Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19A5I46, i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

1946-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:102, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19A5I46, i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 19A5I46, i vad propositionen avser utrikesdepartementets

verksamhetsområde.

(1 :a avd.)

Driftbudgeten.

Tredje huvudtiteln.

l:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I propositionen

nr 163 har Kungl. Majit (bilaga 2, punkt 1, s. 7 och 8 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 1

mars 1946) föreslagit riksdagen att till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 17 700 kronor.

För ifrågavarande ändamål upptogs i riksstaten för vart och ett av budgetåren

1937/38—1940/41 ett förslagsanslag av 5 000 kronor efter att tidigare

hava upptagits med varierande belopp. Den sista utbetalningen av

Sveriges andel i kostnaderna för permanenta skiljedomstolens internationella

byrå gjordes i mars 1940 och avsåg kostnaderna för verksamhetsåret 1939.

På grund av kriget ansåg sig svenska regeringen böra avvakta den vidare

utvecklingen, innan ytterligare bidrag erlades. Den för verksamhetsåret 1939

gjorda utbetalningen skedde ur det för budgetåret 1939/40 upptagna anslaget;

sålunda har anslaget för budgetåret 1940/41 icke tagits i anspråk. Från

och med budgetåret 1941/42 har något anslag icke äskats för ändamålet.

I en skrivelse den 15 november 1945 till sändebudet i Haag har den permanenta

skiljedomstolens internationella byrå hemställt, att Sveriges bidrag

för åren 1940—44 måtte erläggas med sammanlagt 11 196: 75 Donner

Enär den permanenta skiljedomstolens administrativa råd på grund av

kriget ej kunnat hålla något sammanträde, hava respektive budgeter och utgiftsredogörelser

för provisoriskt godkännande underställts rådets president.

Rådet har sedermera kallats till sammanträde, varvid på dagordningen upptagits

bland annat godkännande av förvaltningsberättelsen för åren 1940—-

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 102—101.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Utskottet.

44. Någon rapport om detta sammanträde har ännu icke ingått till utrikesdepartementet,

men man torde kunna utgå ifrån att den föreliggande förvaltningsberättelsen

kommer att godkännas.

En del länder hava redan erlagt sina bidrag för ovannämnda verksamhetsår.

En del andra länder, vilka i likhet med Sverige hittills innehållit sina

bidrag, synas hava för avsikt att erlägga dessa snarast.

Departementschefen har funnit det under föreliggande omständigheter påkallat,

att Sverige snarast gäldar den skuld, i vilken landet häftar till den

permanenta skiljedomstolens internationella byrå. Med ledning av nu gällande

växelkurs har beloppet beräknats till 17 700 kronor.

Utskottet finner självfallet, att Sverige bör gälda den skuld, i vilken landet

häftar till den permanenta skiljedomstolens internationella byrå, och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 17 700 kronor.

2:o) Svenska röda korsdelegater i Grekland. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 8—11) att till Svenska röda korsdelegater i Grekland

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

För de praktiska uppgifterna med avseende å hjälpverksamheten till den

grekiska befolkningen upptogs från svensk sida samarbete med Internationella

röda korset, som redan tidigare hade upptagit viss verksamhet i Grekland,

och en blandad svensk-schweizisk kommission tillsattes under svenskt

ordförandeskap. För kommissionens räkning arbetade i Grekland omkring

20 svenska delegater, och svenska regeringen åtog sig kostnaderna för deras

verksamhet.

För bestridande av kostnaderna för Svenska röda korsdelegater för handhavande

av ifrågavarande hjälp hava hittills beviljats sammanlagt 1 150 000

kronor.

Den 21 mars 1945 träffades en överenskommelse mellan den grekiska regeringen

och den blandade svensk-schweiziska kommissionen, varigenom

kommissionens verksamhet helt överlämnades till den grekiska regeringen,

som övertog kommissionens tillgångar och skulder. I och med detta överlämnande

kunde de flesta svenska delegater återvända till Sverige.

Antalet svenskar, som nu äro sysselsatta i Grekland med att slutföra den

slutgiltiga redovisningen, är två. På grund av verksamhetens stora omfattning

såväl finansiellt som kommersiellt har det synts lämpligt att låta företaga

en yrkesmässig revision. För detta ändamål har beskickningen i Athén

anställt grekiska sakkunniga. Delegaterna hava anmodats att slutföra uppdraget

med största skyndsamhet, och, om icke oförutsedda svårigheter tillstöta,

torde arbetet kunna vara slutfört till den 1 juli i år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

3

Kostnaderna för delegaterna hava liksom tidigare bestritts av de anvisade

medlen genom överstyrelsen för Svenska röda korset. Av de anslag, som

hittills av riksdagen beviljats för detta ändamål, återstår för närvarande

odisponerat ett belopp av 46 400 kronor. Röda korset har emellertid utöver

de statsmedel, som redan ställts till dess förfogande, till och med den 31

december 1945 för ändamålet förskotterat i runt tal 105 000 kronor. Av Röda

korset hittills under år 1946 bestridda kostnader hava uppgått till 3 950 kronor.

På grund av kommunikationsförhållandena hava sista tidens utgifter

ännu icke kunnat redovisas till Stockholm och följaktligen ännu icke erlagts.

Dessa kostnader jämte de kostnader, som komma att uppstå intill dess redovisningen

slutförts, kunna emellertid approximativt beräknas till följande

belopp: kostnader för de två delegaternas löner och ersättning för vivre intill

den 1 juli jämte lön under upplupen kontraktsenlig semester 19 750 kronor,

kostnaderna för delegaternas hemresa 4 000 kronor och arvode till de

grekiska revisorerna 7 500 kronor. Kostnader för försäkringar kunna för

närvarande icke närmare beräknas beroende på att den slutiiga avräkningen

med försäkringsgivaren icke kan ske, förrän slutredovisningen inkommit.

För försäkringskostnader samt för oförutsedda utgifter har synts böra beräknas

ett belopp av 6 200 kronor. Till täckande av de slutliga kostnaderna

skulle följaktligen erfordras ytterligare ett anslag av (105 000 + 3 950 +

19 750 + 4 000 + 7 500 + 6 200 — 46 400 =) 100 000 kronor.

De återstående kostnaderna i samband med avvecklingen av den svenska

hjälpverksamheten till förmån för den grekiska befolkningen hava av departementschefen

beräknats till 100 000 kronor. Då ifrågavarande kostnader,

mot vilkas beräkning utskottet icke har något att erinra, böra täckas, får

utskottet hemställa,

alt riksdagen må till Svenska röda korsdeleyater i Grek

land å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Stockholm den 26 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Larsson,

Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, ''Gillström

och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Bergström, Rubbestad,

Mårtensson, Staxäng, Pettersson i Dahl, Lindholm, Boman i Kieryd, Thäpper, Persson i

Vinberg och Birke.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p s. 5 i texten