Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-04-02 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för

budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Inledning.

I proposition nr 1 har chefen för folkhushållningsdepartementet såsom

inledning till elfte huvudtiteln (s. 1—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 4 januari 1946) lämnat

en översikt över krisorganisationen och förändringarna inom densamma

samt bland personalen ävensom uppgifter örn utvecklingen av medelsbehovet

för krisorganen. Departementschefen har vidare redogjort för de

åtgärder som vidtagits för utredning av frågan om avveckling av krisorganisationen

i samband med den fortlöpande förbättringen av vårt lands

försörjningsläge. I nämnda hänseenden har departementschefen anfört i

huvudsak följande.

Världskrigets slut och den som en följd därav inträdda utvidgningen av de

internationella handelsförbindelserna ha redan i viss utsträckning medfört

förbättringar i vårt lands försörjningsläge. Åtskilliga lättnader i de under

kristiden införda restriktionerna lia även kunnat genomföras och goda förhoppningar

örn ett snabbt fortskridande på den inslagna vägen kunna hysas.

I den mån mera normala förhållanden inträda beträffande prissättningen

å de stora stapelvarorna på världsmarknaden torde även lättnader i restriktionerna

å prisområdet kunna genomföras. Som en följd härav har aktualiserats

frågan örn en avveckling av de organ inom folkhushållningsdepartementets

verksamhetsområde, vilka tillskapats för att bemästra de med krisen

sammanhängande problemen, samt i anslutning härtill spörsmålet örn de

ungefärliga kostnaderna, med vilka man bör räkna för organisationen

under nästa budgetår.

De centrala krisorganen och den lokala krisförvaltningen ha under år

1945 icke undergått några mera väsentliga förändringar. Nämnas må dock

att, i samband med avvecklingen av statens informationsstyrelse, inom priskontrollnämnden

inrättats en fristående byrå, benämnd statens upplysningsbyrå,

som har att fullgöra de uppgifter som tidigare ankommit pa upplysningsavdelningen

inom informationsstyrelsen. Vidare lia de arbetsuppgifter,

som tidigare ankommit på industrikommissionens skogsindustriavdelning,

överflyttats lill bränslekommissionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sand. Nr 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

De inträdda lättnaderna i försörjningsläget ha medfört, att en icke obetydlig

minskning av personalen inom flertalet krisorgan redan kunnat ske.

Inom industrikommissionen, vars avveckling hittills fortskridit längst, uppgick

sålunda antalet befattningshavare ännu den 30 juni 1945 till 615, medan

antalet den 15 december sjunkit till 459.

Till folkhushallningsdepartementet höra, förutom de i anledning av krisen

inrättade centrala krisorganen och den lokala krisförvaltningen, även rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap och statens reservförrådsnämnd.

Dessa båda myndigheter, som funnos redan före krigsutbrottet, överflyttades

vid folkhushållningsdepartementets inrättande till detta departement.

Rikskommissionen hade före kriget till uppgift att under Kungl. Majit

handhava ledningen och övervakningen av rikets försvarsförberedelser på

det ekonomiska området. I och med att särskilda krisorgan inrättades fingo

dessa^ i allt väsentligt övertaga jämväl rikskommissionens uppgifter.

Frågan om uppbyggandet av en ny organisation för övertagande av verksamheten

på det ekonomiska försvarsberedskapsområdet behandlas för närvarande

av den av mig med stöd av Kungl. Maj:ts den 22 juni 1944 givna

bemyndigande tillkallade ekonomiska försvarsberedskapsutredningen. (Direktiven

för utredningen återfinnas i 1945 års riksdagsberättelse: I Fo 3.)

I ekonomiska försvarsberedskapsutredningens uppdrag ingår även att pröva

frågan om den statliga lagringsverksamheten och att därvid bland annat

undersöka, huruvida reservförrådsnämnden bör bibehållas — i oförändrad

form eller efter omorganisering — eller örn nämndens uppgifter böra övertagas

av något annat organ. Enligt vad jag under hand inhämtat torde resultatet

av denna utredning komma att föreligga inom sådan tid, att proposition

i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Som jag förut framhållit har händelseutvecklingen skjutit frågan örn krisförvaltningens

avveckling i förgrunden. I syfte att få denna fråga och spörsmålet

om avvägningen av medelsbehovet för krisförvaltningen noggrant prövade

anmodade jag i skrivelse den 3 oktober 1945 överrevisionen för krisförvaltningen

att i samråd med vederbörande krisorgan överväga frågan örn

krisorganisationens avveckling samt inkomma med besked om den ungefärliga

storleken av de medel, som förväntades bliva erforderliga för krisorganisationen

under nästa budgetår.

