Sök i Ratio Lex

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1

1946-05-23 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1946:1, Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr t.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj lt>46 kl. 2 etli.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till bidrag

till dgrtidstillägg ä folkpensioner och invalidunderstöd

samt örn unslag till dgrtidstillägg å ersättning åt blinda,

dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag

örn dgrtidstillägg under budgetåret 1946147 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, m. m., dels

ock en motion, väckt i anledning av sistnämnda proposition.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å driftbudgeten under femte huvudtiteln

(punkterna 51 och 63 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1946/47 såsom förslagsanslag anvisa dels till Bidrag till dyrtidstillägg å

folkpensioner och invalidunderstöd 62 600 000 kronor, dels ock till Dyrtidstillägg

å ersättning åt blinda 670 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom en den 5 april 1946 dagtecknad proposition,

nr 231, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag,

2) lag angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd,

3) lag örn ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) örn

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd samt

4) förordning örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar,

dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47

till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

anvisa ett förslagsanslag av 87 000 000 kronor.

Nyssnämnda författningsförslag äro av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. 2 avil. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1) Förslag

til!

Lag

<Hii dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och

en av perioderna oktober—november 1946, december 1946—januari 1947

och februari—mars 1947 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period,

samt för vart och ett av tredje kvartalet 1946 och andra kvartalet 1947

med följande belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd .... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.............. 25 »

» » » två » 44 »

* ire * 62 » 50 öre samt

* » varje barn däröver ytterligare

............ 12 » 50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1946 eller andra kvartalet 1947 bestämt

belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet

utgå med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår

å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst

jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och

förfallotiden inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tilllägget

med oförändrat belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet

eller barnbidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger

under samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång

kan utbetalas jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg

eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §■

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

3

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera

av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Härigenom förordnas, all 1, 2, 3 och 5 §§ lagen den 1 december 1944 örn

provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd1 skola

erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,

skola såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen

eller understödet för varje budgetår utgå

a) två belopp, vartdera utgörande femtio kronor,

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1945: 231.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

b) två belopp, vartdera motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets

belopp för en månad.

Till ogift person ävensom till den, vars make fyllt 60 år och ej för egen

del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,

skall utöver vad i första stycket sägs såsom provisorisk

förstärkning utgå ett ytterligare belopp å 100 kronor.

2 §•

Vid bedömande huruvida rätt till visst såsom provisorisk förstärkning

utgående belopp föreligger skall avseende fästas allenast vid om tilläggspension

eller invalidunderstöd utgår för den månad, varunder förstärkningsbeloppet

i allmänhet må tidigast utbetalas.

Förstärkningsbelopp skall utgå oavkortat jämväl i fall då tilläggspension

eller invalidunderstöd icke utgår under hela budgetåret.

3 §•

Bestämmandet av huruvida förstärkning skall utgå med det i 1 § andra

stycket angivna beloppet skall ske med hänsyn till förhållandena den 15 i

andra månaden före den, under vilken beloppet i allmänhet må tidigast utbetalas.

Har den, som är gift, efter den i första stycket angivna tidpunkten kommit

i åtnjutande av pension eller understöd, som skulle berättiga till sådan förstärkning

under budgetåret, som avses i 1 § första stycket under a), skall

dylik förstärkning dock icke utgå, där pensions- eller understödstagarens

make för samma budgetår är berättigad till förstärkning med det i 1 § andra

stycket angivna beloppet.

5 §•

Till kostnaderna för provisoriska förstärkningar bidraga för varje budgetår
kommuner

med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 77,8

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 64,2 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 56 procent av deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner

och invalidunderstöd, vilka utanordnats under det kalenderår, under vilket

budgetåret börjar löpa, samt

landsting med belopp motsvarande 68,6 procent av deras andelar i kostnaderna

för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under

nyssnämnda kalenderår.

Återstående kostnad bestrides av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

5

3) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsnnderstöd.

Härigenom förordnas, att 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 om provisoriska

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utgå för år räknat med följande

belopp, nämligen

a) för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej för

egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller

utjämningsunderstöd, 270 kronor samt för annan 170 kronor, i båda fallen

med avdrag av det belopp, varmed vederbörandes årsinkomst må överstiga

den lägsta årsinkomst, som skulle hava uteslutit honom från rätt till tilläggspension

eller invalidunderstöd;

b) för den, som enligt a) är berättigad till utjämningspension, ytterligare

ett belopp, motsvarande fem tolftedelar av honom tillkommande folkpension.

