Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den i8 juni 1937
1946-05-23 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1946:2, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den i8 juni 1937
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1946 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom.
lagen den i8 juni 1937 (nr 382) örn barnbidrag, m. m.,
dels ock i ämnet väckta motioner.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna
53, 54 och 93) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag
anvisa till Barnbidrag 7 500 000 kronor, till Dyrtidstillägg å barnbidrag
3 500 000 kronor och till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
2 900 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit genom en den 12 april 1946 dagtecknad proposition,
nr 248, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 (nr
382) örn barnbidrag samt
2) lag om ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 (nr 382),
dels ock, med återkallande av i årets statsverksproposition härutinnan framlagda
förslag, föreslagit riksdagen att å driftbudgeten under femte huvudtiteln
för budgetåret 1946/47
till Barnbidrag anvisa ett förslagsanslag av 8 250 000 kronor;
till Dyrtidstillägg å barnbidrag anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor;
till
Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
De framlagda författningsförslagen äro av följande lydelse:
1) Lag
angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. lagen den 18 juni 1937 (nr 382)
om barnbidrag.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 örn barnbidrag1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5 §.
2 morn. Barnbidrag enligt---180 kronor.
överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 1 200 kronor i
* Senaste lydelse se SFS 1942:483.
Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 6 sami 2 avd. Nr 2.
1
2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
ortsgrupp 1, 1 600 kronor i ortsgrupp 2 och 2 000 kronor i ortsgrupp 3, eller
har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru en
årsinkomst överstigande 1 400 kronor i ortsgrupp 1, 1 900 kronor i ortsgrupp
2 och 2 400 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sex tiondelar av
årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.
Barnbidrag, varom---medgiva undantag.
Vistas barn---därtill nedsättas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.
Barnbidrag, som någon åtnjuter den 30 juni 1946, skall av pensionsstyrelsen
utan ansökning höjas i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Till
grund för omräkningen skall dock läggas det inkomstbelopp, som fastställts
vid barnbidragets beviljande.
Beträffande skyldighet för kommun att bidraga till kostnaden för höjning
av barnbidrag enligt denna lag skall så anses som om höjningen beviljats
efter ansökning hos pensionsnämnden i den kommun, som bidrager till kostnaden
för barnbidraget, eller, där flera kommuner bidraga härtill, hos pensionsnämnden
i den kommun, för vilken bidragsskyldighet sist inträtt.
2) Lag
om ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni 1943
(nr 382).
Härigenom förordnas, att 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8 §•
2 mom. överstiger modems årsinkomst
1 450 kronor i ortsgrupp 1,
1 850 s » » 2 och
2 250 > > > 3
eller har modem, därest hon är gift och sammanlever med sin man samt
denne är underhållsskyldig gentemot barnet, tillsammans med mannen en
årsinkomst överstigande
1 900 kronor i ortsgrupp 1,
2 400 » » > 2 och
2 900 » » » 3
skall, med undantag för fall som i 9 § 2 mom. sägs, från bidragsförskottet
avdragas sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.
Har modern flera till bidragsförskott berättigade barn, minskas dock förskottet
blott med så stor del av nämnda avdrag, som enligt fördelning efter huvudtalet
belöper på varje barn. Hava makar som nyss sagts att försörja barn
under sexton år, som icke är berättigat vare sig till barnbidrag enligt lagen
om barnbidrag eller till bidragsförskott, skall det här ovan för vederbörande
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2. 3
ortsgrupp angivna inkomstbeloppet för makar ökas med 100 kronor för varje
sådant barn.
Har barn---nämnda inkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946. I fråga örn bidragsförskott, som
efter lagens ikraftträdande beviljas för tid dessförinnan, skola dock äldre
bestämmelser gälla.
Före avlämnandet av propositionen nr 248 ha inom riksdagen väckts två
likalydande motioner, nr 44 i första kammaren av herr Källman m. fl. och
nr 75 i andra kammaren av herr Andersson i Alfredshem m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att »5 § 2 mom. lagen örn barnbidrag av
den 18 juni 1937 ändras så, att de inkomstbelopp, som föranleda minskning
av barnbidrag, måtte genomgående höjas med 500 kronor».
Propositionen nr 248 har, såvitt angår lagförslagen, hänvisats till lagutskott
och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats
till statsutskottet. Motionerna ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra
lagutskottet.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha
propositionen och motionerna hänskjutits till behandling i sammansatt statsoch
andra lagutskott.
Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd för
de genom propositionen framlagda förslagen, ävensom i fråga örn de skäl,
som motionärerna andraga till stöd för sitt yrkande, får utskottet hänvisa
till propositionen och motionerna.
Enligt lagen den 18 juni 1937 (nr 382) örn barnbidrag utgår barnbidrag —
förutom för föräldralöst barn — för barn vars fader avlidit, för adoptivbarn
till makar och hustruns före eller under äktenskapet antagna adoptivbarn
då mannen avlidit, för barn och adoptivbarn till makar då mannen är
arbetsoförmögen, för arbetsoförmögen änklings barn och adoptivbarn i
äktenskapet med den avlidna hustrun samt för arbetsoförmögen frånskild
makes barn och adoptivbarn i det upplösta äktenskapet då denne bär vårdnaden
örn barnet. Även i vissa andra fall utgår barnbidrag för barn eller
adoptivbarn till arbetsoförmögen person eller till hustru till arbetsoförmögen
man.
Ärenden rörande barnbidrag handläggas av pensionsnämnderna och pensionsstyrelsen.
Barnbidrag utgår, där fråga ej är örn föräldralöst barn, enligt
5 § 2 mom. i lagen för ett barn med 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i
ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3, för två barn med respektive 420,
525 och 630 kronor, för tre barn med respektive 600, 750 och 900 kronor samt
för varje barn däröver med ytterligare respektive 120, 150 och 180 kronor.
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
Ortsgrupperingen är densamma som enligt lagen om folkpensionering. För
tiden till och med den månad, under vilken barnet fyller två år, ökas barnbidraget
med ett årligt belopp å 60 kronor.
I nyssnämnda lagrum föreskrives vidare, att örn moderns eller den arbetsoförmögnes
årsinkomst överstiger 750 kronor i ortsgrupp 1, 1 000 kronor i
ortsgrupp 2 och 1 250 kronor i ortsgrupp 3 eller örn den arbetsoförmögne,
därest han är gift, tillsammans med sin hustru har en årsinkomst överstigande
900 kronor i ortsgrupp 1, 1 200 kronor i ortsgrupp 2 och 1 500 kronor
i ortsgrupp 3, barnbidraget skall minskas med sex tiondelar av årsinkomsten,
i vad den överstiger sagda belopp. Enligt 6 § 2 mom. första stycket skall
inkomst, som skall läggas till grund för beräknande av barnbidraget uppskattas
i överensstämmelse med de grunder, som angivas i lagen örn folkpensionering.
Nu återgivna bestämmelser om avdragsfri inkomst vid beräkning av barnbidrag
infördes genom lag den 30 juni 1942 (nr 483), vilken trädde i kraft
den 1 januari 1943. Dessförinnan utgjorde den avdragsfria inkomsten för
ensamstående försörjare 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2
och 1 000 kronor i ortsgrupp 3 samt för makar 900 kronor i ortsgrupp 1,1 125
kronor i ortsgrupp 2 och 1 350 kronor i ortsgrupp 3. Enligt dessa äldre bestämmelser
skulle barnbidraget minskas med sju tiondelar av årsinkomsten,
i vad den översteg sagda belopp.
Kostnaderna för barnbidrag bestridas jämlikt 14 § lagen om barnbidrag
av staten och kommunerna efter samma principer som gälla för tilläggspensioner
enligt lagen örn folkpensionering. Kommun, vars pensionsnämnd förklarat
någon äga rätt till barnbidrag eller att erhålla ökning av sådant bidrag,
skall alltså tillskjuta viss andel av bidraget eller ökningen. Denna andel utgör
Vs för orter tillhörande ortsgrupp 1, Vs för orter tillhörande orstgrupp 2 och
1U för orter tillhörande ortsgrupp 3, dock att därest Stockholm eller Göteborg
hänföres till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel skall utgöra 3/i0. Återstående
kostnad bestrides av staten.
Enligt lagen den 11 juni 1943 (nr 382) örn förskott ering av underhållsbidrag
till barn (bidragsförskottslag) äger barn, vars fader enligt rättens beslut
eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, att,
där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och under
de villkor, som närmare angivas i lagen, av allmänna medel erhålla förskott
å underhållsbidraget (bidragsförskott).