I anledning av det sålunda erhållna uppdraget har överrevisionen efter

överläggning med berörda krisorgan anmodat dessa att till överrevisionen

inkomma med beräkningar av anslagsbehovet för budgetåret 1946,47. Därvid

har överrevisionen såsom enhetlig utgångspunkt angivit det antagandet, att

möjlighet till fri import kommer att föreligga vid ingången av nämnda

budgetår. Industrikommissionen, livsmedelskommissionen, bränslekommissionen,

handelskommissionen och trafikkommissionen hava sedermera efter

ytterligare överläggningar med överrevisionen verkställt de begärda beräkningarna

samt inkommit med förslag, vilka förslag överrevisionen med skrivelse

den 3 november 1945 överlämnat. Därefter har överrevisionen med

skrivelse den 30 i samma månad överlämnat av priskontrollnämnden gjorda

beräkningar rörande nämndens anslagsbehov.

I skrivelsen den 3 november 1945 har överrevisionen för krisförvaltningen

anfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

3

Av krisorganens yttranden framgår, att krisorganen på grund av det internationella

försörjningsläget och andra omständigheter, även om antagandet

örn fri handel vid nästa budgetårsskifte kommer att bekräftas, icke räkna

med att en fullständig avveckling av verksamheten skall vara genomförd

vid nämnda tidpunkt. Sålunda ha krisorganen utgått från att regleringarna

beträffande fossila bränslen, matfett och socker komma att få kvarstå även

under hela nästa budgetår. Då en bristande tillgång på fossila bränslen påverkar

produktionsmöjligheterna inom vissa industrier, har industrikommissionen

som följd härav räknat med bibehållande av regleringen i fråga^ om

vissa industriprodukter, såsom cement, tegel och järn, under hela budgetåret.

Även beträffande bilgummi och spannmål räkna krisorganen med att regleringarna

få utsträckas till nästa budgetar. I fråga om sistnämnda båda

varuslag väntas emellertid en återgång till förkrigsförhållanden kunna ha

ägt rum vid ingången av kalenderåret 1947.

Vid bedömandet av nedgången i krisorganens medelsbehov må uppmärksammas,

att vissa av dessa organ även anförtrotts arbetsuppgifter av mera

stadigvarande natur, vilka före nuvarande krisförhållanden åvilade andra

statliga institutioner. Sålunda har handhavandet av den statliga jordbruksregleringen

överflyttats från statens jordbruksnämnd till livsmedelskommissionen,

som även jämte industrikommissionen fått övertaga vissa arbetsuppgifter

från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Något

beslut rörande den framtida organisationen av dessa och liknande verksamhetsgrenar

föreligger ännu icke. De utredningar, vilka för närvarande pågå,

väntas icke bliva ''slutförda på ett så tidigt stadium, att någon förändring i

den nuvarande organisationen kan beräknas bliva genomförd före utgången

av budgetåret 1946/47. Det har fördenskull varit nödvändigt att aven tor

nämnda budgetår räkna med att de nuvarande krisorganens sysselsättning

med berörda arbetsuppgifter blir i stort sett oförändrad.

De av krisorganen, reservförrådsnämnden och överrevisionen äskade anslagen

uppgå till sammanlagt i runt tal 14 858 000 kronor mot för innevarande

budgetår anvisade anslag å i runt tal 26 163 000 kronor.

överrevisionen för krisförvaltningen har i sin skrivelse den 3 november

1945 vidare anfört, att den med utgående från de av krisorganen angivna

förutsättningarna icke funnit skäl framställa någon erinran mot de gjorda

beräkningarna. Dessa förutsättningar synas emellertid överrevisionen, med

hänsyn till huru utvecklingen hittills förlupit, grundade på en väl försiktig

bedömning av möjligheterna till återgång till normala förhållanden. Det kan

därför enligt överrevisionens uppfattning antagas, att avvecklingen kommer

att få ett snabbare förlopp än av krisorganen förutsatts och alt följaktligen

de angivna anslagsbeloppen ej komma att i sin helhet erfordras, överrevisionen

är dock icke beredd att avgiva förslag till reduktion av anslagsbeloppen.

