Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

1946-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

1

Kr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1946 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen

och § 73 riksdagsordningen.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 82 i

första kammaren av herr Björnsson m. fl. och nr 150 i andra kammaren av

herr Lindqvist m. fl. hemställes, »att riksdagen ville såsom vilande för vidare

grundlagsenlig behandling besluta, att § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen

skola erhålla nedan angivna ändrade lydelse, nämligen

§72 regeringsformen.

Riksbanken förbliver---stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen för tre år i

sänder förordnar en jämte en suppleant och de övriga sex jämte sex suppleanter

väljas av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Den

av Konungen förordnade ordinarie ledamoten vare fullmäktiges ordförande,

men må ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse. Fullmäktig,

som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från sin befattning. De av

Konungen för fullmäktig eller suppleant meddelade förordnanden må återkallas,

när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse---hans ställe.

Riksbanken allena--- — till efterrättelse.

och

§ 73 riksdagsordningen.

På samma gång och på lika sätt som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses tillsättes för varje av riksdagen utsedd fullmäktig en suppleant att, vid

inträffande förfall för honom, träda i hans ställe. För fullmäktig i riksbanken,

som utsetts till förste deputerad, utses suppleant på sätt i § 72 regeringsformen

föreskrives och för tid, som fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

Den av riksdagen utsedde suppleanten för förste deputeraden skall inträda

endast vid förfall för den av fullmäktige utsedde suppleanten. Vid förfall för

både fullmäktig och hans av riksdagen valda suppleant bestämmes övriga

suppleanters tjänstgöring av den ordning, i vilken de blivit valda.

För varje--—- blivit valda.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 5 sami. 2 avd. Nr i—8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

Enligt de ursprungliga bestämmelserna i 1866 års riksdagsordning (§§ 71

och 73) utgjorde antalet fullmäktige i både riksbanken och riksgäldskontoret

sju och antalet suppleanter tre; samtliga fullmäktige och suppleanter tillsattes

av riksdagen.

Genom grundlagsändring år 1897 bestämdes, att en av fullmäktige i riksbanken,

som tillika skulle vara fullmäktiges ordförande, samt en suppleant

skulle förordnas av Konungen. De närmare föreskrifterna angående riksbankens

styrelse infogades som en följd härav i regeringsformen (§ 72). I denna

paragraf insköts ar 1933 den föreskrift, att fullmäktige skulle inom sig utse

chef för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för denne. Antalet

suppleanter för fullmäktige i riksbanken uppgår sålunda enligt gällande

bestämmelser till fem. Av dessa äro de tre av riksdagen valda icke personliga.

Vad riksgäldskontoret beträffar, har däremot icke någon förändring i de

ursprungliga bestämmelserna vidtagits. Riksdagen utser alltså fortfarande sju

fullmäktige och tre suppleanter.

De av riksdagen utsedda fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

väljas enligt § 71 riksdagsordningen å lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året därefter försiggått. Två av fullmäktige i

vartdera verket skola årligen avgå. Ordförande i riksgäldskontoret väljes särskilt.

Val verkställas genom fyrtioåtta valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugofyra. De av riksdagen valda suppleanterna tillsättas jämlikt

§ 73 riksdagsordningen på samma gång och på lika sätt som fullmäktige.

I praxis har denna bestämmelse tillämpats så, att val av suppleant avser tiden

från valet till dess nytt val ägt runi under påföljande år.

Vid val av fullmäktige och suppleanter har i praxis eftersträvats att partierna

bli representerade i relation till deras styrkeförhållande i riksdagen.

Som stöd för sin hemställan örn en utökning av antalet suppleanter ha motionärerna

anfört, att det nuvarande systemet med ett lägre antal suppleanter

än fullmäktige medför vissa olägenheter. Det vore av denna anledning

ogörligt att uppehålla samma partifördelning bland suppleanterna som bland

fullmäktige. Örn ett parti vöre representerat av flera fullmäktige och dessa

på en gång vore förhindrade att fullgöra sitt uppdrag, måste därför suppleanter

från andra partier inträda, om fullmäktige skulle bliva fulltaliga. Oberoende

av partifördelningen kunde det vidare uppstå svårigheter att hålla

fullmäktige fulltaliga, om endast tre suppleanter funnes. Motionärerna erinra

i detta sammanhang örn situationen under hösten 1945, då icke mindre än

två av bankofullmäktiges ledamöter samtidigt måste frånträda sitt uppdrag

för att tillträda statsrådsämbeten. Visserligen kunde frågan då relativt snabbt

ordnas, därigenom att kompletteringsval kunde förrättas under 1945 års höstriksdag,

men svårigheterna kunde bliva större, ifall lagtima riksdag avslutades

vid normal tid.

