansättning

böra jämkas i sådan riktning, att juryn i sin helhet kommer att utgöras

av personer, vilka icke alltför sällan deltaga i rättsskipningen och stå

fullt självständiga gentemot parterna i de enskilda målen.

Med hänsyn till att den pågående tryckfrihetsutredningen sålunda omfattar

spörsmålet rörande jurykårens bildande och då utskottet inhämtat att

den av motionärerna därom väckta frågan är föremål för de sakkunnigas

uppmärksamhet, saknar utskottet anledning tillstyrka skrivelse till Kungl.

Majit i ämnet. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 1 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Källman, Herlitz,

Elmgren, Björck, John Gustavson*, John Sandberg*, Söderdahl, Uhlén*, Pettersson

i Norregård*, Nolin*, hyling*, Spångberg, Jonsson i Haverö*, Johns_■son

i Stockholm*, Dickson, fru Björck och herr Gustafsson i Bogla.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.