Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24

1946-11-14 · 19 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:24, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 14 november 1946 kl. 4 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal

fondbildning m. m.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 14 oktober

1946 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr

324, däri Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden den 27 september 1946, föreslagit

riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

1) lag om kommunal fondbildning;

2) lag angående ändrad lydelse av 23 § 2 mom. och 61 § lagen den 6 juni

1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 27 § 2 mom. och 56 § lagen den 6 juni

1930 (nr 252) om kommunalstyrelse i stad;

4) lag angående ändrad lydelse av 20 § 2 mom. och 58 § lagen den 6 juni

1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;

5) lag angående ändrad lydelse av 33 § 2 mom. och 45 § 1 mom. lagen

den 20 juni 1924 (nr 349) örn landsting;

6) lag angående ändrad lydelse av 26 § 2 mom. och 47 § lagen den 15 juni

1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

7) lag angående ändrad lydelse av 21 § 2 mom. och 62 § 1 mom. lagen den

6 juni 1930 (nr 260) örn församlingsstyrelse i Stockholm.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 27 september 1946.

Före tillkomsten av 1936 års lag om kommunal fondbildning var omfattningen

av fondbildningsrätten oklar. Uttryckliga bestämmelser örn fondbildning

saknades såväl i de äldre som i de år 1930 antagna kommunalförfattningama.

Ledning för bedömande av frågan örn tillåtligheten eller otillåtligheten

av dylik fondbildning erhölls företrädesvis i kommunalförfattningarnas

budgetbestämmelser, vilka i sin äldre lydelse bl. a. innehöllo föreskriften,

att utgiftsstaten skulle upptaga utgifter, vilka kunde »av kommunens

behov för det nästföljande året påkallas», och i den lydelse de fingo år 1930

i huvudsak begränsa utgifterna till anslag för nästföljande år. Ur dessa bestämmelser

utläste man ett förbud mot att i allmänhet anslå medel för utgifter

avseende ett senare år än det nästföljande d. v. s. mot kommunal fond
Bihang

till riksdagens protokoll 1949. 5 sami. 2 avd. Nr 24. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

bildning. Fondbildning var emellertid enligt vedertagen uppfattning i vissa

fall tillåten och i några fall t. o. m. påbjuden enligt speciallagstiftning, t. ex.

enligt 1928 års lag om skogsaccis.

Vid utformningen av 1936 års lagstiftning örn kommunal fondbildning

ansågo statsmakterna, att det icke borde vara tillåtet att fondera medel, utan

tanke på visst ändamål, endast i syfte att konsolidera kommunens ställning

eller att skapa tillgångar, vilka kunde tagas i anspråk i framtiden, när behovav

ett eller annat slag yppade sig. Fondbildningsrälten är därför inskränkt

till de fall, där en sådan är verkligt behövlig och nödvändig. Den avser i

första hand uppläggande av fonder för särskilda bestämda ändamål, som

kunna förutses skola bli aktuella. Därjämte gives möjlighet till fondbildning

för utjämning av skattetrycket. Slutligen skapar lagen utväg för kommun

att, om kapital, som varit bundet i tillgångar för stadigvarande bruk, frigöres

eller örn kommun eljest erhåller inkomster, som enligt god hushållning

ej böra omedelbart förbrukas, tillsvidare fondera medlen.

I skrivelse den 29 april 1944, nr 219, anhöll riksdagen — i anledning aven

i andra kammaren väckt motion (nr 247) samt under åberopande avkonstitutionsutskottets

av riksdagen godkända utlåtande nr 18 — om utredning

rörande möjligheten att åstadkomma en förenkling av bestämmelserna

örn allmän fond samt angående möjligheten för kommun att erhålla

större frihet beträffande avsättning till och användning av allmän fond.

I förenämnda motion anfördes bland annat, att det utan vidare vore tydligt,

att en skatteutjämnande fond vöre av den största betydelse för kommunerna.

Det vore vidare klart, att rätten till en dylik fondering måste kringgärdas

med garantier, men det kunde på goda grunder ifrågasättas, huruvida

icke gällande bestämmelser motverkade fondlagens syfte. Föreskrifterna

syntes vara onödigt invecklade och restriktiva, varför desamma borde

förenklas och begränsas. Det kunde icke vara erforderligt att förbinda kommunernas

rätt till fondbildning med sådana restriktioner, att rätten i praktiken

icke kunde komma till användning i den utsträckning, som kunde anses

önskvärd. Det hade redan yppats starka betänkligheter mot att på sätt

som skett alltför mycket inskränka kommunernas rörelsefrihet beträffande

ifrågavarande fondmedel. Starka skäl syntes tala för att en justering av

bestämmelserna komme till stånd.

Konstitutionsutskottet — som berett Svenska landskommunernas förbund,

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet tillfälle att

avgiva yttrande över motionen — anförde i sitt utlåtande, att en väl avvägd

kommunal fondbildning vore ägnad att främja god hushållning och särskilt

att minska kommunernas svårigheter under kristid. De möjligheter till fondbildning

som gällande lagstiftning i ämnet erbjöde hade emellertid, såsom

framginge av de av Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet

i ärendet avgivna yttrandena, ej på långt när kunnat utnyttjas. Såväl

det senare förbundet som Svenska landskommunernas förbund hade vidare

framhållit, att vid sidan av lagen en betydande fondbildning ägt rum. En
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

3

ligt de erfarenheter, som vunnits om ifrågavarande lagstiftning, motsvarade

denna ej kommunernas behov, något som ock bestyrktes av stadsförbundets

och landstingsförbundets uttalanden. Den kommunala fondbildningslagens

bestämmelser hade särskilt visat sig bristfälliga i vad de avsåge allmän fond.

