Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1946-04-02 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1946147 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Inledning.
I proposition nr 1 har chefen för folkhushållningsdepartementet såsom
inledning till elfte huvudtiteln (s. 1—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för den 4 januari 1946) lämnat
en översikt över krisorganisationen och förändringarna inom densamma
samt bland personalen ävensom uppgifter örn utvecklingen av medelsbehovet
för krisorganen. Departementschefen har vidare redogjort för de
åtgärder som vidtagits för utredning av frågan om avveckling av krisorganisationen
i samband med den fortlöpande förbättringen av vårt lands
försörjningsläge. I nämnda hänseenden har departementschefen anfört i
huvudsak följande.
Världskrigets slut och den som en följd därav inträdda utvidgningen av de
internationella handelsförbindelserna ha redan i viss utsträckning medfört
förbättringar i vårt lands försörjningsläge. Åtskilliga lättnader i de under
kristiden införda restriktionerna lia även kunnat genomföras och goda förhoppningar
örn ett snabbt fortskridande på den inslagna vägen kunna hysas.
I den mån mera normala förhållanden inträda beträffande prissättningen
å de stora stapelvarorna på världsmarknaden torde även lättnader i restriktionerna
å prisområdet kunna genomföras. Som en följd härav har aktualiserats
frågan örn en avveckling av de organ inom folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde, vilka tillskapats för att bemästra de med krisen
sammanhängande problemen, samt i anslutning härtill spörsmålet örn de
ungefärliga kostnaderna, med vilka man bör räkna för organisationen
under nästa budgetår.
De centrala krisorganen och den lokala krisförvaltningen ha under år
1945 icke undergått några mera väsentliga förändringar. Nämnas må dock
att, i samband med avvecklingen av statens informationsstyrelse, inom priskontrollnämnden
inrättats en fristående byrå, benämnd statens upplysningsbyrå,
som har att fullgöra de uppgifter som tidigare ankommit pa upplysningsavdelningen
inom informationsstyrelsen. Vidare lia de arbetsuppgifter,
som tidigare ankommit på industrikommissionens skogsindustriavdelning,
överflyttats lill bränslekommissionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sand. Nr 11.
2
Statsutskottets utlåtande nr 11.
De inträdda lättnaderna i försörjningsläget ha medfört, att en icke obetydlig
minskning av personalen inom flertalet krisorgan redan kunnat ske.
Inom industrikommissionen, vars avveckling hittills fortskridit längst, uppgick
sålunda antalet befattningshavare ännu den 30 juni 1945 till 615, medan
antalet den 15 december sjunkit till 459.
Till folkhushallningsdepartementet höra, förutom de i anledning av krisen
inrättade centrala krisorganen och den lokala krisförvaltningen, även rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap och statens reservförrådsnämnd.
Dessa båda myndigheter, som funnos redan före krigsutbrottet, överflyttades
vid folkhushållningsdepartementets inrättande till detta departement.
Rikskommissionen hade före kriget till uppgift att under Kungl. Majit
handhava ledningen och övervakningen av rikets försvarsförberedelser på
det ekonomiska området. I och med att särskilda krisorgan inrättades fingo
dessa^ i allt väsentligt övertaga jämväl rikskommissionens uppgifter.
Frågan om uppbyggandet av en ny organisation för övertagande av verksamheten
på det ekonomiska försvarsberedskapsområdet behandlas för närvarande
av den av mig med stöd av Kungl. Maj:ts den 22 juni 1944 givna
bemyndigande tillkallade ekonomiska försvarsberedskapsutredningen. (Direktiven
för utredningen återfinnas i 1945 års riksdagsberättelse: I Fo 3.)
I ekonomiska försvarsberedskapsutredningens uppdrag ingår även att pröva
frågan om den statliga lagringsverksamheten och att därvid bland annat
undersöka, huruvida reservförrådsnämnden bör bibehållas — i oförändrad
form eller efter omorganisering — eller örn nämndens uppgifter böra övertagas
av något annat organ. Enligt vad jag under hand inhämtat torde resultatet
av denna utredning komma att föreligga inom sådan tid, att proposition
i ämnet kan föreläggas årets riksdag.