Ansökningar örn bidragsförskott handläggas av barnavårdsnämnderna. 8 §
i lagen innehåller bestämmelser om storleken av bidragsförskottet. Detta utgår
med 252 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor
i ortsgrupp 3. Har modem vårdnaden om två eller flera till bidragsförskott
berättigade barn, utgå förskotten för varje barn med något reducerade belopp.
För barn, som ej fyllt två år, ökas bidragsförskottet med ett årligt belopp
av 60 kronor.
I 2 mom. av nyssnämnda paragraf stadgas vidare, att om moderns års
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
inkomst överstiger i ortsgrupp 1 1 000 kronor, i ortsgrupp 2 1 250 kronor
och i ortsgrupp 3 1 500 kronor eller om modern, därest hon är gift och
sammanlever med sin man samt denne är underhallsskyldig gentemot barnet,
tillsammans med mannen har en årsinkomst överstigande 1 400 kronor
i ortsgrupp 1, 1 700 kronor i ortsgrupp 2 och 2 000 kronor i ortsgrupp
3, sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp, skall —
med undantag för visst fall — avdragas från bidragsförskottet. Beviljat bidragsförskott
utgår till och med utgången av det statliga budgetår, som loper
vid förskottets beviljande. Såsom inkomst, vilken skall läggas till grund
för beräknande av bidragsförskott, skall anses det belopp, för vilket vederbörande
blivit taxerad till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid den
senaste taxeringen före barnavårdsnämndens beslut i ärendet.
Jämlikt 20 § bidragsförskottslagen bestrides utgift för bidragsförskott, i
den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till tre
fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd
beviljat förskottet.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
anfört följande:
»Förutsättning för att barnbidrag jämlikt 1937 års lag örn barnbidrag skall
utgå med de i lagen angivna beloppen är att barnets moder eller den, vars
arbetsoförmåga konstituerar rätten till bidrag, icke har årsinkomst som överstiger
vissa i lagen angivna belopp. Är årsinkomsten högre, minskas barnbidraget
enligt särskilda regler. Det avdragsfria inkomstbeloppet utgör, efter
lagändring år 1942, 750 kronor i ortsgrupp 1, 1 000 kronor i ortsgrupp 2 och
1 250 kronor i ortsgrupp 3. Är den arbetsoförmögne gift, skall hustruns inkomst
medräknas, och i sådant fall är den sammanlagda avdragsfria inkomsten
i de olika ortsgrupperna respektive 900, 1 200 och 1 500 kronor.
Genom beslut av 1945 års riksdag har utredning begärts örn höjning av
dessa belopp. Sådan utredning har efter erhållet uppdrag verkställts av
socialvårdskommittén som vitsordat behovet av en lagändring på denna
punkt men dock ifrågasatt huruvida en sådan nu borde genomföras, då det
kunde förutses att inom en nära framtid en mera genomgripande revision
av barnbidragslagen skulle komma till stånd. I andra hand har kommittén
såsom ett provisorium föreslagit en höjning av de avdragsfria inkomstbeloppen
med omkring 60 procent eller till följande belopp i de särskilda
ortsgrupperna, nämligen 1 200, 1 600 och 2 000 kronor för ensamstående
försörjare samt 1 400, 1 900 och 2 400 kronor för äkta makar.
Då det synes vara uppenbart, att de ifrågavarande avdragsfria inkomstbeloppen
med hänsyn till numera rådande förhållanden äro alltför låga,
synes mig fullgod anledning föreligga att desamma höjas utan avvaktan å
den mera genomgripande revision av lagen örn barnbidrag, som är att förvänta.
Höjningen bör komma lill stand snarast möjligt, förslagsvis fran och
med den 1 juli 1946. Socialvårdskommitténs förslag beträffande den provisoriska
böjningens omfattning finner jag väl avvägt och jag tillstyrker alltså
detsamma.
6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
Såsom socialvårdskommittén framhållit bör den föreslagna höjningen av
de avdragsfria inkomstbeloppen i fråga om barnbidragen medföra en höjning
jämväl av motsvarande avdragsfria inkomstbelopp jämlikt bidragsförskottslagen.
Dessa belopp äro i samtliga ortsgrupper för ensamstående moder
250 kronor högre än för motsvarande fall enligt lagen om barnbidrag samt
för makar 500 kronor högre än de i sistnämnda lag för gift försörjare angivna
belopp. Socialvårdskommittén har förordat, att beloppen skola höjas i
sådan mån, att överensstämmelse kommer att föreligga med lagen om barnbidrag.
