Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till tillverkning av syntetiskt gummi.

1946-05-03 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till tillverkning av syntetiskt gummi.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 113.

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946147 till tillverkning av syntetiskt

gummi.

(2:a avd.)

I propositionen nr 188 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 8 mars

1946, föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte

huvudtiteln till Tillverkning av syntetiskt gummi anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

Som följd av det kritiska läge, vari landets gummiförsörjning råkat genom

den under kriget inträdda avspärrningen av handelsförbindelserna, har alltsedan

år 1941 pågått en av statsmakterna stödd verksamhet för åstadkommande

inom riket av en tillverkning i fabriksmässig skala av syntetiskt

gummi.

Fabrikationen av syntetiskt gummi, svedopren, äger rum vid två av Stockholms

superfosfat fabriksaktiebolag med bidrag av statsmedel uppförda

fabriker i Ljungaverk och Stockvik.

Enligt ett mellan industrikommissionen och nyssnämnda bolag den 24 maj

1943 träffat avtal har bolaget åtagit sig att för kronans räkning i närheten

av bolagets fabriker i Ljungaverk uppföra en fabrik för framställning av

syntetiskt gummi och att under tiden till och med år 1968 vid denna tillverka

sådant gummi. Enligt avtalet skall bolaget utan ersättning upplåta mark till

förfogande för anläggningen samt bidraga till anläggningskostnaderna med

750 000 kronor. Anläggningen skall tillhöra kronan, men å området uppförda

byggnader skola vid upplåtelsetidens utgång utan lösen tillfalla bolaget

med äganderätt.

Kapaciteten för fabriken i Ljungaverk beräknades ursprungligen till 400

ton gummi för år, men har sedermera fördubblats genom utvidgning av

anläggningen.

Avtalet mellan industrikommissionen och superfosfatbolaget angående

fabriken i Stockvik är av i stort sett samma innehåll som avtalet rörande

Ljungaverksfabriken. Bolaget skall emellertid icke bestrida någon del av

anläggningskostnaderna för fabriksanläggningen, vilken uppförts å mark

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

5

som för ändamålet förvärvats av kronan, medan bolaget å andra sidan icke

skall erhålla någon rätt till byggnaderna efter år 1968, då bolagets driftsåtagande

avtalsenligt skall upphöra.

Under år 1943 påbörjades i Uppsala tillverkning av syntetiskt gummi för

försvarsväsendets omedelbara behov vid en anläggning, benämnd svenska

gummiforskningslaboratoriet. Kostnaderna härför bestridas av de för ovannämnda

gummifabriker anvisade medel.

Ljungaverksfabriken påbörjade driften på försommaren 1944 och driften

pågick därefter till den 5 oktober samma år, då en explosionsolycka föranledde

driftstopp. Driften återupptogs efter verkställd reparation på våren

1945. Ungefär samtidigt började tillverkningen vid fabriken i Stockvik.

För ifrågavarande ändamål —- inberäknade kostnaderna för den första

laboratoriemässiga försöksverksamheten — ha hittills anvisats tillhopa

16 675 000 kronor, därav 15 750 000 kronor såsom kapitalinvestering i fonden

för förlag till statsverket. På förslag av Kungl. Majit har riksdagen enligt

skivelsen 1945:491 beslutat att — efter avdrag från sistnämnda belopp

av dels ett till 750 000 kronor beräknat restvärde å Stockviksfabriken, dels

inköpsvärdet å det den 1 april 1945 befintliga råvarulagret, 850 000 kronor,

dels ock det senast beviljade förlagskapitalet å 1 300 000 kronor — för avskrivning

av återstoden av det investerade kapitalet å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 under utgifter för statens kapitalfonder,

avskrivning av oreglerade kapitalförluster, anvisa ett reservationsanslag av

12 850 000 kronor.

I skrivelse den 1 augusti 1945 anförde industrikommissionen bland annat,

att självkostnadspriset för svedopren syntes bli omkring 14 kronor per kilo.