Som jag förut framhållit har händelseutvecklingen skjutit frågan örn krisförvaltningens
avveckling i förgrunden. I syfte att få denna fråga och spörsmålet
om avvägningen av medelsbehovet för krisförvaltningen noggrant prövade
anmodade jag i skrivelse den 3 oktober 1945 överrevisionen för krisförvaltningen
att i samråd med vederbörande krisorgan överväga frågan örn
krisorganisationens avveckling samt inkomma med besked om den ungefärliga
storleken av de medel, som förväntades bliva erforderliga för krisorganisationen
under nästa budgetår.
I anledning av det sålunda erhållna uppdraget har överrevisionen efter
överläggning med berörda krisorgan anmodat dessa att till överrevisionen
inkomma med beräkningar av anslagsbehovet för budgetåret 1946,47. Därvid
har överrevisionen såsom enhetlig utgångspunkt angivit det antagandet, att
möjlighet till fri import kommer att föreligga vid ingången av nämnda
budgetår. Industrikommissionen, livsmedelskommissionen, bränslekommissionen,
handelskommissionen och trafikkommissionen hava sedermera efter
ytterligare överläggningar med överrevisionen verkställt de begärda beräkningarna
samt inkommit med förslag, vilka förslag överrevisionen med skrivelse
den 3 november 1945 överlämnat. Därefter har överrevisionen med
skrivelse den 30 i samma månad överlämnat av priskontrollnämnden gjorda
beräkningar rörande nämndens anslagsbehov.
I skrivelsen den 3 november 1945 har överrevisionen för krisförvaltningen
anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
3
Av krisorganens yttranden framgår, att krisorganen på grund av det internationella
försörjningsläget och andra omständigheter, även om antagandet
örn fri handel vid nästa budgetårsskifte kommer att bekräftas, icke räkna
med att en fullständig avveckling av verksamheten skall vara genomförd
vid nämnda tidpunkt. Sålunda ha krisorganen utgått från att regleringarna
beträffande fossila bränslen, matfett och socker komma att få kvarstå även
under hela nästa budgetår. Då en bristande tillgång på fossila bränslen påverkar
produktionsmöjligheterna inom vissa industrier, har industrikommissionen
som följd härav räknat med bibehållande av regleringen i fråga^ om
vissa industriprodukter, såsom cement, tegel och järn, under hela budgetåret.
Även beträffande bilgummi och spannmål räkna krisorganen med att regleringarna
få utsträckas till nästa budgetar. I fråga om sistnämnda båda
varuslag väntas emellertid en återgång till förkrigsförhållanden kunna ha
ägt rum vid ingången av kalenderåret 1947.
Vid bedömandet av nedgången i krisorganens medelsbehov må uppmärksammas,
att vissa av dessa organ även anförtrotts arbetsuppgifter av mera
stadigvarande natur, vilka före nuvarande krisförhållanden åvilade andra
statliga institutioner. Sålunda har handhavandet av den statliga jordbruksregleringen
överflyttats från statens jordbruksnämnd till livsmedelskommissionen,
som även jämte industrikommissionen fått övertaga vissa arbetsuppgifter
från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Något
beslut rörande den framtida organisationen av dessa och liknande verksamhetsgrenar
föreligger ännu icke. De utredningar, vilka för närvarande pågå,
väntas icke bliva ''slutförda på ett så tidigt stadium, att någon förändring i
den nuvarande organisationen kan beräknas bliva genomförd före utgången
av budgetåret 1946/47. Det har fördenskull varit nödvändigt att aven tor
nämnda budgetår räkna med att de nuvarande krisorganens sysselsättning
med berörda arbetsuppgifter blir i stort sett oförändrad.
De av krisorganen, reservförrådsnämnden och överrevisionen äskade anslagen
uppgå till sammanlagt i runt tal 14 858 000 kronor mot för innevarande
budgetår anvisade anslag å i runt tal 26 163 000 kronor.
överrevisionen för krisförvaltningen har i sin skrivelse den 3 november
1945 vidare anfört, att den med utgående från de av krisorganen angivna
förutsättningarna icke funnit skäl framställa någon erinran mot de gjorda
beräkningarna. Dessa förutsättningar synas emellertid överrevisionen, med
hänsyn till huru utvecklingen hittills förlupit, grundade på en väl försiktig
bedömning av möjligheterna till återgång till normala förhållanden. Det kan
därför enligt överrevisionens uppfattning antagas, att avvecklingen kommer
att få ett snabbare förlopp än av krisorganen förutsatts och alt följaktligen
de angivna anslagsbeloppen ej komma att i sin helhet erfordras, överrevisionen
är dock icke beredd att avgiva förslag till reduktion av anslagsbeloppen.