Utskottet finner de av motionärerna anförda skälen vägande och anser i

likhet med dem, att för varje av riksdagen utsedd fullmäktig i riksbanken

och riksgäldskontoret bör på samma gång och för samma tid väljas en per
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

3

sonlig suppleant. I detta sammanhang får utskottet erinra örn att införandet

av personliga suppleanter för statsrevisorerna, vilket skedde år 1925, likaledes

motiverades av hänsyn till proportionaliteten. Utskottet har därför

upprättat förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

I § 72 regeringsformen bör föreskrivas, att riksdagen skall

välja sex fullmäktige för riksbanken jämte sex suppleanter för tid och

på sätt i riksdagsordningen sägs. I samband härmed bör uttrycket »förste

deputerad», som numera icke förekommer i bankoreglementet eller i avlöningsreglementet

för riksdagens verk, utbytas mot »chef för riksbanken». I

§ 73 riksdagsordningen bör stadgas, att på samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen utses, skall för varje av riksdagen

utsedd fullmäktig tillsättas en suppleant att vid förfall för denne inträda.

Den sålunda valde suppleanten för fullmäktig, som utsetts till chef för riksbanken,

skall dock först inträda vid förfall jämväl för den enligt § 72 regeringsformen

av fullmäktige för denne utsedde suppleanten. Vid förfall för

både fullmäktig och hans av riksdagen valde suppleant synes lämpligast att

låta fullmäktige inkalla annan suppleant till tjänstgöring.

Bestämmelserna rörande val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

samt suppleanter för dessa torde i likhet med vad som gäller för val

av revisorer och suppleanter böra kompletteras med närmare föreskrifter

annorstädes än i grundlag. Frågan om utformningen och placeringen av

dessa föreskrifter synes emellertid först böra lösas i samband med ett slutligt

genomförande av de föreslagna ändringarna i § 72 regeringsformen och

§ 73 riksdagsordningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling matte antaga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72.

Riksbanken förbliver-----

Fullmäktige för riksbanken skola

vara sju, av vilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jämte en

suppleant och de övriga sex jämte tre

suppleanter väljas av riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

--------stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola

vara sju, av vilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jämte en

suppleant och de övriga sex jämte sex

suppleanter väljas av riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

(Nuvarande lydelse.)

sägs. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten vare fullmäktiges

ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktig, som av riksdagen vägrats

ansvarsfrihet, skall avgå från sin

befattning. De av Konungen för fullmäktig

eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen

så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig en förste

deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant

för honom att med fullmäktigs rätt

och ansvar vid inträffande förfall

träda i hans ställe.

Riksbanken allena-----■ —

(Föreslagen lydelse.)

sägs. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten vare fullmäktiges

ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktig, som av riksdagen vägrats

ansvarsfrihet, skall avgå från sin

befattning. De av Konungen för fullmäktig

eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen

så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig chef för

riksbanken samt inom eller utom sig

en suppleant för honom att med fullmäktigs

rätt och ansvar vid inträffande

förfall träda i hans ställe.

------till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen för

de av riksdagen valda fullmäktige i

riksbanken tre och för fullmäktige i

riksgäldskontoret likaledes tre. För

fullmäktig i riksbanken, som utsetts

till förste deputerad, utses suppleant

på sätt i § 72 regeringsformen föreskrives

och för tid, som fullmäktige i

riksbanken äga bestämma.

För varje---------

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsåttes en suppleant för

varje av riksdagen utsedd fullmäktig

att vid förfall för denne inträda; dock

skall den sålunda valde suppleanten

för fullmäktig, som utsetts till chef

för riksbanken, först inträda vid förfall

jämväl för den enligt § 72 regeringsformen

av fullmäktige för denne

utsedde suppleanten. Vid förfall för

både fullmäktig och hans av riksdagen

valde suppleant inkalla fullmäktige

annan suppleant till tjänstgöring.

---------blivit valda.

Stockholm den 1 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

5

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Källman, Herlitz,

Elmgren, Björck, John Gustavson*, John Sandberg*, Söderdahl, Uhlén*, Pettersson

i Norregård*, Nolin*, Nyling*, Spängberg, Jonsson i Haverö*, Johnsson

i Stockholm*, Dickson, fru Björck och herr Gustafsson i Bogla.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Herlitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.