Då ett så högt pris uppenbarligen icke kunde uttagas av gummiindustrien,

funne kommissionen, att ett subventionsförfarande borde anlitas över statens

reservförrådsnämnd. För genomförande av detta statliga stöd borde

reservförrådsnämnden erhålla bemyndigande att försälja svedoprenet i fria

marknaden, även örn marknadspriset skulle komma att understiga självkostnadspriset.

Reservförrådsnämnden fann i yttrande över framställningen det med hänsyn

till det nu förändrade läget i fråga om gummiförsörjningen kunna

ifrågasättas, om det kunde vara nödvändigt och lämpligt att fortsätta denna

försöksproduktion i den omfattning som nu skedde. Därest Kungl. Majit

skulle finna gott lämna inköpsuppdrag till reservförrådsnämnden, torde

detta böra avse svedopren till industrikommissionens självkostnadspris.

Kungl. Majit har sedermera uppdragit åt reservförrådsnämnden att

inköpa de kvantiteter syntetiskt gummi, som framställas vid gummifabrikerna

i Ljungaverk, Stockvik och Uppsala, till ett pris som täckte kostnaderna

för gummits framställning, diiri inberäknade utgifterna för gummiforskningen,

samt bemyndigat reservförrådsnämnden att försälja syntetisk!

gummi till pris, som fastställdes av nämnden i samråd med industri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 113.

kommissionen och statens priskontrollnämnd, även örn detta pris understege

nämndens självkostnader för varan.

Försäljningspriset för svedopren utgjorde till en början 1 krona per kilo

men höjdes sedermera till 1 krona 25 öre per kilo.

I skrivelse den 9 januari 1946 har industrikommissionen anfört bland

annat följande.

Ehuru behovet av en inhemsk gummiproduktion ur försörjningssynpunkt

numera bortfallit, böra de vid fabrikerna pågående arbetena på att tekniskt

fullända framställningsmetoden, vilka även innebära en jämförelse

mellan två olika tekniska metoder som tillämpas vid vardera fabriken, få

avslutas. Den gummiforskning, som bedrives i Uppsala under ledning av

professor The Svedberg, torde böra fortsättas dels såsom nu i direkt anslutning

till fabriksdriften, dels även efter dennas nedläggande såsom grundforskning

på området. Kommissionens plan innebär, att driften hålles

i gång vid båda fabrikerna tills den ovannämnda tekniska jämförelsen hunnit

avslutas, vilket beräknas vara fallet i slutet av februari månad 1946.

Vid denna tidpunkt nedlägges den ena av fabrikerna, sannolikt Ljungaverksfabriken.

Den andra av fabrikerna, sannolikt Stockviksfabriken, hålles

i gång tills vidare dock minst till och med juni månad 1946. Före denna

tidpunkt beräknas resultat föreligga av de diskussioner med den amerikanska

tillverkaren av neoprenkautschuk, firman I. E. Dupont de Nemours,

Wilmington, Delaware, vilka i slutet av januari upptagas därstädes av professor

Svedberg med biträde av disponenten vid Ljungaverk Gustaf Carlsson

och chefen för Svenska gummiforskningslaboratoriet civilingenjör

Göran Philipson. Kommissionen avser att sedan dessa personer återvänt

inkomma med en redogörelse för de synpunkter på svedoprenframställningens

framtid, som framkommit vid nämnda diskussioner.

Sedan industrikommissionen i skrivelse den 21 februari 1946 anhållit att

få fortsätta svedoprentillverkningen vid båda svedoprenfabrikerna jämte

gummiforskning i anslutning därtill jämväl under mars 1946, har Kungl.

Maj:t genom beslut den 22 februari 1946 lämnat industrikommissionen det

begärda bemyndigandet.

Yttranden över industrikommissionens framställning i vad avser driften

vid gummifabrikerna under tiden efter utgången av februari 1946 Ira efter

remiss avgivits av kommerskollegium — som i sin tur inhämtat yttrande

från Sveriges kemiska industrikontor — reservförrådsnämnden, statens tekniska

forskningsråd och ingenjörsvetenskapsakademien.

