Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m.

1946-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:106, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 106.

1

Nr 106.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

136 och 140) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet

för budgetåret 1946/47 beräkna dels till Bidrag till driften av anstalter

för bildbara sinnesslöa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor, dels ock till

Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 145, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 1 mars 1946,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa

samt för fallandesjuka, att tillämpas från och med den 1 juli 1946, dels medgiva,

att till föreningen Söderhaga skolhem u. p. a. må — utan hinder av

gällande bestämmelser om statsbidrag till driften av anstalter för bildbara

sinnesslöa — utgå ett engångsbidrag med 20 000 kronor för täckande av uppkommet

driftunderskott, på villkor som av Kungl. Majit må föreskrivas,

dels medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan hinder av gällande

bestämmelser örn statsbidrag till epileptikeranstalter — för tiden från och

med den 1 juli 1946 till och med den 30 juni 1947 på vissa villkor utgå ett

extra statsbidrag med högst 15 000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka

män anordnad klinisk undersökningsavdelning, dels ock anvisa

ovannämnda båda förslagsanslag med respektive 3 900 000 och 590 000

kronor.

I samband med anvisande av anslag för innevarande budgetår till statsbidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka

anhöll 1945 års riksdag (skrivelse nr 433) om förslag till ändrade grunder

från och med den 1 juli 1946 för ifrågavarande statsbidrag.

I anledning av riksdagens hemställan uppdrog Kungl. Majit genom beslut

den 29 juni 1945 åt 1941 års lärarlönesakkimniga att med beaktande av

vad riksdagen i förenämnda skrivelse anfört verkställa utredning och till

Kungl. Majit inkomma med förslag till de ändrade bestämmelser, som erfordrades,

därest staten från och med budgetåret 1946/47 komme alt övertaga

hela kostnaden för avlönande av de föreståndare och lärare, som avses

i gällande avlöningsreglemente för de statsunderstödda skolorna för bildbara

sinnesslöa m. fl. Till åtlydnad av uppdraget ha förenämnda sakkunniga

i skrivelse den 28 januari 1946 inkommit med förslag i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 106—107.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 106.

Över förslaget ha statskontoret och skolöverstyrelsen ävensom svenska

landstingsförbundet och svenska stadsförbundet avgivit yttranden.

Departementschefen har i fråga om bidragsgrunderna för egen del anfört

följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har 1945 års riksdag godkänt

av Kungl. Majit i propositionen nr 285 förordade ändrade grunder för

statsbidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka.

innebärande bland annat att huvudmännen för berörda anstalter

från och med den 1 juli 1945 berättigats att erhålla statsbidrag med 75 procent

jämväl å sådana driftkostnader, sorn utgöras av avlöningar åt föreståndare

och vissa lärare vid statsunderstödda skolor och med dem samorganiserade

arbetshem för bildbara sinnesslöa och epileptiker. I den skrivelse (nr

433), varigenom riksdagen anmälde sitt berörda beslut, bar emellertid riksdagen

tillika — i principiell anslutning till en motionsvis gjord hemställan,

att staten skulle påtaga sig hela kostnaden för dessa befattningshavares löner

— anhållit örn förslag till ändrade grunder från och med den 1 juli 1946 för

statsbidragen till driften av ifrågavarande anstalter.

I det förslag i ämnet, som nu framlagts av 1941 års lärarlönesakkunniga,

ha de sakkunniga utgått från att riksdagen avsett, att statsbidraget till berörda

föreståndar- och lärarlöner borde konstrueras på i huvudsak samma

sätt som skett i fråga örn statsbidragen till avlöningar inom folkskoleväsendet,

d. v. s. att staten bidrager med ett hela avlöningen motsvarande belopp,

minskat med författningsenligt hyresavdrag för vederbörande lärares tjänstebostad.