Jag anser emellertid, att den nuvarande differensen mellan de avdragsfria
inkomstbeloppen i de båda lagarna alltjämt bör bestå. Denna differens
infördes vid tillkomsten av 1943 års bidragsförskottslag av principiella
skäl. Det framhölls därvid, att de olika regler som enligt de båda lagarna
tillämpades vid uppskattning av värdet av naturaförmåner motiverade
en högre avdragsfri inkomst i bidragsförskottslagen och att även andra omständigheter
talade för en dylik skillnad mellan de båda lagarna. Då dessa
skäl alltjämt torde äga sin giltighet, förordar jag, att de avdragsfria inkomstbeloppen
enligt bidragsförskottslagen i de särskilda ortsgruppema höjas,
för ensamstående moder till respektive 1 450, 1 850 och 2 250 kronor
samt för makar till respektive 1 900, 2 400 och 2 900 kronor.
Genomföras de i det föregående föreslagna ändringarna, torde pensionsstyrelsen
böra utan särskild ansökning omräkna nu utgående barnbidrag enligt
de nya reglerna, därvid de inkomstuppgifter som finnas tillgängliga i
pensionsstyrelsen böra läggas till grund. Den ökning i kommunbidragets storlek,
som föranledes av omräkningen, torde böra vidkännas av den kommun,
som bidrager till kostnaden för barnbidraget eller, om flera kommuner bidraga.
därtill, den som sist blivit skyldig att bidraga till barnbidraget. I fråga
örn bidragsförskotten, vilka beviljas för tid intill utgången av löpande statliga
budgetår, erfordras icke några motsvarande övergångsbestämmelser.
Däremot synes — då bidragsförskott i viss utsträckning kan beviljas retroaktivt
föreskrift böra meddelas, att de nya reglerna icke skola vinna tilllämpning
i den mån efter lagändringens ikraftträdande bidragsförskott beviljas
för tiden dessförinnan.
I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag
till erforderliga ändringar i lagen om barnbidrag och bidragsförskottslagen
jämte övergångsbestämmelser därtill.
Till bestridande av statsverkets kostnader för barnbidragen finnes å riksstatens
femte huvudtitel uppfört ett förslagsanslag, som för innevarande budgetår
är upptaget med 8 600 000 kronor. I årets statsverksproposition (femte
huvudtiteln, punkt 53) har för ändamålet äskats anvisande av ett till 7 500000
kronor minskat belopp.
Å barnbidragen utgå dyrtidstillägg efter vissa grunder. Till täckande av
statsverkets kostnader härför ha i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,
punkt 54) för nästa budgetår begärts anvisande av ett förslagsanslag å
3 500 000 kronor.
För bestridande av statsverkets kostnader för bidragsförskotten finnes å
nksstaten under femte huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag, vilket för inne
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2. 7
varande budgetår uppgår till 3 000 000 kronor, men i statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln, punkt 93) föreslagits minskat till 2 900 000 kronor.
Höjningen av de avdragsfria inkomstbeloppen jämlikt lagen örn barnbidrag
kommer enligt socialvårdskommitténs beräkningar, mot vilka jag ej finner
skäl till erinran, att medföra en kostnadsökning, som — bortsett från dyrtidstillägg
— för nästkommande budgetår kan uppskattas till omkring 900 000
kronor. Härå belöpande dyrtidstillägg torde kunna beräknas komma att uppgå
till omkring 400 000 kronor. Beträffande kostnadsökningen i anledning av
den föreslagna höjningen av de avdragsfria inkomstbeloppen enligt bidragsförskottslagen
har socialvårdskommittén icke gjort något uttalande. Uppskattningsvis
torde kostnadsökningen kunna beräknas till omkring 300 000 kronor.