Vad först angår förslaget om fabriksdriftens fortsättande ställer sig

reservförrådsnämnden avvisande medan industrikommissionens förslag

tillstyrkts av övriga remissinstanser. Beträffande den fortsatta gummiforskningen

tillstyrkes förslaget av samtliga remissmyndigheter.

I skrivelse den 6 mars 1946 har industrikommissionen slutligen — med

ändring av sin tidigare framställning — anhållit om bemyndigande att

hålla båda svedoprenfabrikerna i drift med sammanlagt cirka 30 tons

månatlig produktion till och med juni månad 1946 samt att därefter låta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

i

dea ena fabriken stå i beredskap och driva den andra nied cirka 30 tons

månatlig prohibition till och med juni månad 1947 ävensom att fortsätta

den nu bedrivna gummiforskningen i Uppsala till och med juni månad 1947.

1 en till skrivelsen fogad, inom kommissionens kemiska avdelning upprättad

promemoria anföres följande.

Framställningskostnaderna för svedopren vid fabrikerna ha på grund av

under den senaste tiden genomförda förbättringar av driftsförhållandena

kunnat nedbringas på ett sådant sätt, att utvecklingen för framtiden nu

kan beräknas gå mot avsevärt lägre driftkostnader än de tidigare kalkylerade.

Detta har möjliggjorts genom metodiska, ekonomiska undersökningar

vid båda fabrikerna, i samband med försöksdrift i reducerad skala. Då

det är att förvänta, att fortsatta undersökningar i denna reducerade driftskala

ytterligare skall förbättra driftsekonomien, torde det vara starkt motiverat

alt även i fortsättningen, förslagsvis till 1 juli 1946, bedriva denna

försöksdrift vid de båda fabrikerna i stället för att, som tidigare föreslagits,

nedlägga den ena fabriken och driva den andra med halv produktion.

Vid försöksdriften avses blott cirka 15 ton svedopren per fabrik och

månad att produceras.

I den tidigare kalkylen har räknats med ett försäljningspris av 1 krona

per kg för svedopren. Detta pris har numera höjts till kronor 1: 25 per kg.

Även detta höjda pris är emellertid satt i paritet till priset på bunagummi.

Vissa möjligheter finnas emellertid att genom försäljning av svedopren till

användningsområden, där buna ej duger, få ut ett försäljningspris av

samma storleksordning som det nu gällande på importerad neopren, cirka

3 kronor per kg. (För neopren i latexform kronor 3: 50 per kg.)

I detta sammanhang kan påpekas, att nian redan nu kan börja skönja

konturerna till en svedoprentillverkning, som endast skulle erfordra ett

relativt obetydligt ekonomiskt tillskott från statsmakternas sida. Enligt

uppgifter från driftsledningen har tillverkningskostnaden redan nu nedgått

till cirka 7 kronor per kg vid en produktion av 30 ton per fabrik och månad.

Utbytet, räknat som kg färdigt svedopren per kg karbid, är därvid cirka

40 procent. Detta utbyte beräknas kunna stegras till cirka 60 procent, en

siffra som ej avsevärt skiljer sig från de vid amerikanska fabriker erhållna.

Denna utbytesstegring väntas nedbringa tillverkningskostnaden till cirka

kronor 5: 50 per kg vid 30 tons produktion per fabrik och månad. Vid 50

tons produktion per fabrik och månad torde tillverkningskostnaden i samband

nied väntade ytterligare reduceringar inom ungefär ett år kunna nedbringas

lill cirka kronor 4: 50 per kg. (Vid försäljning i latexform 4 kronor

per kg.) Detta pris hänför sig till nuvarande höga råvarukostnader. Vid

fredspriser på råvaror har i ett tidigare sammanhang av fabriksledningen

nämnts en uppnåelig självkostnad av cirka kronor 2:50 per kg.