Ett dylikt system för statens bidrag till motsvarande avlöningar inom

sinnesslö- och epileptikervården ha de sakkunniga emellertid icke funnit

sig kunna förorda, och såsom skäl härför har av de sakkunniga anförts dels

att frågan örn statsbidrag till folkskolans lärare vore föremål för de sakkunnigas

fortsatta överväganden och dels att en dylik reglering för sinnesslölärarnas

vidkommande förutsatte tillkomsten av en boställsordning, varav, enligt

vad en av de sakkunniga verkställd undersökning syntes giva vid handen.

något egentligt behov knappast förelåge och som icke heller vore av

lämpliglietsskäl påkallad. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga endast ansett

sig kunna förorda en provisorisk lösning av frågan om statens bidrag

till avlönande av hithörande lärarpersonal. Mot utformandet av en dylik provisorisk

reglering i nära överensstämmelse med de nuvarande reglerna för

statsbidragen till folkskoleväsendet ha de sakkunniga emellertid funnit flera

skäl tala, därav främst föreliggande olikheter i bostadsstandard de båda lärarkategorierna

emellan. En lämplig reglering har däremot av de sakkunniga

ansetts kunna vinnas på grundval av nu gällande ordning. I enlighet härmed

föreslå de sakkunniga, att statsbidraget till föreståndar- och lärarlönerna vid

de ifrågavarande sinnesslöanstalterna jämväl i fortsättningen fastställes lill

viss procent av lönekostnaderna men att bidraget från och med budgetåret

1946/47 höjes till 90 procent av lönerna. Med en dylik höjning av statsbidraget

borde emellertid förenas en viss kontroll från statens sida i syfte att förhindra

att lönekostnaderna onödigtvis stegrades.

Den sålunda ifrågasatta regleringen av statsbidraget till lärarlönerna har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av skolöverstyrelsen samt av svenska

landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, varemot statskontoret tillkännagivit

en från de sakkunniga avvikande mening. Enligt statskontoret

bör någon ändring av nu gällande statsbidragsgrunder icke ifrågasättas, innan

frågan örn statsbidragen till folkskollärarlönerna bragts till lösning.

Sakligt sett hävdar statskontoret emellertid — i motsats lill de sakkunniga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 106.

3

— att statsbidraget till lärarlönerna bör regleras i analogi med reglerna för

statsbidragen till folkskoleväsendet. Det enligt statskontorets mening av frågan

om reglerna för statsbidragets utgående helt oberoende spörsmålet örn

ersättning för tjänstebostad borde dock liksom hittills bestämmas enligt avtal

mellan huvudmannen för skolan och vederbörande befattningshavare.

Romme emellertid en höjning av nu utgående statsbidrag att övervägas på

grundval av de sakkunnigas förslag, har statskontoret ansett sig icke kunna

förorda högre bidragsprocent än 80.

För egen del har jag icke kunnat värja mig för intrycket, att de bestämmelser

rörande statens andel i bestridandet av ifrågavarande lärarlöner vid

sinnesslö- och epileptikeranstaltema, sorn genomfördes i enlighet med 1945

års riksdags beslut, tills vidare horde lämnas orubbade i avvaktan på slutförandet

av nu pågående utredning örn statens bidrag till lärarlönerna inom

folkskoleväsendet. Med hänsyn till vad riksdagen i ämnet anfört finner jag

mig likväl böra föreslå en provisorisk reglering av den föreliggande frågan.

Hur en sådan reglering skall åvägabringas kan givetvis vara föremål för delade

meningar. De skäl som av de sakkunniga anförts mot att därvidlag

tillämpa de inom folkskoleväsendet gällande grunderna finner jag emellertid

bärande. I likhet med de sakkunniga håller jag före, att den lämpligaste

regleringen vinnes genom en höjning av den procentuella statliga andelen

av lönekostnaderna. Under beaktande bl. a. av att statens andel i lönekostnaderna