Med hänsyn till osäkerheten i bedömningen anser överrevisionen, att

anslagen i likhet med vad tidigare varit fallet böra upptagas såsom förslagsanslag.

överrevisionen har vidare framhållit.

De av krisorganen avgivna förslagen till anslagsberäkning kunna sägas utgöra

en allmän plan för krisorganens avveckling, överrevisionen har i skri
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

veise till krisorganen anhållit, att dessa vid varje kvartalsskifte skola inkomma

med dels redogörelse för under det sistförflutna kvartalet vidtagna

avvecklingsåtgärder i fråga om regleringar och ransoneringar samt i övrigt

inträdda förändringar i arbetsuppgifterna jämte härav föranledda nedskärningar

av personalbestand och kostnader, dels ock uppgift rörande de åtgärder

och förändringar i nämnda hänseenden, vilka kunna förväntas under

det närmast följande kvartalet. Avsikten är att överrevisionen härigenom

skall bliva i tillfälle att följa och pröva avvecklingsåtgärdernas planläggning

och genomförande.

I sin skrivelse den 30 november 1945 har överrevisionen beträffande priskontrollnämndens

anslagsberäkningar givit uttryck åt uppfattningen, att

priskontrollnämndens uppskattning av anslagsbehovet måhända grundats på

en väl försiktig bedömning av möjligheterna till återgång till mera normala

förhållanden beträffande prissättningen.

Beträffande krisorganens avveckling har departementschefen för egen del

anfört följande.

Frågan om hur snabbt krisorganisationen kommer att kunna avvecklas

är givetvis beroende av i vilken takt de olika restriktionerna och regleringarna

komma att upphävas. Man torde i nuvarande läge kunna räkna med,

att endast ett fåtal ransoneringar komma att kvarstå den 1 juli 1946. För

egen del är jag därför i likhet med överrevisionen övertygad om, att avvecklingen

bör kunna ske i snabbare takt än krisorganen räknat med. Vid behandlingen

i det följande av de olika anslagspunkterna kommer frågan,

vid vilka tidpunkter de skilda krisorganen kunna förväntas hava upphört

med sin verksamhet, att närmare beröras. Såsom jag framhållit i skrivelsen

till överrevisionen kan man vid beräkningen av medelsbehovet för nästa

budgetår icke följa den tidigare tillämpade principen, enligt vilken anslagen

i regel upptogos till de vid beräkningstillfället faktiskt utgående beloppen.

Man är i stället hänvisad alt söka finna en annan beräkningsgrund. Jag har

vid mina bedömanden ansett lämpligt att för varje anslagspost göra en uppskattning

av hur stor månadskostnaden kommer att vara vid ingången av

nästa budgetår samt därefter räkna nied en successiv minskning av denna

kostnad under tiden till dess avvecklingen kan väntas vara genomförd. En

sådan beräkningsgrund är givetvis tämligen osäker och kan leda till föga

exakta anslagsberäkningar. Om man såsom hittills låter anslagen få karaktär

av förslagsanslag, torde emellertid olägenheterna av denna beräkningsgrund

kunna undgås på ett smidigt sätt.

Frågan örn hur snabbt krisorganisationen kan avvecklas är givetvis —

såsom departementschefen framhållit — beroende på i vilken takt de olika

restriktionerna och regleringarna komma att upphävas. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att man örn man endast tager hänsyn till

vårt eget lands försörjningsläge torde kunna utgå ifrån, att endast ett fåtal

ransoneringar komma att kvarstå den 1 juli 1946. Utskottet delar även

departementschefens uppfattning därom, att avvecklingen bör kunna ske

i snabbare takt än krisorganen räknat med och har funnit de med utgångspunkt

härifrån av departementschefen under olika punkter av elfte huvud
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5

titeln verkställda anslagsminskningarna väl motiverade. Emot den av departementschefen

tillämpade beräkningsgrunden för anslagens avvägning

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

F olkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartemcntet: Avlöningar. Folkhushållningsde
partementet:

Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 1 och 2, s. 8—11)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna, att de i folkhushållningsdepartementets personalförteckning

upptagna befattningarna byråchef och byråchef för lagärenden i lönegraden

C 5 må uppföras i lönegraden C 6,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47,

dels ock för budgetåret 1946/47 anvisa till Folkhushållningsdepartementet:

Avlöningar ett förslagsanslag av 183 900 kronor samt till Folkhushållningsdepartementet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med, i fråga om avlöningsanslaget

14 400 kronor och beträffande omkostnadsanslaget 8 600

kronor.