Med hänsyn till osäkerheten i bedömningen anser överrevisionen, att
anslagen i likhet med vad tidigare varit fallet böra upptagas såsom förslagsanslag.
överrevisionen har vidare framhållit.
De av krisorganen avgivna förslagen till anslagsberäkning kunna sägas utgöra
en allmän plan för krisorganens avveckling, överrevisionen har i skri
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet.
veise till krisorganen anhållit, att dessa vid varje kvartalsskifte skola inkomma
med dels redogörelse för under det sistförflutna kvartalet vidtagna
avvecklingsåtgärder i fråga om regleringar och ransoneringar samt i övrigt
inträdda förändringar i arbetsuppgifterna jämte härav föranledda nedskärningar
av personalbestand och kostnader, dels ock uppgift rörande de åtgärder
och förändringar i nämnda hänseenden, vilka kunna förväntas under
det närmast följande kvartalet. Avsikten är att överrevisionen härigenom
skall bliva i tillfälle att följa och pröva avvecklingsåtgärdernas planläggning
och genomförande.
I sin skrivelse den 30 november 1945 har överrevisionen beträffande priskontrollnämndens
anslagsberäkningar givit uttryck åt uppfattningen, att
priskontrollnämndens uppskattning av anslagsbehovet måhända grundats på
en väl försiktig bedömning av möjligheterna till återgång till mera normala
förhållanden beträffande prissättningen.
Beträffande krisorganens avveckling har departementschefen för egen del
anfört följande.
Frågan om hur snabbt krisorganisationen kommer att kunna avvecklas
är givetvis beroende av i vilken takt de olika restriktionerna och regleringarna
komma att upphävas. Man torde i nuvarande läge kunna räkna med,
att endast ett fåtal ransoneringar komma att kvarstå den 1 juli 1946. För
egen del är jag därför i likhet med överrevisionen övertygad om, att avvecklingen
bör kunna ske i snabbare takt än krisorganen räknat med. Vid behandlingen
i det följande av de olika anslagspunkterna kommer frågan,
vid vilka tidpunkter de skilda krisorganen kunna förväntas hava upphört
med sin verksamhet, att närmare beröras. Såsom jag framhållit i skrivelsen
till överrevisionen kan man vid beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår icke följa den tidigare tillämpade principen, enligt vilken anslagen
i regel upptogos till de vid beräkningstillfället faktiskt utgående beloppen.
Man är i stället hänvisad alt söka finna en annan beräkningsgrund. Jag har
vid mina bedömanden ansett lämpligt att för varje anslagspost göra en uppskattning
av hur stor månadskostnaden kommer att vara vid ingången av
nästa budgetår samt därefter räkna nied en successiv minskning av denna
kostnad under tiden till dess avvecklingen kan väntas vara genomförd. En
sådan beräkningsgrund är givetvis tämligen osäker och kan leda till föga
exakta anslagsberäkningar. Om man såsom hittills låter anslagen få karaktär
av förslagsanslag, torde emellertid olägenheterna av denna beräkningsgrund
kunna undgås på ett smidigt sätt.
Frågan örn hur snabbt krisorganisationen kan avvecklas är givetvis —
såsom departementschefen framhållit — beroende på i vilken takt de olika
restriktionerna och regleringarna komma att upphävas. I likhet med departementschefen
anser utskottet, att man örn man endast tager hänsyn till
vårt eget lands försörjningsläge torde kunna utgå ifrån, att endast ett fåtal
ransoneringar komma att kvarstå den 1 juli 1946. Utskottet delar även
departementschefens uppfattning därom, att avvecklingen bör kunna ske
i snabbare takt än krisorganen räknat med och har funnit de med utgångspunkt
härifrån av departementschefen under olika punkter av elfte huvud
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
5
titeln verkställda anslagsminskningarna väl motiverade. Emot den av departementschefen
tillämpade beräkningsgrunden för anslagens avvägning
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit
giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.
F olkhushållningsdepartementet.
l:o) Folkhushållningsdepartemcntet: Avlöningar. Folkhushållningsde
partementet:
Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 1 och 2, s. 8—11)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna, att de i folkhushållningsdepartementets personalförteckning
upptagna befattningarna byråchef och byråchef för lagärenden i lönegraden
C 5 må uppföras i lönegraden C 6,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47,
dels ock för budgetåret 1946/47 anvisa till Folkhushållningsdepartementet:
Avlöningar ett förslagsanslag av 183 900 kronor samt till Folkhushållningsdepartementet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 9 000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med, i fråga om avlöningsanslaget
14 400 kronor och beträffande omkostnadsanslaget 8 600
kronor.
