Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5
1946-03-07 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1946:5, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1946 kl. 3 em.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning au väckt motion örn
sänkning av valbarhetsäldern vid val till riksdagens
första kammare.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 69, av herr Linderot hemställes, »att riksdagen måtte för sin del
besluta sådan ändring i riksdagsordningen, att valbarhetsåldem blir densamma
för riksdagens bägge kamrar».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Bestämmelsen örn fyllda 35 år såsom valbarhetsvillkor för första kammarens
ledamöter har varit gällande allt sedan tvåkammarsystemets tillkomst
1866. Den var ett bland de stadganden, som hade till uppgift att skapa
karaktärsskillnad mellan kamrarna. De övriga karaktärsskiljande momenten
utgjorde beträffande första kammaren: valbarhetscensus, arvodeslöshet,
frihet från bostadsband, mindre ledamotsantal, längre mandattid, successiv
iömyelse, indirekta val förrättade av landstingen och stadsfullmäktige i de
städer, som icke deltaga i landsting, samt graderad röstskala tillämpad vid
valen till dessa församlingar.
Bland nu nämnda stadganden ha de ekonomiska strecken numera helt
avskaffats efter att vid skilda tillfällen ha undergått modifikationer. Den
kommunala röstskalan modererades sålunda avsevärt genom författningsrevisionen
1907—1909 och upphävdes fullständigt år 1918. Efter att ha reducerats
år 1909 i samband med införandet av arvode till första kammarens
ledamöter avskaffades valbarhetscensus år 1933. De övriga karaktärsskiljande
momenten kvarstå, ehuru vissa av stadgandena härom ha undergått
smärre ändringar. Antalet ledamöter av första kammaren, som till en början
var 125, fixerades sålunda 1894 till det nuvarande antalet 150. Mandatperioden,
vilken enligt de ursprungliga bestämmelserna var fastställd till
nio år, ändrades i samband med 1907—1909 och 1918—1921 års författningsreformer;
vid den sistnämnda revisionen infördes den nu gällande valperioden
på åtta år.
Vad valbarhetsäldern vid val till första kammaren beträffar, framställdes
motionsvis förslag örn dess sänkning från 35 till 30 år vid 1907 års riksdag
i samband med andra mera omfattande konstitutionella reformförslag. Förslaget
motiverades med att den gällande åldersskillnaden mellan kamrarna
vore olämpligt stor; det ansågs dock rimligt att »grundlagen antyder en något
högre medelålder för en första kammare». Särskilda utskottet nr 1 av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5. •
styrkte förslaget utan närmare motivering. Samma förslag framlades åter
i motioner vid riksdagarna 1908, 1909, 1911, 1912, 1914 B och 1917, men avstyrktes
vid samtliga tillfällen av konstitutionsutskottet, från och med 1912
under hänvisning till den nödvändiga åtskillnaden mellan kamrarna, samt
avslogos även av riksdagen. Efter år 1917 har något förslag om sänkning av
valbarhetsåldern till första kammaren icke framlagts förrän i den nu föreliggande
motionen.
Motionären åsyftar upphävande av den för första kammaren gällande högre
valbarhetsåldern. Något bärande skäl för en dylik grundlagsändring har
emellertid enligt utskottets mening ej anförts i motionen. Med hänsyn härtill
får utskottet avstyrka bifall till det framlagda förslaget. Utskottet hemställer
alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 mars 1946.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Källman, Herlitz, Karl August Johanson, Elmgren, John Björck,
Mattsson, John Gustavson, Lindén, Sandberg, Bror Nilsson, Thorell*, Nordström
i Torsby*, Nilsson i Göteborg, Nyling, Norén, Spängberg, Hansson i
Skediga*, Haeggblom och Larsson i Stockholm.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.