Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19i6j47 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.
1946-04-26 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19i6j47 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr 107.
Nr 107.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 19i6j47 till Krigsrätterna: Avlöningar,
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkterna
25 och 26) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet
för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag beräkna till Krigsrätterna:
Avlöningar 367 300 kronor och till Krigsrätterna: Omkostnader 30 000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 181, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
1 mars 1946, föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för krigsrätterna att tillämpas under budgetåret 1946/
47, dels ock anvisa förenämnda båda förslagsanslag med respektive 336 400
kronor och 30 000 kronor.
l:o) Krigsrätterna: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är för innevarande
budgetår anvisat med 367 300 kronor.
Genom justitiedepartementets försorg har införskaffats visst rättsstatistiskt
material, avseende verksamheten vid regements- och stationskrigsrätlerna
under år 1945. Materialet har redovisats i vid propositionen fogade tabeller.
Departementschefen har till en början erinrat, att någon lagstiftning om
krigsdomstolamas avskaffande i fredstid, varom utredning för närvarande
pågår, icke kunde beräknas träda i kraft före utgången av budgetåret
1946/47.
Därefter har departementschefen i fråga örn arvoden åt krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler anfört följande.
I skrivelse den 14 april 1945, nr 134, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
ville låta verkställa utredning om krigsdomstolamas avskaffande i fredstid
samt för riksdagen snarast möjligt framlägga det förslag, som därav kunde
föranledas. Med anledning härav tillsattes 1945 års krigsdomstolsutredning.
En blivande lagstiftning i ämnet kan emellertid icke beräknas träda i kraft
före utgången av budgetåret 1946/47. Även för nämnda budgetår erfordras
således anslag till krigsrätterna.
Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan
vid regements- och stationskrigsrätterna, har den sedan krigsutbrottet
1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden från och med år
1944 upphört och förbytts i en under år 1945 alltmer markerad nedgång. Antalet
mål och ärenden, som under år 1945 handlagts vid krigsrätt, understeg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 107.
1
väsentligt ej blott motsvarande antal för år 1944 utan även det som redovisats
för år 1942. Såsom förut angivits utgör den ungefärliga minskningen,
såvitt angår ordinarie förband, i förhållande till år 1944 35 °/o och i förhållande
till år 1942 33 %. Av den i förhållande till år 1944 inträdda minskningen
faller, såsom likaledes förut nämnts, större delen å de s. k. undersökningsmålen,
vilka nedgått med omkring 1 480. Den avlastning, som beträffande
dessa mål sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda, torde vara
att tillskriva verkningarna av 1944 års lag om behörighet för militär befälhavare
att ålägga ersättningsskyldighet. De från ordinarie truppförband
härrörande ärenden, vari befälhavare under år 1945 ådömt ersättningsskyldighet,
uppgå nämligen till cirka 6 000 och uppväga således mer än väl den
beträffande undersökningsmålen inträdda minskningen. Örn sålunda 1944
års lag medfört nedgång i krigsrätternas arbetsbörda, har å andra sidan för
auditörerna — vilka det åligger att i ersättningsärendena avgiva yttranden
— genom lagstiftningen uppkommit en icke obetydlig ökning av det arbete
de haft att utföra utom krigsdomstolen, och detta trots att antalet mål, vari
befälhavare efter yttrande av auditören ålagt disciplinstraff, under år 1945
visat fortsatt nedgång. Tages alltså hänsyn till samtliga inverkande faktorer
synes man kunna fastslå, att arbetsbördan under år 1945 för krigsdomare
och krigsfiskaler avsevärt minskats i förhållande till såväl år 1944 som år
1942. För auditöremas del torde utvecklingen i förhållande till år 1944
kunna sägas innebära en viss nedgång i den totala arbetsbördan under det
att en jämförelse med år 1942 torde utvisa en alltjämt föreliggande ökning i
göromålen.