I fråga om departementets framtida ställning har departementschefen arn
fört följande.
Såsom jag i inledningen framhållit befinner sig krisorganisationen för närvarande
i ett avvecklingsskede, som sannolikt kommer att sträcka sig över
hela nästa budgetår. Denna avveckling kommer att få återverkningar även
för folkhushållningsdepartementets del. Departementet intager en ställning
såsom centralorgan för krisförvaltningen nied därav följande uppgifter i
samordnande och övervakande syfte. På grund av avvecklingen av olika,
av krisen betingade restriktioner och regleringar komma dessa uppgifter att
alltmera minska och fråga uppkommer om departementets framtida ställning.
Denna fråga torde emellertid böra ses i samband med andra uppkommande
frågor örn den departementala organisationen.
Med biträdande av Kungl. Majits ifrågavarande förslag hemställer ut- vtskottet.
skottet,
6
Statsutskottets utlåtande nr 11.
att riksdagen må
a) godkänna, att de i folkhushållningsdepartementets personalförteckning
upptagna befattningarna byråchef och byråchef
för lagärenden i lönegraden C 5 må uppföras i lönegraden
C 6;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1946/47:
1. Avlöning till departementschefen .....kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ » 59 300
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. » 27 700
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 55 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 800
Summa kronor 183 900;
c) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 183 900 kronor;
d) till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.
Krisförvaltningen.
2:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Statens
reservförradsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 3—6, s. 11—14) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet
senare under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
3:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och
8, s. 15—18) och under erinran, att departementschefen ansett kommissionens
verksamhet i allt väsentligt kunna upphöra omkring årsskiftet
1946—47, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 600 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 11.
7
b) lill Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
4:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9
och 10, s. 18—21), vilket innebär en anslagsminskning med 675 000 kronor
i fråga om avlöningsanslaget och med 200 000 kronor beträffande omkostnadsanslaget,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;
b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
5:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:
Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 11 och 12, s. 22—26)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Statens livsmedelskommission:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, dels
ock till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
Förevarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med
3 035 000 kronor respektive 4 415 000 kronor. Beträffande anslagsbehovet
för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.
Livsmedelskommissionen fullgör vid sidan av de egentliga krisuppgiftena
även vissa arbetsuppgifter av mera stadigvarande natur, vilka tidigare
åvilat andra statliga organ. Sålunda har på kommissionen överflyttats
handhavandet av den statliga jordbruksregleringen och vissa uppgifter på
den ekonomiska försvarsberedskapens område.
Omfattningen av den krisbetonade delen av kommissionens verksamhet
torde efter den avveckling, som kan väntas ske under innevarande budgetår,
vid början av nästa budgetår hava väsentligen minskat. Enligt min
uppfattning böra dessa uppgifter kunna vara helt avvecklade vid budgetårets
slut. Frågan om vilka organ som i fortsättningen skola handhava
kommissionens övriga arbetsuppgifter är för närvarande under utredning
och torde, åtminstone i vad avser jordbruksregleringen, icke komma att
bliva avgjord förrän år 1947. Man torde därför kunna utgå från att de
uppgifter, som avse jordbruksregleringen, komma att under budgetaret
1946/47 alltjämt handhavas av livsmedelskommissionen. Huruvida hela den
personal som nu sysslar med dessa uppgifter kommer att behövas till budgetårets
slut, synes däremot ovisst.
Kommissionens avlöningskostnader under juli 1946 torde kunna uppskattas
till omkring 175 000 kronor. Med tillämpning av det i inledningen
angivna beräkningssättet synas kostnaderna för hela budgetåret 1946/47
beräknas komma att uppgå till omkring 1 000 000 kronor. Jämväl omkostnaderna
synas med hänsyn till vad i det föregående anförts böra beräknas
8
Statsutskottets utlåtande nr 11.
till lägre belopp än livsmedelskommissionen föreslagit. För ändamålet
torde ett anslag av 1 000 000 kronor vara till fyllest.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;
b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader etl
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
6.o) Kristidsstyrelserna lii. m.: Avlöningar. Kristidsstyrelserna lii. m.: Om*
kostnader. Kungl. Majit har (punkterna 13 och 14, s. 26—30) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Kristidsstyrelserna
m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock till Kristidsstyrelserna
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 550 000 kronor.
Förevarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med
6 410 000 kronor respektive 1 470 000 kronor.
Beträffande kristidsstyrelsernas verksamhet under nästa budgetår har
departementschefen anfört följande.
Det förbättrade försörjningsläget kommer med säkerhet att medföra
minskade arbetsuppgifter under nästa budgetår jämväl för kristidsstyrelserna
Även örn man bör räkna med, att kristidsstvrelseorganisationen blir
erforderlig till budgetårets slut, torde avsevärda personalminskningar
kunna ske redan dessförinnan. Nedskärningen lär i första hand komma att
beröra kanslierna och kontrollbyråerna, vilkas arbetsuppgifter äro direkt
avhangiga av antalet krisregleringar. För bränslekontoren komma med
hänsyn till svårigheterna på bränsleförsörjningens område ett flertal arbetsuppgifter
säkerligen att kvarstå under nästa budgetår, men då man
även på detta område otvivelaktigt måste räkna med avsevärda lättnader
under tiden intill den 1 juli 1947, synes en betydande minskning jämväl
av bränslekontorens personal kunna genomföras. Priskontorens verksamhet
är betingad av uppehållandet av prisregleringarna. Vid behandlingen
av frågan örn anslag till priskontrollnämnden för nästa budgetår kommer
jag att förutsätta, att prisregleringarna skola kunna under nästa budgetår
begränsas. Med hänsyn härtill bör man kunna utgå från att även priskontorens
verksamhet kommer att kunna inskränkas.
Utskottet. Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Majrts ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor;
b) till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 550 000 kronor.
9
Statsutskottets utlåtande nr 11.
7 o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.
Mart (punkt 15, s. 30 och 31) föreslagit riksdagen i fråga om anslag ti
förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
8 o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handelskommission.
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16 och 17,
s. 31—34), vilket innebär en anslagsminskning med 482 000 kronor, respektive
82 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 250 000 kronor;
b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
9 o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkterna 18 och 19,
s 34—36) och under erinran, att departementschefen ansett sig kunna
räkna med att kommissionens verksamhet kan upphöra under senare hälften
av år 1946, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 200 000 kronor;
b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
10:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:
Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 20 och 21, s. 36—38) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till Statens priskontrollnämnd:
Avlöningar ett förslagsanslag av 600 000 kronor, dels ock till Statens
priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag av 320 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft två likalydande
motioner väckta den ena inom första kammaren av herrar B. Näsgård och
G. E. Andersson (1:66) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 88), i vilka hemställts, att riksdagen må för
budgetåret 1946/47 anvisa 1) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
ett förslagsanslag av 300 000 kronor och 2) till Statens priskontrollnämnd:
Omkostnader ett förslagsanslag av 160 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande hänvisas
till motionen II: 88.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Ifrågavarande två anslag äro för innevarande budgetår uppförda med
1 033 000 kronor respektive 597 500 kronor.
Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår har priskontrollnämnden,
som den 31 augusti 1945 beräknat detsamma till 1 000 000 kronor till avlöningar
och 500 000 kronor till omkostnader, i skrivelse den 28 november
1945 anfört följande.
vanulKnT n.ämndf“s avveckling vore helt beroende av den takt, i vilken
c utill0angen inom landet komme att okas under den närmaste framtiden,
ci de prisutvecklingstendenser, som samtidigt komme att göra sig gälande
Ätt i dessa avseenden bilda sig en ens någorlunda säker uppfattning
\ ore förenat med mycket stora svårigheter. En undersökning med syfte att
skapa sa sakra hallpunkter som möjligt för bedömningen'' påginge inom
nämndens utredningssektion. Med stöd av nu föreliggande material ansåge
sig nämnden bora rakna med att nämndens arbetsuppgifter icke komme att
namnvart minska under de första månaderna av år 1946 men att framemot
årets mitt en successiv avveckling av dess verksamhet borde kunna påbörjas.
Det forefolle sannolikt, att avvecklingen, när den väl började, åtminstone
pa flera områden skulle komma att förlöpa ganska snabbt.’ Utgående
tran dessa allmänna överväganden hade nämnden ansett sig kunna
avsevart reducera sina i skrivelsen den 31 augusti 1945 gjorda anslagsaskanden.
