Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5

1946-03-07 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:5, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1946 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning au väckt motion örn

sänkning av valbarhetsäldern vid val till riksdagens

första kammare.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 69, av herr Linderot hemställes, »att riksdagen måtte för sin del

besluta sådan ändring i riksdagsordningen, att valbarhetsåldem blir densamma

för riksdagens bägge kamrar».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Bestämmelsen örn fyllda 35 år såsom valbarhetsvillkor för första kammarens

ledamöter har varit gällande allt sedan tvåkammarsystemets tillkomst

1866. Den var ett bland de stadganden, som hade till uppgift att skapa

karaktärsskillnad mellan kamrarna. De övriga karaktärsskiljande momenten

utgjorde beträffande första kammaren: valbarhetscensus, arvodeslöshet,

frihet från bostadsband, mindre ledamotsantal, längre mandattid, successiv

iömyelse, indirekta val förrättade av landstingen och stadsfullmäktige i de

städer, som icke deltaga i landsting, samt graderad röstskala tillämpad vid

valen till dessa församlingar.

Bland nu nämnda stadganden ha de ekonomiska strecken numera helt

avskaffats efter att vid skilda tillfällen ha undergått modifikationer. Den

kommunala röstskalan modererades sålunda avsevärt genom författningsrevisionen

1907—1909 och upphävdes fullständigt år 1918. Efter att ha reducerats

år 1909 i samband med införandet av arvode till första kammarens

ledamöter avskaffades valbarhetscensus år 1933. De övriga karaktärsskiljande

momenten kvarstå, ehuru vissa av stadgandena härom ha undergått

smärre ändringar. Antalet ledamöter av första kammaren, som till en början

var 125, fixerades sålunda 1894 till det nuvarande antalet 150. Mandatperioden,

vilken enligt de ursprungliga bestämmelserna var fastställd till

nio år, ändrades i samband med 1907—1909 och 1918—1921 års författningsreformer;

vid den sistnämnda revisionen infördes den nu gällande valperioden

på åtta år.

Vad valbarhetsäldern vid val till första kammaren beträffar, framställdes

motionsvis förslag örn dess sänkning från 35 till 30 år vid 1907 års riksdag

i samband med andra mera omfattande konstitutionella reformförslag. Förslaget

motiverades med att den gällande åldersskillnaden mellan kamrarna

vore olämpligt stor; det ansågs dock rimligt att »grundlagen antyder en något

högre medelålder för en första kammare». Särskilda utskottet nr 1 av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5. •

styrkte förslaget utan närmare motivering. Samma förslag framlades åter

i motioner vid riksdagarna 1908, 1909, 1911, 1912, 1914 B och 1917, men avstyrktes

vid samtliga tillfällen av konstitutionsutskottet, från och med 1912

under hänvisning till den nödvändiga åtskillnaden mellan kamrarna, samt

avslogos även av riksdagen. Efter år 1917 har något förslag om sänkning av

valbarhetsåldern till första kammaren icke framlagts förrän i den nu föreliggande

motionen.

Motionären åsyftar upphävande av den för första kammaren gällande högre

valbarhetsåldern. Något bärande skäl för en dylik grundlagsändring har

emellertid enligt utskottets mening ej anförts i motionen. Med hänsyn härtill

får utskottet avstyrka bifall till det framlagda förslaget. Utskottet hemställer

alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Källman, Herlitz, Karl August Johanson, Elmgren, John Björck,

Mattsson, John Gustavson, Lindén, Sandberg, Bror Nilsson, Thorell*, Nordström

i Torsby*, Nilsson i Göteborg, Nyling, Norén, Spängberg, Hansson i

Skediga*, Haeggblom och Larsson i Stockholm.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.