Vid utjämningspensionens---femtiotal Ören.

6 §•

Inträffar ändring i de förhållanden som enligt vad som stadgas i 2 §

första stycket under a) äro avgörande för örn utjämningspension eller utjämningsunderstöd

skall beräknas med utgångspunkt från beloppet 270 eller

170 kronor, må pensionen eller understödet i enlighet därmed ökas eller

minskas. Dylik jämkning må verkställas av pensionsstyrelsen även utan ansökning

eller föregående prövning av pensionsnämnd.

I övrigt---lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

4) Förslag

till

Förordning

om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1946/47 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Örn tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare

än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat

belopp, även örn blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad,

under vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit

till betalning.

2 §■

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

I anledning av propositionen nr 231 har inom andra kammaren väckts

en motion, nr 482, av fru Alvén och fru Nordgren.

Motionärerna hemställa, att riksdagen måtte besluta, att till 1 § i förslaget

till lag angående ändring i lagen om provisoriska förstärkningar av

tilläggspensioner och invalidunderstöd göres följande tillägg: »Vid tillämpningen

av denna lag må, där särskilda skäl föreligga, gift pensionsberättigad

anses såsom ogift.»

Propositionen nr 231, såvitt angår de framlagda författningsförslagen,

samt nyssnämnda motion ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra

lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till statsutskottet. Enligt

överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen

och motionen samt ovannämnda punkter i statsverkspropositionen

hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7

Beträffande de skäl som utöver vad nedan angives anförts till stöd för

de genom propositionen nr 231 framlagda förslagen och för ovannämnda,

i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden ävensom i fråga om de

skäl motionärerna andragit till stöd för sitt yrkande får utskottet hänvisa

till propositionerna och motionen.

Genom propositionen nr 220 till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t framlagt förslag till lag örn folkpensionering, m. m. Propositionen

grundar sig å ett av socialvårdskommittén den 29 november 1945 avgivet

betänkande i ämnet. I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 52) har anförts, att då en på socialvårdskommitténs förslag grundad

ny lagstiftning icke torde kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari

1948, en ökning av de nuvarande provisoriska förstärkningarna syntes vara

väl motiverad. I enlighet härmed har inom socialdepartementet upprättats

en promemoria angående ytterligare provisoriska förstärkningar under budgetåret

1946/47 av tilläggspensioner och invalidunderstöd m. m., varefter

genom remiss yttranden över promemorian inhämtats från statskontoret,

pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén, svenska

landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet och svenska landstingsförbundet.

I propositionen nr 220 föreslås, att den nya lagstiftningen

om folkpensionering skall träda i kraft den 1 januari 1948.

Propositionen nr 231 innehåller å s. 14—19 en redogörelse för promemorian

och de däröver avgivna yttrandena. Utskottet får hänvisa till denna

redogörelse.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

nr 231 efter den nyss nämnda redogörelsen till en början behandlat frågan

om bestämmandet av storleken av den dyrtids kompensation, som

för budgetåret 1946/47 skall tillkomma dem, vilka åtnjuta folkpension, invalidunderstöd,

barnbidrag eller blindhetsersättning, samt därvid anfört:

»Jag vill erinra örn att vid tidpunkten för avlåtande till 1945 års riksdag

av Kungl. Maj:ts proposition nr 151 angående motsvarande dyrtidskompensation

för innevarande budgetår socialstyrelsens levnadskostnadsindex

med 1935 som basår uppgick till 154. Då riksdagen sedermera hade

att taga ställning till frågan hade motsvarande tal stigit till 155. Indextalet

per den 1 januari 1946 var 154. Vid sådant förhållande torde ifrågavarande

dyrtidskompensation böra bibehållas vid oförändrad storlek. Av skäl som

i det följande komma att närmare angivas har jag ej funnit anledning att,

på sätt pensionsstyrelsen föreslagit, vidtaga någon ändring i det nuvarande

systemet av dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar utöver införandet

av ytterligare dylika förstärkningar. Dyrtidstilläggen å folkpensioner, invalidunderstöd

oell barnbidrag böra alltså enligt min mening även under

nästa budgetår utgå med tre procentuella och två fixa tillägg och dyrtids
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

tilläggen å blindhetsersättningarna med 208 kronor, motsvarande i avrundat

belopp fem extra månadsutbetalningar. Beträffande de tider tilläggen skola

avse Ilar jag ej funnit anledning föreslå ändring i vad som för närvarande

gäller. Jämväl kommunernas och landstingens bidrag böra bliva oförändrade.