Reglerna härom vore, såsom framhållits i samtliga yttranden över motionen,

alltför komplicerade och hade genom sin restriktiva utformning visat sig

leda till betydande svårigheter i tillämpningen. Utskottet ansåge därför en

utredning påkallad i syfte att bereda kommunerna större rörelsefrihet i

fråga örn rätten såväl att avsätta medel till allmän fond som att disponera

medel ur sådan fond. Vid en dylik utredning borde helt naturligt också ändamålsenligheten

av fondbildningslagens övriga bestämmelser tagas under

omprövning.

Med anledning av vad sålunda förekommit företogs inom finansdepartementet

genom särskilt tillkallade sakkunniga en översyn av gällande bestämmelser

rörande kommunal fondbildning. De sakkunniga avlämnade i

september 1945 betänkande angående revision av kommunala fondhildningslagen

m. m. med därvid fogade förslag till ändringar i nämnda lag

samt i kommunallagarna (SOU 1945:37). Förslaget har efter vederbörliga

remisser till kommunala myndigheter och institutioner m. fl. med vissa

jämkningar lagts till grund för de i förevarande proposition framlagda lagförslagen.

I gällande fondbildningslags 4 § stadgas, att kommun i samband med

fastställande av utgifts- och inkomststaten utan särskilt medgivande av myndighet

äger besluta örn avsättning av visst belopp till allmän fond eller örn

tagande i anspråk av visst belopp ur fonden i enlighet med föjande föreskrifter.

Avsättning till fonden må ske, därest den utdebitering av allmän

kommunalskatt för varje skattekrona, som utan avsättning till fonden erfordras

för det följande året, understiger medeltalet av vad som under de

närmast föregående fem åren utdebiterats för varje skattekrona. Medel ur fonden

må tagas i anspråk för kommunens allmänna utgifter, därest den utdebitering

av allmän kommunalskatt för varje skattekrona, som utan att medel

ur fonden tagas i anspråk erfordras för det nästföljande året, överstiger

nyssnämnda medeltal. Genom avsättning, varom här är fråga, må utdebitering

av allmän kommunalskatt för varje skattekrona ej ökas med mer än

hälften av vad som skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen

till förenämnda medeltal och fonden ej bringas att överstiga hälften av det

belopp, som enligt den för löpande året gällande utgifts- och inkomststaten

skolat täckas med allmän kommunalskatt. Genom att medel ur fonden tågås

i anspråk må ej utdebiteringen för varje skattekrona minskas med mer än

hälften av vad som skulle hava åtgått för att nedbringa utdebiteringen till

samma medeltal. Ej heller må genom beslut, som här avses, under ett kalenderår

tagas i anspråk mer än en tredjedel av det högsta belopp, vartill

fonden uppgått vid slutet av något av de tre kalenderår, vilka närmast föregått

året för beslutet. Ilar på grund av föreskrift i lag överflyttning av upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

gifter skett mellan kommun och annan kommunal samfällighet (församling,

särskilt skoldistrikt etc.) eller har ändring i den kommunala indelningen

ägt mm, äger Kungl. Majit meddela därav betingade föreskrifter rörande

tillämpning av de nyss angivna bestämmelserna. — I 5 § fondbildningslagen

meddelas föreskrifter örn extraordinär avsättning till respektive uttag

ur allmän fond. Där särskilda skäl äro och beslut i ämnet fattats med kvalificerad

majoritet må -— under förutsättning av Kungl. Maj :ts tillstånd -—

avsättning ske till allmän fond eller sådan fonds medel tagas i anspråk

utöver vad enligt det förut sagda är medgivet. Vid meddelande av tillstånd

till avsättning, som nyss sagts, må Kungl. Majit föreskriva villkor för de

avsatta medlens tagande i anspråk. Tillstånd kan meddelas genom Kungl.

Maj :ts fastställelse å reglemente eller andra föreskrifter rörande fonden.

Enligt propositionens lagförslag, i vilket den allmänna fonden erhållit benämningen

skatteregleringsfond, skola de sålunda gällande reglerna om begränsning

av avsättning till respektive uttag ur fonden i fråga upphävas. I

stället föreslås att avsättningen icke skall få överstiga en femtedel av det belopp,

som enligt utgifts- och inkomststaten skall täckas med allmän kommunalskatt;