Avlonmgsanslaget syntes kunna begränsas till 750 000 kronor
och omkostnadsanslaget till 400 000 kronor.
Departementschef en har för egen del anfört följande.
I likhet med priskontrollnämnden anser även jag, att det är mycket
vanskligt att göra några mera bestämda förutsägelser rörande prisutvecklingen
och de följder denna utveckling kan få för nämndens arbetsuppgifer.
hedan varutillgangarna inom landet ökats bör den priskontrollerande
verksamheten kunna i väsentlig grad inskränkas. Med hänsyn till denna
möjlighet synas utgifterna kunna beräknas till något lägre belopp än de
som priskontrollnämnden stannat vid. Jag uppskattar det erforderliga beloppet
till 600 000 kronor respektive 320 000 kronor.
Beträffande kostnaderna för statens upplysningsbyrå vill jag erinra örn
att 1945 års riksdag i sin skrivelse nr 502 räknat med att byråns verksamhet
icke skulle behövas längre än till utgången av mars månad 1946, varvid
riksdagen emellertid förutsatt, att, därest behov av fortsatt upplysningsverksamhet
alltjämt förelåge vid denna tidpunkt, framställning örn ytterligare
medelsanvisning för ändamålet borde göras hos 1946 års riksdag.
0 Sas°m jag i sammanhang med anmälan denna dag av medelsanvisningen
ä tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret 1945/46 framhåller torde verksamheten
vid upplysningsbyrån böra upprätthållas intill utgången av
nämnda budgetar. Jag anser mig icke ha anledning räkna med något belopp
för upplysningsbyråns verksamhet för budgetåret 1946/47. Därest mot
förmodan denna verksamhet skulle behöva fullföljas någon del av sistnämnda
budgetår, torde härför erforderliga medel få utgå från förslagsanslagen
till priskon trollnämndens avlöningar och omkostnader.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Majrts förslag
tm minskning av priskontrollnämndens anslag till avlöningar och omkostnader
för nästa budgetår med 433 000 respektive 277 500 kronor till
600 000 respektive 320 000 kronor. Att i enlighet med vad i motionerna I: 66
Statsutskottets utlåtande nr 11. 11
och II: 88 påyrkats vidtaga ytterligare anslagssänkningar till 300 000 respektive
160 000 kronor anser utskottet sig icke kunna tillstyrka. Utskottet ansluter
sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang vill utskottet
emellertid framhålla, att utskottet utgår ifrån, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följer utvecklingen på prisområdet och vad denna utveckling
kan komma att innebära för priskontrollnämndens arbetsuppgifter, i syfte
bland annat att därest omständigheterna så medgiva påskynda en avveckling
av här ifrågavarande krisorgan.
Med anledning av vad departementschefen därom anfört vill utskottet
framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att anslagen till priskontrollnämndens
avlöningar och omkostnader må tagas i anspråk för
bestridande av kostnaderna för upplysningsbyråns verksamhet för den händelse
denna verksamhet skulle behöva fullföljas under någon del av nästa
budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 66 och II: 88, för budgetåret
1946/47 anvisa
a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 600 000 kronor;
b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
U:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen
för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 22 och 23, s. 38 och 39), vilket innebär en anslagsminskning med
5 000 kronor respektive 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 100 000 kronor;
b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Statlig lagerhållning m. m.
12:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagsminskning med
1 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
för budgetåret 1946/1947 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 11.
13:o) Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 40 och 41), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Omkostnader för statlig inköps- och
försäljningsverksamhet för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 8 000 000 kronor.
14:o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 41 och 42) om anslag till förevarande
ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
Diverse.
15 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.
16:°) Omkostnader för lagring m. m. av gengaskol genom Svenska gengasaktiebolaget.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 42 och 43)
om anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
17:0) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 43 och 44), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
18 :o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 30, s. 44—50), vilket innebär en anslagshöjning med
20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
13
19:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 50
och 51), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
20 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 32—35, s. 51 och 52) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 2 200 kronor;
b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 800 kronor;
c) till Kristillägg ett förslagsanslag av 24 000 kronor;
d) till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
Stockholm den 2 april 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,
Johan Eric Ericson och Hagnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Seensson i
Grönvik, Ward, Ohlin, Falla, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Staxung, Viklund
och Petterson i Degerfors.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/4.7 un s. 1 i texten