vid folkskoleväsendet växlar mellan 70 och 90 procent, synes denna

höjning icke lämpligen böra göras större än att statsbidragsprocenten uppgår

till 85. Sistämnda procenttal, som ligger mitt emellan det av de sakkunniga

föreslagna och det av statskontoret förordade, bör gälla från och

med den 1 juli 1946. I anslutning härtill finner jag mig även böra förorda,

att i reglementet för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa intages

en bestämmelse av innebörd att, därest iclte-ordinarie lärare erfordras vid

viss skola, skolöverstyrelsen skall för varje läsår fastställa antalet läraravdelningar

vid skolan. En motsvarande befogenhet hör tillkomma överstyrelsen

i fråga om skolor för epileptiker. Frågan örn en särskild boställsordning

för de ifrågavarande personalgrupperna synes icke böra avgöras i nu förevarande

sammanhang.

För innevarande budgetår ha såsom förslagsanslag anvisats dels till Bidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa 2 800 000 kronor, dels

ock till Bidrag till epileptikeranstalter 450 000 kronor.

I fråga örn beräkningen av medelsbehovet nästa budgetår för driftbidrag

till anstalter för bildbara sinnesslöa föreligga framställningar från medicinalstyrelsen

och skolöverstyrelsen. Härjämte har styrelsen för föreningen Söderhaga

skolhem u. p. a. den 23 april 1945 anhållit örn ett engångsanslag å

20 000 kronor till täckande av vissa med dess verksamhet uppkomna utgifter.

över sistnämnda framställning lia utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen,

av skolöverstyrelsen efter hörande av inspektören för sinnesslövårdundervisningen

samt av statskontoret.

Vad angår driftbidrag lill epileptikeranstalter har medicinalstyrelsen i

skrivelse den 31 augusti 1945 gjort beräkningar angående medelsbehovet under

anslaget för nästa budgetår.

I fråga om medelsbehovet har departementschefen för egen del anfört följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 106.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att medelsbehovet för nästa budgetår

till bidrag lill driften av anstalter för b i Idb ar a sinnesslöa

av de anslagsdisponerande myndigheterna — vid tillämpning av

oförändrade bidragsgrunder — beräknats till sammanlagt 3 835 000 kronor,

varav 900 000 kronor skulle belöpa å bidragen till lärarpersonalens löner

och 2 935 000 kronor å övriga driftkostnader. Mot denna uppskattning synes

i och för sig intet vara att erinra. Vid bifall lill den av mig i det föregående

förordade höjningen av statsbidraget till lärarlönerna föranledes emellertid

ett ytterligare behov av lönebidrag till ett belopp av omkring 100 000 kronor.

Med hänsyn till att bidragen utgå halvårsvis i efterskott och sålunda

de från och med den 1 juli 1946 förordade höjda lönebidragen komma att,

i den mån de avse senare hälften av budgetåret, belasta först därpå följande

budgetår torde emellertid vara tillräckligt att för budgetåret 1946/47 upptaga

anslaget till (72 X 900 000 + 72 X 1 000 000 + 2 935 000 ) 3 885 000. vilket

belopp, med hänsyn jämväl till vad jag i det följande vill föreslå, torde böra

avrundas uppåt till 3 900 000 kronor. Härvid har jag räknat med att från

anslaget skall få utgå bidrag med samma belopp som för innevarande budgetår

till dels föreningen för sinnesslöa barns vård för uppehållande av

verksamheten vid föreningens seminarium för utbildande av lärarinnor vid

skolor för sinnesslöa barn dels ock allmänna svenska föreningen för vården

av sinnesslöa och fallandesjuka för anordnande av en utbildningskurs för

vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna.

Vad härefter angår den av föreningen Söderbaga skolhem u. p. a. gjorda

framställningen om statsanslag å 20 000 kronor för täckandet av vissa med

dess verksamhet uppkomna utgifter, framgår av utredningen i ärendet att

nämnda utgifter, som förorsakats av en skyddsrumsanläggning och anordnandet

av en ny brunn, kommit att medföra ett underskott i föreningens

driftbudget, vilket synes äventyra fortbeståndet av den av föreningen bedrivna

anstaltsverksamheten till förmån för psykopatiska imbecilla flickor.