»

Vidare har föredragande departementschefen i propositionen nr 231 beträffande

den ifrågasatta utökningen av de provisoriska förstärkningarna

av tilläggspensioner och invalidunderstöd yttrat:

»I årets statsverksproposition har jag antytt, att de väsentliga förbättringar

i folkpensionärernas ställning, som bli följden av ett genomförande

av det numera för riksdagen framlagda förslaget till en reformerad folkpensionering,

torde väl motivera en ökning av de pensionsförmåner, vilka

för närvarande utgå.

I den i det föregående omnämnda promemoria, vilken upprättats inom

socialdepartementet, har såsom en lämplig utväg att åstadkomma en dylik

höjning föreslagits en fördubbling av de för närvarande utgående provisoriska

förstärkningsbeloppen, såväl det fixa som det procentuella. Vad sålunda

föreslagits har i stort sett lämnats utan erinran i de över promemorian

inhämtade yttrandena. För egen del finner jag den förbättring av pensionsförmånerna,

som ett realiserande av förslaget skulle innebära, vara

skälig. Såsom i promemorian erinrats låter det sig näppeligen göra att inom

ramen för den bestående ordningen åstadkomma en sådan förhöjning av

de nuvarande pensionsförmånerna att dessa i huvudsak komma att motsvara

de pensionsbelopp vilka föreslås i den tidigare omnämnda propositionen

med förslag till ny folkpensioneringslagstiftning. Med den karaktär

av provisorium, som för närvarande i viss mån utmärker folkpensioneringssystemet

såsom helhet betraktat, synes det mig också lämpligt att man nu

nöjer sig med att förbättra pensionsförmånerna endast i den omfattning

som i promemorian föreslagits. Med hänsyn till förstärkningarnas provisoriska

natur finner jag vidare anledning icke föreligga, att, såsom vid remissbehandlingen

av promemorieförslaget ifrågasatts av pensionsstyrelsen, utbyta

den nuvarande konstruktionen av de provisoriska förbättringarna av

folkpensioner och invalidunderstöd mot ett system med mera enhetligt utformade

tilläggsförmåner. En påbyggnad av det nuvarande systemet synes

mig bättre än en dylik omläggning markera, att fråga endast är om en tillfällig

åtgärd i avbidan på en mera bestående omläggning av folkpensioneringen.

Jag tillstyrker sålunda promemorieförslaget i princip.

Två ledamöter av socialvårdskommittén ha i ett vid kommitténs yttrande

fogat särskilt uttalande förklarat, att enligt deras mening de nu föreslagna

provisoriska förstärkningarna icke borde få föranleda en höjning av den

understödsstandard som tillämpades vid beviljande av kommunala pensionstillskott

eller fattigvård åt pensionärer på sådana orter, där denna

understödsstandard kunde anses tillfredsställande. Vid tillkomsten av de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

9

provisoriska förstärkningarna framhölls från statsmakternas sida, att stor

försiktighet borde iakttagas vid de omprövningar av fattigvårdsunderstöden

som kunde komma att vidtagas i anledning av tillkomsten av provisoriska

förbättringar av tilläggspensionerna. Huvudmotivet för de provisoriska förstärkningarna

vore nämligen att folkpensionärernas standard i allt för

många fall vore för låg. Dessa uttalanden äga i princip giltighet även med

avseende å de nu föreslagna ytterligare provisoriska förstärkningarna. Å

orter, där understödsstandarden överstiger beloppet av de folkpensioner, som

den nya folkpensionsreformen kommer att ge, synes dock anledning icke

föreligga att ytterligare höja denna standard. I huvudsak måste det emellertid

ankomma på vederbörande kommun att själv avgöra skäligheten av

den nivå, till vilken understödsstandarden bör nå upp.