De nu angivna kostnadsökningarna falla icke i sin helhet på statsverket,
då enligt gällande bestämmelser kommunerna skola bidraga med vissa andelar
därav. Kommunbidragen torde i fråga om barnbidragen och dyrtidstilläggen
därå kunna beräknas komma att utgå med bortåt en sjättedel av
förenämnda belopp eller med, i runda tal, respektive 150 000 kronor och
70 000 kronor. I fråga örn bidragsförskotten utgör kommunandelen en fjärdedel,
varför kommunbidragen till kostnadsökningen synas kunna beräknas
till omkring 75 000 kronor. Statsverkets ökade utgifter i anledning av de
föreslagna lagändringarna synas på grund av det anförda böra uppskattas till
respektive 750 000, 330 000 och 225 000 kronor under vartdera av de i det
föregående omnämnda anslagen.
Dessa kostnadsansökningar äro av den storleksordning, att de synas påkalla
en förhöjning av de i statsverkspropositionen för ifrågavarande ändamål
gjorda anslagsäskandena, vilka ännu icke behandlats av riksdagen. Kostnadsökningen
i fråga om anslaget till Dyrtidstillägg å barnbidrag torde därvid
kunna avrundas till 300 000 kronor. Beträffande anslaget till Ersättning
till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott synes med hänsyn till ovissheten
i föreliggande beräkningar angående erforderligt belopp höjningen
kunna begränsas till 100 000 kronor.»
Utskottet delar departementschefens och motionärernas uppfattning, att de
avdragsfria inkomstbeloppen i lagen örn barnbidrag med hänsyn till de förhållanden
som nu råda äro alltför laga. Ehuru ofta återkommande ändringar
i lagen örn barnbidrag medföra vissa olägenheter, anser utskottet likväl, att
nämnda belopp böra höjas utan avvaktan på en mera genomgripande revision
av lagen örn barnbidrag. I propositionen föreslås en höjning av beloppen
med omkring 60 procent. I motionerna I: 44 och II: 75, som väckts vid
riksdagens början, har hemställts, att beloppen genomgående höjas med 500
kronor. Den i propositionen föreslagna höjningen kommer beträffande ensamstående
försörjare i ortsgrupp 1 att uppgå till 450 kronor och i övriga fall
att överstiga 500 kronor. Utskottet anser sig böra förorda del i propositionen
framlagda förslaget i denna del.
Den hiresiagna höjningen av de avdragsfria inkomstbeloppen i lagen örn
barnbidrag synes, såsom departementschefen framhållit, böra medföra en
höjning även av motsvarande avdragsfria inkomstbelopp i bidragsförskotts
-
Utslcottet.
8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.
lagen. Socialvårdskommittén har förordat, att beloppen skola höjas endast
i sådan mån, att överensstämmelse kommer att föreligga med lagen örn barnbidrag.
För närvarande äro de avdragsfria inkomstbeloppen i bidragsförskottslagen
högre än motsvarande belopp i lagen om barnbidrag. I propositionen
föreslås att den nuvarande differensen i detta hänseeende mellan de
båda lagarna skall bestå. Med hänsyn till att de skäl, som vid tillkomsten av
1943 års bidragsförskottslag anfördes för denna skillnad mellan de båda lagarna,
alltjämt äga giltighet, anser sig utskottet böra tillstyrka propositionen
även i denna del.
Ej heller i övrigt ha de genom propositionen framlagda förslagen givit anledning
till erinran från utskottets sida.
Utskottet, som i detta sammanhang vill erinra örn att utskottet i sitt denna
dag avgivna utlåtande nr 1 tillstyrkt det genom propositionen nr 231 framlagda
förslaget till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag, får under hänvisning till vad ovan
anförts hemställa,
A. att riksdagen måtte antaga de genom propositionen
framlagda förslagen till
1) lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den
18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag samt
2) lag om ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen
den 11 juni 1943 (nr 382);
B. att riksdagen måtte under femte huvudtiteln för budgetåret
1946/47 såsom förslagsanslag anvisa
1) till Barnbidrag 8 250 000 kronor,
2) till Dyrtidstillägg å barnbidrag 3 800 000 kronor och
3) till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
3 000 000 kronor; samt
C. att motionerna 1:44 och 11:75 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt.
Stockholm den 23 maj 1946.
På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling lia närvarit
ifrån statsutskottet: herrar Eriksson i Stockholm, Mannerskantz, Gustaf Iwar
Anderson, Albertsson, Pettersson i Dahl och Petterson i Degerfors;
från andra lagutskottet: herrar Norman, Linder, Hallagård, Hagård, Andersson
i Alfredshem och Jacobsson i Igelsbo.
Reservation
av herr Mannerskantz.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
462258
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.