vid beräkning av nämnda belopp skall hänsyn icke tagas till avsättning

till fonden. För uttag av medel ur fonden föreslås endast skola gälla

den begränsningen att beslut om disposition av medel ej må avse mera än

en tredjedel av det högsta belopp, vartill fonden uppgår under det år beslutet

fattas eller vartill fonden uppgått under något av de två närmast föregående

åren. I fråga om fondens maximistorlek bibehåller förslaget den nuvarande

begränsningen till hälften av det utdebiterade beloppet; däri inräknas

emellertid icke belopp, som utdebiteras för fondavsättningen. Begränsningen

hänföres till utdebiteringen i den stat, varom fråga är, i stället för

som nu till utdebiteringen i staten för det löpande året. Kravet på kvalificerad

majoritet för extraordinär avsättning till och uttag ur skatteregleringsfonden

föreslås skola upphävas. I föreskriften om att dylikt beslut skall

underställas Kungl. Majis prövning har ansetts ligga tillräcklig garanti mot

förhastade och olämpliga beslut. Vidare har sambandet mellan gällande fondbildningslag

och de allmänna kommunallagarnas bestämmelser om vilka beslut

som kräva kvalificerad majoritet icke ansetts vara sådant, att icke

stadgandena härom i den förra lagstiftningen skulle kunna ändras i föreslagen

riktning utan att kommunallagarnas motsvarande bestämmelser samtidigt

upptoges till omprövning.

Nu gällande bestämmelser om särskild fond innehållas i 2 och 3 §§ fondbildningslagen.

Enligt 2 § äger kommun att i den ordning, som eljest stadgas

för kommunala beslut, till särskild fond avsätta medel för a) beredande av

pension, olycksfallsersättning eller sjukunderstöd åt personer i kommunens

tjänst eller av pension åt deras efterlevande (pensionsfond); b) till täckande

av förlust, som genom skada å kommunen tillhörig egendom eller annorledes

kan komma att tillskyndas kommunen under sådana omständigheter,

att kommunen eljest kunnat genom försäkring skydda sig mot förlusten (försäkringsfond);

c) för vidmakthållande av anläggning, tillhörande inkomst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

5

givande företag, i den män överskott å företagets inkomster utöver dess utgifter

därtill lämna tillgång (förnyelsefond); d) för tillgodoseende av kommunens

behov att äga tillgång till rörelsekapital att tillfälligt nyttjas för bestridande

av löpande utgifter intill dess att därför avsedda inkomster inflyta

(kassaförlagsfond); samt e) till bestridande av kostnaderna för förvärvande

av viss ägodel, genomförande av visst företag eller upprättande av viss

anstalt, där kommunen fattat beslut örn ägodelens förvärvande, företagets

genomförande eller anstaltens upprättande. Enligt 3 § äger kommunen avsätta

medel för tillgodoseende av annat särskilt, uttryckligen angivet kommunalt

behov än i 2 § angivits eller taga till särskild fond avsatta medel i

anspråk för annat ändamål än vid avsättningen bestämts, därest beslut härom

fattas med kvalificerad majoritet samt Kungl. Majit lämnar medgivande.

Sådant medgivande kan lämnas genom Kungl. Maj:ts fastställelse å

reglemente eller andra föreskrifter rörande fonden.

I propositionen har föreslagits en sådan komplettering av bestämmelserna

om avsättning av medel till pensionsfond, att dessa otvetydigt skola avse ej

endast förutbestämda pensionsförmåner m. m. utan även därmed jämförliga

understöd. Vidare ha bestämmelserna om förnyelsefond — vilken fond ansetts

böra hänföras till tillfällig fond — utmönstrats ur 2 §; stadgandena

härom lia i stället, i viss ändrad form, intagits i 6 § (jfr nedan). Dessutom

lia föreskrifterna örn kvalificerad majoritet i 3 § bort tagits.

Enligt 6 § fondbildningslagen skola medel, som influtit vid avyttring av

tillgång för stadigvarande bruk eller såsom ersättning på grund av försäkring

av dylik tillgång och som ej finna omedelbar användning, tillsvidare, i

avvaktan på beslut örn deras tagande i anspråk för visst ändamål, avsättas

till tillfällig fond. Samma gäller beträffande överskottsmedel å lån, som kommun

upptagit med Kungl. Maj:ts tillstånd och som ej i sin helhet åtgått för

det med lånet avsedda ändamålet. Erhåller kommun eljest belopp, som ej

är att hänföra till kommunens löpande inkomster, må beloppet avsättas till

tillfällig fond. — Dessa bestämmelser korrespondera med bestämmelserna i

lagen den 12 juni 1936 (nr 282) angående användning i vissa fall av kommun

eller annan samfällighet tillhörig egendom. Enligt denna lag må ersättning,

som kommun uppburit vid försäljning av tillgång för stadigvarande

bruk eller på grund av försäkring av sådan egendom, ej utan Kungl. Maj:ts

medgivande användas för annat ändamål än anskaffande av annan dylik

tillgång eller för avsättning till tillfällig fond. Ilar av kommun med Kungl.

Maj:ts tillstånd upptaget lån ej i sin helhet åtgått för det med lånet avsedda

ändamålet, må överskottet ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd användas för annat

ändamål än avsättning till tillfällig fond. — Enligt 7 § fondbildningslagen

få till tillfällig fond avsatta medel, i den mån fonden bildats av överskottsmedel

å lån upptaget med Kungl. Maj:ts tillstånd, ej tagas i anspråk

utan Kungl. Maj:ts medgivande. Andra till tillfällig fond avsatta medel må,

försåvitt ej särskilda villkor eljest blivit stadgade för deras disponerande,

genom beslut i vanlig ordning tagas i anspråk för anskaffande av tillgång

för stadigvarande bruk. Beslut att taga dylika medel i anspråk för annat

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24-

ändamål skall för att vinna bindande kraft underställas Kungl. Maj:ts prövning

och fastställelse.