Av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen har vitsordats, att anstalten fyller

en viktig uppgift såsom specialanstalt för hela landet och att ett nedläggande

av dess verksamhet skulle betyda ett allvarligt avbräck för sinnesslöundervisningen,

alldenstund andra lämpliga placeringsmöjligheter icke stå

till buds för denna kategori sinnesslöa. Med hänsyn härtill och då det av

föreningen begärda beloppet är förhållandevis ringa vill jag i likhet med de

i ärendet hörda myndigheterna ej motsätta mig att medel i begärd omfattning

ställas till föreningens förfogande, övervägande skäl synas mig tala

för att beloppet utlämnas som ett extra driftkostnadsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Jag förordar därför, att riksdagens bemyndigande utverkas

för Kungl. Maj:t att till föreningen med anlitande av förevarande anslag

utgiva ett engångsbidrag å 20 000 kronor till täckande av det å föreningens

rörelse uppkomna underskottet, därvid å Kungl. Majit torde få ankomma

att, med beaktande av vad skolöverstyrelsen anfört i ärendet, fastställa närmare

villkor för bidragets åtnjutande.

Anslaget till bidrag till epileptikeranstalter har av medicinalstyrelsen

beräknats till 570 000 kronor, avseende bidragen till de egentliga

driftkostnaderna. Styrelsen har därvid räknat med att för en klinisk undersökningsavdelning

vid Berga vårdhem skall utgå ett extra bidrag av samma

storlek, som beviljats för innevarande budgetår eller högst 15 000 kronor.

Mot styrelsens beräkning har jag icke annat att erinra än att beloppet

570 000 kronor bör ökas med omkring 21 500 kronor, motsvarande statens

bidrag under nästa budgetår för bidrag till lärarlöner vid en anstalt av här

avsett slag. Anslagsbehovet kan sålunda uppskattas till (570 000 + 21 500)

591 500 kronor eller i avrundat tal 590 000 kronor, vilket belopp jag sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 106.

5

förordar till anvisande för nästa budgetår. Sedvanligt bemyndigande torde

böra utverkas av riksdagen om medgivande att utgiva förenämnda extra

statsbidrag, numera å 15 000 kronor, till undersökningsavdelningen vid Berga

vårdhem.

Regleringen för tiden från och med den 1 juli 1946 av frågan om statens

bidrag till löner vid sinnesslö- och epileptikeranstaller föreslås få en allenast

provisorisk natur i avvaktan på slutförandet av pågående utredning om

statens bidrag till lärarlönerna inom folkskoleväsendet. Provisoriet innebär

i huvudsak, att statsbidragsprocenten höjes från 75 lill 85. Utskottet vill ej

motsätta sig ifrågavarande förslag och har ej heller funnit anledning till

erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till driften

av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka,

som förordats i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 1 mars 1946, att tillämpas från och med den 1

juli 1946;

II. medgiva, att till föreningen Söderhaga skolhem u. p. a.

må — utan hinder av gällande bestämmelser örn statsbidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa — utgå ett

engångsbidrag med 20 000 kronor för täckande av uppkommet

driftunderskott, på villkor som av Kungl. Maj:t må föreskrivas;
III.

medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan

hinder av gällande bestämmelser örn statsbidrag till epileptikeranstalter

— för tiden från och med den 1 juli 1946 till

och med den 30 juni 1947 utgå ett extra statsbidrag med

högst 15 000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka

män anordnad klinisk undersökningsavdelning, på villkor,

bland andra, att vid densamma mottagas patienter även

från andra epileptikeranstalter enligt anvisningar, som inspektören

för sinnesslövården må meddela;

IV. under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa
a)

till Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa

ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor;

b) till Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag av

590 000 kronor.

Stockholm den 26 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 107.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa ra. ra. s. 2 i texten