Som redan nämnts synes, enligt nu föreliggande uppgifter, ett försäljningspris

av kronor 3:--3: 50 per kg tänkbart att uppnå exempelvis ge
nom

försäljning av produktionen i latexform till konstläderfabrikation och

klistringsändamål inom skoindustrien.

Med hänsyn till önskvärdheten att få de tekniska förutsättningarna slutgiltigt

utformade och få en tänkbar framtida fredsproduktion ytterligare

utredd och efter överläggningar nied professor The Svedberg och hans medhjälpare,

vilka i dagarna återvänt från U. S. A., anser sig kommissionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

<s

Statsutskottets utlåtande nr lid.

böra föreslå ali driften vid en fabrik bör fortgå även under budgetåret

1946 47.

Vid uppgörandet av kostnadskalkyler härför måste beaktas, att i samband

med det kraftiga nedbringandet av tillverkningskostnaderna, vissa

smärre nyinvesteringar måste göras. Då det därjämte måste bli dyrare

per producerad enhet att framställa 15 ton per månad vid två fabriker,

som nu föreslås, i stället för 30 ton vid en fabrik, ha kostnaderna för återstoden

av innevarande budgetår upptagits till 11 kronor per kg och för

budgetåret 1946/47 till kronor 6: 50 per kg. Försäljningspriset har försiktigt

upptagits till kronor 1: 25 per kg.

En kostnad, som överhuvud taget ej upptogs i de tidigare kalkylerna är

kostnader för avveckling och sedermera underhåll av en fabrik. Dessa

kostnader ha av driftsledningen uppskattats till 80 000 kronor resp. 50 000

kronor per år. Tillägges kostnaden för avveckling av en fabrik efter den

1 juli 1946 och underhåll av densamma under budgetåret 1946/47, fås en

tillskottskostnad av 130 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den inhemska tillverkningen av syntetiskt gummi har efter långvariga

förberedelser, varunder många svårigheter mött, under år 1945 kunnat upptagas

i fabriksmässig skala och har under större delen av samma år pågått

med vissa avbrott för ändringsarbeten i förbättringssyfte. De erhållna produkterna

lia varit av växlande kvalitet; den senare tidens resultat anses

dock vara relativt tillfredsställande, beroende på de under tillverkningens

gång ständigt pågående förbättringsarbetena. Produktionskostnaderna äro

alltjämt höga, men, i den mån tillverkningsmetoderna bliva ytterligare prövade

och med ledning av därvid vunna erfarenheter förbättrade, föreligga

utsikter till att tillverkningskostnaderna skola kunna minskas. Förutsättningar

synas redan under den närmaste framtiden finnas för att det statliga

stödet till produktionen skall kunna avsevärt reduceras.

h ilder den tid som förflutit sedan de första stegen togos på vägen mot

en fabriksmässig tillverkning inom landet av syntetiskt gummi och till dess

denna tillverkning nu realiserats, lia förhållandena i fråga örn vårt lands

gumm iförsörjning väsentligen förändrats, i det att möjligheter till import

av råvaror för gummiindustrien numera föreligga. Redan vid äskandet av

den första medelsanvisningen för gummifabrikernas uppförande uttryckte

jag niia tveksamhet beträffande frågan, huruvida den inhemska gununitillverkningen

skulle komma att få någon betydelse under den pågående

krisen. Min tveksamhet härutinnan har visat sig befogad, i det att gummitillverkning

i fabriksmässig skala kunnat upptagas först i krisens slutskede.

Ur försörjningssynpunkt synas skäl för en fortsatt drift av fabrikerna för

syntetiskt gummi numera icke vara för handen. Såsom framgår av reservförrådsnämndens

yttrande över industrikommissionens förslag föreligga

fran gummiindustriens sida icke heller några önskemål örn tillverkningens

fortsättande. Enligt vad jag inhämtat har dock efterfrågan på inhemskt

syntetiskt gummi från gummiindustriens sida på senaste tiden ökat.