Propositionens lagförslag i förevarande del innebär i huvudsak, att för

fond bildad vid avyttring m. m. av tillgång för stadigvarande bruk införes

benämningen försäljningsmedelsfond samt för fond av överskottsmedel å

lån benämningen låneöverskottsfond. Örn kommun avyttrar tillgång för stadigvarande

bruk utan att erhålla ersättning till fulla värdet, föreslås kommunen

skola äga rätt att till försäljningsmedelsfond avsätta ett belopp motsvarande

högst skillnaden. Vidare föreslås i 6 § införande av en ny form av

tillfällig fond —- förnyelsefond — till vilken kommun äger rätt att i samband

med statens fastställande avsätta medel motsvarande den värdeminskning

dess tillgångar för stadigvarande bruk beräknas undergå under budgetåret,

sedan därifrån avdragits i staten upptagna amorteringar för förvärv av dessa

tillgångar. I motsats till vad fallet är med de nuvarande fömyelsefonderna

avses alltså avsättningar skola få göras oberoende av om tillgången tillhör

ett inkomstgivande företag eller ej och oberoende av företagets driftresultat.

I 8—11 §§ i gällande fondbildningslag meddelas vissa för de olika fonderna

gemensamma bestämmelser om placering av fondmedel, om ränta å

dylika medel samt om lagens tillämpningsområde m. m. Propositionens lagförslag

innebär i huvudsak, att gällande bestämmelser om förande av ränta

till särskild fond i vissa hänseenden justeras samt att fordran på kvalificerad

majoritet och Kungl. Maj:ts fastställelse för beslut örn ändring av föreskrift

att viss fond skall tillföras ränta borttages. Vidare upptages i uppräkningen

över fonder, som fondbildningslagen ej avser, också fond för gravunderhåll

enligt 7 § lagen örn nyttjanderätt till gravplats.

I samband med fondbildningslagens tillkomst infördes i de egentliga kommunallagarna

stadganden om att hinder ej möter för kommun att vid upprättandet

av staten besluta, att vad av särskilt anslag icke förbrukas under

det nästföljande året utan nytt beslut må tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet under det därpå följande året. Propositionens lagförslag i förevarande

del innebär, att under det år, för vilket ett anslag beviljats, kommun

har rätt att när som helst besluta om reservation av anslaget till ett

följande år. Därefter kan ytterligare reservation av samma anslag ske, om

det ej förbrukas under det år till vilket det reserverats; dock att beslut om

ytterligare reservation endast kan fattas i samband med upprättande av staten

för det år, till vilket anslaget skall ytterligare reserveras.

Utskottet. En väl avvägd kommunal fondbildning är ägnad att främja

en god hushållning och att minska kommunernas svårigheter under en

kristid. Särskilt betydelsefullt är att kommunerna äga möjlighet fondera medel

i direkt skatteutjämnande syfte. Sådan fondering bör därför i görligaste

mån underlättas. Gällande lagstiftning örn kommunal fondbildning av år

1936, genom vilken nya, förut oprövade finansieringsmetoder infördes, fyller

ej berättigade anspråk härutinnan. Dess föreskrifter örn allmän fond (skatteregleringsfond)

äro alltför invecklade. Vidare äro kommunernas möjligheter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

7

i fråga om avsättning till och disposition av sådan fond alltför inskränkta. I

skilda sammanhang ha också framställts yrkanden om ändringar härutinnan

liksom i vissa andra hänseenden. Dessa krav ha i väsentliga stycken tillgodosetts

såväl i det inom finansdepartementet utarbetade sakkunnigförslaget i

ämnet, vilket i huvudsak rönt ett välvilligt mottagande i de i ärendet avgivna

remissyttrandena, som i den framlagda propositionens på sakkunnigförslaget

byggda författningsförslag. För egen del finner utskottet propositionens

förslag väl ägnat att läggas till grund för en ny lagstiftning i ämnet. Utskottet

vill därvid framhålla, att ett upphävande av stadgandena i gällande fondbildningslag

om kvalificerad majoritet för beslut i vissa fall icke behöver

verka prejudicerande på avgörandet av den under utredning varande frågan

om ändring av bestämmelserna i samma ämne i de allmänna kommunallagarna.

Mot förslagets tekniska utformning saknar utskottet anledning till

annan erinran än att bland övergångsbestämmelserna till den föreslagna nya

lagen örn kommunal fondbildning synes böra införas en föreskrift, varigenom

de fonder, som tidigare må kunna ha tillkommit utan iakttagande av

fondbildningslagens formföreskrifter, bliva inbegripna i det skydd denna lag

garanterar, varjämte kommunerna där böra tillerkännas en viss tidsfrist för

att överföra oreglerade fonder till särskild fond. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition

icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas, för sin del

måtte antaga följande

1) Förslag

till

lag om kommunal fondbildning.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Inledande bestämmelse.