Någon förhöjning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen
kan uppenbarligen icke förekomma för nästa budgetår. Frågan är i stället
huruvida någon allmän nedsättning bör äga rum. Av betydelse för bedömandet
av detta spörsmål är huruvida arbetsbördan kan förväntas under
budgetåret 1946/47 förbliva vid 1945 års nivå eller ytterligare nedgå. En
fortsatt nedgång förefaller sannolik i följd av den förstärkta försvarsberedskapens
upphörande. Statistiken visar visserligen, trots beredskapens upphörande
från och med den 1 juli 1945, i stort sett ingen nedgång under
senare halvåret 1945 i förhållande till förra hälften av samma år, detta
troligen beroende därpå, att beredskapens avveckling även under senare
halvåret 1945 krävt större militär personal än under normala förhållanden
och att ett antal mål och ärenden släpat efter från förra halvåret. Men dessa
efterverkningar av beredskapen kunna beräknas hava i stort sett upphört till
nästa budgetår, då fullt normala förhållanden i avseende å krigsrättsgöromålen
åter torde komma att i huvudsak råda. Den minskning i arbetsbördan,
som sålunda är att förutse för nästa budgetår, torde emellertid närmast avse
mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden
i allmänhet hört. I den mån särskild ersättning utgår för dylika mål och
ärenden, medför minskningen en automatisk nedgång i gottgörelsen till krigsrättspersonalen.
För bedömandet av de fasta arvodenas lämpliga storlek under
instundande budgetår har sålunda den militära beredskapens upphörande
icke utslagsgivande betydelse. Under sådana omständigheter och då i varje
fall en förnyad stegring av arbetsbördan ej synes vara alt räkna med under
nästa budgetår, återstår att bedöma huruvida den nedgång, som konstaterats
flir sist förflutna kalenderår, bör föranleda en allmän nedskärning av de fasta
arvodena. Härvid torde man närmast brira utgå från en jämförelse mellan
1945 års och 1942 års statistiska material, emedan de nuvarande arvodena
i stort sett äro anpassade efter krigsrätternas arbetsbörda linder sistnämnda
år (jfr prop. nr 123/1945 s. 5). En sådan jämförelse synes giva vid handen,
alt arbetsbördan flir flertalet krigsdomare och krigsfiskaler varit sä mycket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 107.
lägre under 1945 än 1942, att en arvodesnedsättning bör vidtagas. För auditörerna
däremot har arbetsbördan under år 1945 visserligen i stort sett
fortfarande varit större än under 1942, men för ett icke obetydligt antal
auditörer ha dock göromålen nedgått i sådan grad, att en arvodessänkning
är motiverad.
En närmare undersökning av arbetsbördans storlek vid de olika krigsrätterna
var för sig ger vid handen, att den sammanlagda arvodessumman
skäligen bör sänkas för krigsdomarna med 10 500 kronor, för auditörerna
med 13 500 kronor och för krigsfiskalerna med 8 100 kronor. Nedgången i
antalet göromål medför också, att det i regel ej vidare bör ifrågakomma att
bevilja befattningshavare partiell ledighet med helt eller delvis bibehållen
avlöning. — Någon ändring i fråga om krigs domare-, auditörs- eller krigsfiskalsbefattningarna
utan sammanhang med tillkomsten av nya truppförband
anser jag mig icke böra nu föreslå. Jag förutsätter emellertid, att
Kungl. Maj:t, därest någon dylik ändring skulle visa sig nödvändig under
nästa budgetår, skall vara oförhindrad att vidtaga densamma.
Under budgetåret 1946/47 torde, i enlighet med beslut av 1944 års riksdag.
Södertörns flygflottilj komma att uppsättas med förläggning till Riksten i
närheten av Tullinge. Vid det sålunda nytillkommande truppförbandet skall
jämväl finnas regementskrigsrätt. Befattningen såsom krigsdomare synes
därvid lämpligen kunna förenas med motsvarande befattning vid regementskrigsrätterna
vid Stockholms luftvärnsregemente, Svea flygflottilj och Roslagens
flygflottilj. Vidare böra auditören och krigsfiskalen vid nämnda flygflottiljers
krigsrätter kunna bestrida jämväl auditörs- respektive krigsfiskalsbefattningen
vid krigsrätten vid Södertörns flygflottilj. Dock böra på grund
härav vederbörande befattningshavares arvoden höjas med respektive 300,
600 och 300 kronor. Då jag å andra sidan, med hänsyn till minskningen i
arbetsbördan vid krigsrätterna vid Svea flygflottilj och Roslagens flygflottilj,
i det föregående räknat med en sänkning av auditörens och krigsfiskalens
arvoden med respektive 600 och 300 kronor, skulle arvodena för dessa befattningshavare,
trots den nya krigsrättens tillkomst, bliva oförändrade. Någon
annan förändring beträffande försvarsorganisationen av beskaffenhet att
påverka jämväl krigsrätternas organisation torde ej vara att emotse för nästa
budgetår.
Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad prövning av arvodena
med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.
I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställandet
av de nya specialstater (jfr statsliggaren s. 25 ff.) för krigsdomare, auditörer
och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar
som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Vidkommande anslagsberäkningen har departementschefen i
huvudsak anfört följande.
Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.
I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åt krigsdomare
uppföras med (70 200 — 10 500 + 300 =) 60 000 kronor, delposten
till arvoden åt auditörer med (151 100 — 13 500 + 600 =)
138 200 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiskaler med
(62 800 — 8 100 + 300 =) 55 000 kronor. Vad beträffar delposten till vikariatser
sättningar, från vilken bland annat bestrides ersättning som vid
partiell ledighet för befattningshavare vid regements- eller stationskrigsrätt
tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie tjänsteinnehavaren förklaras
skyldig avstå under ledigheten, har densamma, som för innevarande budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 107.
9
uppförts med 30 000 kronor, alltjämt visat sig otillräcklig för sitt ändamål.
Sålunda ha under budgetåret 1944/45 i vikariatsersättningar utbetalats över
47 300 kronor. Sedan arbetsbördan vid krigsrätterna numera väsentligt nedgått,
torde emellertid behovet av vikarie vid ledighet komma att avsevärt
sjunka. På grund härav och då partiella ledigheter med helt eller delvis bibehållen
avlöning i regel icke komma att i fortsättningen medgivas, torde en
betydande sänkning av belastningen å förevarande anslagspost komma att
uppstå. Å andra sidan har med 1945 års semesterlag, som torde äga tillämpning
även i avseende å krigsrättspersonalen, tillkommit en ny faktor av
beskaffenhet att föranleda viss belastning av posten i fråga. Jag anser dock
ej erforderligt att av denna anledning verkställa uppräkning av anslagsposten.
På grund av vad sålunda anförts föreslår jag, att posten upptages med oförändrat
belopp, 30 000 kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar
at civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna,
vilken för innevarande budgetår bestämts till 3 200 kronor, synes,
oaktat posten under budgetåret 1944/45 belastats med utgifter för cirka 6 600
kronor, likaledes kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Beträffande
slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning till personal vid
särskilda krigsrätter m. m. har den under samma tid, beroende
bland annat på den talrika förekomsten av mål från underställda förband,
belastats med utgifter av ej mindre än 195 200 kronor (budgetåret 1943/44
210 900 kronor). Då emellertid, enligt vad ovan sagts, frekvensen av dessa
mal torde komma att avsevärt nedgå, finner jag ej anledning att föreslå någon
ökning av postens nuvarande belopp.
Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1946/47 bestämmas
till (60 000 + 138 200 + 55 000 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 336 400 kro
-
nor.
Kungl. Maj :ts förslag föranleder ej erinran från utskottets sida. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna alt
tillämpas under budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 60 000
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 138 200
c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis .... » 55 000
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrättema,
förslagsvis .......................... » 3 200
f) Ersättning till personal vid särskilda
krigsrätter m. lii., förslagsvis.......... » 50 000
Summa kronor 336 400;
Diliang till riksdagens protokoll 1946. 6 samt. Nr 106—107. 2
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 107.
Utskottet.
b) till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1946/47
under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 336 400
kronor.
2:o) Krigsrätterna: Omkostnader. För ifrågavarande ändamål är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört ett anslag å 30 000 kronor.
Belastningen å anslaget uppgick under budgetåret 1942/43—1944/45 till i
runt tal respektive 33 700, 56 100 och 61 500 kronor. Med hänsyn till den
fortgående minskningen i krigsrätternas arbetsbörda, som förväntas under
instundande budgetår, har anslaget beräknats till oförändrat belopp.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Stockholm den 26 april 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,
Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman,
Gustaf Iwar Anderson och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Rubbestad, Mårtensson,
Staxäng, Pettersson i Dahl, Viklund, Lindholm, Boman i Kieryd, Thäpper, Persson i
Vinberg och Birke.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461740
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till Krigsrätterna: Avlöningar m. m. s. 3 i texten