I fråga om departementets framtida ställning har departementschefen arn

fört följande.

Såsom jag i inledningen framhållit befinner sig krisorganisationen för närvarande

i ett avvecklingsskede, som sannolikt kommer att sträcka sig över

hela nästa budgetår. Denna avveckling kommer att få återverkningar även

för folkhushållningsdepartementets del. Departementet intager en ställning

såsom centralorgan för krisförvaltningen nied därav följande uppgifter i

samordnande och övervakande syfte. På grund av avvecklingen av olika,

av krisen betingade restriktioner och regleringar komma dessa uppgifter att

alltmera minska och fråga uppkommer om departementets framtida ställning.

Denna fråga torde emellertid böra ses i samband med andra uppkommande

frågor örn den departementala organisationen.

Med biträdande av Kungl. Majits ifrågavarande förslag hemställer ut- vtskottet.

skottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må

a) godkänna, att de i folkhushållningsdepartementets personalförteckning

upptagna befattningarna byråchef och byråchef

för lagärenden i lönegraden C 5 må uppföras i lönegraden

C 6;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1946/47:

1. Avlöning till departementschefen .....kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ » 59 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. » 27 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 55 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 800

Summa kronor 183 900;

c) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 183 900 kronor;

d) till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

Krisförvaltningen.

2:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Statens

reservförradsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 3—6, s. 11—14) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet

senare under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

3:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och

8, s. 15—18) och under erinran, att departementschefen ansett kommissionens

verksamhet i allt väsentligt kunna upphöra omkring årsskiftet

1946—47, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 600 000 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

7

b) lill Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

4:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9

och 10, s. 18—21), vilket innebär en anslagsminskning med 675 000 kronor

i fråga om avlöningsanslaget och med 200 000 kronor beträffande omkostnadsanslaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

5:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:

Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 11 och 12, s. 22—26)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Statens livsmedelskommission:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, dels

ock till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

Förevarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med

3 035 000 kronor respektive 4 415 000 kronor. Beträffande anslagsbehovet

för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.

Livsmedelskommissionen fullgör vid sidan av de egentliga krisuppgiftena

även vissa arbetsuppgifter av mera stadigvarande natur, vilka tidigare

åvilat andra statliga organ. Sålunda har på kommissionen överflyttats

handhavandet av den statliga jordbruksregleringen och vissa uppgifter på

den ekonomiska försvarsberedskapens område.

Omfattningen av den krisbetonade delen av kommissionens verksamhet

torde efter den avveckling, som kan väntas ske under innevarande budgetår,

vid början av nästa budgetår hava väsentligen minskat. Enligt min

uppfattning böra dessa uppgifter kunna vara helt avvecklade vid budgetårets

slut. Frågan om vilka organ som i fortsättningen skola handhava

kommissionens övriga arbetsuppgifter är för närvarande under utredning

och torde, åtminstone i vad avser jordbruksregleringen, icke komma att

bliva avgjord förrän år 1947. Man torde därför kunna utgå från att de

uppgifter, som avse jordbruksregleringen, komma att under budgetaret

1946/47 alltjämt handhavas av livsmedelskommissionen. Huruvida hela den

personal som nu sysslar med dessa uppgifter kommer att behövas till budgetårets

slut, synes däremot ovisst.

Kommissionens avlöningskostnader under juli 1946 torde kunna uppskattas

till omkring 175 000 kronor. Med tillämpning av det i inledningen

angivna beräkningssättet synas kostnaderna för hela budgetåret 1946/47

beräknas komma att uppgå till omkring 1 000 000 kronor. Jämväl omkostnaderna

synas med hänsyn till vad i det föregående anförts böra beräknas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 11.

till lägre belopp än livsmedelskommissionen föreslagit. För ändamålet

torde ett anslag av 1 000 000 kronor vara till fyllest.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader etl

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

6.o) Kristidsstyrelserna lii. m.: Avlöningar. Kristidsstyrelserna lii. m.: Om*

kostnader. Kungl. Majit har (punkterna 13 och 14, s. 26—30) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Kristidsstyrelserna

m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock till Kristidsstyrelserna

m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Förevarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med

6 410 000 kronor respektive 1 470 000 kronor.