1 §•

Kommun äger att, på sätt i denna lag föreskrives, för framtida ändamål

avsätta medel till fond.

Sådan fond är:

särskild fond för tillgodoseende av särskilt, uttryckligen angivet kommunalt

behov;

skatteregleringsfond för reglering av utdebiteringen; eller

tillfällig fond.

Att kommun i vissa fall är pliktig avsätta medel till fond framgår av 6 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om särskild fond.

2 §•

Kommun äger att i den ordning, som eljest stadgas för kommunala beslut,

till särskild fond avsätta medel för följande ändamål, nämligen:

a) för beredande av pension eller därmed jämförligt understöd eller av

olycksfallsersättning eller sjukunderstöd åt personer i kommunens tjänst eller

av pension eller därmed jämförligt understöd åt deras efterlevande (pensionsfond

);

b) tili täckande av förlust, som genom skada å kommunen tillhörig egendom

eller annorledes kan komma att tillskyndas kommunen under sådana

omständigheter, att kommunen eljest kunnat genom försäkring skydda sig

mot förlusten (försäkringsfond);

c) för tillgodoseende av kommunens behov att äga tillgång till rörelsekapital

att tillfälligt nyttjas för bestridande av löpande utgifter intill dess

ått därför avsedda inkomster inflyta (kassaförlagsfond); samt

d) till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel, genomförande

av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där kommunen

fattat beslut om ägodelens förvärvande, företagets genomförande eller anstaltens

upprättande.

3 §•

Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt, uttryckligen

angivet kommunalt behov än i 2 § sägs eller vill kommun taga till

särskild fond avsatta medel i anspråk för annat ändamål än vid avsättningen

bestämts, erfordras för beslut därom Konungens medgivande. Sådant medgivande

kan lämnas genom Konungens fastställelse å reglemente eller andra

föreskrifter rörande fonden.

Om skatteregleringsfond.

4 §•

I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger kommun

avsätta medel till skatteregleringsfond eller taga i anspråk medel ur fonden.

Beslut om avsättning må ej avse mer än en femtedel av det belopp, som

enligt samma stat skall täckas med allmän kommunalskatt, ej heller må genom

beslutet fonden bringas att överstiga hälften av nämnda belopp. Vid

beräkningen av det belopp, som skall täckas med allmän kommunalskatt,

skall hänsyn ej tagas till den beslutade avsättningen till skatteregleringsfonden.

Beslut att taga medel ur fonden i anspråk må ej avse mer än en tredjedel

av det högsta belopp, vartill fonden uppgått under det år beslutet fattas eller

något av de två närmast föregående åren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

5 §•

Då särskilda skäl därtill äro, må med Konungens tillstånd medel avsättas

till eller tagas i anspråk ur skatteregleringsfond utöver vad i 4 § stadgas.

Sådant tillstånd kan lämnas genom fastställelse å reglemente eller andra föreskrifter

rörande fonden och må förknippas med villkor för de avsatta medlens

tagande i anspråk.

Om tillfällig fond.

6 §•

Hava medel influtit vid avyttring av tillgång för stadigvarande bruk eller

såsom ersättning på grund av försäkring av dylik tillgång, och finna medlen

ej omedelbar användning för anskaffande av tillgång som nyss sagts, skola

de tills vidare, i avvaktan på beslut om deras tagande i anspråk, avsättas

till tillfällig fond (försäljningsmedelsfond).

Avhänder sig kommun tillgång för stadigvarande bruk utan att erhålla

ersättning till fulla värdet, må ett belopp motsvarande högst skillnaden mellan

fulla värdet och den bekomna ersättningen avsättas till försäljningsmedelsfond.

Till tillfällig fond (låneöverskottsfond) skola avsättas överskottsmedel å

lån, som av kommun upptagits med Konungens tillstånd och som ej i sin

helhet åtgått för det med lånet avsedda ändamålet.

Erhåller kommun eljest belopp, som. ej är att hänföra till kommunens

löpande inkomster, må beloppet avsättas till tillfällig fond.

I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger kommun

avsätta medel till tillfällig fond (förnyelsefond). Sådan avsättning må avse

högst skillnaden mellan å ena sidan det belopp, varmed tillgång för stadigvarande

bruk beräknas under nästa år minska i värde, och å andra sidan

beloppet av i staten upptagna amorteringar å lån för förvärv av tillgången.

7 §•

Låneöverskottsfond må ej tagas i anspråk utan Konungens medgivande.

Andra till tillfällig fond avsatta medel må, försåvitt ej särskilda villkor

eljest blivit stadgade för deras disponerande, genom beslut i vanlig ordning

tagas i anspråk för bestridande av kostnader för anskaffande av tillgång för

stadigvarande bruk. Beslut att taga dylika medel i anspråk för annat ändamål

skall för att vinna bindande kraft underställas Konungens prövning

och fastställelse.

Gemensamma bestämmelser.

8 §•

Fonds medel skola vara på betryggande sätt anbragta, kommun obetaget

att nyttja fondens medel i stället för belopp, som kommunen jämlikt Konungens

medgivande eller eljest äger upplåna. Kassaförlagsfond må järn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

likt sitt ändamål nyttjas utan hinder av den inskränkning som nu stadgats.

