Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förkortning av tiden för hemligstämplande av vissa allmänna handlingar.

1946-03-07 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om förkortning av tiden för hemligstämplande av vissa allmänna handlingar.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1946 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

förkortning av tiden för hemligstämplande av vissa

allmänna handlingar.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstiutionsutskottet hänvisad motion,

nr 70, av herr Nerman hemställes, »att riksdagen må uttala sig för att

hemligstämplande av handlingar, vilka ej av försvarsskäl böra hållas oåtkomliga

längre tid, ej må ske för längre tid än fem och i undantagsfall

tio år».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Envar svensk medborgare äger i princip utfå och publicera alla allmänna

handlingar, som förvaras hos stats- eller kommunalmyndighet. I den sålunda

stadgade rätten skola jämlikt § 2 mom. 2 tryckfrihetsförordningen allenast

gälla de inskränkningar, vilka påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller

dess förhållande till främmande makt, eller för brotts förekommande eller beivrande,

eller till behörigt skydd för statens eller menigheters intresse i deras

ekonomiska mellanhavanden med varandra och med enskilda, eller av hänsyn

till privatlivets helgd eller enskildas behöriga ekonomiska intresse. De fall,

då allmänna handlingar enligt nämnda grunder skola hemlighållas, angivas i

lagen den 28 maj 1937 örn inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar (sekretesslagen).

Sekretesslagen stadgar olika sekretesstider för olika fall. En tidsgräns av

70 år föreskrives i allmänhet, då sekretessen helt eller till väsentlig del avser

att bereda skydd för privatlivets helgd. Vad angår protokoll och handlingar

rörande mål, som av domstol handlagts inom stängda dörrar, gäller

denna tidsgräns som övre gräns; det ankommer på vederbörande domstol att

förordna om och huru länge handlingarna i fråga skola hållas hemliga. En

sekretesstid på 50 år stadgas för handlingar angående rikets förhållande till

främmande makt. Beträffande handlingar, som röra rikets försvar, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas förrän viss tid från handlingens datum

förflutit, dock högst 50 år, där ej särskilt undantag behöver göras. För

ett flertal fall, där icke längre hemlighållande synts oundgängligt, föreskrives

en tidsgräns av 20 år. Beträffande statsrådsprotokoll, vilka ej angå rikets

förhållande till främmande makt, gäller en sekretesstid på två år. Även andra

tidsgränser finnas. I åtskilliga fall gäller sekretessen endast till dess visst

faktum inträffat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr fj.

9

De i lagen stadgade förbuden mot att utlämna allmänna handlingar äro

i allmänhet icke ovillkorliga. Tillstånd, alt handlingarna må utlämnas, kan i

regel medgivas. Som generell regel gäller därjämte, att Konungen enligt 37 §

sekretesslagen äger förordna örn handlingars utlämnande i de fall, då jämlikt

förordnande av Konungen eller annan statsmyndighet än sådan som hör

till eller lyder under riksdagen handlingar ej må utlämnas, så ock där för

handlingars utlämnande erfordras tillstånd av dylik myndighet. Där det finnes

erforderligt för tillvaratagande av allmän eller enskild rätt, kan Konungen

slutligen jämlikt 38 § utan hinder av sekretesslagens övriga föreskrifter

förordna örn handlingars utlämnande.

Principen om allmänna handlingars offentlighet utgör en hörnsten i vår

offentliga rätt. Vissa undantag från denna princip lia dock självfallet måst

göras. Att rätt draga gränsen mellan offentlighetsintresset och de intressen,

som sekretesslagen avser att skydda, kan förvisso vålla svårigheter. Detta gäller

icke minst i fråga örn sekretesstidens längd. Utskottet delar den bakom

motionen liggande tankegången, att handlingar icke skola hållas hemliga

längre tid än nödvändigt. De i sekretesslagen angivna förbuden äro emellertid

i regel icke ovillkorhga. Kungl. Majit äger dessutom enligt 37 och 38 §§

nämnda lag i vissa fall förordna om handlingars utlämnande. Med stöd av

37 § har exempelvis —- efter prövning av de den 19 oktober 1945 tillkallade,

alltjämt arbetande, sakkunniga för utredning rörande offentliggörande av

hemligstämplade protokoll och handlingar i mål rörande spioneri m. m. —

sekretessen för dylika protokoll och handlingar i ett flertal fall hävts. Därtill

kommer, att även örn sekretesstiden sänkes till fem eller tio år, äger enligt

utskottets mening den offentlighet, som inträder efter en så kort tidrymd,

begränsat värde ur kontrollsynpunkt. Av dessa anledningar får betydelsen av

den av motionären väckta frågan icke överdrivas. Utskottet vill vidare erinra

om att frågan angående tillämpningen av 1937 års lagstiftning om allmänna

handlingars offentlighet för närvarande är föremål för utredning av

särskilda sakkunniga (1943 års sekretessutredning). Utredningen skall enligt

direktiven kunna tjäna som grundval för övervägande, huruvida och i vad

mån åtgärder kunna anses erforderliga för att åstadkomma en praxis, som

tillgodoser kravet på en så vidsträckt offentlighet som möjligt utan att andra

berättigade intressen trädas för nära. Till de sakkunniga har bl. a. överlämnats

1944 års riksdags hemställan örn utredning angående tillämpningen av

gällande bestämmelser om offentlighet vid domstolarna i sådana mål, då något

kan uppenbaras som med hänsyn till rikets säkerhet bör hållas hemligt

för främmande makt samt angående rätt för part att föra särskild talan mot

beslut, varigenom domstol förordnat om måls handläggning inom stängda

dörrar. Den av motionären väckta frågan faller alltså inom ramen för utredningsuppdraget.

Med hänsyn härtill saknar utskottet, som förutsätter, att de

sakkunniga ägna spörsmålet örn sekretesstidens längd vederbörlig uppmärksamhet.

anledning tillstyrka bifall till motionen. Utskottet hemställer alltså.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Gottfrid Karlsson, Kållman, Herlitz, Karl August Johanson,

Björck, Oscar Mattsson, John Gustavson, Lindén, John Sandberg, Albert Andersson,

Thorell*, Fast, Pettersson i Norregård, Hällgren*, Norén, Spängberg,

Dickson*, Hceggblom och Larsson i Stockholm.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.