Beträffande kristidsstyrelsernas verksamhet under nästa budgetår har

departementschefen anfört följande.

Det förbättrade försörjningsläget kommer med säkerhet att medföra

minskade arbetsuppgifter under nästa budgetår jämväl för kristidsstyrelserna

Även örn man bör räkna med, att kristidsstvrelseorganisationen blir

erforderlig till budgetårets slut, torde avsevärda personalminskningar

kunna ske redan dessförinnan. Nedskärningen lär i första hand komma att

beröra kanslierna och kontrollbyråerna, vilkas arbetsuppgifter äro direkt

avhangiga av antalet krisregleringar. För bränslekontoren komma med

hänsyn till svårigheterna på bränsleförsörjningens område ett flertal arbetsuppgifter

säkerligen att kvarstå under nästa budgetår, men då man

även på detta område otvivelaktigt måste räkna med avsevärda lättnader

under tiden intill den 1 juli 1947, synes en betydande minskning jämväl

av bränslekontorens personal kunna genomföras. Priskontorens verksamhet

är betingad av uppehållandet av prisregleringarna. Vid behandlingen

av frågan örn anslag till priskontrollnämnden för nästa budgetår kommer

jag att förutsätta, att prisregleringarna skola kunna under nästa budgetår

begränsas. Med hänsyn härtill bör man kunna utgå från att även priskontorens

verksamhet kommer att kunna inskränkas.

Utskottet. Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Majrts ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor;

b) till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 550 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 11.

7 o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.

Mart (punkt 15, s. 30 och 31) föreslagit riksdagen i fråga om anslag ti

förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

8 o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handelskommission.

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16 och 17,

s. 31—34), vilket innebär en anslagsminskning med 482 000 kronor, respektive

82 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 250 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

9 o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkterna 18 och 19,

s 34—36) och under erinran, att departementschefen ansett sig kunna

räkna med att kommissionens verksamhet kan upphöra under senare hälften

av år 1946, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 200 000 kronor;

b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

10:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:

Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 20 och 21, s. 36—38) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Statens priskontrollnämnd:

Avlöningar ett förslagsanslag av 600 000 kronor, dels ock till Statens

priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner väckta den ena inom första kammaren av herrar B. Näsgård och

G. E. Andersson (1:66) och den andra inom andra kammaren av herr A.

Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 88), i vilka hemställts, att riksdagen må för

budgetåret 1946/47 anvisa 1) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

ett förslagsanslag av 300 000 kronor och 2) till Statens priskontrollnämnd:

Omkostnader ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande hänvisas

till motionen II: 88.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Ifrågavarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med

1 033 000 kronor respektive 597 500 kronor.

Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår har priskontrollnämnden,

som den 31 augusti 1945 beräknat detsamma till 1 000 000 kronor till avlöningar

och 500 000 kronor till omkostnader, i skrivelse den 28 november

1945 anfört följande.

vanulKnT n.ämndf“s avveckling vore helt beroende av den takt, i vilken

c utill0angen inom landet komme att okas under den närmaste framtiden,

ci de prisutvecklingstendenser, som samtidigt komme att göra sig gälande

Ätt i dessa avseenden bilda sig en ens någorlunda säker uppfattning

\ ore förenat med mycket stora svårigheter. En undersökning med syfte att

skapa sa sakra hallpunkter som möjligt för bedömningen'' påginge inom

nämndens utredningssektion. Med stöd av nu föreliggande material ansåge

sig nämnden bora rakna med att nämndens arbetsuppgifter icke komme att

namnvart minska under de första månaderna av år 1946 men att framemot

årets mitt en successiv avveckling av dess verksamhet borde kunna påbörjas.

Det forefolle sannolikt, att avvecklingen, när den väl började, åtminstone

pa flera områden skulle komma att förlöpa ganska snabbt.’ Utgående

tran dessa allmänna överväganden hade nämnden ansett sig kunna

avsevart reducera sina i skrivelsen den 31 augusti 1945 gjorda anslagsaskanden.