Vad angår tidpunkten för utbetalning av de ytterligare provisoriska förstärkningarna

har i promemorian föreslagits, att desamma borde för

tillgodoseende av pensionärernas behov av ekonomisk förstärkning före

vinterhalvårets ingång — utbetalas på en gang under oktober månad, därvid

utgångspunkten varit att utbetalningstidpunkterna för dyrtidstillägg och

redan nu utgående provisoriska förstärkningar skulle bliva desamma under

nästa budgetår som under innevarande budgetår. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen

anfört synes dock utbetalningen under oktober månad böra

begränsas att avse endast det fasta förstärkningsbelopp å 50 kronor, som

skall utgå till alla tilläggspensionärer. I enlighet med generalpoststyrelsens

hemställan torde det ytterligare belopp å 50 kronor, som skall tillkomma

ogifta och vissa gifta pensionärer, böra utbetalas samtidigt med det motsvarande

belopp, som redan enligt gällande lagstiftning örn provisoriska förstärkningar

skall utgå, och sålunda utbetalas under december månad. Utbetalningen

av det nya procentuella tillägget torde lämpligen kunna förläggas

till februari, under vilken månad eljest icke utgår vare sig dyrtidstillägg

eller provisorisk förstärkning. Fördelningen under budgetåret 1946/47

av de särskilda dyrtidstilläggs- och förstärkningsbeloppen skulle följaktligen

komma att ske enligt följande utbetalningsplan.

Dyrtidstillägg

Provisorisk

förstärkning

Avseende

tiden

Utbetalnings-

månad

Fixt................

juli—sept.

juli

procentuell

—

sept.

fix (50 kr.)

—

okt.

Procentuellt ........

fix (50 eller

okt.—nov.

nov.

150 kr.)

—

dec.

Procentuellt ........

dec.—jan.

jan.

procentuell

fehr.

Procentuellt ........

fehr.—mars

mars

Fixt................

april—juni

maj

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Såsom i promemorian framhållits måste en höjning av de provisoriska

förstärkningarna med ytterligare ett fixt belopp medföra en motsvarande

höjning av nu utgående provisoriska ut j åmning spensioner

och utjämningsunderstöd, därest man vill undvika

de olägenheter, som sistnämnda förmånsformer äro avsedda att undanröja.

I konsekvens härmed föreslår jag i överensstämmelse med promemorieförslaget,

att utjämningspensionernas och utjämningsunderstödens maximibelopp

höjas till 270 kronor för den, som är ogift eller vars make

ej fyllt 60 år och ej för egen del uppbär tilläggspension, invalidunderstöd,

utjämningspension eller utjämningsunderstöd, samt till 170

kronor för annan. Till den som är berättigad till folkpension bör

härutöver utgå, i stället för såsom för närvarande en tredjedel av pensionens

belopp, fem tolftedelar av detta belopp, motsvarande de procentuella

tillägg, som tilläggspensionärerna åtnjuta. Vad pensionsstyrelsen

anfört örn olägenheterna av att för rätten till utjämningspension

eller utjämningsunderstöd gälla olika inkomstgränser, när endast endera av

två pensionsberättigade makar ansöker om sådan förmån och när båda

göra det, synes mig icke påkalla särskild reglering i lag. Olägenheterna

torde utan svårighet kunna undvikas, därest vid handläggningen av ärendet

göres klart för makarna konsekvenserna av att ansökning göres av båda

makarna eller endast av endera av dem. Av pensionsstyrelsens yttrande

framgår, att detta förfaringssätt redan tillämpats. Jag finner sålunda ifrågavarande

anmärkning icke böra föranleda någon åtgärd.

För genomförande av vad i det föregående föreslagits erfordras vissa ändringar

i lagen om provisoriska förstärkningar och lagen om provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd. I förstnämnda lag erfordras

härjämte en ändring i 5 §, i det att grunderna för kommunbidragens beräkning

tarva justering i anledning av fördubblingen av de provisoriska

förstärkningarnas belopp.»

Ytterligare har föredragande departementschefen i propositionen nr 231

anfört:

»Beträffande statsverkets kostnader för dyrtidstillägg för budgetåret

1946/47 å tilläggspensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar

har i årets statsverksproposition förutsatts att dyrtidstiHäggen,

såsom jag nu också förordat, bibehållas vid oförändrad storlek.

Erforderliga anslag för ändamålet ha äskats i statsverkspropositionen

(femte huvudtiteln, punkterna 51, 54 och 63).

Statsverkets kostnader för provisoriska förstärkningar, utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd bestridas från det å riksstaten upptagna

förslagsanslaget till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd, vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget

med ett belopp av 44 000 000 kronor. I sitt anslagsäskande för budget
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och amira lagutskotts utlåtande nr 1.

