Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av ökad möjlighet att i besvärsväg ernå förnyad prövning av frågan örn kommunala tjänstetillsättningar.

1946-03-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1946:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av ökad möjlighet att i besvärsväg ernå förnyad prövning av frågan örn kommunala tjänstetillsättningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1946 kl. 1 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om beredande av ökad möjlighet att i besvärsväg ernå

förnyad prövning av frågan örn kommunala tjänstetillsättningar.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 101

i första kammaren av herr Wistrand och nr 195 i andra kammaren av herrar

Håstad och Wiberg hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om utredning och förslag rörande sådan ändring i kommunallagarna

samt andra lagar och författningar, att frågor örn tillsättning av kommunala

tjänster må kunna i större utsträckning än nu är fallet underkastas

prövning i besvärsväg och därigenom i möjligaste mån garantier skapas för

att vid sådana tjänsters tillsättning behörig hänsyn tages till förtjänst och

skicklighet».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Besvär över kommunalmyndighets beslut enligt lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad (kommunalbesvär) må anföras, örn beslutet icke

tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning eller

annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet, eller kränker

den klagandes enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund. Besvären kunna

sålunda endast medföra en prövning av det överklagade beslutets laglighet

i formellt hänseende, d. v. s. av frågan huruvida myndigheten varit behörig

till fattande av beslutet och örn detta tillkommit på formellt riktigt sätt. Några

särskilda bestämmelser angående överklagande av kommunala myndigheters

beslut örn tjänstetillsättning och entledigande från tjänst finnas icke. Nyssnämnda

allmänna regler gälla därför även vid besvär i ärenden av nu angivet

slag. Detta innebär, att örn ett kommunalt organ bland flera sökande utsett

en person till en syssla, de som härigenom blivit förbigångna ej äga anföra

besvär över beslutet hos statlig myndighet på den grund att de ansett

sig lämpligare för befattningen. Någon meritprövning kan sålunda ej ifrågakomma

— till skillnad från vad som gäller i tjänstetillsättningsärenden inom

statsförvaltningen.

Då besvär icke anföras med stöd av kommunallagarna utan jämlikt specialförfattningar,

gestaltar sig förhållandet annorlunda. Frågan huruvida och

i vilken utsträckning lämplighetsprövning i det enskilda fallet här kan äga

rum, är beroende av de särskilda föreskrifter i sådant hänsende, som innehållas

i dessa författningar.

Bihang tilt riksdagens protokoll IDUS. 5 sami. 2 avd. Nr 9 —11.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

För Stockholms stad råder ett särskilt förhållande enligt lagen om kommunalstyrelse

för Stockholm och Kungl. Maj:ts stadga den 5 mars 1937 angående

besvär i vissa fall över nämnds beslut örn tillsättande av eller förordnande

å tjänstebefattning å Stockholms stads lönestat. Den som icke åtnöjes med

sådant beslut äger, där kommunalbesvär eljest skolat föras, att anföra besvär

hos en för ändamålet tillsatt stadens besvärsnämnd. Detta innebär, att över

beslut, varom nyss sagts, kunna anföras särskilda befordringsbesvär, vilka i

första instans ha samma karaktär som motsvarande besvär inom statsförvaltningen,

samt att, sedan besvärsnämnden fattat sitt beslut, endast kommunalbesvär

kunna föras.

Förslag av samma innebörd som de i de nu ifrågavarande motionerna

framförda väcktes vid 1939 års riksdag. I av konstitutionsutskottet införskaffade

yttranden från de kommunala förbunden riktade dessa starka erinringar

mot förslagen. Konstitutionsutskottet avstyrkte motionerna och kamrarna

avslogo desamma. Till stöd för sitt ståndpunkts tagande anförde utskottet (utlåtande

nr 17) vid detta tillfälle:

Den avvisande ståndpunkt, som kommunallagarna intaga till frågan om

lämplighetsprövning vid besvär över kommunala beslut, har sin grund i den

åskådningen, att de kommunala organen böra äga frihet att efter eget skön

bedöma en föreliggande fråga ur synpunkten av kommunens nytta eller skada.

Denna frihet utgör ett betydelsefullt led i den kommunala självstyrelsen.

Att medgiva lämplighetsprövning vid besvär till statligt organ i kommunala

tjänstetillsättningsärenden skulle därför innebära ett viktigt avsteg från en

av huvudprinciperna för den kommunala förvaltningen och ett djupt ingrepp

i den kommunala självbestämmanderätten, vilket enligt utskottets mening ej

bör ifrågakomma. De kommunala sammanslutningarna hava också, såsom

framgår av deras vid utlåtandet fogade yttranden, bestämt avstyrkt en ändring

i förevarande hänseende. De hava jämväl i övrigt anfört åtskilliga vägande

erinringar gentemot en reform i antydd riktning.

Den ordning, som gäller för Stockholm — där den allmänna kommunallagen

ej äger tillämpning — utgör intet principiellt undantag från kommunallagstiftningens

ovan angivna allmänna ståndpunkt, eftersom rätten att på

materiella besvärsgrunder ändra ett tillsättningsbeslut här förbehållits uteslutande

ett kommunalt organ. Något behov av ändrad kommunallagstiftning

för införande av en liknande ordning för rikets kommuner i övrigt kan emellertid

icke anses vara för handen. Beträffande det stora flertalet kommuner

skulle en dylik besvärsrätt knappast få någon praktisk betydelse, enär förvaltningen

där i huvudsak handhaves av kommunala förtroendemän.

Då enligt utskottets mening i motionerna till innevarande riksdag icke anförts

några synpunkter, ägnade att böra föranleda ett ändrat ståndpunktstagande

från riksdagens sida i förevarande spörsmål, finner utskottet ej skäl

att tillstyrka den begärda utredningen i ämnet och hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

6

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Herlitz, Ström, Karl Allgust Johanson,

Elmgren, Oscar Klausson, John Gustavson, John Sandberg, Söderdahl, Holmbäck,

Thorell, Fast, Nilsson i Göteborg, Norén, Spångberg, Edberg, Dickson

och Larsson i Stockholm.

Reservation

av herr Herlitz, som inom utskottet yrkat bifall till motionerna I: 101

och II: 195.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.