Avlonmgsanslaget syntes kunna begränsas till 750 000 kronor

och omkostnadsanslaget till 400 000 kronor.

Departementschef en har för egen del anfört följande.

I likhet med priskontrollnämnden anser även jag, att det är mycket

vanskligt att göra några mera bestämda förutsägelser rörande prisutvecklingen

och de följder denna utveckling kan få för nämndens arbetsuppgifer.

hedan varutillgangarna inom landet ökats bör den priskontrollerande

verksamheten kunna i väsentlig grad inskränkas. Med hänsyn till denna

möjlighet synas utgifterna kunna beräknas till något lägre belopp än de

som priskontrollnämnden stannat vid. Jag uppskattar det erforderliga beloppet

till 600 000 kronor respektive 320 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för statens upplysningsbyrå vill jag erinra örn

att 1945 års riksdag i sin skrivelse nr 502 räknat med att byråns verksamhet

icke skulle behövas längre än till utgången av mars månad 1946, varvid

riksdagen emellertid förutsatt, att, därest behov av fortsatt upplysningsverksamhet

alltjämt förelåge vid denna tidpunkt, framställning örn ytterligare

medelsanvisning för ändamålet borde göras hos 1946 års riksdag.

0 Sas°m jag i sammanhang med anmälan denna dag av medelsanvisningen

ä tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret 1945/46 framhåller torde verksamheten

vid upplysningsbyrån böra upprätthållas intill utgången av

nämnda budgetar. Jag anser mig icke ha anledning räkna med något belopp

för upplysningsbyråns verksamhet för budgetåret 1946/47. Därest mot

förmodan denna verksamhet skulle behöva fullföljas någon del av sistnämnda

budgetår, torde härför erforderliga medel få utgå från förslagsanslagen

till priskon trollnämndens avlöningar och omkostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Majrts förslag

tm minskning av priskontrollnämndens anslag till avlöningar och omkostnader

för nästa budgetår med 433 000 respektive 277 500 kronor till

600 000 respektive 320 000 kronor. Att i enlighet med vad i motionerna I: 66

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11. 11

och II: 88 påyrkats vidtaga ytterligare anslagssänkningar till 300 000 respektive

160 000 kronor anser utskottet sig icke kunna tillstyrka. Utskottet ansluter

sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang vill utskottet

emellertid framhålla, att utskottet utgår ifrån, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följer utvecklingen på prisområdet och vad denna utveckling

kan komma att innebära för priskontrollnämndens arbetsuppgifter, i syfte

bland annat att därest omständigheterna så medgiva påskynda en avveckling

av här ifrågavarande krisorgan.

Med anledning av vad departementschefen därom anfört vill utskottet

framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att anslagen till priskontrollnämndens

avlöningar och omkostnader må tagas i anspråk för

bestridande av kostnaderna för upplysningsbyråns verksamhet för den händelse

denna verksamhet skulle behöva fullföljas under någon del av nästa

budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 66 och II: 88, för budgetåret

1946/47 anvisa

a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 600 000 kronor;

b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

U:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen

för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 22 och 23, s. 38 och 39), vilket innebär en anslagsminskning med

5 000 kronor respektive 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

12:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagsminskning med

1 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

för budgetåret 1946/1947 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13:o) Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 40 och 41), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Omkostnader för statlig inköps- och

försäljningsverksamhet för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 8 000 000 kronor.

14:o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 41 och 42) om anslag till förevarande

ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

Diverse.

15 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.

16:°) Omkostnader för lagring m. m. av gengaskol genom Svenska gengasaktiebolaget.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 42 och 43)

om anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

17:0) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 43 och 44), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

18 :o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 44—50), vilket innebär en anslagshöjning med

20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13

19:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 50

och 51), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

20 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt

vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 32—35, s. 51 och 52) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 2 200 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 800 kronor;

c) till Kristillägg ett förslagsanslag av 24 000 kronor;

d) till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

Stockholm den 2 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,

Johan Eric Ericson och Hagnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Seensson i

Grönvik, Ward, Ohlin, Falla, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Staxung, Viklund

och Petterson i Degerfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/4.7 un s. 1 i texten