11

året 1946/47 har pensionsstyrelsen — med utgångspunkt från nu gällande

ordning — beräknat medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår till

43 500 000 kronor. Vid min anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkt 52) anförde jag att, i avvaktan å

ytterligare utredning om en ökning av de nuvarande provisoriska förstärkningarna,

anslaget syntes böra upptagas med allenast beräknat belopp, motsvarande

dubbla det av pensionsstyrelsen angivna, eller sålunda med

87 000 000 kronor. Vid bifall till de av mig här förordade förslagen rörande

ytterligare provisoriska förstärkningar samt om höjning av nu utgående

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd synas statsverkets kostnader

för ifrågavarande ändamål komma att fördubblas. Jag förordar därför,

att det förenämnda förslagsanslaget för nästa budgetår upptages med

samma belopp som i statsverkspropositionen preliminärt beräknats eller

med 87 000 000 kronor.

Såsom en konsekvens av förenämnda förslag torde vidare få räknas med

en ökad belastning av förslagsanslaget till Ersättning till postverket för

pensionsutbetalning, vilket i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 56) föreslagits upptaget med ett belopp av 1 950 000 kronor. Nämnda

merbelastning har av generalpoststyrelsen beräknats till omkring 85 000

kronor. Anledning att på grund härav höja berörda anslag utöver vad i

statsverkspropositionen äskats synes icke föreligga.»

Enligt 1 § lagen den 1 december 1944 örn provisoriska förstärkningar Utskottet.

av tilläggspensioner och invalidunderstöd skola till den som åtnjuter tillläggspension

eller invalidunderstöd såsom provisoriska förstärkningar av

pensionen eller understödet utgå dels ett fast belopp och dels ett procentuellt

belopp. Det fasta beloppet skall utgöra för ogift person ävensom för

den vars make fyllt sextio år och ej för egen del åtnjuter tilläggspension,

invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd 100 kronor

samt för annan pensions- eller understödstagare 50 kronor. Det procentuella

beloppet skall motsvara folkpensionens eller invalidunderstödets belopp

för en månad.

I propositionen föreslås nu en fördubbling av dessa förstärkningsbelopp,

såväl det fasta som det procentuella. Detta förslag torde vara väl motiverat

med hänsyn till den förbättring i folkpensionärernas ställning, som kommer

att inträda efter ikraftträdandet av den föreslagna nya folkpensioneringslagen.

Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motionen 11:482 yrkas, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring av

1 § i lagen att gift person efter särskild prövning skall kunna i fråga örn

rätt till de fasta förstärkningsbeloppen likställas med ogitt person.

Såsom framhållits under förarbetena till 1944 års lag ha reglerna örn den

provisoriska pensionsförbättringen mast utformas efter mycket enkla linjer,

då eljest tekniska svårigheter skulle uppkomma i samband med faststäl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

lande och utbetalning av förstärkningsbeloppen. Av praktiska skäl är det

omöjligt att vid den prövning som skall föregå utbetalningen verkställa

någon individuell behovsbedömning. Det har vid lagstiftningens tillkomst

förutsetts, att bestämmelserna örn förstärkningarna i vissa hänseenden

kunna leda till ojämna resultat. Med hänsyn till vad sålunda anförts och

då förhållandevis kort tid torde återstå till dess en reformerad folkpensioneringslag

genomförts, finner utskottet sig icke böra tillstyrka den av motionärerna

föreslagna lagändringen.

I övrigt föranleda de framlagda författningsförslagen samt de i propositionen

nr 231 och i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, under punkterna

51 och 63 gjorda anslagsäskandena ingen erinran från utskottets sida.

Frågan örn anslag till dyrtidstillägg å barnbidrag har behandlats i utskottets

denna dag avgivna utlåtande nr 2.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa.

A. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag örn dyrtidstillägg

under budgetåret 1946/47 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag;

B. att riksdagen måtte med avslag å motionen II: 482

antaga förslaget till lag angående ändring i lagen den 1

december 1944 (nr 751) om provisoriska förstärkningar av

tilläggspensioner och invalidunderstöd;

C. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag om ändrad

lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

D. att riksdagen måtte antaga förslaget till förordning

örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 örn blindhetsersättningar;
E.

att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 under femte

huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

a) till Bidrag till dyrtidstillägg d folkpensioner och invalidunderstöd

62 600 000 kronor,

b) till Dyrtidstillägg d ersättning ät blinda 670 000 kronor

samt

c) till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd 87 000 000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1946.

Pa sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

13

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Eriksson i Stockholm, Mannerskantz, Gustaf

Iwar Anderson, Albertsson, Pettersson i Dahl och Petterson i Degerfors; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Under, Hallagård, Hagård,

Andersson i Alfredshem och Jacobsson i Igelsbo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.