Därutöver må kommunen nyttja fonds medel allenast efter Konungens tillstånd.

Vid anbringande eller nyttjande av fonds medel skall tillses, att medlen

vid behov äro tillgängliga.

Fonds medel må ej utan tillstånd av länsstyrelsen anbringas annorlunda

än hos bank, å postgirokonto eller i sådana tillgångar, i vilka förmyndare

äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa omyndigs medel.

Vad nu sagts utgör ej hinder att till fond avsätta och i densamma behålla

vad kommunen vid avyttrande av tillgång för stadigvarande bruk bekommit

i andra tillgångar än penningmedel.

9 §•

Kommun äger tillföra särskild fond ränta. Beslut därom fattas i den ordning,

som gäller för beslut om avsättning av medel till fonden.

Ränta å skatteregleringsfond eller å tillfällig fond må ej tillföras fonden.

10 §.

Vad i denna lag är föreskrivet angående kommun skall äga motsvarande

tillämpning å församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle,

som avses i 6 § lagen om fattigvården, samt landsting.

11 §•

Denna lag avser ej skogsaccisfond, fond av överskottsmedel å hamns rörelse,

fond som utgör prästlönetillgång för pastorat, fond uppkommen genom

avsättning av medel, som erhållits såsom vederlag för fastighet vilken

för något kommunens gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit kommunen

genom gåva eller testamente, eller fond bildad av annan egendom,

som tillfallit kommun genom gåva eller testamente med föreskrift angående

egendomens användning, eller av vederlag för sådan egendom. Ej heller

avser lagen fond, som bildats enligt 7 § lagen den 24 mars 1916 om nyttjanderätt

till gravplats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947, från och med vilken dag lagen

den 12 juni 1936 (nr 281) om kommunal fondbildning upphör att gälla.

Den nya lagen skall äga tillämpning jämväl å fond, som finnes vid lagens

ikraftträdande. Därvid skall följande iakttagas:

1) Allmän fond, som finnes vid den nya lagens ikraftträdande, skall därefter

anses som skatteregleringsfond.

2) Förnyelsefond enligt 2 § c) i den nu upphävda lagen må tagas i anspråk

för avsett ändamål men nya medel må icke tillföras fonden. Kommunen

äger rätt att överföra medel i sådan fond till fömyelsefond enligt 6 § femte

stycket i den nya lagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

11

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3) Föreskrifter, som Konungen meddelat jämlikt den nu upphävda lagen,

skola gälla såsom om de meddelats med stöd av den nya lagen.

4) I fråga om fond, som avses i

andra stycket av övergångsbestämmelserna

till den nu upphävda lagen

och som icke jämlikt nämnda lagrum

omvandlats till särskild fond, skall

vad i 8—10 §§ nya lagen stadgas äga

motsvarande tillämpning; och må sådan

fond ej tagas i anspråk utan Konungens

medgivande.

4) I fråga örn fond av annat slag

än i 1 eller 11 § nya lagen avses, som

bildats före den 1 januari 1947, skall

vad i 8—10 §§ nya lagen stadgas äga

motsvarande tillämpning, och må sådan

fond ej tagas i anspråk utan Konungens

medgivande; kommun dock

obetaget att före den 1 januari 1950 i

den ordning, som eljest stadgas för

kommunala beslut, besluta örn fondmedlens

avsättande till särskild fond

enligt nya lagen.

2) Förslag

till

lagjj angående ändrad [lydelse av 23 § 2 moni. och 61 §] lagen den

6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 23 § 2 mom. och 61 § lagen den 6 juni 19301

örn kommunalstyrelse på landet skola

angives.

(Nuvarande lydelse.)

23 §.

2 mom. För beslut---44 §

3 mom.

Med allmän — — — eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbilclning.

61 §.

Kommun skall---nästföljan
de

kalenderåret.

Å statens — — — oförutsedda behov.

erhålla ändrad lydelse pa sätt nedan

(Föreslagen lydelse.2)

23 §.

2 mom. För beslut---44 §

3 mom.

Med allmän — — — eller kyrkofullmäktige.

61 §.

Kommun skall — — — nästföljande

kalenderåret.

Å statens — — — oförutsedda behov.

1 Senaste lydelse av 23 § 2 morn. se 1946:485 samt av 61 § se 1936: 283.

2 I förevarande lagförslag liksom i de följande överensstämmer utskottets förslag med Kungl.

Maj:ts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

(Nuvarande lydelse.)

Statens inkomstsida — — —- dess

anskaffande.

Kommun må--- — räkenskaper

uppgått.

Hinder möter ej för kommun att

vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet under det därpå följande

året.

Om fondbildning är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse.)

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

Kommun må —--räkenskaper

uppgått.

Hinder möter ej för kommun att

besluta, att vad av särskilt anslag

icke förbrukas under det år, för vilket

anslaget beviljats, må tagas i anspråk

för avsett ändamål under det därpå

följande året. Vad som återstår av

anslaget vid sistnämnda års utgång

må kommunen i samband med fastställande

av nästa års utgifts- och inkomststat

reservera för samma ändamål

för ytterligare ett år; och äger

kommunen i samband med fastställande

av stat för följande år fatta enahanda

beslut för ett år i sänder.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även

på förut beviljade anslag.

3) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 27 § 2 moni. och 56 § lagen den

6 juni 1930 (nr 252) om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 27 § 2 mom. och 56 § lagen den 6 juni 19301

örn kommunalstyrelse i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

27 §.

2 morn. För beslut — — — låns

återbetalande.

Med allmän--— eller kyrko
fullmäktige.

27 §.

2 mom. För beslut---låns

återbetalande.

Med allmän — — — eller kyrkofullmäktige.

1 Senaste lydelse av 27 § 2 mom. se 1946: 486 samt av 56 § se 1936:284.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

13

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Hurusom för beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbildning.

56 §.

Stadskommun skall---näst
följande

kalenderåret.

Å statens---oförutsedda be
hov.

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

Stadskommun må —--räken
skaper

uppgått.

Hinder möter ej för stadskommun

att vid upprättandet av staten besluta,

att vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året

må utan nytt beslut tagas i anspråk

för det avsedda ändamålet under det

därpå följande året.

Om fondbildning är särskilt stadgat.

56 §.

Stadskommun skall---näst
följande

kalenderåret.

Å statens---oförutsedda be
hov.

Statens inkomstsida —--dess

anskaffande.

Stadskommun må — —- — räkenskaper

uppgått.

Hinder möter ej för stadskommun

att besluta, att vad av särskilt anslag

icke förbrukas under det år,

för vilket anslaget beviljats, må tagas

i anspråk för avsett ändamål under

det därpå följande året. Vad som

återstår av anslaget vid sistnämnda

års utgång må kommunen i samband

med fastställande av nästa års utgiftsoch

inkomststat reservera för samma

ändamål för ytterligare ett år; och

äger kommunen i samband med fastställande

av stat för följande år fatta

enahanda beslut för ett år i sänder.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även på

förut beviljade anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

4) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 20 § 2 mom. och 58 § lagen den

6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 20 § 2 mom. och 58 § lagen den 6 juni 19301 örn

församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

20 §. 20 §.

2 mom. För beslut---låns

återbetalande.

Med allmän — — — eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbildning.

58 §.

Utgifts- och — — — för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförutsedda

behov.

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

Församling må---räkenska
per

uppgått.

Hinder möter ej för församling att

vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet under det därpå följande

året.

2 mom. För beslut---låns

återbetalande.

Med allmän -—- — — eller kyrkofullmäktige.

58 §.

Utgifts- och--— för försam
lingsbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförutsedda

behov.

Statens inkomstsida--- — dess

anskaffande.

Församling må---räkenska
per

uppgått.

Hinder möter ej för församling att

besluta, att vad av särskilt anslag icke

förbrukas under det år, för vilket anslaget

beviljats, må tagas i anspråk

för avsett ändamål under det därpå

följande året. Vad som återstår av anslaget

vid sistnämnda års utgång må

församlingen i samband med fastställande

av nästa års utgifts- och inkomststat

reservera för samma ånda
-

? Senaste lydelse av 20 § 2 mom. se 1946: 495 samt av 58 § se 1936: 285.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

15

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

mål för ytterligare ett år; och äger

församlingen i samband med fastställande

av stat för följande år fatta enahanda

beslut för ett år i sänder.

Om fondbildning är särskilt stad- Om fondbildning är särskilt stadgat.

gat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även på

förut beviljade anslag.

5) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 33 § 2 moni. och 45 § 1 mom.

lagen den 20 juni 1924 (nr 349) örn landsting.

Härigenom förordnas, att 33 § 2 mom. och 45 § 1 mom. lagen den 20 juni

19241 om landsting skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

33 §.

2 mom. Till beslut---härfly
tande

rättighet.

Hurusom till beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbildning.

45 §.

1 mom. Med ledning---invå
nare

utdebiteras.

Hinder möter ej för landsting att

vid upprättandet av staten besluta,

att vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året må

utan nytt beslut tagas i anspråk för

det avsedda ändamålet under det därpå

följande året.

(Föreslagen lydelse.)

33 §.

2 morn. Till beslut---härfly
tande

rättighet.

45 §.

1 mom. Med ledning---in
vånare

utdebiteras.

Hinder möter ej för landsting att

besluta, att vad av särskilt anslag icke

förbrukas under det år, för vilket anslaget

beviljats, må tagas i anspråk

för avsett ändamål under det därpå

följande året. Vad som återstår av

anslaget vid sistnämnda års utgång

må landstinget i samband med fastställande

av nästa års utgifts- och in
-

1 Senaste lydelse se 1946:487.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

komststat reservera för samma ändamål

för ytterligare ett år; och äger

landstinget i samband med fastställande

av stat för följande år fatta enahanda

beslut för ett år i sänder.

Om fondbildning är särskilt stad- Om fondbildning är särskilt stadgat.

gat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även på

förut beviljade anslag.

6) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 26 § 2 morn. och 47 § lagen den

15 juni 1985 (nr 337) örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 26 § 2 mom. och 47 § lagen den 15 juni 19351

örn kommunalstyrelse i Stockholm ske

angives.

(Nuvarande lydelse.)

26 §.

2 mom. För beslut--— låns

återbetalande.