Örn alltså icke direkta försörjningsskäl motivera gummitillverkningens

fortsättande, uppkommer frågan, huruvida andra skäl därtill finnas. Härvid

träder beredskapssynpunkten i främsta rummet. Det framstår såsom

önskvärt, att möjligheter finnas att inom landet förhållandevis snabbt

kunna upptaga tillverkning av syntetiskt gummi för att trygga gummiför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

9

sörjningen, därest så skulle befinnas nödvändigt. Den gångna tidens erfarenheter

ha emellertid visat, att detta icke kan ske utan att i förväg

grundliga förberedelsearbeten verkställts. Visserligen har genom den hittillsvarande

verksamheten på ifrågavarande område åtskilligt redan blivit

utfört i detta hänseende. Verksamheten har emellertid hittills haft och har

alltjämt karaktären av försöksdrift. Vid överläggningar som jag under behandlingen

av ifrågavarande spörsmål haft med representanter för de

svenska tillverkarna av syntetiskt gummi, bland andra dem som under ett

par månader innevarande år studerat tillverkning av sådant gummi i Amerikas

förenta stater, har framgått, att för erhållande av mera definitiva

resultat beträffande tillverkningsprocessens lämpliga utformning tillverkning

bör bedrivas dels ännu någon tid vid båda de nu i gång varande fabrikerna

för att träffa avgörande mellan de båda olika metoder, som komim''

till användning vid desamma, dels ock under hela nästa budgetår vid en av

fabrikerna för att ytterligare pröva tillverkningsprocessen. Härigenom

skulle ett gynnsammare utgångsläge kunna erhållas för återupptagande av

tillverkningen, därest så skulle visa sig nödvändigt.

Uppenbart är emellertid, att en fortsättning av den inhemska tillverkningen

av syntetiskt gummi kommer att medföra utgifter för statsverket.

Det är givetvis vanskligt att bedöma, huruvida dessa utgifter äro tillräckligt

motiverade genom de fördelar ur beredskapssynpunkt som nyss angivits.

I de över industrikommissionens framställning av den 9 januari 1946 avgivna

yttrandena äro meningarna delade. Medan reservförrådsnämnden anser

tillverkningen snarast böra inställas, har man i övriga yttranden i

huvudsak tillstyrkt kommissionens i framställningen avgivna förslag.

Efter övervägande av vad i ärendet förekommit har jag funnit mig böra

förorda, att tillverkningen av syntetiskt gummi fortsätter i huvudsaklig

överensstämmelse med industrikommissionens förslag, d. v. s. vid båda

fabrikerna med väsentligt inskränkt produktion intill utgången av juni 1946

samt vid en av fabrikerna med halv produktion tills vidare under hela budgetåret

1946/47. Dock torde härutinnan den modifikationen böra göras, att

så snart avgörande träffats mellan de båda nyssnämnda tillverkningsmetoderna,

tillverkningen skall inskränkas till den av fabrikerna, där den valda

metoden brukas.

I industrikommissionens kostnadsberäkningar ingår bland annat ett belopp

av 60 000 kronor för månad för bedrivande av vetenskaplig forskning

på ifrågavarande område. Det synes självfallet, att för att åsyftat resultat

med den fortsatta gummitillverkningen skall kunna uppnås densamma

måste bedrivas i nära anslutning till vetenskaplig forskning i laboratoriemässig

eller halvstor skala. Kommissionen förutsätter härvid, att forskningen

skall under hela den tid, tillverkningen nu ifrågasättes skola pågå,

bedrivas i ungefär samma omfattning som under senare tiden varit fallet.

Även örn det kunde synas möjligt att särskilt mot slutet av tillverkningsperioden

inskränka ifrågavarande forskningsverksamhet, vill jag dock icke

motsätta mig alt vid beräknande av anslagsbehovet för tillverkningen a\

syntetiskt gummi kostnaderna för forskning upptagas till det av kommissionen

angivna beloppet. Möjligheterna ali i förevarande hänseende göra

vissa besparingar torde emellertid böra undersökas.

Såsom framgår av den av mig i det föregående lämnade redogörelsen, har

Kungl. Maj:! lämnat industrikommissionen bemyndigande att föranstalta

örn driftens fortsättande under tiden januari—mars 1946. Finansieringen

Hih(in(/ Ml riksdagens protokoll laiti, ii sond. Nr lii! 113. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 113.

Utskottet.

av driften Ilar därvid ordnats så, att reservförrådsnämnden fått i uppdrag

att inköpa det syntetiska gummi som tillverkas under denna tid till ett pris,

som täcker tillverkningskostnaderna inklusive kostnaderna för gummiforskningen.

För ändamålet har nämnden bemyndigats taga i anspråk medel,

som stå till nämndens förfogande. Det synes lämpligt, att enahanda förfarande

tillämpas under återstoden av innevarande budgetår. Frågan om

reglering av de förluster, som härigenom uppkomma för reservförrådsnämnden,

torde höra upptagas till prövning i samband nied att ställning

tages till reservförrådsnämndens plats inom det blivande organet för den

ekonomiska försvarsberedskapen. Särskilt anslag för ändamålet torde därför

i detta sammanhang icke behöva anvisas.

Vad däremot angår tillverkningen under budgetåret 1946/47 synas ur anslagssynpunkt

vissa förändringar böra vidtagas. Den fortsatta driften måste,

såsom jag förut framhållit, nu anses påkallad ur andra synpunkter än försörjningssynpunkter,

och det är uppenbart, att kostnaderna för tillverkningen

i varje fall icke belt kunna täckas genom det pris å produkterna

som kan erhållas i marknaden. Det synes därför befogat, att utgifterna för

driften under nämnda budgetår bestridas från anslag å driftbudgeten. Industrikommissionen

har beräknat det härför erforderliga anslagsbeloppet till

sammanlagt 3 190 000 kronor, varav 2 340 000 kronor för själva fabriksdriften,

720 000 kronor för gummiforskningen och 130 000 kronor för avveckling

av den fabrik, som är avsedd att läggas ned och hållas i beredskap.

Därjämte beräknar kommissionen en inkomst av försålt syntetiskt

gummi om 450 000 kronor, varför nettokostnaden för statsverket skulle

utgöra 2 740 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag — med de förbehåll

som jag förut angivit — intet att erinra. Det synes lämpligast att anslaget,

som bör erhålla reservationsanslags karaktär, upptages till bruttokostnadernas

belopp med avrundning nedåt lill 3 000 000 kronor då inflytande

försäljningsmedel böra tillföras anslaget såsom inkomst. Rörande den närmare

dispositionen av anslaget torde det ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela föreskrifter.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bar departementschefen

framhållit, att det givetvis vore vanskligt att bedöma, huruvida de utgifter,

som komme att åsamkas statsverket genom en fortsättning av tillverkningen

av syntetiskt gummi, vore tillräckligt motiverade ur beredskapssynpunkt.

Efter övervägande av vad i förevarande ärende förekommit har

departementschefen likväl funnit sig böra förorda, att tillverkningen av

syntetiskt gummi fortsatte vid båda fabrikerna med väsentligt inskränkt

produktion intill utgången av juni 1946 samt vid en av fabrikerna med halv

produktion tills vidare under hela budgetåret 1946/47, dock att, så snart

avgörande träffats mellan de i det föregående omförmälda båda tillverkningsmetoderna,

tillverkningen skulle inskränkas till den av fabrikerna,

där den valda metoden brukades.

Vid den prövning utskottet ägnat förevarande spörsmål bar utskottet

funnit det tveksamt, huruvida tillverkningen såsom reservförrådsnämnden

föreslagit snarast borde inställas eller den av departementschefen förordade

vägen borde beträdas. Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omstän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

11

digheterna har utskottet likväl ansett sig icke böra motsätta sig bifall till

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets

sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Tillverkning av syntetiskt gummi för

budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

Stockholm den 3 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 112.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till tillverkning av syntetiskt gummi. a1 i texten