Med allmän---eller försam
lingsdelegerade.

Hurusom för beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbildning.

47 §.

Kommunen skall — — — nästföljande

kalenderåret.

Å statens — — — oförutsedda behov.

Statens inkomstsida —--dess

anskaffande.

erhålla ändrad lydelse pa sätt nedan

(Föreslagen lydelse.)

26 §.

2 mom. För beslut — — — låns

återbetalande.

Med allmän---eller försam
lingsdelegerade.

47 §.

Kommunen skall---nästföl
jande

kalenderåret.

Å statens —--oförutsedda be
hov.

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

1 Senaste lydelse av 26 § 2 mora. se 1946: 489 samt av 47 § se 1936: 287.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

17

(Nuvarande lydelse.)

Kommunen må---räkenska
per

uppgått.

Hinder möter ej för kommunen att

vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det

avsedda ändamålet under det därpå

följande året.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse.)

Kommunen må---räkenska
per

uppgått.

Hinder mäter ej för kommunen att

besluta, att vad av särskilt anslag icke

förbrukas under det år, för vilket anslaget

beviljats, må tagas i anspråk

för avsett ändamål under det därpå

följande året. Vad som återstår av

anslaget vid sistnämnda års utgång

må kommunen i samband med fastställande

av nästa års utgifts- och

inkomststat reservera för samma ändamål

för ytterligare ett år; och äger

kommunen i samband med fastställande

av stat för följande år fatta enahanda

beslut för ett år i sänder.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även på

förut beviljade anslag.

7) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 21 § 2 mom. och 62 § 1 mom. lagen

den 6 juni 1980 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 21 § 2 mom. och 62 § 1 mom. lagen den 6 juni

19301 om församlingsstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

21 §.

2 mom. För beslut —--låns

återbetalande.

Med allmän---eller försam
lingsdelegerade.

(Föreslagen lydelse.)

21 §.

2 mom. För beslut--— låns

återbetalande.

Med allmän —--eller försam
lingsdelegerade.

1 Senaste lydelse av 21 § 2 mom. se 1946:496 samt av 62 § 1 mom. se 1942: 516.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 5 sami. 2 avd. Nr 24.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

(Nuvarande lydelse.)

Hurusom för beslut angående kommunal

fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn

kommunal fondbildning.

62 §.

1 mom. För varje---för för
samlingsbiblioteket.

Å utgiftsidan — — — oförutsedda

behov.

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

Församling må---räkenska
per

uppgått.

Hinder möter ej för församling att

vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas

under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet under det därpå följande

året.

(Föreslagen lydelse.)

62 §.

1 mom. För varje---för för
samlingsbiblioteket.

Å utgiftsidan---oförutsedda

behov.

Statens inkomstsida---dess

anskaffande.

Församling må---räkenska
per

uppgått.

Hinder möter ej för församling att

besluta, att vad av särskilt anslag icke

förbrukas under det år, för vilket anslaget

beviljats, må tagas i anspråk

för avsett ändamål under det därpå

följande året. Vad som återstår av anslaget

vid sistnämnda års utgång må

församlingen i samband med fastställande

av nästa års utgifts- och inkomststat

reservera för samma ändamål

för ytterligare ett år; och äger

församlingen i samband med fastställande

av stat för följande år fatta enahanda

beslut för ett år i sänder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947 och äger tillämpning även på

förut beviljade anslag.

Stockholm den 14 november 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande: herrar Hallén*, Jones Erik Andersson, Källman*, Herlitz*, Karl August Johanson,

Elmgren, Oscar Mattsson, John Sandberg, Uhlén, Albert Andersson*,

Holmbäck, Thorell*, Pettersson i Norregård, Nordström i Torsby, Nolin, Hällgren,

Ryling*, Norén, Spängberg och Larsson i Stockholm.

*) Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

19

Reservationer:

1) av herrar Herlitz, Thorell, Nolin och Ryling, som anfört följande:

»Vi hava icke kunnat ansluta oss till utskottets förslag, i vad det går ut på

att alla krav på kvalificerad majoritet vid beslut om avsättning till och i anspråktagande

av fonder skola borttagas ur lagstiftningen örn kommunal fondbildning.

Det hade enligt vår mening varit lyckligast, om hithörande spörsmål

kunnat lösas i samband med den allmänna revision av reglerna om kvalificerad

majoritet, varom förslag från regeringen lär vara att förvänta till 1947

års riksdag, så att det blivit tillfälle att se dem i det sammanhang som otvivelaktigt

— på sätt bl. a. statskontoret framhållit — förefinnes mellan dem och

exempelvis frågan om kvalificerad majoritet vid beslut örn lån. Då vi nu

haft att bedöma de föreliggande frågorna isolerade, hava vi funnit det betänkligt

att enligt Kungl. Maj:ts förslag kvalificerad majoritet ej skall erfordras i

fall, då utöver vad i 4 § stadgas medel avsättas till eller tagas i anspråk ur

skatteregleringsfond. Vi hava därför inom utskottet yrkat på sådan omarbetning

av lagtexten, att i dessa, i 5 § angivna fall för beslut skall erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster.»

2) av herr Pettersson i Norregård.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:504 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition ''ined förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 22 december 1939 a1 i texten